Modell och verklighet och Gy2011

Relevanta dokument
PRÖVNINGSANVISNINGAR

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kemi 2. Planering VT2016

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING


3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

Ämnesplan i Kemi Treälven

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Prov Fysik 2 Mekanik

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Prov Fysik 2 Mekanik

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Förklaring av begrepp kopplade till bedömning

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

BETYG GYMNASIESKOLAN

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Atomer och det periodiska systemet

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Stockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

APL-plats: Period: 2014, vecka Specialpedagogik 2, 100 poäng

Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:

Redovisning 1. Daniel Nordström

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kemi Kunskapens användning

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

PRÖVNINGSANVISNINGAR

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

ISBN Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Matris för engelska, åk 7-9

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Formativt arbetssätt höjer betygen och intresset. Malin Nilsson, Tumba gymnasium Kemilektorslänken, KRC

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Mål på en nivå? Mål att sträva mot. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande.

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Religionskunskap. Ämnets syfte

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

5.10 Kemi. Mål för undervisningen

Kursplan - Grundläggande engelska

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Nationella prov i NO årskurs 6

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Pedagogisk planering kemi åk 4

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Statens skolverks författningssamling

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN

Privatjuridik. Daniel Nordström

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

PRÖVNINGSANVISNINGAR

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Transkript:

Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemins begrepp, teorier, modeller och arbetsmetoder. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om naturliga såväl som av människan skapade kemiska processer. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar förståelse av kemins betydelse för klimat, miljö och människokroppen samt kunskaper om kemins olika tillämpningar inom till exempel utvecklingen av nya läkemedel, nya material och ny teknologi. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt perspektiv på vår omvärld. I undervisningen ska aktuell forskning och elevernas upplevelser, nyfikenhet och kreativitet tas till vara. Undervisningen ska också bidra till att eleverna, från en naturvetenskaplig utgångspunkt, kan delta i samhällsdebatten och diskutera etiska frågor och ställningstaganden. Sammanfattningsvis ska undervisningen i ämnet kemi ge eleverna förutsättningar att utveckla: 1. kunskaper om kemins begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas. 2. förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat. 3. förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer samt förmåga att hantera kemikalier och utrustning. 4. kunskaper om kemins betydelse för individ och samhälle. 5. förmåga att använda kunskaper i kemi för att kommunicera samt för att granska och använda information. Som ett stöd för detta har vi tagit fram tre bedömningsmatriser: Bedömningsmatris för förmågor i kemi Bedömningsmatris för laborationsredogörelser i kemi Bedömningsmatris för planeringslaborationer i kemi Vi ger även sist i detta dokument förslag på några laborationer ur Kurs 1/A Lärarhandledning som med fördel kan genomföras som planeringslaborationer.

Bedömningsmatris för förmågor i kemi Planering och genomförande av laborationer Betyg E Betyg C Betyg A Sker i samråd med Efter samråd, med Efter samråd, med handledaren. viss säkerhet. säkerhet. Genomförs med visst Genomförs med gott Genomförs med mycket handlag. handlag. gott handlag. Ämnets karaktär och arbetssätt Söker svar på komplexa frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat. Formulerar relevanta hypoteser och komplexa frågor med viss säkerhet. Formulerar relevanta hypoteser och komplexa frågor med säkerhet. Utvärdering av resultat enkla omdömen och enkla resonemang. enkla omdömen och välgrundade resonemang. nyanserade omdömen samt välgrundade och nyanserade resonemang. Föreslår förändringar vid behov. Ställningstagande i samhällsfrågor Kommunikation Översiktligt Utförligt Utförligt och nyanserat Använder ett naturvetenskapligt språk med viss säkerhet. Använder ett naturvetenskapligt språk med viss säkerhet samt anpassar till stor del språket till syftet. Använder med säkerhet ett naturvetenskapligt språk samt anpassar till stor del språket till syftet. Modell och verklighet Värderar modellers giltighet med enkla omdömen. Använder flera modeller med säkerhet för att generalisera kring förlopp.

Bedömningsmatris för laborationsredogörelser i kemi FRÅGESTÄLLNING E: Du formulerar frågeställningen som laborationen ska ge svar på. HYPOTES A: Du formulerar självständigt en hypotes som går att pröva. C: Du formulerar med viss hjälp en hypotes. E: Du kan med handledning formulera en hypotes. MATERIEL E: Du redogör för vilket materiel som behövs för att genomföra laborationen eller hänvisar till instruktionen. METODER A: Du beskriver klart och kortfattat vad du gjort. ett korrekt sätt. RESULTAT A: Du gör en noggrann redovisning av alla relevanta observationer och redovisar korrekta beräkningar på ett tydligt sätt. FIGURER (vid behov) A: Du hänvisar till dina grafer, tabeller och bilder som förstärker din laborationsrapport. DISKUSSION A: Du ger en logisk och fyllig förklaring till dina observationer. ett korrekt sätt. Du redovisar Du diskuterar möjliga felkällor och generella slutsatser. HYPOTESPRÖVNING A: Eventuellt formulerar du en ny hypotes som grundas på resultatet av din studie. Du föreslår möjliga förbättringar av metodiken. C: Du beskriver hur du gjort laborationen. C: Du redovisar dina beräkningar men din redovisning har enstaka brister. C: Du har med korrekta grafer, tabeller och bilder i din laborationsrapport. C: Du redovisar Du förklarar dina fynd och pekar på någon relevant felkälla. C: Eventuellt formulerar du en ny hypotes med viss handledning. E: Du beskriver hur du gjort, men beskrivningen är svår att följa. E: Du redovisar relevanta observationer men din redovisning är inte fullständig. E: Du har med grafer, tabeller och bilder i din laborationsrapport. E: Du beskriver dina resultat. Diskussionen är inte helt korrekt eller delar av diskussionen saknas. E: Eventuellt formulerar du en ny hypotes med handledning.

Bedömningsmatris för planeringslaborationer i kemi STRUKTUR E: Din redogörelse har rubrikerna nedan och är lätt att följa. Den är lättläst och har ett korrekt språk. FRÅGESTÄLLNING E: Du beskriver kortfattat din uppgift. HYPOTES A: Du formulerar självständigt en hypotes som går att pröva. C: Du formulerar med viss hjälp en hypotes. E: Du kan med handledning formulera en hypotes. MATERIEL A: Du använder korrekt materiel med avseende på noggrannhet och säkerhet. METODER A: Du gör en korrekt bedömning av säkerhets- och miljöriskerna. Du planerar och genomför självständigt ett försök som bekräftar eller motbevisar din hypotes. RESULTAT A: Du gör en noggrann redovisning av alla relevanta observationer och resultat. Du redovisar korrekta beräkningar på ett tydligt sätt. FIGURER A: Dina grafer, tabeller och bilder förstärker din laborationsrapport. DISKUSSION A: Du ger en logisk och fyllig förklaring till dina observationer. ett korrekt sätt. Du redovisar Du diskuterar möjliga felkällor och generella slutsatser. HYPOTESPRÖVNING A: Eventuellt formulerar du självständigt en ny hypotes som grundas på resultatet av din studie. Du föreslår möjliga förbättringar av laborationen. C: Materielvalet är användbart men inte det bästa. C: Du planerar ditt försök. Du bedömer säkerhetsriskerna. C: Din redovisning av observationer och resultat har enstaka brister. Du redovisar dina beräkningar. C: Du använder korrekta grafer, tabeller och bilder. C: Du ger en logisk förklaring till dina fynd och pekar på någon relevant felkälla. Du använder relevanta kemiska begrepp och redovisar reaktionsformler. C: Eventuellt formulerar du en ny hypotes med viss handledning. E: Du ger förslag på materiel. E: Du planerar ditt försök med viss hjälp av läraren. E: Du redovisar relevanta observationer och resultat, men din redovisning är inte fullständig. E: Du använder grafer, tabeller och bilder. E: Du diskuterar resultatet. Diskussionen är inte helt korrekt eller delar av den saknas. E: Eventuellt formulerar du en ny hypotes med handledning.

Förslag på planeringslaborationer i Kemi 1 Ett flertal av experimenten i Modell och verklighet går att utföra som planeringslaborationer. Här ger vi förslag på några sådana ur Kurs 1/A Lärarhandledning, att användas tillsammans med Bedömningsmatrisen för planeringslaborationer i kemi. Exp. Laboration 1.3 Hur mäter man en volym noggrannast? 2.3 Klassificera innehållet i kärlen 5.11 Framställning av salter 5.12 b Reaktion eller ej? 6.4 Undersökning av några alkaner och alkoholer 7.1 Reaktionen mellan koppar och svavel 7.4 a Hur gör man en lösning med en given koncentration och en given volym? 8.5 Metallernas reduktionsförmåga 8.11 Cellens spänning beror av oxidations- och reduktionsmedel 8.14 Elektrolys av kopparkloridlösning mellan kolelektroder 9.11 Lika löser lika