Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare: doktorand Karin Röbäck Finansiär: Allmänna Barnhuset Syfte: att undersöka hur principen om barns bästa definieras i verkställighetsmål, samt på vilket sätt barns egna erfarenheter och åsikter uppmärksammas i sådana mål. Bakgrund till studien Hearing i Göteborg år 2002 Barn i kläm - Arrangörer: Bona Via, Brottsofferjouren i Göteborg, Half Way House, Enastående föräldrar, tidskriften Socialpolitik Under hearingen konstaterades att Rättssäkerheten för barn behöver stärkas Lagstiftningens konsekvenser för barn, dess tillämpning samt olika lagrums inbördes förhållanden behöver synliggöras Forskning om barns upplevelser vid umgängestvång behöver initieras Ansökan gjordes till Allmänna Barnhuset som finansierade studien. Familjeformer i Sverige 72 % av alla barn under 18 år bor med båda sina föräldrar ju äldre barnen blir desto vanligare är en separation mellan föräldrarna. Bland de yngsta barnen bor drygt 90 procent med båda sina ursprungliga föräldrar medan omkring 60 procent av 16-17-åringarna gör det. Cirka 500 000 barn bor inte tillsammans med båda sina föräldrar 91 % har gemensam vårdnad 8 % av mödrarna och 1 % av fäderna har ensam vårdnad Gemensam vårdnad betyder inte att man bor tillsammans 21 % bor lika mycket hos båda föräldrarna 10 % bor en del av tiden hos den andra föräldern 60 % bor bara med sin mamma 9 % bor bara med sin pappa Att leva med en ensam förälder är klassbundet. Vanligare i arbetarfamiljer (23%) än i tjänstemannafamiljer (10%) Barn i separerade familjer Under år 2006 var ca 46 000 barn och unga under 18 år med om att deras föräldrar separerade år 1999 var antalet 54 600 ca 7 300 barn föremål för utredning om vårdnad, boende eller umgänge Ca 280 fall av verkställighet avgörs varje år, vilket omfattar ungefär 350 barn BO får varje år ca 3000 brev och telefonsamtal om vårdnad, boende och umgänge
Lagstiftning om vårdnad 1920 fick en gift kvinna rätt att vara vårdnadshavare för sina barn tillsammans med fadern 1973 försvann kopplingen mellan vårdnad och skuld till skilsmässa 1976 infördes möjlighet för föräldrar att få gemensam vårdnad, både i fall där föräldrar inte var gifta, samt i fall där makarna hade separerat 1991 fick föräldrar möjlighet att själva komma överens om frågor som rörde vårdnad, boende och umgänge efter separation 1996 förstärktes barns rätt att komma till tals 1998 - vårdnadsreformen - barns rätt till båda föräldrarna betonas 2006 - flera viktiga förändringar - Barns rätt och föräldrars ansvar Lagstiftarnas intentioner: Gemensamt ansvar för mödrar och fäder Ökad jämlikhet mellan könen Lagstiftningen blir ett verktyg som syftar till att omsätta aktuella familjediskurser och familjepolitik i praktisk verklighet. Var hamnar fokus på Barns bästa och Barns vilja? Den separerade kärnfamiljen (Eriksson) Den gemensamma vårdnaden skall garantera barnens kontakt med båda föräldrarna. Beskrivs i könsneutrala termer - MEN mödrar skall inte ha fördelar Begränsad hänsyn tas till den separerade familjens förändrade förutsättningar - kärnfamiljen blir en modell även för den separerade familjen Det är huvudsakligen mödrarna som ges ansvaret för att kontakten med fäderna skall fungera - efter en kärnfamiljsmodell Ny syn på barn och barndom - ett paradigmskifte Barn betraktas som subjekt och sociala aktörer - i motsats till passiva objekt som ännu inte kan agera på egen hand Barnet som blivande (becoming) eller varande (being) Kritik av teorier om barns utveckling - åldersdeterminism Viktigt att också se mångfalden av olika barndomar - även i ett internationellt perspektiv Hur ålder konstrueras, och hur förhållandet ser ut mellan generationer - också betydelsefullt - hur görs barndom? Barns bästa i svensk rätt Allmän och övergripande princip - innehållet fastställs i tillämpningen Värdeöppet rättsfaktum Men - ofta arbetar rätten med presumtioner - antaganden om vad som är bra för barn, där man utgår från bestämda tolkningar av det generella barnets bästa Barns bästa Objektivt perspektiv Beslutsfattare gör bedömningen enligt Vetenskap och beprövad erfarenhet Subjektivt perspektiv Barnet skall självt få ge uttryck för vad som är dess bästa
Verkställighetsmål 21 kap Föräldrabalken (ändring 1 juli 2006) Ansökan till tingsrätten (förut länsrätten) Medling (numera 4 veckor, FB 6:18b) Huvudregel: att genomföra det som bedömts vara till barnets bästa Kan vägra verkställighet om tillfälligt hinder finns mot det (FB 21:4) och om det är uppenbart att åtgärderna inte är förenliga med barnets bästa - Hänsyn till barns inställning ska tas med beaktande av barnets ålder och mognad, samt risk för barnet att fara illa Tvångsmedel: vite eller polishämtning (FB 21:6) Material/metod 107 ärenden Länsrätten Göteborg 2001, 46 avgjorda genom dom Aktstudier 18 ärenden, 14 vårdnadsutredningar Intervjuer med: domare, nämndemän, medlare, familjerättssekreterare Enkät till föräldrar (144) Barnen i de 46 avgjorda domarna Totalt 66 barn (50) 24 barn i de utvalda fallen (10 flickor och 14 pojkar) Åldersfördelning: 3-5 år: 4 barn 6-11 år: 54 barn 12-18 år: 4 barn ålder okänd: 4 barn Ansökan om verkställighet Pappan ansökte i 74 % av fallen 72% handlar om umgänge Domstolen biföll 29 ansökningar (avslog 15 av formella skäl, 2 pga risk för barnet) 22 domar kombinerades m tvångsmedel 24 (av 46) fall överklagades Vårdnadsutredningar 14 av 18 ärenden innehåller vårdnadsutredningar (varav 2 upplysningar) Enskilda samtal med barn i 8 utredningar, framkommer tydligt i 4 vad barnen sagt Tar ställning i 8 fall, varav 1 fall tydligt utifrån barnets vilja Tingsrätten beslutat enligt utredningen eller egen överenskommelse? Används inte i verkställighetsprövningen Medling 23 mål återkallade efter medling (fler i praktiken?) Samtal med barnen i 11 av 12 ärenden Tydlig redovisat barnens vilja, samt egen bedömning (jmf vårdnadsutredn) Medlingen viktig i domslutet
Utsatta familjer Missbruk i 7 av 18 fall Våld i familjen i 13 fall Sexuella övergrepp i 4 fall Psykisk ohälsa i 2 fall 2 (!) fall innehöll inga sådana uppgifter Falska anklagelser i vårdnadstvister? Språket döljer problematiken - missbruk blir alkoholvanor - våld/misshandel blir bråk/konflikter Barns vilja Barnets vilja redovisas i dom för 25 av de 66 barnen - 15 (60%) av barnen är negativa, - 3 barn positiva - 3 barn ambivalenta - 4 barn villkorat positiva Inga avslag med hänvisning till barnets vilja Barns ålder och mognad Mognad relateras till kronologisk ålder Risk, om barns vilja står emot vuxnas, att denna tolkas som omogen (barns bästa) Barns rätt undermineras av synen på att barn ska vara ansvarsfria Länsrätten kan inte tolka lag och praxis på annat sätt än att det enbart när barnet är nära tolvårsgränsen och klart visar en god mognad och stabilitet, som barnets egen vilja kan hindra verkställighet. Barns verkliga vilja Vem har tolkningsföreträde? Barnen säger dock bestämt nej till att träffa fadern. Det är svårt att avgöra i vilken utsträckning deras ovilja beror på egna upplevelser med fadern eller en påverkan av moderns inställning. Får barn både välja och välja bort? Maktfråga mellan generationer Barns villkorade vilja Barnet villkorar umgänget med föräldern om han/hon är nykter - ger anledning till viss oro det kan givetvis inte accepteras att den umgänges-berättigade föräldern är berusad vid utövandet av umgänget med barn. Skulle så ske är det rimligt att umgänget i avvaktan på att förhållandena stabiliseras avbryts för att förhindra att barnet skadas. Våld i familjen Våldsam man - bra pappa? Separationen förutsätter slut på våldet? Brottsmålslogik - riskbedömning Skyddad adress - inga diskussioner om konsekvenser för barnet Generella resonemang osynliggör de specifika barnens vilja och utsatthet
Mammor vs pappor Könsneutrala termer Mammor anses påverka barnen negativt och brista i ansvar/skyldighet Pappor förutsätts medverka till umgänge men avkrävs inget ansvar Att skydda barn från övergrepp - uppfyller inte ansvar att umgänge sker Föräldrarnas konflikt Tanke om två lika kompetenta föräldrar Upprepad, långvarig och komplex konflikt - grundad i annat än umgänget Lagstiftningen kan bara lösa frågor om juridisk vårdnad, boende och umgänge Föräldrarna besvikna: tycker sig inte få hjälp, överklagar vidare utdragna processer långvariga konflikter Professionella tycker föräldrarna har svårt att fokusera på barnen, men ingens uppgift att lösa konflikten Forskning visar att barn mår sämst av långvarig konflikt Barn i kläm Familjerättssekreterare - Medlare tid, omfattning, kunskap barns uttryckliga vilja barn ska ej behöva ta ställning Familjerätt - Social barnavård barns rätt till båda föräldrarna barns behov av skydd Slutsatser Kunskapen om vilka familjer man möter viktig för bedömningen Litet utrymme för barnets bästa och barnets vilja, långt ner i makthierarkin Barnet försvinner i föräldrarnas konflikt Rätten som arena för utsatta familjers konflikter? Konsekvensbeskrivningar av våld, missbruk etc görs ej ur barnets perspektiv Krävs mod och flexibilitet att lyssna på barnen! Socialt förändringsarbete