P r o c e d u r Kompassdeviering enligt förenklade solskuggemetoden Innehållsförteckning 0. Inledning 1. Metod 1. Kompass med skuggpinne 2. Metod 2. Gradskiva med skuggpinne 3. Metod 3. Mastskugga 4. Bilder 5. Exempel 5.1 Att göra en deviationskurva 5.2 Ifyllda räknescheman 5.3 Samband mellan vinklar 5.4 Att använda en deviationskurva 6. Räkneschema för metod 1 7. Räkneschema för metod 2 8. Räkneschema för metod 3 Dessutom behövs: En skuggbäringslista för aktuell plats och tid där deviationsmätningen skall göras. Standardutförandet av listan täcker tiden maj till och med augusti och från klockan 08.00 till 17.55. Mätområdet för en lista täcker i latitud 60 vinkelminuter och i longitud 40 vinkelminuter. Skuggbäringslista kan erhållas per e-post. Uppge mätplats, säkrast även latitud och longitud (grader och minuter). Lista med annan tid än ovan angiven standard kan även erhållas. Klicka här för e-post, rev 090921. 0. INLEDNING Det finns flera metoder att bestämma sin kompass felvisning, deviation. Här behandlas endast solskuggemetoden. Den bygger på förhållandet att bäringen till solen kan beräknas med stor noggrannhet. Ursprungligen beräknade man solskuggans riktning med hjälp av nautiska almanackor och tabellverk. Men med denna förenklade solskuggemetod har en dator gjort grovjobbet och det som återstår är bara enkel addition och subtraktion. Om deviationsbestämningen görs med omsorg bör dess fel ej överstiga 2 grader. Skuggbäringslistan är konstruerad för att ha ett fel mindre än 1 grad. På båten skall man sätta en lodrät pinne som åstadkommer en solskugga på en horisontell gradskiva. I det följande beskrivs två metoder att göra detta samt en tredje. något avvikande men enklare metod som dock tar något längre tid. Från det gradtal som solskuggan visar på gradskivan beräknas båtens kurs. Denna kurs jämförs med den kurs kompassen visar. Olikheten mellan dessa kurser är en kombination av missvisning och kompassens deviation. Denna rapport innehåller tabeller med räknescheman för att förenkla deviationsbestämningen ur gjorda mätningar. Om den pinne som ger skuggan ej är helt lodrät får man mätfel Om pinnen t.ex. avviker 1 grad från lod kan man få upp till I grad mätfel om solen står 45 grader över horisonten.
Före deviering kontrollera att magnetiska föremål, exempelvis radio, verktyg. glasögon, stiftpenna, nycklar eller dylikt ej ligger nära kompassen. Om kompassen har kardanringar se till att de ej kärvar. Om kompassnålen går trögt på sin lagring, det vill säga att den ej reagerar för små kursändringar, då är det dags för reparation Vid deviationsbestämningen kan man endera gå på olika kurser eller förtöja båten i olika riktningar. Det senare rekommenderas därför att det är mindre stressande än att tillräckligt länge gå på raka kurser och samtidigt hålla mätdonen lodräta. Ett sätt är att förtöja med fören intill en påle och med hjälp av motor och roder inta olika kursriktningar. Låt vid deviationsbestämningen kompassnålen få chans att stabilisera sig, håll helst varje ny kursriktning bortåt en minut så kompassens nål och dämpningsvätska hinner stabilisera sig. 1. METOD 1. Kompass med skuggpinne. Denna metod är användbar om man har en kardanupphängd kompass som endera: - har en skuggpinne monterad i rosens centrum - har pejlingssikte - kan förses med en lodrät skuggpinne över rosens centrum (Bild 1). Vid mätningen skall solskuggan falla över kompassens egen rörliga eller inställbara skala. En felkälla vid deviationsbestämningen är tröga kardanringar som försvårar för skuggpinnen att få lodrätt läge. Botemedel kan vara en droppe smörolja och lätta knackningar. Vid deviationsbestämning enligt denna metod använd räkneschema 1. Håll båten i en stadig kursriktning så att kompassen visar t.ex. 0 grader. Anteckna detta i räkneschemat liksom datum, klockslag och sol- skuggans läge på gradskalan. Upprepa detta för olika kurser, förslagsvis 30, 60, 90... 330 grader. De valda kurserna behöver ej vara just dessa. Vilka kurser som helst går, men de bör vara fördelade över hela varvet. Räkna ut deviationskurvan enligt räkneschemat för de styrda kurserna. Rita deviationskurvan. I avdelningen "Exempel" framgår hur detta går till. Erhålles några punkter på kurvan som förefaller vara felaktiga så upprepa mätningen för dessa kurser. Vid bestämning av "rätt skugga" behövs en skuggbäringslista som täcker aktuellt område och tid. 2. METOD 2. Gradskiva med skuggpinne. Vid denna metod skall man sätta en gradskiva horisontellt i båten. I gradskivans centrum skall en lodrät pinne vara monterad. En svårighet är att montera gradskivan horisontellt och att båten ej ändrar sin lutning under mätningens gång. Kolla med vattenpass. Gradskivans nollstreck skall alltid vara riktat förut parallellt med långskeppsriktningen. Att spänna upp ett snöre i långskeppsriktningen eller sätta upp tejp- markeringar att sikta mot kan vara till hjälp. En enkel rund gradskiva kan köpas i pappershandeln för c:a 10 kronor (1991). Som skuggpinne kan användas t.ex. en strumpsticka eller spiralborr med kittade räfflor. Pinnens diameter bör vara mellan en tjugofemtedel och en hundradel av gradskivans diameter för att
ge en tydlig lättavläst skugga. Skuggpinnen måste vara vinkelrätt monterad mot och mitt i gradskivan för att ge riktig avläsning. För att få säkrare horisontering av gradskivan kan man montera den på en träskiva som flyter på vatten i en rektangulär låda. Träskivan förses med ställskruvar, gummisnoddar, sytrådar e dl som förhindrar att skivan snedställer sig i förhållande till båtens längdriktning (Bild 2). För att hålla denna utrustning fast i båten kan dubbelhäftande tejp vara användbar. Vid deviationsbestämning enligt denna metod använd räkneschema 2. Håll båten i en stadig kursriktning så att kompassen visar t.ex. 0 grader. Anteckna detta i räkneschemat liksom datum. klockslag och solskuggans läge på gradskalan. Upprepa detta för olika kurser, förslagsvis 30, 60, 90... 330 grader. Räkna ut deviationen enligt räkneschemat för de styrda kurserna. Rita deviationskurvan. I avdelning 5. Exempel framgår hur detta går till. Erhålles några punkter på kurvan som förefaller vara felaktiga så upprepa mätningen för dessa kurser. Vid bestämning av "rätt skugga" behövs en skuggbäringslista som täcker aktuellt område och tid. 3. METOD 3. Mastskugga. Vid denna metod manövrerar man båten så att mastens skugga faller endera rakt bakåt i båten eller rakt framåt i båten. Därvid kanske båtens lutning behöver justeras genom omplacering av besättningen så att masten ej lutar i sidled. Detta kan kontrolleras med lodlina eller vattenpass. Metoden kan ej användas i sjögång eller blåst, ej heller på en plats och årstid då solen går nära zenit. Vid deviationsbestämning enligt denna metod 3 använd räkneschema 3. Vid mätningen skall man endera framföra båten på olika kurser eller ha den förtöjd i olika riktningar. Håll båten i en stadig kursriktning så att skuggan av masten faller rakt bakåt i båten. Anteckna detta i tabellen liksom datum, klockslag och kompassens visning. Byt riktning så skuggan faller rakt fram i båten. Anteckna. Upprepa detta vid olika klockslag, t.ex. en gång varannan timme. Räkna ut deviationen enligt räkneschemat för de styrda kurserna. Rita deviationskurvan. I avdelningen "Exempel" framgår hur detta går till. Erhålles några punkter på kurvan som förefaller vara felaktiga så upprepa mätningen för dessa kurser. Vid bestämning av "rätt skugga" behövs en skuggbäringslista som täcker aktuellt område och tid. 4. Bilder Bild 1. Skuggpinnen är monterad i en rund, genomsynlig plastskiva som är lagd ovanpå kompassens glas så att pinnen kommer rakt över kompassens centrum. Vald kurs är i detta fall 43 grader. Solskuggan faller på 298 grader på den yttre graderingen.
Bild 2. Gradskiva limmad på en flytande träskiva. Vid 180-gradersstrecket sitter en skruv. Genom att sikta över skruvskåran och skuggpinnen orienteras anordningen i båtens längdriktning. I detta exempel faller solskuggan på 314 grader.
5. EXEMPEL. 5.1 Att göra en deviationskurva. 5.1.1 Anteckningar Antag att Du vill göra en deviationskurva enligt metod 1. På ett "räkneschema 1" fyller Du i båtens namn, mätplatsen, datum och missvisning. Jämför ett delvis ifyllt räkneschema i paragraf 5.2. Missvisningen, som tas ur sjökort eller Svensk Lots, omräknas vid behov till aktuellt år. Exempel: Sjökortet anger att missvisningen är väst 1,5 grader år 1975 och avtar 0,1 grader per år. Det blir år 1983 då mätningen i exemplet gjordes 1,5-0,1 x (1983-1975) = väst 0,7 grader. Avrunda till jämnt gradtal och skriv i räkneschemat m = -1 grad. Minustecken för västlig missvisning. Välj en kompasskurs, t.ex. 0 grader. Håll båten stadigt på denna kurs enligt kompassen. Anteckna "0" i kolumnen "Kompasskurs". Se på vilket skalstreck mitten av solskuggan faller, i detta exempel 264 grader, anteckna detta i kolumnen "Mätt skugga". Anteckna det klockslag då mätningen gjordes. I detta exempel klockan 08.10 i kolumnen "Klockan". Upprepa ovanstående för en rad olika kurser varvet runt. Om man väljer var trettionde grad kommer deviationskurvan att byggas upp av tolv punkter och man ser lätt om någon har drabbats av mät- eller beräkningsfel 5.1.2 Beräkningar. När mätningen enligt ovan är klar vidtager beräkningen. Se paragraf 5.2. Välj i en skuggbäringslista, som skall gälla aktuell latitud och longitud, den datumkolumn som närmast överensstämmer med mätdagens. I detta fall månad 8, dag 8. (I listan nedan har aktuella data skrivits med fet stil). Välj raden för det klockslag som närmast överensstämmer med mättidpunkten. För den första mätningen gäller rad 8:10, som ger 272 grader, vilket ifylls kolumnen "Rätt skugga". I kolumnen "Deviation" införes beräkningsresultater. I kolumnhuvudet finnes en mall för hur beräkningen görs, nämligen Rs-Ms-m=d. Enligt ovan är värdena 272-264 - (-1)= 272-264 + 1 = +9 grader. Alltså, på denna kompasskurs är deviationen +9 grader. I kolumnen "Magnetisk kurs" görs beräkningen kompasskurs. Kk = 0 grader plus deviationen, d = +9. Det vill säga 0 + 9 = +9 grader. På denna kompasskurs är den magnetiska kursen alltså 9 grader. Upprepa beräkningen för alla kompasskurserna. 5.1.3 Metod 2 eller 3. Om man istället önskar göra en deviationskurva enligt metoderna 2 eller 3 så använd tillhörande räkneschema 2 eller 3. På dessa görs anteckningar, som ej är exakt lika som beskrivits ovan men likartade. I kolumnhuvudena finnes behövliga anvisningar. Jämför också med delvis ifyllda räknescheman i paragraf 5.2.
5.1.4 Att rita deviationskurvan. Värden för deviation och magnetisk kurs finnes nu uträknade i räkneschemats tabells två högra kolumner. På räkneschemats nedersta del finnes ett diagram där samhörande värden av deviation och magnetisk kurs skall avsättas som punkter. Se exemplet i paragraf 5.2 och tag första radens deviation, d=+9 grader, och magnetiska kurs Km=9 grader. Gå efter rutnätets horisontella axel till magnetisk kurs 9 grader, därifrån uppåt till deviation +9 grader. Sätt en punkt där. Upprepa detta för alla tillgängliga värden. Rita upp en mjukt rundad kurva med hjälp av de markerade punkterna. Kurvan går troligen ej rakt igenom alla punkter, därför att fel om en till två grader insmyger sig lätt därför att det är svårt att hålla stadig kursriktning och att avläsa gradtalen. Dessutom har skuggbäringslistan avrundningsfel. Ligger enstaka punkter många grader utanför en mjuk kurva beror det troligen på avläsnings- eller beräkningsfel. Den ritade kurvan är den önskade "deviationskurvan".
5.2 Ifyllda räknescheman som exempel.
5.4 Att använda en deviationskurva. Användningen av deviationskurvan förklaras genom följande praktiska exempel. Antag att Du vill segla från Hönö Både till bojen Vinga Västra Angöring och undrar vilken kompasskurs som skall styras. I detta exempel gäller deviationskurvan i paragraf 3.2 ovan. I sjökortet uttages rättvisande kursen, K som blir 213 grader. Nu antags att i detta fall ingen korrektion behöver göras för ström- eller vindavdrift. Under deviationsdiagrammet står: "Magnetisk kurs = rättvisande kurs, K - Missvisning, m". Beräkna den magnetiska kursen. Den är 213 - (-1) = 214 grader. Gå in i diagrammet vid magnetisk kurs 214 grader. Gå rakt ner till kurvan och se vad deviationen är. Svar: -5 grader. Över deviationsdiagrammet står: "Kompasskurs, Kk = Rättvisande kurs, K - Missvisning, m - Deviation, d". Beräkna kompasskursen. Den är 213 - (-1) - (-5) = 213 + I+ 5= 219 grader. Alltså styr nu båten så kompassen visar 219 grader, och snart skall bojen Vinga Västra
Angöring dyka upp i diset föröver.