Neuropsykologi Svensk MEDLEMSTIDNING FÖR SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING NR 3, 2014, ÅRG 26 TEMA Taggad för Riksstämman?
Tunnaste tidningen 3/2014 Årgång 26 Medlemstidning för Sveriges Neuropsykologers Förening Kom ihåg! Anmäl e-post och adressändringar på snpf@foreningshuset.se Tillgång till interna sidorna på www.neuropsykologi.org Användarnamn: medlem Lösenord: DAISYschall1ng Ansvarig utgivare: Hans Andersson, ordförande i SNPF REDAKTION Chefredaktör: Eva Hast eva.hast@telia.com 0705-09 51 63 Lilla Tvärgatan 11 223 53 Lund Lokalredaktörer: Erik Nordström (södra regionen) erik.blennownordstrom@nassjo.se Marita Hallgren (västra regionen) marita.hallgren@vgregion.se Katja Silander (norra regionen) katja.silander@vll.se Webmaster: Hans Andersson webmaster@neuropsykologi.org Medverkande i detta nummer: Eva Hast, Hans Andersson, Maria Dennefors, Ingrid Tonning Olsson, Richard Lundgren Layout och redigering: PCG Malmö, Daniel Karlsson Som du snart märker så är detta nummer av Svensk Neuropsykologi ovanligt tunt. Men du ska inte misströsta! Det finns nämligen flera anledningar till att du får tåla dig ett par månader innan det kommer fler sidor: Nästa nummer av tidningen kommer ut några få veckor efter Riksstämman. Från Riksstämman vill vi kunna ha med mycket material i form av referat, intervjuer och foton. Därför sparar vi helt enkelt lite på kraft och pengar till det numret. En annan anledning är att några planerade artiklar måst utgå på grund av att skribenterna helt enkelt inte hunnit skriva. Fundera gärna över om du själv kanske sitter på material som vore intressant för dina kolleger runt om i landet. Kort, långt, med eller utan bild spelar ingen roll. Läs mer om vad vi menar på sidan 12. En tredje anledning till att sidantalet är lägre i detta nummer 3 2014 är att vi fattas en lokalredaktör i Östra. Kanske har du lust själv? Eller känner någon som skulle passa? Lokalredaktörerna får inte betalt i pengar, men väl på annat sätt. Hör av dig om du vill veta mer! Eva Hast, chefredaktör Fler tidningar i arkivet! Allt innehåll i Svensk Neuropsykologi lagras elektroniskt och blir åtkomligt via internet. Medarbetare måste meddela eventuellt förbehåll mot att få sitt material tillgängligt på detta sätt. Nu kan du hitta Svensk Neuropsykologi ända från 1994 i arkivet på vår hemsida. Ta en titt på www.neuropsykologi.org
L E D A R E Tusentals människor skulle kunna må mycket bättre Kommer ni ihåg på åttiotalet (alltså ni som är 50-plussare) när diskussioner om nerdragning av de stora institutionerna kom igång ordentligt och kulminerade i psykiatrireformen i början av nittiotalet. Det uttalade syftet var att patienter med psykiatrisk sjukdom skulle integreras med resten av samhället. Även om det kunnat finnas en ekonomisk baktanke, vilket cyniker gärna poängterar, och även om genomförandet var illa utfört, var den uttalade tanken såväl sympatisk som i takt med tiden. Med tiden menar jag då att vid denna tid hade Antonovskys teori om sense of coherence (eller KASAM) fått ett visst genomslag i Sverige. Hoppfullt sökande efter sin plats i tillvaron Efter detta har jag inte hört så mycket om teorin, men började själv anamma tänket återigen i mitt arbete för några år sedan efter att ha blivit inspirerad av Stephen Finn s Therapeutic Assessment. Som jag ser det passar dessa in i varandra väldigt väl. Utgångspunkten för mina utredningar är inte frågeställningen som remittenten kommer med. Visst kommer den att besvaras, men för mig är det viktigaste vad kan detta arbete, som jag och patienten nu ska genomföra, bidra till patientens tillvaro, till dennes fungerande i samhället. Jag vill med utredningen visa på att det finns en plats för honom eller henne, att han betyder något oavsett de eventuella svagheter eller brister som han/hon har. Alla har vi något som vi är starka på, något vi kan och framförallt: alla kan utvecklas. På samma sätt, menar jag, kan vi hjälpa våra patienter att börja ett hoppfullt sökande efter sin plats i tillvaron och möjligheten att vinna en känsla av sammanhang. Alternativa betingformuleringar Men, och nu kommer vi till elefanten i rummet, hur gör vi det när vi jobbar under förutsättningar som hindrar oss från att arbeta med detta salutogena arbetssätt? Det jag tänker på är de ekonomiska krav som beställarna ställer på våra organisationer, vilket i sin tur leder till att många av oss arbetar under beting. Du ska genomföra fyrtio utredningar med denna specifika frågeställning. Klarar du av det ligger du bra till vid nästa löneförhandling. Denna inställning skapar inte precis en altruistiskt motiverande inställning. Lite bättre skulle det vara med Du ska genomföra fyrtio utredningar med denna specifika frågeställning. Klarar du av det har du hjälpt fyrtio individer till en bättre tillvaro. Men är det så självklart? Än bättre skulle det vara med betinget Du ska genomföra utredningar för att hjälpa individerna att komma till sin rätt i samhället, få dem att känna att de betyder något. Varje individ som får denna hjälp är en individ som fått en bättre tillvaro. Det är en motivationsfaktor som förmodligen tilltalar de flesta av oss. På köpet ger det förmodligen även en större samhällsvinst rent ekonomiskt, även om organisationen du arbetar i går back. Borde finnas ett system Min tanke är, utan att jag har svaret på hur det ska gå till praktiskt, att det borde finnas ett system som tillåter oss att arbeta på ett sätt som rent resursmässigt inte verkar vara särskilt effektivt, men att den nytta för samhället som insatsen ger, på något plan kan inkasseras av organisationen. Finns det nu någon av er som har en idé hur detta skulle kunna genomföras, för gärna fram det i olika forum. Samhället kan spara mycket pengar på det och tusentals individer skulle kunna må än bättre. Såväl Stephen Finn som Anders Hanson har denna gång gett mig inspiration. Hans Andersson Du ska genomföra fyrtio utredningar med denna specifi ka frågeställning. Klarar du av det ligger du bra till vid nästa löneförhandling. Du ska genomföra fyrtio utredningar med denna specifi ka frågeställning. Klarar du av det har du hjälpt fyrtio individer till en bättre tillvaro. En introduktionskurs i Therapeutic Assessment Using Psychological Testing as Brief Psychotherapy...arrangeras av Norra regionen den 20 oktober. Föreläsare är Marita Frackowiak från Center for Therapeutic Assessment i Austin, Texas samt Lena Lillieroth, Sveriges första licensierade TAanvändare. För mer information sök er fram till och längst ner i kalendariet på vår hemsida. 3
Lena Lillieroth föreläste om Therapeutic Assessment Genomgång av process och illustrerat i ett fall. Västra Regionen hade den stora äran att få bjuda in Lena Lillieroth, psykolog vid Beroendecentrum i Stockholm till att föreläsa om Therapeutic Assessment (TA). Lena är certifierad i TA, ledamot i TA Institute i Austin, Texas, och koordinator för TA i Skandinavien. Positiva effekter med TA även på patienter med svåra symptom Lena inledde med att berätta om historiken bakom TA. Metoden har grundats av den amerikanske psykologen Stephen E Finn. Finn kom tidigt att intressera sig för utredningens potential att skapa terapeutiska effekter. TA som metod kan närmast beskrivas som en terapeutisk process, en sorts intensiv korttidsterapi där test används som instrument och patienten ses som en medutredare. Metoden är semistrukturerad och utredningen syftar till att svara på frågor som patienten själv har om sitt beteende. Därefter berättade Lena om den forskning som gjorts på TA som hittills har gett positiva resultat. Ökat hopp, minskade symtom hos patienter, bättre följsamhet med behandlingsrekommendationer och en bättre terapeutisk allians med efterföljande behandlare är några resultat som rapporterats. Särskilt intressant är den forskning som gjorts på patienter med mycket svåra symtom, suicidnära patienter, patienter inom sluten psykiatrisk vård och patienter med svår personlighetsstörning. Även där har TA haft positiva effekter. I flera studier har effekterna ökat efter avslutad utredning. Dessa lovande resultat kan vara till hjälp för den som önskar få mandat från överordnade till att utreda enligt TA. TA tar ungefär 20 procent längre tid än en traditionell psykologutredning. Huvudfokus i Lenas föreläsning var att förklara de olika stegen i utredningen och tydliggöra med levande fallbeskrivningar, varav ett mycket uppskattat inslag var en filmad testsession med Stephen Finn och en patient. Lena visade oss även ett exempel från sin egen kliniska vardag på Beroendecentrum i Stockholm. Det första steget handlar om att hjälpa patienten arbeta fram frågor som utredningen ska besvara, patientens egna och den som skrivit remissens. Därefter genomförs Särskilt intressant är den forskning som gjorts på patienter med mycket svåra symtom, suicidnära patienter, patienter inom sluten psykiatrisk vård och patienter med svår personlighetsstörning. standardiserad testning. Psykologen sammanställer därefter resultaten och delar upp fynden i olika nivåer, beroende på hur lätt det antas vara för patienten att ta till sig resultaten. De resultat som är svåra för patienten att ta till sig i en vanlig återkoppling prövas sedan i nästa steg, interventionsfasen. Psykologen kan ta olika test till hjälp för att belysa hypotesen och ge patienten en möjlighet att upptäcka fynden själv. Slutligen återkopplas utredningen muntligt och skriftligt i form av ett personligt brev till patienten med svar på frågorna. Lena tog även upp hur TA har anpassats och fått ett särskilt upplägg för barn respektive för ungdomar (se vidare artikeln på sidan xx. Redaktörens anmärkning). Här involveras familjen mer, och man ser utredningen som en systemisk intervention. Till barn konstrueras en individuell saga istället för ett personligt brev. Lena Lilljeroths föreläsning var mycket intressant för alla oss som arbetar kliniskt med utredningar, oavsett verksamhet. Genom vår utredning hoppas vi öka vår patients hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i vardagen. Metoder som TA kan hjälpa oss att nå detta. Maria Dennefors, psykolog, regionhabiliteringen Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg Läs mer: Finn, Stephen. (2007) In our clients shoes. Theories and techniques of Therapeutic Assessment. Poston, J. M. & Hanson, W.M. (2010) Meta-analysis of Psychological Assessment as a Therapeutic Intervention. Psychological Assessment, 22, 203-212. 4
Therapeutic Assessment with Children and their Parents (TA-C) Som ett alternativ till traditionella utredningar har Stephen Finn tillsammans med bland annat Constance Fischer och Leonard Handler varit pionjär under de senaste tjugofem åren när det gäller utvecklandet av utredningsmetoden Therapeutic Assessment (TA). TA vänder sig mot vuxna personer (Stephen Finn, 2007). Inriktningen mot barn och dess familj kallas för Therapeutic Assessment With Children and their parents (TA-C) och är i fokus i denna artikel. Barnets och föräldrarnas frågeställningar och mål ligger till grund för TA-C TA-C är en semistrukturerad utrednings- och korttidsbehandlingsmetod som vänder sig till barn och dess förälder/föräldrar. I TA-C använder man sig av samma moment som i traditionella utredningar vad gäller exempelvis diagnostiska överväganden och läkarbedömning. Men man väver också samman utredningen med korttidsbehandling under en tremånadersperiod med cirka åtta till tio sessioner. Se figur 1 på nästa sida för en beskrivning av TA-C -strukturen. Det unika med modellen är användandet av validerade psykologiska test som en central kärna av behandlingsmetoden. Frågeställningar och mål (samt extern uppdragsgivares frågeställningar) utarbetas tillsammans med familjen och andra viktiga aktörer såsom lärare till barnet. Barnet och föräldrarna är sedan delaktiga i samtliga delar av utredningen där deras egna frågeställningar och mål ligger som grund. Psykologen väljer de validerade testinstrument som är mest lämpliga i relation till familjens frågeställningar, barnets ålder och problematik. Testen är ett viktigt verktyg för att synliggöra svårigheter och styrkor, och i samarbete med familjen utformar man interventioner som strävar efter att förändra strukturen i systemet. Testen bidrar till att hitta svaren och öka förståelsen för barnets och familjens behov kopplat till deras vardagssituation. Ökar föräldrarnas medvetenhet När psykologen testar barnet får föräldrarna observera barnet i utrednings-/testsituationen, ofta bakom en envägsspegel. Under testsituationen uppmuntras föräldrarna att observera olika aspekter av barnets fungerande och identifiera hur barnets fungerande kan ta sig uttryck i familjens vardag och skolsituationer. Föräldrarna blir kollaboratörer, observatörer och tolkare tillsammans med psykolog. Arbetssättet strävar efter att 5
Figur 1 Tidslinje för TA-C modellen (Smith, 2010) Initialt möte föräldrar. Möte med barnet Test och administration Familjesamtal Summering och diskussion Återgivning till barnet Uppföljning Session: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 (10 dag) (Ett möte per vecka) (60 dag) INLEDN. INTERVENTION UPPFÖLJNING öka föräldrarnas medvetenhet om hur de kan bidra till, påverka eller till och med utlösa barnets problembeteende. Utredarna tar även reda på föräldrarnas behov och mående samt reflekterar tillsammans med dem om hur det påverkar familjen. Överenskomna hemuppgifter Interventioner arbetas fram i kollaboration med föräldrar och barn och syftar till att understödja förändringsprocesser i vardagen. Exempelvis kan det handla om att föräldrarna ska observera eller prova att bemöta barnet på andra sätt i rummet. Via gemensamt överenskomna hemuppgifter får föräldrarna och/eller barnet även mellan sessionerna utföra olika uppgifter med utgångspunkt i frågeställningarna som syftar till att uppnå de uppsatta målen (Tharinger, 2007). Minst en familjesession genomförs i anslutning till de psykologiska testningarna där selekterade resultat integreras till meningsfulla konklusioner för både föräldrar och barn. Återgivningen syftar till att besvara familjens frågeställningar där man i samarbete tolkar materialet samt kopplar det till deras vardagssituation. Den insamlade informationen presenteras utifrån tre nivåer där de mest utmanande hypoteserna presenteras i sista delen av återgivningen. Detta görs för att minska risken för att det ska bli allt för känslomässigt utmanande och minska risken för defensiva reaktioner hos familjen. Integrerar på meningsfullt sätt Genom att involvera familjen i frågeställningarna, målen och tolkningarna av utredningsresultaten kan familjen integrera det till sin vardagsstruktur och barnets skolsituation på ett för dem meningsfullt sätt. Man har ett uppföljande samtal cirka två månader efter återgivningen till familjen där man diskuterar utvecklingen, pågående utmaningar och eventuellt nya förutsättning som kan påverka familjen eller barnet. Barn och föräldrar upplever förbättringar Att samarbeta i utredningssammanhang innebär att psykologen skiftar fokus från det enskilda barnet till att även beakta systemet i det kliniska arbetet. TA-C kan potentiellt generera vinster, genom att exempelvis skapa unika individ- och familjeanpassade bedömningar åtgärdsförslag oavsett problem. TA-C är framförallt en lämplig utredningsmetod när det handlar om familjer med barn som har multifaktoriella problem. I utvärderingar har man funnit att både föräldrarna och barnet upplevt förbättringar vad gäller psykiatriska symptom, familjens funktionsförmåga, känslomässiga band, samt tillfredställelse med behandlingen (Tharinger, 2007). Richard Lundgren, psykolog, BUP i Danderyd Läs mer:» Finn S. (2007). In our clients shoes. Texas. Routledge Member of the Taylor and Francis Group.» Justin D. Smith (2010) Therapeutic assessment with children and families: current evidence and future directions» Tharinger (2007) Therapeutic assessment with a child as a family intervention: a clinical and research study. 6
Sveriges Neuropsykologers Förenings Riksstämma 2014 Hög tid att anmäla dig! Välkommen till årets riksstämma som äger rum i Stockholm den 20 21 november. Platsen är Clarion Hotel Sign som ligger centralt vid norra bantorget, nära centralstationen och Arlanda Express. Temat för riksstämman är Tio kliniska utmaningar. Vi har samlat kliniska dilemman och svårigheter som vi tror äger stor allmängiltighet för verksamma neuropsykologer. I år är det också 25 år sedan Sveriges neuropsykologers förening bildades. Detta kommer vi att särskilt uppmärksamma på stämman! Pris Konferensavgiften är 3900 SEK exklusive moms för medlemmar. För icke-medlemmar är priset 4400 SEK exklusive moms. Avgiften kan betalas med kort alternativt faktureras. Detta väljer du vid anmälan. Vid fakturering, vänligen ange korrekt fakturaadress. Festmiddag Den stora festmiddagen äger rum på Clarion Hotel Sign på torsdag kväll, den 20 november. Pris 280 SEK exklusive moms. OBS! Antalet platser är begränsat, därför gäller det att boka tidigt för att vara garanterad plats. Sista anmälningsdag 20 oktober 2014. Avbokningsregler Anmälan är bindande men kan överlåtas vid förhinder. Logi Ett antal rum är förbokade på Clarion Hotel Sign. För att boka dessa använd bokningskod R419885 och kontakta bokningen på hotellet på 08-676 98 20 eller på e-post: sales.sign@choice.se (denna information finns även på din bekräftelse som kommer med e-post efter att du genomfört anmälan till konferensen) OBS, när du bokar logi, ha ditt kreditkortsnummer tillhands för att garantera bokningen (beloppet dras inte förrän du är på plats). Dessa rum är reserverade tom 17 oktober, därefter får bokning ske i mån av plats. Frågor om program och innehåll kontakta Christian Oldenburg christian.oldenburg@me.com, 076-788 22 01 Frågor om anmälan kontakta Myra Aronsson på Konferenspoolen info@konferenspoolen.se, 08-21 61 00 7
PRELIMINÄRT PROGRAM VID RIKSSTÄMMAN Tio kliniska utmaningar TORSDAG 20 NOVEMBER 08:30 10:00 Registrering 10:00 10:15 Kliniska utmaningar i neuropsykologiska föreningens historia Denna korta inledning ger en historisk tillbakablick till neuropsykologins situation kring tidpunkten för föreningens grundande; vad vi tyckte var viktigt vid den tiden; vad vi hade för mål, förväntningar, förhoppningar och hur det blev med lite facit i hand. Aniko Bartfai, leg psykolog, specialist i neuropsykologi. Professor i neuropsykologi, Karolinska Institutet Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken, Danderyds sjukhus AB 10:15 11:45 Can We Improve the Accuracy of Assessing Mild Cognitive Impairment in Psychiatry and Neurology? The accurate identification and quantification of cognitive impairment is the sine qua non of neuropsychological assessment. However, comprehensive and psychometrically sophisticated methods for identifying and quantifying cognitive impairment, across a battery of tests, are not routinely used in clinical practice or research. This lecture is designed to provide practical information to clinicians and researchers that might lead to improved accuracy for identifying cognitive problems in patients and research subjects. Definitions of cognitive impairment will be reviewed. Classification systems for conceptualizing cognitive impairment will be described. Five fundamental psychometric principles for interpreting a battery of test scores will be illustrated using analyses of standardization samples from co-normed batteries of tests. These fundamental principles are as follows: (1) low scores are relatively common across all test batteries; (2) low scores depend on where you set your cutoff score; (3) low scores vary by the number of tests administered; (4) low scores vary by demographic characteristics of the examinee; and (5) low scores vary by level of intelligence. Data from patients with brain tumors, multiple sclerosis, and traumatic brain injury will be presented. New empirically based, psychometrically derived criteria for identifying mild cognitive impairment will be presented. Grant L. Iverson, Ph.D. Director, Neuropsychology Outcome Assessment Laboratory Department of Physical Medicine & Rehabilitation, Harvard Medical School; & Associate Director, Traumatic Brain Injury Research Red Sox Foundation and Massachusetts General Hospital Home Base Program 11:45 13:00 Lunch 13:00 14:30 Håller den kognitiva svikt som ses i akut fas av depression i sig över tid och är den en riskfaktor för återfall i depression? MDD (Major Depressive Disorder) är associerat med kognitiv svikt när de depressiva symtomen är som mest påtagliga. Fokus på hur den neuropsykologiska profilen ser ut över tid har blivit mer central i senare forskning. Vidare är det viktigt att undersöka om den kognitiva svikten ökar risken för återfall i depression. Åsa Hammar har forskat på temat i 15 år och kommer att presentera både teori, empiri och kliniska fall. Åsa Hammar, Professor, PhD, Specialist in clinical neuropsychology (NPF) Department of Biological and Medical Psychology, University of Bergen and Division of Psychiatry, Haukeland University Hospital, Norway 14:30 15:00 Kaffepaus 15:00 15:45 Kan man skilja på friskt, vanligt och sjukt åldrande? Föredraget kommer framför allt att belysa hur man kan dela upp normalt åldrade i friskt och vanligt åldrande och hur dessa former av åldrande kan karaktäriseras. Föredraget kommer också belysa hur olika grader och typer av sjukt åldrande kan särskiljas. Till slut kommer föredraget att belysa hur sjukt och icke sjukt åldrande kan särskiljas med neuropsykologiska och andra metoder. Den övergripande tanken är att psykologiska förhållanden återspeglar förhållanden i hjärnan, som i sin tur återspeglar människans biologi och livsmiljö. Ove Almkvist, leg psykolog, Docent i klinisk neuropsykologi. Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Professor emeritus vid Stockholms universitet. 15:45 16:30 Simulering, låg motivation eller genuin funktionsnedsättning? Bedömning av symtomvaliditet med hjälp av neuropsykologiska metoder Helt avgörande för den neuropsykologiska utredningens validitet är att patienten anstränger sig och presterar efter förmåga. Det finns dock situationer (exempelvis försäkringsärenden) där patienten kan vara motiverad att uppvisa en sämre förmåga. Föreläsningen kommer att gå igenom det centrala begreppet symtom-validitet samt viktiga differentialdiagnostiska och praktiska överväganden. Christian Oldenburg, leg psykolog, doktorand. Försäkringsmedicinsk utredningsenhet, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Danderyds sjukhus AB Institutionen för kliniska vetenskaper Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet. 16:30 Årsmöte 19:00 Festmiddag 8
PRELIMINÄRT PROGRAM VID RIKSSTÄMMAN Tio kliniska utmaningar FREDAG 21 NOVEMBER 09:00 09:45 Hur kan vi hantera utmaningen att bedöma kognitiv funktion av person med annan språklig och kulturell bakgrund? Föredraget tar upp några exempel på befintligt forskningsresultat om kognitionens kulturella aspekter, samt problematiserar utifrån forskning och egen erfarenhet kring validitet av neuropsykologiskt (inklusive neuropsykiatriskt) utredningsmaterial, utredningssituation och diagnostik. Även frågor om s.k. konsekvensvaliditet samt om att arbeta med hjälp av tolk berörs. Agnes Botond, leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, fil dr. lärare vid Sophiahemmet Högskola, privatpraktiserande psykolog 09:45 10:30 Hur bedriver man psykoterapi vid kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar? Personer med kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar har samma behov som alla andra, men har också särskilda behov. Psykoterapeutiska insatser är i högsta grad möjliga, men är ofta annorlunda än vid psykoterapi med normalstörda personer. Med en funktionsanpassad praktik kan dessa insatser optimeras och bemötandet förbättras inte minst genom omgivningsförändringar som t ex utbildning och handledning till personal. Föreläsningen presenterar även den senaste evidensbaserade forskningen på området. Barry Karlsson, leg. Psykolog, specialist i neuropsykologi vid Hälsa och habilitering vid Landstinget i Uppsala län, och som konsult som föreläsare och handledare. 10:30 11:00 Kaffepaus 11:00 11:45 Hur gör man en kognitiv bedömning av personer i ett minimalt medvetandetillstånd? Presentationen kommer att innehålla beskrivning och definiering av svårt hjärnskadade vuxna personer som befinner sig i ett gränsland mellan vegetativt- och minimalt responsivt tillstånd. Går igenom relevanta begrepp för patientgruppen såsom: medvetande, vakenhet, medvetenhet och självmedvetenhet. Kommer också att beskriva bedömningsmetoder och tolknings förfarande. Staffan Stenson, leg psykolog Rehabiliteringsmedicinska avdelningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala 11:45 13:00 Lunch 13:00 14:00 Hur hanterar man konflikter utan konfrontation? Konflikter och våld är vanliga i verksamheter där neuropsykologer jobbar. Man har genom tiden haft olika metoder för att lösa de problem det innebär. De flesta metoderna har dock fokuserat på behandling av personen som är våldsam. Föredragets fokus är inte behandling, men hantering av beteendet och mötet med den våldsamma personen. Metoderna som introduceras bygger på affektteori och neuropsykologi, och har visat sig ha god evidens i förhållande till att förebygga våld och konflikter. Bo Hejlskov Elvén, leg. psykolog 14:00 14:30 Kaffepaus 14:30 15:15 Därför behöver psykologer ha kunskaper om psykofarmakologi! Om hinder och möjligheter med att integrera farmakologisk och psykologisk behandling/utredning Psykologer möter ofta patienter som behandlas med psykofarmaka för olika former av psykisk ohälsa och återkommande väcks frågor om medicineringen främjar eller försvårar psykologisk behandling och utredning. Kunskaper om psykofarmakas egenskaper främjar psykologens klientarbete likaväl som att samarbetet med läkare och övriga professioner underlättas. Användning av psykofarmaka, sett från psykologens perspektiv, kommer att diskuteras vid presentationen. Roger Carlsson, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i neuropsykologi, Fil. Dr. Institutionen för psykologi Linnéuniversitetet, Växjö Vuxenpsykiatriska kliniken Landstinget Kronoberg 15:15 16:00 På spaning efter den utveckling som skulle kunna bli möjlig Hur kan utredningar stimulera förändringsprocesser för klienten i vardagen? En utmaning med utredningar är att brygga dessa till klientens vardag för att åstadkomma förändring. Kunskaperna som uppstår om klientens behov i samband med utredningar når inte alltid ut till klientens vardag, utan riskerar att stanna i journalarkiven. Att gå från en produktinriktad till processinriktad utrednings-metodik kräver en utveckling av ramar och arbetssätt i samband med utredningen. Petri delger i sin föreläsning erfarenheter från ett forsknings- och utvecklingsprojekt av funktionell och dynamisk utredningsmetodik i Sverige och EU. Under projektets gång blev det tydligt att med ett sociokulturellt perspektiv på neuropsykologi, kognition och lärande behöver utredningen och interventionen med nödvändighet sammanvävas i högre grad, och stimulera klientens utvecklingsområden och generalisering ute i vardagen. Petri Partanen, leg. psykolog, specialist i pedagogisk psykologi, doktorand Avd. för psykologi, Mittuniversitetet, FoU-funktion Elevhälsan Östersund. 16:00 16:15 Neuropsykologins utmaningar i Sverige de kommande 25 åren Hans Andersson, Ordförande i Sveriges Neuropsykologers Förening 9
KALLELSE TILL ORDINARIE ÅRSMÖTE FÖR SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING 20 NOV 2014 CLARION HOTEL STHLM Årsmötet går av stapeln torsdagen den 20 november 2014 klockan 16.30 eller i direkt anslutning till den dagens sista föreläsning på föreningens Riksstämma vid Clarion Hotel Sign i Stockholm. Detaljer om lokal samt tillgång till årsmötets dokument finns att tillgå på årsmötets egen hemsida www.neuropsykologi.org//arsmote_2014.aspx. DAGORDNING 1. Årsmötets öppnande 2. Val av mötesordförande 3. Val av mötessekreterare 4. Val av justeringsmän tillika rösträknare 5. Mötets behöriga utlysande 6. Anteckning av röstberättigade deltagare 7. Anmälan av övriga frågor 8. Fastställande av dagordning 9. Verksamhetsberättelse för SNPF 10. Ekonomisk redogörelse för SNPF 11. Revisionsberättelse för SNPF 12. Beslut om ansvarsfrihet för SNPF s styrelse 13. Verksamhetsberättelse och ekonomisk redogörelse för SNPF s stipendiefond 14. Revisionsberättelse för SNPF s stipendiefond 15. Beslut om ansvarsfrihet för stipendiefondens styrelse 16. Val av styrelseledamöter i SNPF 17. Val av styrelseledamöter i stipendiefondens styrelse 18. Val av revisorer 19. Val av valberedning 20. Beslut om medlemsavgiftens storlek och giltighetstid 21. Beslut om stödmedlemsavgiftens storlek och giltighetstid 22. Övriga propositioner 23. Motioner 24. Redogörelse för arbetet med Svensk Neuropsykologi 25. Redogörelse för arbetet med hemsidan och sociala medier 26. Redogörelse för arbetet med medlemsregistret 27. Redogörelse för arbetet gentemot Psykologförbundet och dess yrkesföreningar 28. Redogörelse för det internationella samarbetet 29. Övriga frågor 30. Mötets avslutande 10
Höjning av medlemsavgiften Vi var alla mycket ledsna när Riksstämman 2013 blev inställd p.g.a. Congrex konkurs. En konsekvens var att vi började diskutera underlaget för vår ekonomi. Sveriges Neuropsykologers förenings verksamhet finansieras idag till 70 procent av medlemsavgifterna och till 30 procent av vinsten från Riksstämman och eventuella andra arrangemang såsom årets föreläsare. De senaste åren har vi, i genomsnitt, haft ca 350 000 kr i utgifter varje år. Det innebär alltså att det krävs en årlig vinst på över 100 000 kr från Riksstämman och andra arrangemang. Det finns flera skäl till att försöka ändra på det här, det främsta av dem osäkerheten. Även om vi hoppas att vi aldrig ska behöva ställa in Riksstämman igen kan det t. ex. hända att Riksstämman går med förlust om väldigt få personer anmäler sig. Andra skäl att försöka få mer intäkter från medlemsavgifterna och mindre från olika arrangemang är att det blir en mer rättvis fördelning av kostnaderna mellan medlemmarna och att föreningens kostnader blir mer synliga när de inte redovisas som en klumpsumma i ett projekt. Föreningens medlemsavgift har varit densamma sedan 2003 och vi har kunnat täcka ökade kostnader med en god vinst från Riksstämman. Eftersom vi nu vill kunna täcka en större del av kostnaderna med medlemsavgifter kommer styrelsen att föreslå en höjning av medlemsavgiften vid kommande årsmöte. För fullbetalande medlemmar föreslås avgiften höjas med 100 kronor till 400 kronor per år och för studenter och pensionärer föreslås den höjas från 200 till 250 kronor per år. Vad används då våra pengar till? Av de 350 000 kr som vi gör av med varje år går ca hälften till att täcka kostnaderna för tidningen Svensk Neuropsykologi. Runt 20 procent går till administration, framför allt kostnader för medlemsdebitering, porto och kontorsmaterial. Ungefär 15 procent går till styrelsekostnader, t.ex. resor och övernattningar och 5 procent går till internationellt samarbete med nordiska och europeiska länder. Resterande 10 procent används till flera olika projekt. Till exempel har vi sponsrat Psykologstudenternas årliga möten PS12-14 och vi har stått för en del av kostnaderna för årets föreläsare. Varje region sköter sin egen ekonomi och denna redovisas separat i respektive region. Har du frågor om ekonomin besvaras dessa mer än gärna av kassör Ingrid Tonning Olsson, antingen på vår Facebookgrupp (pinga Ingrid) eller per mail till ekonomi@neuropsykologi.org. Styrelsen SNPF genom Ingrid Tonning Olsson 11
Du är välkommen att skriva i Svensk neuropsykologi! Svensk Neuropsykologis redaktörer gör allt de kan för att du ska få en läsvärd tidning fyra gånger om året. Men vi har alltid behov av och plats för redaktionellt material från dig! Ta kontakt med din lokalredaktör eller chefredaktören (se redaktionsrutan på sidan 2), om du vill ha hjälp på traven. Här följer några riktlinjer som vi ber dig följa: Använd programmet Word. Max 3000 tecken gärna kortare. Skriv på svenska. Ledigare språk än den mer strikta forskningsartikeln. Självklart har ämnet anknytning till neuropsykologi. Foton, bilder, tabeller gör att fler läser din text. Jpeg/tiff/excel. Artiklarna/notiserna kan presentera t ex sammanfattning av forskning kliniskt arbete, t ex fallbeskrivningar och pågående projekt sammanfattningar av originalarbeten som redan är publicerade i vetenskapliga tidskrifter, med en tydlig referens till ursprungsartikeln. nya rön, typ kortare referat av examensuppsatser eller specialistarbeten. referat från föredrag eller konferenser åsikt: artiklar som vill väcka debatt i en angelägen fråga. översikt; redogör för det aktuella kunskapsläget för ett givet ämne. porträtt; intervju med en kollega. recension; en inblick i ny litteratur. Beakta vetenskaplig kvalitet och aktualitet samt praktisk användbarhet. Börja gärna texten med sammanfattning och slutsats. Använd APA s standard för din kortfattade referenslista i alfabetisk ordning (Publication Manual of the American Psychological Association, 2009). Exempel på de vanligaste referenstyperna: Tidskrift: Sainaghi, R. (2008). Strategic position and performance of winter destinations.tourism Review, 63(4), 40-57. Bok: Krause, K.-L., Bochner, S., & Duchesne, S. (2006). Educational psychology for learning and teaching (2nd ed.). South Melbourne, Vic., Australia: Thomson Sen är det bara att skicka manuskriptet till redaktionen via e-post (se sid 2). Tänk på att bifoga kontaktinformation, och gärna ett porträttfoto på dig själv. Allt material granskas av redaktionen och är accepterad för publicering först då författaren har fått ett skriftligt meddelande. Det måste vara OK för dig att chefredaktören sätter rubrik, mellanrubriker och gör eventuella justeringar (du godkänner före publicering). Däremot genomgår ditt manus ingen vetenskaplig granskning. Du är varmt välkommen med ditt bidrag! Redaktionen 12