Ärendebeskrivning Information om uppföljning av utbildningsplan 2012.

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till 2013-02-26 Dnr: 2011/100-BaUN-003 Barn- och ungdomsnämnden Information om uppföljning av utbildningsplan 2011-2015 Ärendebeskrivning Information om uppföljning av utbildningsplan 2012. Bilagor Uppföljning av utbildningsplan 2012 2011/100-BaUN Skickad av: Marie Eklund - at892

2013-02-25 Dnr: 2011/24-UAN Dnr: 2011/100-BaUN Barn- och utbildningsförvaltningen Marie Eklund E-post: marie2.eklund@vasteras.se Uppföljning av utbildningsplan för Västerås stad 2011-2015. ID:

2 (33) Innehåll 1 Inledning 3 2 Förskoleverksamhet 4 3 Förskoleklass 5 4 Grundskola 6 5 Grundsärskola 7 6 Fritidshem 8 7 Gymnasieskola 9 8 Gymnasiesärskola 10 9 Vuxenutbildning/ eftergymnasial utbildning 11 10 En god miljö för lärande och personlig utveckling 12 Bilaga 1. Förskolans resultat på indikatorerna 14 Bilaga 2. Förskoleklassens resultat på indikatorerna 16 Bilaga 3. Grundskolans resultat på indikatorerna 17 Bilaga 4. Grundsärskolans resultat på indikatorerna 20 Bilaga 5. Fritidshemmens resultat på indikatorerna 21 Bilaga 6. Gymnasieskolans resultat på indikatorerna 22 Bilaga 7. Gymnasiesärskolans resultat på indikatorerna 25 Bilaga 8. Vuxenutbildningens/eftergymnasial utbildnings resultat på indikatorerna 26 Bilaga 9. Resultat på indikatorerna gällande en god miljö för lärande och personlig utveckling 28

3 (33) 1 Inledning Utbildningsplanen för denna period sträcker sig från 2011 till 2015. För att mäta det som avses har det varit nödvändigt att utarbeta nya tillvägagångssätt, göra omarbetningar av tidigare frågor eller utarbeta nya frågor som är tänkta att användas i pedagogiska nämndernas skolenkät för flera av indikatorerna. Vissa delar av det arbetet är nu gjort medan det på andra delar pågår ett arbete. Eftersom det är första gången vi kan följa upp vissa av indikatorerna som helhet visas både resultatet från de nya frågorna 2012 och resultatet från de äldre frågorna som målet följdes upp på förra året i de fall det är möjligt i bilagan. Uppföljningen är uppdelad så att det är ett avsnitt per verksamhet och där huvudmålet finns formulerat i rutan. Därefter kommer en kort punktformad sammanfattning av utvecklingen för de indikatorer som följs upp. Resultaten på varje indikator i sin helhet presenteras i bilagan.

4 (33) 2 Förskoleverksamhet I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt ger barn en god självkänsla Förskolan upplevs i hög grad erbjuda alla barn en trygg miljö som lockar till lek och kreativitet, dock i något mindre omfattning när det gäller utemiljön jämfört med innemiljön. Förskolan upplevs i hög grad utveckla och stärka det svenska språket för alla barn. Något färre upplever att förskolan utvecklar modersmålet för barn med utländsk bakgrund. När det gäller huruvida förskolan stimulerar barns intresse och utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik så upplever föräldrarna i hög grad att förskolan gör detta, något mindre när det gäller tekniken. Ett annat mål i utbildningsplanen är att förskolan ska hålla nere barngruppernas storlek och bibehålla personaltätheten. Här kan man se en successiv ökning av barngruppernas storlek vilket behöver analyseras och observeras framöver

5 (33) 3 Förskoleklass I Västerås ska övergången mellan förskola och skola leda till att olika lärkulturer möts och att nya samarbetsformer som gynnar barns lärande utvecklas Förskoleklassen påbörjar och stödjer barns läs- och skrivinlärning i hög grad då de arbetar med att stimulera barns språkliga medvetenhet och ge dem en god start på läsinlärningen genom Bornholmsmodellen. Många arbetar dessutom med skrivarverkstad. För att fånga upp elever som kanske behöver extra stimulans finns även förskoleklassen med i screeningplanen. Förskoleklassen har fokus på barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik genom att alla förskoleklasser arbetar med matematik på olika sätt bland annat utematematik, I-pads, olika matematiska begrepp. Dock finns ett behov av kompetensutveckling på detta område. När det handlar om naturvetenskap och teknik finns NTA-lådor som passar i förskoleklassen. Där arbetar man t.ex. med Jämföra och mäta eller med Balansera och väga. Lådorna är mycket populära och stimulerar barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Förskoleklassen ska garantera barnen pedagogisk ledd verksamhet tre timmar per dag och alla förskoleklassbarn har tre timmars daglig verksamhet som leds av utbildade pedagoger.

6 (33) 4 Grundskola I Västerås ska alla elever nå sin fulla potential och nå minst godkänt betyg i alla ämnen I utbildningsplanen är ett av målen att alla elever kan läsa, skriva och räkna i årskurs 3. Vi ser att andelen elever som nått kunskapsresultaten i svenska och matematik har ökat det sista året och nu når närmare nio av tio elever kraven. Utvecklingen gällande målet att alla elever ska ges förutsättningar att nå minst godkänt betyg i skolan samtliga ämnen i årskurs 6 och 9 är blandad. Den totala andelen elever som nått kunskapskraven i alla ämnen är densamma som 2011 men det framgår också att färre elever i den kommunala skolan i årskurs 9 som nått kraven i alla ämnen medan utvecklingen i de fristående skolorna är tvärtom. Målet att alla elever, oavsett årskurs, ges förutsättningar att nå samtliga mål enligt deras individuella utvecklingsplan kan inte mätas denna gång utan det kommer att påbörjas ett arbete med att ta fram mätmetod för detta under 2013. Utvecklingen för att meritvärdet ska öka på samtliga skolor är inte heller den entydig. Det totala meritvärdet för alla skolor har minskat från 2011 till 2012 men det är även här bland de kommunala skolorna som meritvärdet minskat medan det ökat bland de fristående. Variationen mellan skolorna är stor. Målet är att andelen elever som når ett genomsnittligt meritvärde på minst 250 poäng ökar vilket det också gjort successivt sedan 2010 även om det är i en liten omfattning. Det finns fortfarande utrymme till förbättringar för att alla elever ska uppleva att de fått god kunskap om studie- och yrkeslivet i skolan.

7 (33) 5 Grundsärskola I Västerås ska alla nå sin fulla potential och ges praktiska och teoretiska kunskaper för att klara ett självständigt vuxenliv Målet att alla elever, oavsett årskurs, ges förutsättningar att nå samtliga mål enligt deras individuella utvecklingsplan kan inte mätas denna gång utan det kommer att påbörjas ett arbete med att ta fram mätmetod för detta under 2013. Även inom grundsärskolan finns det utrymme till förbättringar för att alla elever ska uppleva att de fått god kunskap om studie- och yrkeslivet i skolan.

8 (33) 6 Fritidshem I Västerås arbetar alla efter en förankrad pedagogisk idé som lägger grunden till en positiv inställning för en innehållsrik och aktiv fritid Även inom fritidshemmen finns det utrymme för förbättringar för att skapa former för inflytande och delaktighet då barnen gett 3,40 på den fyrgradiga skalan om huruvida de får vara med och påverka och bestämma. Många barn upplever att deras fritids erbjuder en meningsfull fritid som utgår från deras behov och deras intressen. Många barn upplever också att fritidshemmen både har en rolig inne- och utemiljö som är utvecklande, trygg och säker utifrån deras ålder, mognad och behov.

9 (33) 7 Gymnasieskola I Västerås ska alla elever på varje skola och på varje program nå sin fulla potential samt nå en gymnasieexamen I utbildningsplanen är en av indikatorerna att alla elever ska få minst godkänt betyg i samtliga kurser. Fler elever har nått godkänt i flera av ämnena jämfört med 2011. I fyra av ämnena har det däremot skett en negativ utveckling. Målet att fler elever når examen från ett nationellt program efter tre år kan inte mätas denna gång då det måste tas fram manuellt och det behöver diskuteras på vilket sätt som blir mest rättvist att redovisa då denna indikator inte finns att mäta nationellt. Utvecklingen för att betygspoängen ska öka på samtliga program är densamma som 2011 men variationen mellan programmen är stor. På sex av de 16 nationella programmen har betygspoängen ökat medan resterande har minskat. Andelen elever som når en genomsnittlig betygspoäng på minst 15,5 poäng är densamma sedan 2011 men har minskat något sedan 2010. Målet att alla elever på yrkesinriktade program som läser kurser som ger allmän behörighet till högskolan ska följas kan inte mätas denna gång utan det kommer att påbörjas ett arbete med att ta fram mätmetod för detta under 2013. Det finns fortfarande utrymme till förbättringar för att alla elever ska uppleva att de fått god kunskap om studie- och yrkeslivet i skolan.

10 (33) 8 Gymnasiesärskola I Västerås ska alla elever förberedas för ett självständigt vuxenliv när det gäller arbete, boende och fritid Målet att alla elever ges förutsättningar att nå målet minst godkänt, eller motsvarande, i samtliga av utbildningens kurser utifrån deras individuella utvecklingsplan kan inte mätas denna gång utan det kommer att påbörjas ett arbete med att ta fram mätmetod för detta under 2013. Målet att alla elever, utifrån sina egna förutsättningar, ges möjlighet att inkluderas i ett nationellt program, antingen helt eller i enstaka kurser kan inte mätas denna gång utan det kommer att påbörjas ett arbete med att ta fram mätmetod för detta under 2013. Det är många som upplever att de fått god kunskap om studie- och yrkeslivet samt om boendefrågor och fritid i skolan men det finns fortfarande utrymme till förbättringar.

11 (33) 9 Vuxenutbildning/ eftergymnasial utbildning I Västerås ska alla som påbörjar en kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare eller särskild utbildning för vuxna nå målen enligt sin individuella studieplan Det är en blandad utveckling då det gäller att de som påbörjar en vuxenutbildning ska fullfölja den i högre grad än tidigare. Något färre slutförde den grundläggande vuxenutbildningen 2012 jämfört med 2011 medan andelen som fullföljde den gymnasiala vuxenutbildningen i stort sett var densamma. Det är en blandad utveckling då det gäller att de som studerar svenska för invandrare ska klara påbörjad kurs med godkänt resultat. På två av de sex studievägarna nådde fler elever godkänt resultat medan det på de andra fyra studievägarna var färre som nådde godkänt. Trots detta så har Västerås ett resultat som är över riksgenomsnittet på fem av de sex studievägarna. Målet att de ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg ska ges möjlighet till ett kunskapslyft till och med de är 25 år kan inte mätas denna gång utan det kommer att påbörjas ett arbete med att ta fram mätmetod för detta under 2013. Inte heller indikatorn att särskild utbildning för vuxna erbjuder en variation av förberedande och individanpassade yrkesutbildningar kan mätas denna gång utan det kommer att påbörjas ett arbete med att ta fram mätmetod för detta under 2013.

12 (33) 10 En god miljö för lärande och personlig utveckling I Västerås ska ett bra arbetsklimat genomsyra alla verksamheter I målet för ett bra arbetsklimat inräknas tre områden; trygghet och trivsel, demokratiskt inflytande och delaktighet samt jämställdhet och jämlikhet. Varje område följs upp med hjälp av ett antal indikatorer. Trygghet och trivsel Överlag så känner både föräldrar och barn en stor trygghet i förskolan och skolan. Däremot finns det utrymme för att förbättra den upplevda arbetsron bland eleverna. Målet att varje verksamhet ska arbeta förebyggande i syfte att främja välbefinnande och hälsa hos barn, elever och studerande kan inte mätas denna gång utan det kommer att påbörjas ett arbete med att ta fram mätmetod för detta under 2013. När det gäller målet att ingen ogiltig frånvaro ska förekomma sås er vi att grundskolans frånvaro ökat något medan den sjunkit markant bland gymnasieskolorna under senaste året. De flesta verksamheterna har också minskat förekomsten av mobbing, både från annan elev och från vuxen och förekomsten av främlingsfientliga ord. Dock har mobbingen från annan elev och förekomsten av främlingsfientliga ord ökat i grundsärskolan och mobbingen av vuxna har ökat i gymnasiesärskolan. Demokratiskt inflytande och delaktighet När det gäller målet att barn, elever och studerande diskuterar och påverkar regler i verksamheten samt metoder och innehåll i undervisningen så finns det utrymme för förbättringar både när det gäller elevers upplevelse av att lärarna tar hänsyn till deras åsikter och huruvida de får vara med och påverka hur de arbetar i skolan. Målet att skolan tillämpar och lär ut ett demokratiskt arbetssätt och stödjer forum för barn- och elevinflytande kan inte mätas denna gång utan det kommer att påbörjas ett arbete med att ta fram mätmetod för detta under 2013. Inte heller målet att barn, elever och deras vårdnadshavare är delaktiga i samtal om dokumentationen av den individuella utvecklingen och verksamhetens inriktning går att följa idealiskt denna gång. Tittar man däremot på utvecklingen av hur många elever som upplever att de får vara med och påverka sin individuella utvecklingsplan så är det fler (i alla verksamheter) som angett att de kan det än tidigare. Men även här finns utrymme för förbättringar.

13 (33) Jämställdhet och jämlikhet Målet att varje verksamhet bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete i syfte att förstärka flickors och pojkars lika möjligheter i skolan och livet kan inte mätas denna gång utan det kommer att påbörjas ett arbete med att ta fram mätmetod för detta under 2013. Trots att alla barn och elever ska kunna delta i skolans aktiviteter oberoende av vårdnadshavares ekonomi så är det elever som angett att de tvingats avstå från någon aktivitet som skolan anordnat på grund av privatekonomiska skäl. Vanligast är det i grundskolans årskurs 8, grundsärskolan och gymnasieskolan. Detta skulle behöva analyseras vidare då skolan ska vara avgiftsfri.

14 (33) Bilaga 1. Förskolans resultat på indikatorerna Indikator 1: Förskolan erbjuder alla barn en trygg miljö som lockar till lek och kreativitet. Förskolan upplevs i hög grad erbjuda alla barn en trygg miljö som lockar till lek och kreativitet, dock i något mindre omfattning när det gäller utemiljön jämfört med innemiljön. 2012 Mitt barns förskola har en trygg lek- och lärmiljö, som lockar till lek och kreativitet inne 3,70 Mitt barns förskola har en trygg lek- och lärmiljö, som lockar till lek och kreativitet ute 3,54 Indexvärde totalt för båda 3,62 Källa: PN-enkäten, föräldrasvar Indikator 2: Förskolan utvecklar och stärker det svenska språket för alla barn. 2012 Förskolan utvecklar och stärker det svenska språket för alla barn 3,76 Källa: PN-enkäten, föräldrasvar Förskolan upplevs i hög grad utveckla och stärka det svenska språket för alla barn. Indikator 3: Förskolan utvecklar modersmålet för barn med utländsk bakgrund. 2012 Förskolan utvecklar modersmålet för barn med utländsk bakgrund 3,23 Källa: PN-enkäten, föräldrasvar Något färre upplever att förskolan utvecklar modersmålet för barn med utländsk bakgrund. Indikator 4: Förskolan stimulerar barns intresse och utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik. Språk och matematik 2009 2010 2011 2012 Mitt barns förskola är bra på att stimulera barnens intresse och utveckling inom språk 4,37 4,44 3,67 3,71 Mitt barns förskola är bra på att stimulera barnens intresse och utveckling inom matematik 3,70 Mitt barns förskola är bra på att stimulera 3,67

15 (33) barnens utveckling inom naturvetenskap Mitt barns förskola är bra på att stimulera barnens utveckling inom teknik 3,53 Källa: PN-enkäten, föräldrasvar OBS! Skalan har ändrats från femgradig till fyrgradig 2011. När det gäller huruvida förskolan stimulerar barns intresse och utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik så upplever föräldrarna i hög grad att förskolan gör detta, något mindre när det gäller tekniken. Indikator 5: Förskolan håller nere barngruppernas storlek och bibehåller personaltätheten. Gruppstorlek och personaltäthet 2009 2010 2011 2012 Gruppstorlek i förskola (15 februari 2010), totalt 15,5 15,2 15,4 15,7 Gruppstorlek i förskola (15 februari 2010), kommunal 16,4 16,5 16,5 16,9 Gruppstorlek i förskola (15 februari 2010), fristående 13,5 12,9 13,3 13,6 Personaltäthet i förskola (15 oktober 2011), totalt 5,2 5,1 5,2 5,3 Personaltäthet i förskola (15 oktober 2011), kommunal 5,3 5,1 5,3 5,4 Personaltäthet i förskola (15 oktober 2011), fristående 5,0 5,0 5,0 5,2 Källa: Pedagogiska nämndernas verksamhetsberättelse 2012 Gruppstorlekarna har under flera år legat stabilt runt 15 totalt sett men har nu ökat något närmare 16. Fortfarande har de kommunala förskolorna större barngrupp än de fristående förskolorna. Personaltätheten ligger strax över 5 för både de kommunala och de fristående förskolorna.

16 (33) Bilaga 2. Förskoleklassens resultat på indikatorerna Indikator 1: Förskoleklassen påbörjar och stödjer barns läs- och skrivinlärning. Förskoleklasserna arbetar med Bornholmsmodellen, som är ett sätt att stimulera barns språkliga medvetenhet och ge dem en god start på läsinlärningen. Många arbetar dessutom med skrivarverkstad, en metod läs- och skrivmentorerna ger utbildning i. För att fånga upp elever som kanske behöver extra stimulans finns även förskoleklassen med i vår screeningplan. Indikator 2: Förskoleklassen har fokus på barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik. Mycket läsning och samtal i olika former ger barnen språklig stimulans bland annat genom Bornholmsmodellen, som är ett sätt att stimulera barns språkliga medvetenhet och ge dem en god start på läsinlärningen. Många arbetar dessutom med skrivarverkstad, en metod läs- och skrivmentorerna ger utbildning i. För att fånga upp elever som kanske behöver extra stimulans finns även förskoleklassen med i vår screeningplan. Alla förskoleklasser arbetar med matematik på olika sätt, men det finns ett behov av kompetensutveckling på detta område. Matematikutvecklaren har därför träffar med förskoleklassens lärare. Där har förskoleklassens personal bl.a. stimulerats till arbete med grundläggande begrepp, antalsuppfattning och matematiska utmaningar. Några förskoleklasser har fått I-pads och använder dessa bland annat i arbetet med matematik. Många förskoleklasser arbetar med utematematik. När det handlar om naturvetenskap och teknik har vi s.k. NTA-lådor som passar i förskoleklassen. Där arbetar man t.ex. med Jämföra och mäta eller med Balansera och väga. Lådorna är mycket populära och stimulerar barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Indikator 3: Förskoleklassen garanterar barnen pedagogisk ledd verksamhet tre timmar per dag. Alla förskoleklassbarn har tre timmars daglig verksamhet som leds av utbildade pedagoger.

17 (33) Bilaga 3. Grundskolans resultat på indikatorerna Indikator 1: Alla elever kan läsa, skriva och räkna i årskurs 3. Andel godkända elever i respektive ämne. 2008 2009 2010 2011 2012 Andelen godkända elever i svenska... 86,8 89,2 Andelen godkända elever i matematik 89,5 86,0 86,4 85,2 87,9 Källa: proaros, IST-analys Fler elever når målen i svenska och matematik i årskurs 3 jämfört med tidigare år. Indikator 2: Alla ges förutsättningar att nå minst godkänt betyg i skolan samtliga ämnen i årskurs 6 och 9. Andel elever som når minst godkänt betyg i skolans samtliga ämnen i årskurs 9 2008 2009 2010 2011 2012 Apalbyskolan 66,7 81,8 73,7 87,3 78,0 Bäckbyskolan 64,2 58,4 63,7 54,4 53,4 Irstaskolan 88,3 91,8 80,2 90,1 88,5 Kristiansborgsskolan 76,0 60,6 Nybyggeskolan 68,5 65,6 69,8 69,2 67,0 Rönnbyskolan 96,0 92,6 87,2 81,1 90,7 Skiljeboskolan 65,2 65,6 66,7 77,6 56,3 St Ilians skola 70,1 62,1 67,4 62,4 56,0 Tillbergaskolan 72,9 76,0 80,0 76,5 72,0 Viksängsskolan 86,9 82,8 86,1 90,2 88,7 Önstaskolan 79,1 77,5 71,4 87,0 82,1 Persboskolan 56,4 83,9 78,5 75,9 85,2 Totalt alla kommunala 73,6 74,2 75,5 77,4 73,4 Centuriaskolan 87,5 Fryxellska skolan 91,6 92,4 95,9 93,2 88,5 Kunskapsskolan 86,9 86,2 90,6 71,4 86,2 MBC skolan..... Pilträdsskolan 54,5 41,7 87,5 33,3.. Rotundaskolan 73,1 90,0 88,0 0 78,9 Västerås Waldorfskola...... Totalt fristående skolor 86,3 87,3 91,8 66,1 83,2 Totalt alla skolor 75,4 76,2 78,0 75,4 75,5 Källa: Skolverket.. = Resultatet baseras på färre än 10 elever och redovisas inte.. = Data saknas Andelen elever i årskurs 9 som nått godkänt i alla ämnen är densamma som 2011, andelen är högre bland elever i fristående skolor jämfört med elever i de kommunala

18 (33) skolorna. Det finns en stor variation mellan de olika skolorna huruvida eleverna nått minst godkänt betyg inom samtliga ämnen. Indikator 3: Alla elever, oavsett årskurs, ges förutsättningar att nå samtliga mål enligt deras individuella utvecklingsplan. För att mäta det som avses är det är nödvändigt att utarbeta nya tillvägagångssätt för denna indikator. Det arbetet kommer att påbörjas under året. Det innebär att uppföljningen av denna indikator kan göras först 2014 med avseende på 2013. Indikator 4: Meritvärdet ökar på samtliga skolor. Meritvärde per skola 2008 2009 2010 2011 2012 Apalbyskolan 196,9 222,9 211,3 235,6 216,9 Bäckbyskolan 178,6 178,7 185,3 177,7 184,9 Irstaskolan 218,0 226,4 219,9 227,5 228,9 Kristiansborgsskolan 214,6 199,9 Nybyggeskolan 200,0 195,7 203,8 199,5 205,0 Rönnbyskolan 223,5 208,4 209,6 217,5 215,5 Skiljeboskolan 199,7 188,9 197,2 210,3 176,4 St Ilians skola 210,0 194,4 206,6 193,3 174,8 Tillbergaskolan 199,8 205,1 214,0 209,9 211,3 Viksängsskolan 217,6 209,5 214,0 225,1 225,6 Önstaskolan 219,0 222,4 212,4 228,5 225,4 Persboskolan 177,6 210,3 209,2 206,4 212,3 Totalt alla kommunala 205,3 204,7 208,3 211,7 206,7 Centuriaskolan 229,4 Fryxellska skolan 231,9 241,0 236,7 229,8 236,6 Kunskapsskolan 232,2 243,0 249,3 225,9 242,3 MBC skolan...... Pilträdsskolan 191,5 186,3 215,5 174,2.. Rotundaskolan 210,6 212,8 217,8 200,2 203,2 Västerås Waldorfskola.......... Totalt fristående skolor 228,4 237,2 235,7 220,0 228,1 Totalt alla skolor 208,7 209,7 212,6 213,2 211,4 Källa: Skolverket.. = Resultatet baseras på färre än 10 elever och redovisas inte.. = Data saknas Meritvärdet är något lägre än 2011 totalt sett. Det har dock skett en ökning av meritvärdet hos de fristående skolorna samtidigt som det minskat hos de kommunala skolorna. Sju av de 12 kommunala skolorna har ökat meritvärdet mellan åren 2011 och 2012 medan övriga fem minskat meritvärdet. Däremot har det skett en ökning av meritvärdet på alla fristående skolor.

19 (33) Indikator 5: Andelen elever som når ett genomsnittligt meritvärde på minst 250 poäng ökar. Andel elever som når ett genomsnittligt meritvärde på minst 250 poäng. 2010 2011 2012 Apalbyskolan 24 42 38 Bäckbyskolan 23 12 23 Irstaskolan 36 36 44 Kristiansborgsskolan 34 28 Nybyggeskolan 23 25 26 Rönnbyskolan 21 25 28 Skiljeboskolan 20 30 25 St Ilians skola 28 24 18 Tillbergaskolan 26 33 29 Viksängsskolan 29 34 34 Önstaskolan 30 35 42 Persboskolan 35 21 28 Totalt alla kommunala 27 29 30 Källa: IST-analys, egen bearbetning Andelen elever som når ett meritvärde på minst 250 poäng har ökat från 27 procent till 30 procent mellan 2010 och 2012. I sex av skolorna d.v.s. hälften av skolorna, har det skett en ökning av andelen elever som nått ett meritvärde på 2050 poäng eller mer, i en är andelen densamma medan den i de övriga fem minskat. Indikator 6: Alla elever får god kunskap om studie- och yrkeslivet. 2012 Alla elever får god kunskap om studie- och yrkeslivet 3,26 Källa: PN-enkäten, föräldrasvar

20 (33) Bilaga 4. Grundsärskolans resultat på indikatorerna Indikator 1: Alla elever ges förutsättningar att nå samtliga mål enligt deras individuella utvecklingsplan. För att mäta det som avses är det är nödvändigt att utarbeta nya tillvägagångssätt för denna indikator. Det arbetet har bara påbörjats. Det innebär att uppföljningen av denna indikator kan göras först 2014 med avseende på 2013. Indikator 2: Alla elever får god kunskap om studie- och yrkeslivet. 2012 Alla elever får god kunskap om studie- och yrkeslivet 3,73 Källa: PN-enkäten

21 (33) Bilaga 5. Fritidshemmens resultat på indikatorerna Både elever och föräldrar är generellt rätt nöjda med verksamheten Det finns vissa skillnader mellan olika fritidshem. Under 2012 fick proaros i uppdrag att identifiera vilka fritidshem som behöver säkerställa en god och ändamålsenlig inne- och utemiljö. Samtliga fritidshem, som inte tidigare fått besök av pedagogiska nämndernas stab, besöktes av två utvecklingsledare och en utredare, som sedan gav rektor en återkoppling kring styrkor och förbättringsåtgärder. För att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet kommer rektor och några utvalda medarbetare få kompetensutveckling kring detta under fyra dagar 2013 Indikator 1: Fritidshemmen har former för inflytande och delaktighet. 2012 På mitt fritidshem finns det former för hur vi får vara med och påverka och bestämma 3,40 Källa: PN-enkäten Indikator 2: Fritidshemmen erbjuder barnen en meningsfull fritid som utgår från barnens behov och intressen. 2012 Jag erbjuds en meningsfull fritid som utgår från mitt behov och mina intressen 3,64 Källa: PN-enkäten Indikator 3: Fritidshemmen har en inne- och utemiljö som är ändamålsenlig, utvecklande, trygg och säker utifrån ålder, mognad och behov. 2012 Mitt fritidshem har en rolig innemiljö som är utvecklande, trygg och säker utifrån min ålder, mognad och behov 3,72 Mitt fritidshem har en rolig utemiljö som är utvecklande, trygg och säker utifrån min ålder, mognad och behov 3,64 Indexvärde totalt för båda 3,68 Källa: PN-enkäten

22 (33) Bilaga 6. Gymnasieskolans resultat på indikatorerna Indikator 1: Alla elever får minst godkänt betyg i samtliga kurser. Andel som inte når målet i respektive ämne* 2008 2009 2010 2011 2012 Engelska A 1,6 1,0 1,9 1,7 0,9 Estetisk verksamhet 1,4 2,2 1,5 1,6 2,0 Idrott och hälsa A 4,4 2,3 4,6 3,5 4,1 Matematik A 3,4 2,8 5,3 5,3 4,2 Naturkunskap A 3,1 4,3 6,2 5,1 5,2 Religionskunskap A 6,5 5,9 6,7 4,8 4,9 Samhällskunskap A 4,8 3,7 4,3 3,9 3,2 Svenska A 0,3 0,2 1,5 1,3 1,3 Svenska B 6,4 3,9 5,8 7,2 5,4 Karaktärsämne 1 2,4 1,6 2,1 2,4 1,8 Karaktärsämne 2 4,7 3,7 2,9 3,6 2,6 Projektarbete 5,7 5,2 5,8 7,6 7,3 Källa: Siris, Skolverket * Av de som fått slutbetyg i gymnasieskolan, alla huvudmän Alla elever når inte betyget minst godkänt i samtliga kurser och det finns en variation mellan ämnena av hur stor andelen är som inte nått målet. Fler har elever nått godkänt 2012 jämfört med 2011 i åtta av de 12 ämnen som redovisas i tabellen ovan. Projektarbete tycks vara det ämne eleverna har svårast att nå godkänt i följt av Svenska B och Naturkunskap A. Indikator 2: Fler elever når examen från ett nationellt program efter tre år. Målet att fler elever når examen från ett nationellt program efter tre år kan inte mätas denna gång då det måste tas fram manuellt och det behöver diskuteras på vilket sätt som blir mest rättvist att redovisa då denna indikator inte finns att mäta nationellt

23 (33) Indikator 3: Den genomsnittliga betygspoängen ökar på samtliga program. Gymnasieprogram 2008 2009 2010 2011 2012 Barn- och fritidsprogrammet 13,0 12,7 13,7 13,7 12,8 Byggprogrammet 12,5 13,0 12,1 12,3 12,1 Elprogrammet 11,8 11,5 12,0 11,3 12,3 Energiprogrammet 11,0 11,2 12,3 11,4 12,0 Estetiska programmet 13,9 13,5 14,3 14,0 15,1 Fordonsprogrammet 11,6 12,0 11,6 11,2 11,5 Handels- och administrationsprogrammet 11,5 11,7 12,1 11,8 11,7 Hantverksprogrammet 14,8 14,5 15,3 14,6 14,3 Hotell- och restaurangprogrammet 13,0 11,6 11,5 11,3 11,8 Industriprogrammet.... 11,5 12,1 10,6 Livsmedelsprogrammet.. 13,8 12,8 15,4 14,0 Medieprogrammet 11,6 12,4. 12,4 9,9 Naturvetenskapsprogrammet 16,3 16,0 16,2 16,0 16,6 Omvårdnadsprogrammet 12,6 13,1 12,7 12,8 11,5 Samhällsvetenskapsprogrammet 14,1 14,0 14,3 14,9 14,3 Teknikprogrammet 13,7 14,0 14,0 13,5 11,8 Totalt nationella program 13,7 13,7 13,8 13,8 13,6 Individuellt program..... 5,4.. Specialutformat program 14,5 14,5 14,0 14,2 14,2 Fristående skolor 13,6 14,1 13,8 14,3 14,3 Gymnasieskolan totalt 13,8 13,9 13,8 13,9 13,9 Riket totalt 14,0 14,1 14,0 14,1 14,0 Källa: Skolverket.. = Resultatet baseras på färre än 10 elever och redovisas inte.. = Data saknas Den genomsnittliga betygspoängen är densamma som 2011 och det har legat stabilt under flera år. Betygspoängen har minskat något bland de kommunala gymnasieskolorna men är densamma som i fjol bland de fristående gymnasieskolorna. På sex av de 16 nationella programmen har betygspoängen ökat, resterande har sänkt betygspoängen. Det förekommer stora variationer i betygspoängen mellan programmen, det varierar från som lägst 9,9 till 16,6.

24 (33) Indikator 4: Andelen elever som når en genomsnittlig betygspoäng på minst 15,5 poäng ökar. Betygspoäng över 15,5 poäng ökar* 2010 2011 2012 Andelen elever som når en genomsnittlig betygspoäng på minst 15,5 poäng ökar 31,7 30,5 30,4 Källa: IST-Analys, egen bearbetning * Enbart kommunala gymnasieskolor Andel elever med en betygspoäng på minst 15,5 poäng är densamma mellan 2011 och 2012 men har minskat sedan 2010. Indikator 5: Andelen elever på yrkesinriktade program som läser kurser som ger allmän behörighet till högskolan följs. För att mäta det som avses är det är nödvändigt att utarbeta nya tillvägagångssätt för denna indikator. Det arbetet har bara påbörjats. Det innebär att uppföljningen av denna indikator kan göras först 2014 med avseende på 2013. Indikator 6: Alla elever får god kunskap om studie- och yrkeslivet. 2012 Alla elever får god kunskap om studie- och yrkeslivet 3,07 Källa: PN-enkäten

25 (33) Bilaga 7. Gymnasiesärskolans resultat på indikatorerna Indikator 1: Alla elever ges förutsättningar att nå målet minst godkänt, eller motsvarande, i samtliga av utbildningens kurser utifrån deras individuella utvecklingsplan. Indikator 2: Alla elever, utifrån sina egna förutsättningar, ges möjlighet att inkluderas i ett nationellt program, antingen helt eller i enstaka kurser. För att mäta det som avses i indikator 1 och 2 är det är nödvändigt att utarbeta nya tillvägagångssätt. Det arbetet har bara påbörjats. Det innebär att uppföljningen av dessa indikatorer kan göras först 2014 med avseende på 2013. Indikator 3: Alla elever får god kunskap om studie- och yrkeslivet. 2012 Alla elever får god kunskap om studie- och yrkeslivet 3,56 Källa: PN-enkäten Indikator 4: Alla elever får god kunskap om boendefrågor och fritid. 2012 Alla elever får god kunskap om boendefrågor och fritid 3,50 Källa: PN-enkäten

26 (33) Bilaga 8. Vuxenutbildningens/eftergymnasial utbildnings resultat på indikatorerna Indikator 1: Andelen elever som fullföljer en påbörjad utbildning ska öka. Studerande som slutfört kurs eller där kursen pågår Större städer Riket 2009 2010 2011 2011 2011 Grundläggande vuxenutbildning 79 78 75 77 76 Gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadsutbildning 85 85 84 84 83 Källa: Skolverket Något fler studerande avbryter en påbörjad utbildning och något färre studerande slutförde den grundläggande vuxenutbildningen 2011 jämfört med 2010. När det gäller den gymnasiala vuxenutbildningen är andelen i stort sett densamma. Västerås andel ligger i nivå med riksgenomsnittet. Indikator 2: De ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg ska ges möjlighet till ett kunskapslyft till och med de är 25 år. För att mäta det som avses är det är nödvändigt att utarbeta nya tillvägagångssätt för denna indikator. Det arbetet kommer att påbörjas under året. Det innebär att uppföljningen av denna indikator kan göras först 2014 med avseende på 2013. Indikator 3: Alla som studerar svenska för invandrare klarar påbörjad kurs med godkänt resultat. Andel studerande som når godkänt resultat per studieväg. Större Studieväg städer Riket 2009 2010 2011 2011 2011 Studieväg 1A 30 46 36 43 40 Studieväg 1B 41 39 36 28 28 Studieväg 2B 48 47 45 42 36 Studieväg 2C 42 47 50 38 35 Studieväg 3C 40 56 47 36 35 Studieväg 3D 43 48 51 47 47 Källa: Siris, Skolverket Statistiken ändrades 2009 till att baseras på kalenderår, tidigare var det läsår. Totalt sett på alla studievägar så var det färre elever som nådde godkänt 2011 jämfört med 2010. På två av studievägarna var det dock fler som nådde godkänt och det var på studieväg 2C och 3D. Trots detta ligger andelen elever som nått godkänt högre än riksgenomsnittet på fem av sex studievägar.

27 (33) Indikator 4: Särskild utbildning för vuxna erbjuder en variation av förberedande och individanpassade yrkesutbildningar. För att mäta det som avses är det är nödvändigt att utarbeta nya tillvägagångssätt för denna indikator. Det arbetet kommer att påbörjas under året. Det innebär att uppföljningen av denna indikator kan göras först 2014 med avseende på 2013.

28 (33) Bilaga 9. Resultat på indikatorerna gällande en god miljö för lärande och personlig utveckling I målet för ett bra arbetsklimat inräknas tre områden; trygghet och trivsel, demokratiskt inflytande och delaktighet samt jämställdhet och jämlikhet. Varje område följs upp med hjälp av ett antal indikatorer. Trygghet och trivsel Indikator 1: Alla verksamhetsformer ska bedrivas i en miljö där det råder trygghet och arbetsro. Trygghet Arbetsro 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Förskola (föräldrasvar) 4,65 4,65 3,76 3,74 Förskola Grundskola åk 5 4,47 4,44 3,63 3,63 Grundskola åk 5 3,72 3,72 2,99 3,02 Grundskola åk 8 4,29 4,39 3,48 3,51 Grundskola åk 8 3,45 3,51 2,75 2,73 Grundsärskola år 4-10 4,54 4,55 3,64 3,66 Grundsärskola år 4-10 4,07 4,05 3,32 3,14 LärResursenheten år 4-9 4,06 3,80 3,35 3,64 LärResursenheten år 4-9 3,50 3,42 3,00 3,14 Mälarstrandsskolan år 8-9 4,27 4,41 3,33 3,67 Mälarstrandsskolan år 8-9 3,87 3,95 3,00 3,07 Fritidshem år 2 4,65 4,60 3,69 3,74 Fritidshem år 2 Gymnasieskola 4,42 4,48 3,58 3,62 Gymnasieskola 3,42 3,42 2,74 2,82 Gymnasiesärskola 4,36 4,53 3,54 3,68 Gymnasiesärskola 4,14 4,07 3,26 3,23 Vuxenutbildning SFI Källa: Pedagogiska nämndernas skolenkät Inkluderar både kommunal och fristående verksamheter * OBS! Skalan har ändrats från femgradig till fyrgradig 2011. Vuxenutbildning SFI Överlag ger föräldrar, barn och elever högt betyg på frågorna kring trygghet. Det är inga större skillnader sedan 2011 men tydligast förbättring upplevs i LärarResursenheten, Mälarstrandsskolan och i gymnasiesärskolan. När det gäller arbetsron så finns det fortfarande förbättringspotential. Indikator 2: Varje verksamhet ska arbeta förebyggande i syfte att främja välbefinnande och hälsa hos barn, elever och studerande. För att mäta det som avses är det är nödvändigt att utarbeta nya tillvägagångssätt för denna indikator. Det arbetet kommer att påbörjas under året. Det innebär att uppföljningen av denna indikator kan göras först 2014 med avseende på 2013.

29 (33) Indikator 3: Ingen ogiltig frånvaro ska förekomma. Ogiltig frånvaro (%) 2009 2010 2011 2012 Grundskolan 3,7 3,7 3,8 4,0 Gymnasieskolan 7,7 7,7 7,3 5,4 Källa: IST-analys Avser vårterminen Den ogiltiga frånvaron har ökat något i grundskolan men minskat tydligt i gymnasieskolan. Indikator 4: Ingen mobbning eller annan kränkande behandling ska förekomma. Mobbing från annan elev (%) Mobbing från vuxen (%) Förskola 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Förskola Grundskola åk 5 10 12 10 9 Grundskola åk 5 2 2 2 2 Grundskola åk 8 9 7 8 7 Grundskola åk 8 5 5 6 4 Grundsärskola år 4-10 11 10 12 15 Grundsärskola år 4-10 1 3 0 0 LärResursenheten år 4-9 31 19 17 9 LärResursenheten 8 år 4-9 2 2 5 2 Mälarstrandsskolan år 8-9 11 14 15 2 Mälarstrandsskolan år 8-9 4 2 5 0 Fritidshem år 2 Fritidshem år 2 Gymnasieskola 4 4 4 4 Gymnasieskola 6 6 5 4 Gymnasiesärskola 8 5 4 7 Gymnasiesärskola 1 2 1 3 Vuxenutbildning SFI Källa: Pedagogiska nämndernas skolenkät Inkluderar både kommunal och fristående verksamheter Vuxenutbildning Elever i grundsärskolan och i gymnasiesärskolan som angett att de blivit mobbade av andra elever under det senaste läsåret har ökat. Likaså har andelen elever som uppgett att mobbingen från vuxna ökat på gymnasiesärskolan. Det har skett en tydlig minskning av mobbing både från andra elever och från vuxna på Mälarstrandsskolan. SFI

30 (33) Främlingsfientliga ord (%) Förskola 2009 2010 2011 2012 Grundskola åk 5 15 15 14 13 Grundskola åk 8 21 18 21 20 Grundsärskola år 4-10 7 13 15 18 LärResursenheten år 4-9 15 23 14 11 Mälarstrandsskolan år 8-9 16 20 21 16 Fritidshem år 2 Gymnasieskola 14 10 13 10 Gymnasiesärskola 11 6 7 4 Vuxenutbildning SFI Källa: Pedagogiska nämndernas skolenkät Inkluderar både kommunal och fristående verksamheter Trots att färre elever totalt sett upplever att de blivit utsatta för främlingsfientliga ord senaste läsåret så är det fortfarande många som upplever det. I grundsärskolan, som är undantaget, har dessutom andelen elever som upplever detta ökat mellan 2011 och 2012.

31 (33) Demokratiskt inflytande och delaktighet Indikator 1: Barn, elever och studerande diskuterar och påverkar regler i verksamheten samt metoder och innehåll i undervisningen. Idag finns inget sätt att följa upp indikatorn som helhet utan enbart om eleverna får vara med och påverkar arbetssättet skolan och om lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter vilket redovisas nedan. Det finnsingen fråga gällande regler. För att mäta det som avses är det är nödvändigt att utarbeta nya tillvägagångssätt eller skapa nya frågeställningar för denna indikator. Det arbetet pågår just nu. Det innebär att uppföljningen av denna indikator kan göras först 2014 med avseende på 2013. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Förskola Jag får vara med och påverka hur vi arbetar i skolan 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Förskola Grundskola åk 5 3,46 3,35 Grundskola åk 5 3,87 3,92 3,24 3,03 Grundskola åk 8 2,91 2,95 Grundskola åk 8 3,20 3,41 2,64 2,57 Grundsärskola år 4-10 3,63 3,51 Grundsärskola år 4-10 4,24 4,18 3,38 3,31 LärResursenheten år 4-9 3,28 3,45 LärResursenheten år 4-9 3,43 3,21 3,09 3,10 Mälarstrandsskolan Mälarstrandsskolan år 8-9 3,15 3,35 år 8-9 3,89 3,65 3,17 2,97 Fritidshem år 2 Fritidshem år 2 Gymnasieskola 2,91 2,99 Gymnasieskola 3,15 3,16 2,71 2,67 Gymnasiesärskola 3,59 3,62 Gymnasiesärskola 3,99 4,14 3,61 3,44 Vuxenutbildning SFI Källa: Pedagogiska nämndernas skolenkät Inkluderar både kommunal och fristående verksamheter * OBS! Skalan har ändrats från femgradig till fyrgradig 2011. Vuxenutbildning Det är en blandad utveckling när det gäller om fler elever upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter och att de får vara med och påverka hur de arbetar i skolan jämfört med 2011. I grundskolans årskurs5 och i grundsärskolan är det färre elever som upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. När det gäller hur de upplever möjligheten att få vara med och påverka hur de arbetar i skolan så är det en lägre andel elever i alla verksamheter som uppger att de får vara med och påverka jämfört med 2011 med undantag av elever i LärResursenheten där andelen är densamma. SFI Indikator 2: Skolan tillämpar och lär ut ett demokratiskt arbetssätt och stödjer forum för barn- och elevinflytande. För att mäta det som avses är det är nödvändigt att utarbeta nya tillvägagångssätt för denna indikator. Det arbetet pågår just nu. Det innebär att uppföljningen av denna indikator kan göras först 2014 med avseende på 2013.

32 (33) Indikator 3: Barn, elever och deras vårdnadshavare är delaktiga i samtal om dokumentationen av den individuella utvecklingen och verksamhetens inriktning. Idag finns inget sätt att följa upp indikatorn som helhet utan enbart om eleverna får vara med och bestämma sin individuella utvecklingsplan vilket redovisas nedan. Men det finns ingen fråga som har följt upp huruvida barn, elever och föräldrar är delaktiga i både samtal och dokumentation. För att mäta det som avses är det är nödvändigt att utarbeta nya tillvägagångssätt eller skapa nya frågeställningar för denna indikator. Det arbetet pågår just nu. Det innebär att uppföljningen av denna indikator kan göras först 2013 med avseende på 2012. Jag är med och bestämmer min individuella utvecklingsplan Förskola 2009 2010 2011 2012 Grundskola åk 5 4,40 4,41 3,68 3,71 Grundskola åk 8 4,06 4,28 3,40 3,44 Grundsärskola år 4-10 4,16 4,08 3,67 3,68 LärResursenheten år 4-9 3,73 3,68 3,38 3,51 Mälarstrandsskolan år 8-9 4,20 4,00 3,56 3,62 Fritidshem år 2 Gymnasieskola 3,50 3,64 2,99 3,01 Gymnasiesärskola 4,17 4,28 3,51 3,63 Vuxenutbildning SFI Källa: Pedagogiska nämndernas skolenkät Inkluderar både kommunal och fristående verksamheter * OBS! Skalan har ändrats från femgradig till fyrgradig 2011. Något fler i alla verksamheter är med och bestämmer sin individuella utvecklingsplan 2012 jämfört med 2011. Störst skillnad märks bland eleverna på LärResursenheten, Mälarstrandsskolan och bland eleverna på gymnasiesärskolan. Jämställdhet och jämlikhet Indikator 1: Varje verksamhet bedriver ett aktivt jämställhetsarbete i syfte att förstärka flickor och pojkars lika möjligheter i skolan och livet. För att mäta det som avses är det är nödvändigt att utarbeta nya tillvägagångssätt för denna indikator. Det arbetet pågår just nu. Det innebär att uppföljningen av denna indikator kan göras först 2014 med avseende på 2013.

33 (33) Indikator 2: Alla barn och elever deltar i skolans aktiviteter oberoende av vårdnadshavares ekonomi. Jag har av privatekonomiska skäl tvingats avstå från en aktivitet som skolan anordnat det senaste året 2012 Förskola Grundskola åk 5 2 Grundskola åk 8 5 Grundsärskola år 4-10 7 LärResursenheten år 4-9 0 Mälarstrandsskolan år 8-9 2 Fritidshem år 2 Gymnasieskola 6 Gymnasiesärskola 3 Vuxenutbildning SFI