2016-06-13 Treklövern - utvärdering av utbildningskvalitet
Innehållsförteckning Inledning... 2 Upplägg och omfattning... 2 Utvärderingsmatris... 3 Utvärderingsfrågor... 4 1
Inledning Karlstad universitet, och har beslutat att samverka kring ett system för utvärderingar av utbildningskvalitet. Utvärderingarna genomförs av en bedömargrupp bestående av externa bedömare och bedömare från respektive lärosäte, inklusive studenter. Bedömargruppen ska göra sina bedömningar utifrån självvärderingar och självständiga arbeten 1, samt intervjuer med studenter och berörda lärare. Självvärderingar är ett väsentligt bedömningsunderlag. Denna anvisning behandlar generella riktlinjer och instruktioner för de självvärderingar som ska tas fram. Självvärderingen ska ge en bred redovisning av utbildningens förutsättningar, processer och resultat. Den ska innehålla beskrivning, analys och värdering av utbildningarna utifrån angivna bedömningskriterier. Självvärderingen ska omfatta all utbildning som ingår i klustret och utgå från aktuella förhållanden avseende i första hand den kull som gått igenom den utbildning som utvärderas. 2 Upplägg och omfattning En självvärdering per kluster och lärosäte ska skrivas. Självvärderingen ska utgå från de huvudområden och yrkesexamina som anges i klusterbeslutet och samtliga berörda utbildningar ska ingå. Exempelvis ska samtliga program som leder fram till examen i ett huvudområde behandlas. Självvärderingens omfattning kan variera beroende på klustrets sammansättning och storlek. Delar som är gemensamma för samtliga utbildningar i självvärderingen kan med fördel beskrivas endast en gång. Ett exempel är att regler kring rättssäker examination kan vara universitetsgemensamma. Därefter kan det göras referenser till den gemensamma skrivningen och med eventuella kompletteringar om det finns ytterligare åtgärder som är unika för den berörda utbildningen. Anvisning till självvärdering utgår från de bedömningskriterier som är fastställda genom rektorsbeslut på respektive lärosäte. Bedömningskriterierna är en grund för de självvärderingar som ska skrivas. Utöver denna grund kan det göras tillägg för respektive kluster av bedömargruppen eller av respektive lärosäte. Eventuella tillägg kan komplettera den grundläggande anvisningen i anslutning till respektive kriterium för respektive kluster alternativt lärosäte. 1 Hanteringen av självständiga arbeten beskrivs i Anvisning för hantering av självständiga arbeten. 2 Bedömargruppen ska utifrån klustrets sammansättning sammanställa en lista över de utbildningar som ingår i utvärderingen. Listan stäms av med representanter för de bedömda utbildningarna. I denna avstämning kan eventuella undantag från nämnda tidsperiod diskuteras. Sådana undantag ska redovisas och motiveras i självvärdering. 2
Självvärderingen kan läggas upp på olika sätt beroende på klustrets sammansättning och förutsättningar. Den bör dock inledas med ett avsnitt som behandlar klustrets historik, specifika förutsättningar och karaktär som är av betydelse för bedömningen av de utbildningar som ingår i klustret. Inledningen bör exempelvis nämna vilka olika utbildningsvägar i form av utbildningsprogram och enstaka kurser som leder till examen i berört huvudområde eller yrkesexamen. Inledningen bör även behandla utbildningarnas storlek, om de ges på distans eller på campus, om de ges på hel- eller halvfart samt hur länge utbildningarna funnits, antal genomförda utbildningsomgångar eller om en utbildning är under utfasning. Här bör det även redovisas om en utbildning nyligen reviderats, vilka moment har genomgått förändring och varför har så skett? Utifrån en inledande beskrivning om klustret och de ingående utbildningarna behandlas de utvärderingsfrågor som presenteras nedan. Frågorna besvaras för respektive huvudområde och yrkesexamen. Avslutningsvis redovisas en övergripande analys och värdering för respektive huvudområde och yrkesexamen med fokus på vad som fungerar väl och vad som kan förbättras. Utvärderingsmatris 3 I matrisen nedan listas de fastställda bedömningskriterierna och utbildningarna ska bedömas utifrån förutsättningar, processer och resultat. Med förutsättningar avses utvecklings- och kvalitetssäkringsprocesser på lärosätena och i vilken utsträckning uppsatta mål uppnås utifrån angivna förutsättningar och processer. Med resultat avses hur väl den aktuella utbildningen uppfyller kraven utifrån ESG-kriterierna, högskolelagen och examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. I självvärderingen kan resultat visas genom exempelvis redovisning av påvisbara effekter arbetssätt har i de utvärderade utbildningarna. Effekterna kan påvisas genom uppföljningar och andra underlag. 3 Utvärderingsmatrisen ingår som bilaga till rektorsbeslut på respektive lärosäte: Karlstads universitet (Dnr C2016/180, (Dnr 2016/1160-1.2) och (Dnr MIUN 2016/466). 3
a. Förutsättningar och process: hur säkerställer ni att b. Resultat: vad har ni uppnått avseende att... 1. Utbildningarna når kraven i högskolelagen och examensordningen, dvs. att de faktiska studieresultaten motsvarar de förväntade studieresultaten 2. Utbildningarna examineras på ett rättssäkert sätt 3. Undervisningen fokuserar på studenters lärande 4. Undervisningens innehåll och form vilar på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet 5. Utbildningen är användbar för studenterna och samhället 6. Verksamma i utbildningen har aktuell ämnesmässig och högskolepedagogisk/ ämnesdidaktisk kompetens 7. Studenterna har inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen 8. En för alla studenter tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö föreligger Fakultetens kompletterande frågor Matrisen har legat till grund för ett antal utvärderingsfrågor som är vägledande för bedömning och självvärdering. I anvisningar till självvärdering ges förslag på vilka underlag som kan användas för att besvara utvärderingsfrågorna. Utvärderingsfrågor Grunden för utvärderingsfrågorna är att lärosätet ska beskriva, analysera och värdera hur processer och arbetssätt är kopplade till de resultaten, dvs. vad ska göras (enligt lagar, regler, policys, kursplaner m.m.), hur säkerställs att detta blir gjort, och vilka resultat och/eller effekter kan påvisas med arbetssättet. 4
För att ge några riktlinjer till hur bedömningskriterierna kan användas knyts de till några vägledande och preciserande frågor som presenteras nedan. Förutom frågorna ges även exempel på underlag som kan användas för att redovisa svar på frågorna. Underlagen kan variera mellan olika lärosäten och kluster. I de fall ett kluster gör klusterspecifika tillägg och förtydliganden skall detta anges. 4 1. Utbildningarna ska nå kraven i högskolelag och examensordning, dvs. de faktiska studieresultaten ska motsvara de förväntade studieresultaten. Hur bidrar utbildningens olika delar till att skapa förutsättningar för att sammantaget uppfylla målen för utbildningen? Hur väl uppfylls de mål bedömargruppen valt ut? Ett huvudsakligt underlag för att bedöma detta kriterium är självständiga arbeten som hanteras enligt särskild ordning. Självvärderingen ska behandla kriteriet utifrån andra underlag som exempelvis riktlinjer för kvalitetssäkring av självständiga arbeten, uppföljning av program, målmatriser eller andra underlag för systematiskt arbetssätt. De examensmål som ska utvärderas i samtliga utbildningar och examina är de mål under kunskap och förståelse som gäller för aktuellt program/examina enligt examensmålen i HF, vilka i första hand återfinns i matrisens första kriterium. Bedömargruppen väljer därutöver minst ett mål ur områdena färdighet och förmåga och minst ett mål ur området värderingsförmåga och förhållningssätt som gäller för aktuellt utbildning/examina enligt examensmålen i HF. I de fall mål uppfylls genom andra kurser eller moment än självständigt arbete eller om det finns för få självständiga arbeten, kan andra examinationsuppgifter fungera som underlag. Dessa ska då beskrivas och exempel bifogas. Andra examinationsuppgifter kan vara tentamensfrågor, seminarieuppgifter, verksamhetsförlagd utbildning eller annat som visar hur det säkerställs att de studenter som får godkänt når examensmålet. 2. Utbildningarna ska examineras på ett rättssäkert sätt. Hur arbetar ni för att säkerställa att examinationen sker på ett rättssäkert sätt? Här beskrivs och biläggs de regelverk och rutiner som finns på lärosätet. Det kan handla om hur ni hanterar rättssäkerheten kring muntlig examination, grupptentamen, uppsats, löpande- och datorbaserad examination m.m. samt bedömningskriterier. 4 Klusterspecifika tillägg kan med fördel skrivas in i denna anvisning som vägledning för arbetet med självvärderingen. 5
3. Undervisningen ska fokusera på studenters lärande. Hur arbetar ni med att säkerställa att undervisningen fokuserar på att stimulera studentens lärande och kunskapsutveckling? Hur arbetar ni med att utbildningens mål, innehåll och examination hänger samman (konstruktiv länkning)? Vilka resultat kan påvisas av arbetet med att säkerställa att undervisningen fokuserar på att stimulera studentens lärande och kunskapsutvecklingen. Vilka resultat kan påvisas av arbetet med konstruktiv länkning? Här kan beskrivas hur utbildningen utformats så att studentens lärande och kunskapsutveckling stimuleras genom aktivitet och reflektion. Det kan redovisas genom verksamhetsberättelser, utbildningsplaner och beskrivningar av aktiviteter i lärarkollegiet såsom högskolepedagogisk fortbildning, uppmuntran till förnyelse av undervisningsmetoder och användandet av ny teknik. Resultat kan redovisas genom, exempel på studentaktiviteter, val av undervisningsoch examinationsform samt en eventuell ökad genomströmning. 4. Undervisningens innehåll och form ska vila på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. Hur arbetar ni med att säkerställa att utbildningen bedrivs utifrån en vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet? Vilka resultat kan påvisas av arbetet med att säkerställa att utbildningen bedrivs utifrån en vetenskaplig och/eller konstnärlig samt beprövad erfarenhet. Vetenskaplig/konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet säkerställs genom lärarnas kompetens. Redovisa därför lärarkompetens i enlighet med bilagd tabell. Säkerställande handlar också om utbildningens innehåll som kan redovisas genom hur kursplaner relaterar till vetenskapligt/konstnärligt innehåll, forskningsanknytning av utbildningen, hur VFU eller motsvarande är utformad m.m. Hur bidrar former för och innehåll i utbildningen till att utbildningen utvecklar vetenskapliga/konstnärliga färdigheter hos studenterna. Hur tas erfarenheter från verksamhetsfält och forskningsfront tillvara inom utbildningen för att kunna förmedlas till studenterna. 5. Utbildningen ska vara användbar för studenter och samhället. Hur arbetar ni med att säkerställa att utbildningen och dess innehåll är användbar för studenter och samhälle? Vilka resultat kan påvisas av arbetet med att säkerställa att utbildningen och dess innehåll är användbar för studenter och samhälle? 6
Redovisa hur organisation, arbetssätt och procedurer ser ut för att följa upp och säkerställa att utbildningen och dess innehåll är användbar för studenter och samhälle. Exempel kan vara olika typer av arbetslivsanknytning som arbetslivsrepresentanter i styrande/rådgivande organ, praktik, VFU eller självständiga arbeten i samverkan med samhälle. Redovisa resultat av användbarhet genom anknytning till arbetsmarknaden (exempelvis genom sysselsättning, yrkesställning, etableringsgrad, bransch, matchning). Resultat kan även redovisas genom alumner/avnämare med fokus på kompetenser relevanta för student, utbildning och arbetsliv. 6. De som är verksamma i utbildningen ska ha aktuell ämnesmässig och högskolepedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens. Hur arbetar ni med att säkerställa att verksamma i utbildningen har aktuell ämnesmässig och högskolepedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens. Redovisa lärarkollegiets ämnesmässiga och högskolepedagogiska/ämnesdidaktiska kompetens i bilagd tabell, redovisa även om det finns tydliga karriärvägar för lärare baserade på pedagogisk/didaktisk skicklighet. 7. Studenterna ska ha inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen. Hur arbetar ni för att säkerställa att det finns studentinflytande? Vilka påvisbara resultat har arbetet med studentinflytande lett fram till? Här beskrivs och biläggs de regelverk och rutiner som finns avseende organisation, arbetssätt och procedurer, för att följa upp och säkerställa studentinflytande. Beskriv hur arbetet med studentinflytande har påverkat utbildningen utifrån kursoch programutvärderingar eller annat systematiskt arbetssätt. 8. Samtliga studenter ska erbjudas en tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö. Hur ser organisation, arbetssätt och procedurer ut för att följa upp och säkerställa att det finns en tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö? Här beskrivs och biläggs de regelverk och rutiner som finns exempelvis policys gällande likabehandling. Här kan studenternas studiemiljö i form av lokaler, lärplattformar, tillgång till bibliotek etc. beskrivas. Studenternas uppfattning som mäts i exempelvis enkäter kan redovisas här. 7