Spädningsserier och spädningsfaktorn. Niklas Dahrén

Relevanta dokument
Beräkna koncentrationen. Niklas Dahrén

Pappers- och tunnskiktskromatografi. Niklas Dahrén

Mer om syra- basjämvikter

Buffertlösningar. Niklas Dahrén

Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén

Bered en buffertlösning. Niklas Dahrén

Detektera blod med luminoltestet. Niklas Dahrén

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex Lösningsberedning. Totalt ska ni använda 9 gröna omslag.

ELISA-test för att diagnosticera diabetes typ 1. Niklas Dahrén

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING

Kemikaliehantering praktiska tips

Translationen. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri. Niklas Dahrén

Titrera. Pär Leijonhufvud

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Ordinationslistor för läkemedel och infusioner avd 34

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

BEKRÄFTELSE SS

Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden. Niklas Dahrén

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén

Läkemedel Löses i Ger styrkan Ges som Hållbart/ övrigt. 50 mg/ml OBS! Stamlösning! Får ej injiceras outspädd! 4 mg/ml.

Tentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp

BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1

Utförs på: Anestesikliniken Ljungby, Intensivvårdsavdelningen Ljungby. Faktaägare: Joakim Hidestål, medicinskt ledningsansvarig IVA LL

Övningsuppgifter. Repetition av matematik för studier i Biologi och Kemi

Omtentamen 2. Läkemedelsberäkning

Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Läkemedelsberäkning Sara Bertilsson

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Antibiotika - Spädningsföreskrifter för intravenös administration

Identifiera blod med Kastle-Meyertestet. Niklas Dahrén

ÖSTERSUNDS SJUKHUS. Utarbetad av: Carina Träskvik, läkemedelssamordnare Ulrica Jonsson, apotekare Fastställd av: Nina Fållbäck- Svensson

Metodutvärdering I. Metodutvärdering -validering. Metodutvärdering II. Metodutvärdering III

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén

LR SÖS 1:14 Spädningsschema för antibiotika 2010

Kapitel 15. Syra-basjämvikter

Syra-basjämvikter. (Kap )

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

Bestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Laboration DNA. Datum:16/11 20/ Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson

6. FÖRFARANDE. 6.1 Provtagning av lösningen. 6.2 Beredning av utfällningen

Simdax 2,5 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning Levosimendan. Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.

Läkemedelsblandningar på IVA Växjö

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

Avdelningen för kemi och Biomedicinsk vetenskap Karlstads universitet Hematologi Räkning av blodceller i kroppsvätskor Vid räkning av blodceller

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:

Programmeringsguide Picolo Porttelefon

PTH. Göran Brattsand, Martin Carlsson,

BIPACKSEDEL. Colicol vet. 240 mg/ml lösning för användning i dricksvatten

Programmeringsguide Picolo Porttelefon

TEKNISK INFORMATION ALUMINIUM. Sanodal Gold 4N

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Kulturmiljökompensa1on eller retorisk negligering? Värden och kompensa1onsåtgärder u1från yrkesbaserade tolkningar. Exempel: Folkparken Linköping

ÖVA DIG PÅ BEGREPPEN STORHET, MÄTETAL OCH ENHET EXEMPEL Vad är storhet, mätetal och enhet i följande exempel: V = 0,250dm3?

Övningsuppgifter Syror och baser

Omtentamen 2. Läkemedelsberäkning

Omtentamen 2. Läkemedelsberäkning. Kurs OM121B Datum:

Läkemedelsblandningar på IVA

Lycka till! Örebro Universitet, IHM Kurs: BL 008G. Kurs: BL008G Ämne: Läkemedelsberäkning Provkod: Tid: Hjälpmedel: Miniräknare

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

2. Spektrofotometri och potentiometri

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Laborationsrapport glattmuskel basgrupp 7

Förändringshjulet efter Proschaska & DiClemente

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2010

Omtentamen 2. Läkemedelsberäkning

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Löslighetsjämvikter svårlösliga salter

Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml

Kyvett-test LCK 555 BOD 7

Läkemedelshantering Läkemedelsberäkning Termin 1. Sara Bertilsson

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

HemoCue Albumin Patientnära

Information för tillverkare - 6 steg till godkänd icke-automatisk våg

EKOTOXIKOLOGISK TEST PÅ VATTEN TILLSATT PESTICIDER

Facit Arbetsblad. 7 a) 32 b) 35 c) 27 8 a) 5 b) 18 c) 4 9 a) 18 b) a) 17 b) a) 6 b) 0 12 a) 24 b) Tal

Nr L 277/ 12 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING RÅDETS DIREKTIV. av den 15 oktober 1984

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2

Lycka till! Örebro Universitet, IHM Kurs: MC1036. Kurs: MC1036 Ämne: Läkemedelsberäkning, Provkod: Tid: Hjälpmedel: Miniräknare

Övningsuppgifter i matematik. Del 1 Grunderna i matematik Del 2 Uppgifter i läkemedelsberäkning

Icke- deskrip+v kogni+vism

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Linköpings Universitet IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel

Transkript:

Spädningsserier och spädningsfaktorn Niklas Dahrén

Vad är en spädningsserie? En spädningsserie innebär a. man u1från en stamlösning, med rela(v hög koncentra(on av e2 specifikt ämne, (llverkar (bereder) e2 antal lösningar som har lägre koncentra(on. För varje lösning som (llverkas sjunker koncentra(onen. Stamlösning Spädning 1 Spädning 2 Spädning 3 Spädning 4

Vid tillverkning av en spädningsserie utgår man ofta från en specifik spädningsfaktor Exempel på vanliga spädningsfaktorer är; 1:2, 1:4, 1:10 och 1:100 (spädningsfaktorn 1:2 kan även skrivas 1/2 eller 0,5 och 1:10 kan skrivas 1/10 eller 0,1 osv.). Om spädningsfaktorn är 1:2 innebär det a2 koncentra(onen eher varje spädning enbart är hälhen av den föregående lösningens koncentra(on. Om spädningsfaktorn är 1:10 innebär det a2 koncentra(onen eher varje spädning enbart är en (ondel av den föregående lösningens koncentra(on (eller 10 ggr lägre). Om spädningsfaktorn är 1:100 innebär det a2 koncentra(onen eher varje spädning enbart är en hundradel av den föregående lösningens koncentra(on (eller 100 ggr lägre).

Hur gör vi en spädning med spädningsfaktorn 1:10? Vi ska ha 1 volymdel av den lösning som ska spädas. Vi ska ha totalt 10 volymdelar och därför (llsä2er vi 9 volymdelar dest. va2en eller buffertlösning så a2 det totalt blir 10 volymdelar. 1:10 1:10 betyder alltså a. vi tar 1+9.

Exempel på en spädningsserie med spädningsfaktorn 1:10 Rela(v koncentra(on: Stamlösning Spädning 1 Spädning 2 Spädning 3 Spädning 4 1 1:10 1:100 1:1000 1:10000 Exempel på koncentra(oner: 2 M 0,2 M 0,02 M 0,002 M 0,0002 M Koncentra1onen ener varje spädning är enbart en (ondel av den föregående lösningens koncentra(on.

Hur gör vi en spädning med spädningsfaktorn 1:2? Vi ska ha 1 volymdel av den lösning som ska spädas. Vi ska ha totalt 2 volymdelar och (llsä2er därför 1 volymdel dest. va2en eller buffertlösning så a2 det totalt blir 2 volymdelar. 1:2 1:2 betyder alltså a. vi tar 1+1.

Exempel på en spädningsserie med spädningsfaktorn 1:2 Rela(v koncentra(on: Stamlösning Spädning 1 Spädning 2 Spädning 3 Spädning 4 1 1:2 1:4 1:8 1:16 Exempel på koncentra(oner: 2 M 1 M 0,5 M 0,25 M 0,125 M Koncentra1onen ener varje spädning är enbart hälhen av den föregående lösningens koncentra(on.

Ibland väljer man att uttrycka koncentrationen i procent Spädningsserie med spädningsfaktorn 1:10 Stamlösning Spädning 1 Spädning 2 Spädning 3 Spädning 4 Rela(v koncentra(on: 1 1:10 1:100 1:1000 1:10000 Exempel på koncentra(oner: 10 % 1,0 % 0,1 % 0,01 % 0,001 % Spädningsserie med spädningsfaktorn 1:2 Stamlösning Spädning 1 Spädning 2 Spädning 3 Spädning 4 Rela(v koncentra(on: 1 1:2 1:4 1:8 1:16 Exempel på koncentra(oner: 10 % 5 % 2,5 % 1,25 % 0,625 %

Uppgift: Gör en spädningsserie med spädningsfaktorn 1:10 och där slutvolymen av varje spädning ska vara minst 8 ml Lösning: Vi använder en stamlösning med känd koncentra(on för a2 (llverka spädning 1. Koncentra(onen av spädning 1 ska vara enbart en (ondel av stamlösningen koncentra(on. Lämplig volym a2 räkna på är 10 ml ehersom slutvolymen av varje spädning då varken blir för liten eller onödigt stor. 1 ml 1 ml Från stamlösningen tar vi: v 1 = 1 ml n 1 = 0,4 mol c 1 = 0,4 mol/ml 9 ml H 2 O 9 ml ENer spädning: v 2 = 10 ml n 2 = 0,4 mol c 2 = 0,04 mol/ml Stamlösning (0,4 mol/ml) Spädning 1 (0,04 mol/ml)

Forts. lösning: Vid (llverkning av spädning 2 gör vi på precis samma sä2 som i det första steget men nu utgår vi istället från spädning 1. Spädning 2 ska ha 10 gånger lägre koncentra(on än spädning 1 men 100 gånger lägre koncentra(on än vår stamlösning som vi började med. 1 ml 1 ml 9 ml Från spädning 1 tar vi: v 1 = 1 ml n 1 = 0,04 mol c 1 = 0,04 mol/ml 9 ml H 2 O 9 ml ENer spädning: v 2 = 10 ml n 2 = 0,004 mol c 2 = 0,004 mol/ml Spädning 1 (0,04 mol/ml) Spädning 2 (0,004 mol/ml)

Sen är det bara a. fortsä.a på samma sä. för a. göra övriga spädningar!

Uppgift: Tillverka en spädningsserie med spädningsfaktorn 1:10 och där volymen av varje spädning ska vara minst 400 ml Utgå från en stamlösning: Vi använder även här en stamlösning med känd koncentra(on för a2 (llverka spädning 1. Lämplig volym a2 utgå ifrån skulle kunna vara 500 ml. Om vi delar 500 ml på 10 volymdelar utgörs varje volymdel av 50 ml. Vi ska alltså ha 50 ml av stamlösningen och 450 ml dest. va2en (eller buffert). 50 ml 50 ml Från stamlösningen tar vi: v 1 = 50 ml n 1 = 10 mol c 1 = 0,2 mol/ml 450 ml H 2 O 450 ml ENer spädning: v 2 = 500 ml n 2 = 10 mol c 2 = 0,02 mol/ml Stamlösning (0,2 mol/ml) Spädning 1 (0,02 mol/ml)

Sen är det bara a. fortsä.a på samma sä. för a. göra övriga spädningar!

Varför spädningsserie? 1. Snabb metod: Ibland behöver man ha flera olika lösningar med olika koncentra(oner (t.ex. vid spektrofotometri) och då går det snabbare a2 göra en spädningsserie än a2 blanda (ll varje enskild lösning (räkna, väga, mäta etc.). 2. Högre noggrannhet vid låga koncentra1oner: Ibland när man ska späda en lösning krävs det en väldigt liten volym av stamlösningen för a2 få (ll den önskvärda koncentra(onen. Då finns det ingen pipe2 som klarar av en sådan liten volym utan a2 felmarginalen riskerar a2 bli för stor. Då är det mer noggrant a2 göra en spädningsserie ehersom vi då all(d för över rela(vt stora volymer. Vi gör e2 antal spädningslösningar (lls vi kommer ner (ll den avsedda koncentra(onen.

Beräkna spädningsfaktorn (DF) Spädningsfaktorn (DF) kan vi beräkna om vi vet koncentra1onen före resp. ener spädningen: DF= c 1 /c 2 DF= Dilu(on factor. Exempel: Koncentra(onen kopparsulfat i en stamlösning är 500 μmol/l. EHer spädning är koncentra(onen enbart 10 μmol/l. Vad är spädningsfaktorn? DF= 500/10= 50. Spädningsfaktorn är alltså 1:50. Varför beräkna DF?: Om vi vet spädningsfaktorn så vet vi också hur vi ska gå (llväga för a2 späda vår lösning (ll önskad koncentra(on. I det här exemplet ska vi alltså ta 1 volymdel av stamlösningen och 49 volymdelar dest. va2en (eller buffertlösning) ehersom spädningsfaktorn är 1:50.

Uppgift: En HCl-lösning har konc. 2,0 M. Vi ska nu göra en spädning så att den nya lösningens koncentrationen blir 0,2 M. Beräkna spädningsfaktorn och förklara hur vi ska gå tillväga? Lösning: Beräkna spädningsfaktorn: Vi kan räkna ut spädningsfaktorn genom formeln; DF= c 1 /c 2 = 2,0 M/0,2 M= 10. Spädningsfaktorn är alltså 1:10. Då vet vi a2 den nya lösningens koncentra(on ska vara en (ondel av stamlösningens koncentra(on vilket är samma sak som spädningsfaktorn 1:10. Tillvägagångssä.: Vi tar 1 volymdel av den första lösningen och blandar med 9 volymdelar dest. va2en (eller buffertlösning).

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: h.p://www.youtube.com/kemilek1oner h.p://www.youtube.com/medicinlek1oner