Vill du studera utomlands? Studier i Frankrike, Spanien, Tyskland och Österrike för dig i årskurs ett eller två på gymnasiet

Vill du studera utomlands? Studier i Frankrike, Spanien, Tyskland och Österrike för dig i årskurs ett eller två på gymnasiet

3. På sidan 4. 5. 6. 7. 8. 3. Plugga ett gymnasieår utomlands Oslagbar språkträning. Spännande upplevelser. Inga avgifter. Det är några fördelar med att läsa utomlands genom Ettårsprogrammen. 4. Jag har blivit öppnare och mognat som person Ett tips från franskaläraren hemma i Stockholm väckte tanken på ett utbytesår i Frankrike för Susanna Sköld. 5. Jag satsade framför allt på att lära mig spanska Året i La Palma del Condado gav Joanna Steffansson flytande kunskaper i spanska. 6. Får man chansen till ett år utomlands ska man ta den Carl Wilhelm Bennet studerade ett gymnasieår i Österrike och skulle gärna åka tillbaka efter studenten. 7. Från ansökan till skolstart Några saker som kan vara bra att veta för dig som funderar på att söka till Ettårsprogrammen. Att komma in i en ny familj kändes lite konstigt i början, men de var enormt öppna och varma. Susanna sid 4 Internationella programkontoret Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar med olika former av internationellt utbildningssamarbete. Genom oss kan bl.a. skolor, högskolor och universitet, liksom enskilda lärare, studenter och elever få stöd för internationella utbytesprojekt och utlandsstudier.

Plugga ett gymnasieår utomlands Oslagbar språkinlärning Spännande upplevelser Inga avgifter Det bästa sättet att lära sig ett främmande språk är att bo i ett land där språket talas. Genom de så kallade Ettårsprogrammen Ett år i Frankrike, Ett år i Spanien och Ett år i Tyskland/Österrike - har du som går i årskurs ett eller två på gymnasiet möjlighet att plugga ett år utomlands i något av dessa länder. Det enda formella kunskapskravet är att du ska ha läst franska, spanska eller tyska som minst steg 2. Du får en plats på en gymnasieskola och deltar i undervisningen på samma sätt som värdlandets elever, skriver prov och får omdömen. Under ett helt läsår får du uppleva hur det är att leva i en annan kultur och kommunicera på ett främmande språk. Många kan uppleva att det är svårt i början att vara ensam i en ny miljö, med nya klasskompisar, ny familj och ovana med språket. Men du kommer att bli förvånad över hur fort det går att förstå och göra sig förstådd i det nya landet. Ett år utomlands kommer att ge dig nya vänner och spännande upplevelser. De erfarenheter och den kunskap du får ta del av kan vara nyckeln till många dörrar i framtiden, inte minst hos framtida arbetsgivare. Ettårsprogrammen är statligt finansierade. Det innebär att du inte behöver betala några avgifter för själva utbildningen eller förmedlingen av skolplatsen. Förutom att du slipper kursavgifter genom Ettårsprogrammen får du också ett inackorderingstillägg per månad, utöver ditt vanliga studiebidrag från CSN. Du står dock själv för reskostnader, försäkring och övriga fickpengar. Bakom Ettårsprogrammen står Internationella programkontoret, som är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet. Vi ordnar programmen tillsammans med de olika ländernas ambassader och skolor. I den här broschyren får du veta mer om hur du gör för att komma iväg. 3

Ett år i Frankrike Susanna Sköld längst till höger. Namn: Susanna Sköld Ålder: 19 år Läste 2007/08: Programmet première scientifique på Lycée Anna de Noailles i Evian-les-Bains i sydöstra Frankrike. Jag har blivit öppnare och mognat som person Ett tips från franskaläraren på Norra Reals gymnasium hemma i Stockholm. Så väcktes tanken på ett utbytesår i Frankrike för Susanna Sköld, 19 år. Mindre än ett år senare hade hon bytt Stockholmsvardagen mot ett liv i Evian-les-Bains, en liten stad vid Genève-sjön nära franska Alperna. Jag hade skrivit i ansökan att jag var intresserad av att åka skidor. Det var nog därför jag hamnade i Evian-les-Bains, säger Susanna. I Sverige går Susanna naturvetenskapligt program med forskningsinriktning. Det betyder att hon i Frankrike hamnade på motsvarigheten première scientifique. Ämnesmässigt var det sig ganska likt, men undervisningen såg annorlunda ut. Framför allt beskriver hon den franska skolan som hårdare och mer disciplinerad. Att hänga med på lektionerna var inte det lättaste i början. Vissa lärare var väldigt stränga och hade svårt att förstå att jag inte hade samma förutsättningar som de andra eleverna. Det var jättejobbigt och det tog ganska lång tid innan jag kunde släppa det. Intala mig att det här spelar faktiskt ingen roll jag är här för att lära mig andra saker. Det var när hon kom tillbaka till Frankrike i januari, efter att varit hemma i Sverige på jullov, som Susanna kände att det hade släppt. Nu förstod och pratade hon ganska obehindrat både med sina franska kompisar och i skolan. Hon talade också mycket franska med sin värdfamilj. Att komma in i en ny familj kändes lite konstigt i början, men de var enormt öppna och varma. I Frankrike har man mer familjetraditioner, som att sitta länge och äta middag ihop och diskutera. Det tycker jag var härligt och det gjorde det lättare att lära känna dem. Vad tycker du att utbytesåret gav? Himla mycket! Dels den personliga utvecklingen jag har blivit öppnare och mognat som person och fått lättare att ta kontakt med människor. Och språket såklart. Det är fantastiskt när man hör turister prata franska på tunnelbanan och känner att ja, jag förstår verkligen vad de säger. Närheten till Alperna gjorde att Susanna kunde åka skidor nästan varje helg under vinterhalvåret. De var enormt öppna och varma, säger Susanna om sin franska värdfamilj. Frankrike 74 miljoner människor i världen har franska som modersmål. Tillbringa ett studieår i Frankrike och få möjlighet att prata med några av dem! Frankrike är en gammal nation med en spännande historia, god mat, välkänd konst och arkitektur. Här finns mycket att upptäcka. Franska elever har 12 års obligatorisk skolgång. De tre sista åren går de i gymnasiet le lycée. Dessa år kallas seconde, première och terminale. Året är indelat i tre terminer som börjar i september, i januari och i april. Skoldagarna är ganska långa, men onsdag eftermiddag har eleverna ofta ledigt från skolan. Då kan man passa på att sporta eller ägna sig åt andra fritidsaktiviteter. Susanna var den enda svenska eleven på Lycée Anna de Noailles. Efter några månader kunde Susanna prata franska ganska obehindrat med kompisarna. 4

Ett år i Spanien Jag satsade framför allt på att lära mig spanska Namn: Joanna Steffansson Ålder: 20 år Läste 2007/08: Programmet Ciencias Sociales på skolan I.E.S La Palma del Condado i La Palma de Condado, Spanien. En ny kultur och familj och så spanskan, såklart. Det är några saker Joanna Steffansson från Tyresö fick ut av sitt utbytesår i La Palma del Condado i södra Spanien. Joanna Steffansson kom till La Palma del Condado en liten stad i provinsen Huelva, nära gränsen till Portugal dagen före sin 18-årsdag. Hon inkvarterades hos värdfamiljen, en frånskild kvinna och hennes femårige son. Mormor, farmor, syskon och syskonbarn till familjen fanns alla runt om i staden. Det var lite svårt i början. Men jag och Maria, som min värdmamma hette, kom jättebra överens. Hemifrån är jag van vid att ha det ganska fritt och hon var avslappnad. Den spanska skolan beskriver Joanna som olik den svenska. Hon gick motsvarigheten till det samhällsvetenskapliga programmet i Sverige, men det betydde ändå en del nya ämnen. Till exempel ekonomi som hon aldrig haft på schemat tidigare. Skolan i Spanien med en betygsskala i tio steg var dessutom betydlig mer koncentrerad på prov. Jag satsade framför allt på att lära mig spanska. Spanskläraren var jätteschysst och hjälpte mig och de andra utbytesstudenterna extra, till exempel genom att ta fram särskilda läxuppgifter åt oss och ha hörövningar. På fritiden spelade Joanna fotboll med ett killag något lag för tjejer fanns inte i La Palma del Condado och basket. Dessutom lärde hon sig att dansa Sevillanas, det slags flamenco som dansas i Sydspanien. Att jag bodde i en så liten by gjorde att man var tvungen att hitta på saker själv. Det gick inte att bara låta allt rulla på som man kan göra hemma i Sverige. Vad var bäst med ditt år i Spanien? Jag har alltid tyckt om att resa, men det här ökade nog den lusten ännu mer. Man lär också känna sig själv bättre att ta för sig och att klara sig själv. Och självklart språket. Såhär i efterhand känns det nästan som jag fått det gratis. Det är klart man pluggade, men man lärde sig så mycket bara genom att vara där. Under maj fick Joanna möjlighet att delta i de traditionella festligheter som anordnades i La Palma del Condado och byarna runt omkring. Spanien Spanska är ett av de största språken i världen och talas av mer än 380 miljoner människor. I Spanien bor drygt 46 miljoner. 90 procent av alla världens spansktalande finns idag i Nord-, Syd- och Centralamerika. Spanien förknippas ofta med solsken och semestrar, men har också en mycket rik kultur, inte minst ifråga om konst och arkitektur. Gymnasieskolan i Spanien är fyraårig. Eleverna börjar när de är 14 år och slutar när de är 18. De första två åren kallas E.S.O och de två sista Bachillerato. Det finns tre inriktningar: estetisk, naturvetenskaplig-teknisk och samhällsvetenskaplig. Upplägget av skoldagen kan variera, men i regel går man i skolan kl. 8-14.00. Joanna lärde sig bl. a. att dansa Sevillanas, det slags flamenco som dansas i Sydspanien.

Ett år i Tyskland/Österrike Får man chansen till ett år utomlands ska man ta den Namn: Carl Wilhelm Bennet Ålder: 19 år Läste 2007/08: Realgymnasium på skolan Bundes- und Realgymnasium Reitmann i Innsbruck, Österrike Engelska talade han redan flytande efter att ha gått på engelskt internat i åttonde klass. Så det fick bli Österrike och tyska när Carl Wilhelm Bennet från Lund bestämde sig för att läsa ett gymnasieår utomlands. Min mamma kände till Ettårsprogrammen och tipsade, berättar Carl Wilhelm. Jag kollade upp lite andra alternativ också, men det här verkade seriösare. Carl Wilhelm blev placerad hos en fembarnsfamilj tre barn var redan utflyttade i Innsbruck i Tyrolen. Han trivdes hos familjen från start och tycker även att kommunikationen flöt på fint både hemma och i skolan. Jag hade läst tyska i tre år när jag åkte och tycker nog det gick ganska bra från första början. Men inledningsvis pratade alla högtyska med mig för att jag skulle förstå. När jag kunde lite mer gick de över till dialekt. Carl Wilhelm gick på realgymnasium den teoretiska linjen i Österrike något han beskriver som mer likt det svenska högstadiet än gymnasiet. Framför allt för att utbildningen var bredare och mindre inriktad än det naturvetenskapliga program han läser hemma i Lund. En annan skillnad var att det var mer teori på lektionerna och mindre praktik. På matten, till exempel, hade vi bara genomgångar räkna fick man göra hemma. Sedan skulle man nia lärarna och vara hövlig, men annars tycker jag nog inte det var så stora skillnader mot skolan i Sverige. Flytande tyska och en självsäkerhet som han kanske inte hade tidigare. Det är ett par saker Carl Wilhelm tycker att året i Österrike gett honom. Annars handlar det väl framför allt alla kontakter man fått, och att man sett något annat ett år. Får man chansen till ett år utomlands tycker jag man ska ta den. Kommer året i Österrike att ha någon betydelse för vad du gör längre fram? Det tror jag absolut. Nu kan jag ju tyska och har en massa kompisar där, så jag är sugen på att åka tillbaka efter studenten. Det kanske till och med händer att väljer att läsa på något österrikiskt universitet i framtiden, istället för i Sverige.. Tyskland Drygt 94 miljoner människor i världen har tyska som modersmål och de allra flesta bor i Tyskland. Med sina 92 miljoner invånare är landet det största i Europa. Dagens Tyskland som bildades 1990 efter återföreningen mellan Öst- och Väst består av 16 delstater, s.k. Bundesländer. De flesta elever som deltar i Ettårsprogrammen blir placerade i Sachsen, Schleswig-Holstein eller Mecklenburg-Vorpommern, som alla ligger i de norra delarna av landet. I Tyskland gäller obligatorisk skolgång för alla ungdomar i åldrarna 6 15 år, även om det kan variera något mellan olika Bundesländer. Under de två sista gymnasieåren (årskurs 12 och 13) fortsätter studenterna med de vanliga ämnena och specialiserar sig i två ämnen. Skoldagen pågår oftast från klockan 8.00 på morgonen till 14.00. Eftermiddagarna är vanligtvis lediga. Österrike Drygt åtta miljoner av alla världens tysktalande bor i Österrike. Precis som grannlandet Tyskland består Österrike av olika delstater nio Bundesländer. Större delen av landet utgörs av Östalperna och är alltså helt rätt för dig som är intresserad av att åka skidor eller snowboard. Men i Österrike finns också mycket annat att upptäcka, till exempel när det gäller kultur och historia. De flesta elever som åker till Österrike blir placerade i värdfamiljer runt huvudstaden Wien och i alpområdet. I Österrike går eleverna i obligatorisk grundskola mellan 6 och 15 års ålder. Efter grundskolan väljer man om man vill gå vidare till Hauptschule eller Gymnasium. De elever som siktar på att studera vidare på universitet väljer Gymnasium. Elever som går Hauptschule läser senare oftast en kortare yrkesutbildning. Gymnasieskolan i Österrike har tre huvudinriktningar: språklig (Gymnasium), naturvetenskaplig (Realgymnasium) och ekonomisk (Wirtschaftskündliches Realgymnasium). Skoldagen pågår från kl. 8 på morgonen till kl. 14. I vissa gymnasieskolor har man sexdagarsvecka och går i skolan även på lördag förmiddag. Under året passade Carl Wilhelm bl.a. på att hälsa på sin värdbror, som bodde i Wien med sin familj. Med Alperna mer eller mindre runt hörnet fanns goda möjligheter till snowboard och skidåkning i Innsbruck.

Från ansökan till skolstart Vem kan söka? Ettårsprogrammen kan sökas av dig som går i årskurs ett eller två på gymnasiet. För att söka måste du läsa franska, tyska eller spanska som minst steg två. Hur går ansökan till? Sista ansökningsdag är i december varje år inför nästa läsår (exakt datum finns på Internationella programkontorets webbplats). Du ansöker online på webbplatsen. Till ansökan ska du bland annat skicka med en uppsats på franska, tyska eller spanska där du berättar om dig själv. Du ska även bifoga referenser från din mentor och din språklärare. Urval Det görs ett urval bland dem som söker. Urvalet baseras dels på din ansökan och dels på den intervju som du blir kallad till. Vi tar framför allt hänsyn till språkkunskaper, studieresultat, mognad och motivation. I mars får du besked om du antagits eller inte. Samma villkor som värdlandets elever Du som antas till något av programmen erbjuds under ett läsår plats på en skola i landet du valt. Du placeras på det program som bäst motsvarar gymnasieprogrammet du läser på i Sverige. Du deltar i undervisningen på samma villkor som värdlandets elever, till exempel genom att skriva prov och få betyg eller omdömen. Värdfamilj, internat och studenthem I Frankrike bor du på skolans internat under veckorna och i värdfamilj under helger och lov. I Tyskland bor du i värdfamilj under hela studieperioden och i Spanien och Österrike i värdfamilj eller på studenthem. Mindre och medelstora städer Det är oftast skolor i mindre och medelstora städer som tar emot eleverna. I Frankrike och Spanien är skolorna spridda över landet. I Tyskland ligger skolorna i delstaterna Sachsen, Schleswig-Holstein och Mecklenburg-Vorpommern i de norra delarna av landet. I Österrike placeras eleverna runt Wien och i Alpområdet. Informationsmöte Om du får en plats genom programmen bjuds du in till ett informationsmöte i maj. Det är en dag fylld av praktisk information från Programkontoret, våra samarbetspartners i de olika länderna och från tidigare deltagare. Då får du och dina föräldrar också möjlighet att ställa frågor. Pengar Som deltagare i Ettårsprogrammen beviljas du ett studiebidrag samt ett inackorderingstillägg per månad. Pengarna betalas ut av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Du betalar ingenting för skolplatsen, men får själv stå för kostnaden för skolmaten och för inkvarteringen på internatet/värdfamiljen eller studenthemmet. Bidraget täcker en del av dessa kostnader. Kostnader för resa, försäkring och fickpengar betalar du själv. Tillgodoräknande? Prata med din svenska skola före avresan om du vill kunna tillgodoräkna dig hela eller delar av ditt läsår utomlands, samt för att försäkra dig om att du har en plats när du kommer tillbaka. Många elever som deltar i programmen väljer att fortsätta sin utbildning där de avslutade den före sitt utlandsår. För att få tillgodoräkna dig vissa kurser måste du kunna bevisa att du inhämtat de kunskaper som krävs för betyget Godkänd. Du behöver därför kunna visa upp ett betyg eller intyg från din utländska värdskola. Du kan också välja att göra en prövning i kursen för att ha möjlighet till ett högre betyg. Skolstart I Tyskland startar läsåret startar någon gång i augusti. I Frankrike, Spanien och Österrike startar man i september. Läsåret slutar i månadsskiftet juni juli. Vill du veta mer? Läs mer om Ett år i Frankrike, Ett år i Spanien och Ett år i Tyskland/Österrike på vår webbplats, www.programkontoret.se/ettarsprogrammen 7

Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar med olika former av internationellt utbildningssamarbete. Genom oss kan bl.a. skolor, högskolor och universitet, liksom enskilda lärare, studenter och elever få stöd för internationella utbytesprojekt och utlandsstudier. Tryck: Tabergs Tryckeri AB, Taberg 2009 Form: Jupiter Reklam Foto: Jöns Ahlén, Folio, Johner och Matton.