Grap Dagvattenutredning för Signalen 3, Solna Stad

Grap Dagvattenutredning för Signalen 3, Solna Stad December 2015 - reviderad januari 2016

Uppdragsledare: Joel Salzer Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 27 Beställare: Iterio Beställares referens: Pernilla Troberg Titel och eventuell undertitel: Dagvattenutredning för Signalen 3, Solna Stad Författad av: Joel Salzer Joel Salzer Datum: 2015-12-15 2016-01-22 Granskad av: Per Askling Datum: 2015-12-15 Per Askling 2016-01-22 GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331-7020 PlusGiro: 417 14 72-6 Org.nr: 556412-7735 Uppsala Postadress Box 894, 751 08 Uppsala Besöksadress Vattholmavägen 8, Uppsala Tel: 010-482 88 00 Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00 Göteborg Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00 Stockholm Sankt Eriksgatan 113 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00 Sidan 2 (27)

Innehåll 1 Uppdraget... 4 Bakgrund... 4 1.2 Allmänt om dagvatten... 5 1.3 Syfte... 5 2 Material och metoder... 6 2.1 Material och datainsamling... 6 2.2 Platsbesök i planområdet... 6 2.3 Flödesberäkningar... 6 2.4 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym... 7 2.5 Föroreningsberäkningar... 7 3 Planområdets förutsättningar... 8 3.1 Allmänt... 8 3.2 Topografi och avrinning... 8 3.3 Markförhållanden... 10 3.3.1 Geologi och infiltrationsförutsättningar... 10 3.3.2 Grundvatten... 11 3.4 Dagvattenhantering Befintlig... 12 3.5 Recipient status... 12 3.6 Markanvändning nuvarande och planerad... 13 4 Flöden och föroreningsbelastning... 16 4.1 Avrinningskoefficienter... 16 4.2 Dimensionerande regnintensitet... 16 4.3 Beräknade dagvattenflöden... 16 4.4 Föroreningsbelastning... 17 4.4.1 Fördröjningsvolym... 18 5 Förslag till framtida dagvattenhantering... 19 5.1 Inledning... 19 5.2 Förändrade avrinningsförhållanden som följd av planförslag... 19 5.3 Förslag till riktlinjer och principer för dagvattenhantering... 21 5.4 Specifika lösningsförslag... 23 5.4.1 Gröna tak... 23 5.4.2 Genomsläppliga parkeringsytor och uppsamling av dagvatten i dagvattenränna eller krossdike... 24 5.4.3 Gröna ytor... 25 5.4.4 Fördröjningsmagasin... 26 5.4.5 Avledande konstruktioner... 26 Referenser... 27 Sidan 3 (27)

1 Uppdraget Bakgrund Geosigma har i december 2015 på uppdrag av Iterio utfört en dagvattenutredning för fastigheten Signalen 3, Solna Stad. Denna rapport är en reviderad version som utförts av Iterio i januari 2016. Det aktuella planområdet kan ses på översiktskartor i Figur 1-1. Den nuvarande fastighetsägaren avser att bebygga fastigheten med en större kontorsbyggnad, delvis omgiven av parkeringsplatser, samt med underliggande parkeringsgarage. Bilaga 1 visar den aktuella planskissen. Fastigheten består idag huvudsakligen av en grusad parkeringsyta som iordningsställdes efter att en tidigare byggnad rivits för att möjliggöra uppförandet av en ny byggnad. Bilaga 2 visar den tidigare situationsplanen för fastigheten, daterad 2010-05-04. Figur 1-1. Översiktskartor över planområdet med omgivningar. Planområdets ungefärliga utsträckning är markerad med en svart polygon. Sidan 4 (27)

1.2 Allmänt om dagvatten Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen. Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet. 1.3 Syfte Syftet med denna utredning är att klargöra vilka konsekvenser den avsedda exploateringen kan ha för dagvattenflöden från planområdet och hur detta påverkar omkringliggande områden, samt recipienten. Utredningen syftar också till att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), genom infiltration eller fördröjning, samt till att dimensionera eventuella erforderliga LOD-anläggningar. Bedömningen grundar sig på de lokala markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden, samt dagvattnets föroreningsgrad. Dagvattenhanteringen ska ske i enlighet med Solna Stads riktlinjer för dagvattenhantering och utgångspunkten är att exploateringen inte ska leda till en ökad belastning på det kommunala dagvattennätet eller ha en negativ påverkan på recipient, samt att den nuvarande vattenbalansen ska upprätthållas. Sidan 5 (27)

2 Material och metoder 2.1 Material och datainsamling Det bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är bland annat: Nybyggnadskarta med höjddata (erhållet från Reflex arkitekter AB) Ledningskarta (erhållet från Reflex arkitekter AB) Golder Associates, Fabege AB, Signalen 3 Solna, PM 2 Projekteringsunderlag Geo Tekniskt PM. 2015-08-21 Golder Associates, Fabege AB, Signalen 3 Solna, Markteknisk undersökningsrapport (MUR)/Geoteknik, Miljöteknik. 2015-08-21 Golder Associates, Fabege AB, Signalen 3 Solna, Miljöteknisk markundersökning, 2015-10-21 Golder Associates, Fabege, Signalen 3 Solna, Miljöteknisk markundersökning på fastigheten Signalen 3, 2011-06-20 SGU, Jordarts- och jorddjupskarta framtagna med SGUs kartgenerator Reflex Arkitekter AB, Fabege AB, Skiss A07-002, Signalen 3, Underlag för detaljplan, 2016-01-25 Solna Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen. Baskarta för Signalen 3, 2010-05-04 Dagvattenstrategi för Solna Stad, 2002 2.2 Platsbesök i planområdet Ett platsbesök genomfördes den 26 november 2015. Vid platsbesöket fokuserades bland annat på att dokumentera områdets topografi, befintlig dagvattenhantering, utsatta lågområden och karaktären på de omkringliggande områdena med mera. 2.3 Flödesberäkningar Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet: Q "#$ = i(t ) ) φ A f (Ekvation 1) där Q dim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning. i är regnintensiteten (liter/sekund hektar) för ett dimensionerande regn med en viss återkomsttid och beror på t r som är regnets varaktighet, vilket är lika med områdets rinntid. φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P90 A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto och plankartor i dwg-format. f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P104 rekommenderar generellt en klimatfaktor mellan 1,05-1,30 beroende på i vilken del av Sverige planområdet ligger. En ansatt klimatfaktor på 1,2 har ansatts för att ta höjd för klimatförändringar och ökade nederbördsmängder. Sidan 6 (27)

2.4 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym Beräkningar av dimensionerande utjämningsvolymer för eventuella fördröjningsanläggningar görs enligt sambandet: V "$12 = 60 t ) (Q "#$ Q 678 /1000) (Ekvation 2) där V dmax är den dimensionerande utjämningsvolymen (m 3 ) och Q out är den maximala avtappningen från området. Q "#$ är det dimensionerande flödet från området och t ) är rinntiden för området. V dmax beräknas som en maxfunktion av olika Q dim och t r och sambandet tar höjd för vilken typ av regn (korta regn med högre intensitet eller långa regn med lägre intensitet) som bidrar med störst volym vatten, som behöver fördröjas eller utjämnas. 2.5 Föroreningsberäkningar Beräkningar av föroreningsbelastning i dagvattnet baseras på schablonhalter som har hämtats från modellverktyget StormTac v.2015-04. Schablonhalterna är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar, och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant dock variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden. Sidan 7 (27)

3 Planområdets förutsättningar 3.1 Allmänt Planområdet är cirka 1,6 hektar stort och består idag huvudsakligen av en packad grusyta som används till parkering för fordon och ställplatser för lastbilar och bussar. Det har tidigare funnits en större byggnad på fastigheten, som nu är riven, och hårdgjorda ytor som är borttagna för att ge plats åt planerad nybyggnation, se den tidigare situationsplanen i Bilaga 2. I områdets nordvästra hörn finns en mindre elstation. Grusytan övergår i söder till en anlagd slänt/stödmur av makadam. Längs med planområdets södra gräns löper en asfalterad gång- och cykelväg och en mindre yta skogsmark. Planområdet angränsar i norr till en större lagerbyggnad och uppställningsplats, i öster av en inhägnad fotbollsplan och gräsytor, i söder av ett bergigt skogsområde och i väster av Kolonnvägen. Planområdet angörs idag via en infart i det sydvästra hörnet av fastigheten. Figur 3-1 visar bilder från planområdet tagna vid platsbesöket den 26 november 2015. Figur 3-1. Fotografier från platsbesöket den 26 november 2015. Fotografiet till vänster är fotograferat från planområdets södra del mot norr. Fotografiet till höger är fotograferat från planområdets sydvästra del åt nordöst. 3.2 Topografi och avrinning Planområdet är generellt sett plant förutom i den södra delen. Figur 3-2 visar ungefärliga marknivåer inom planområdet och dess omgivning. Parkeringsytan är plan och mellan den norra (+ 4,5) och södra (+ 5,5) delen skiljer cirka en meter. Släntkrönet är som högst i det sydöstra hörnet (+ 9,3) och faller ned mot det sydvästra hörnet (+ 6,1). Släntlutningen är cirka 1:1. Slänten sträcker sig längs med planområdets södra del och delvis längs med den östra. Öster om planområdet finns ytterligare en slänt och ett kuperat skogsområde med berg i dagen som lutar ned mot planområdet. Söder om planområdet finns en skogbeklädd bergshöjd (cirka +35) som delvis lutar kraftigt mot planområdet. Infarten i det sydvästra hörnet av planområdet lutar lätt ned mot parkeringsytan. Inga tydliga lågpunkter eller instängda områden har kunnat identifieras. Vid platsbesöket noterades dock att regnvatten samlats på flera platser i grunda vattensamlingar, särskilt i den nordöstra delen av planområdet, se Figur 3-3. Platsbesöket föregicks av en period med mycket regn och vattensamlingarna kan antyda att delar av området är utsatt för tillrinning från omgivande högre liggande områden alternativt att infiltration av regnvatten är långsam på grund av täta jordlager. Sidan 8 (27)

GV-rör (gv-yta +2,8) +4,5 +5 +4,5 +8 +5,5 +9 GV-rör (gv-yta +2,6) +6 +34 Figur 3-2. Topografi och befintliga dagvattenledningar i planområdet med omgivningar. Blå pilar indikerar antagen flödesriktning för vatten som avrinner på markytan baserat på topografi. Pilens tjocklek varierar beroende på marklutningens storlek. Angivna höjder baseras på inmätningar och är ungefärliga. Figuren visar även den ungefärliga platsen för två grundvattenrör som installerades i samband med den tidigare utförda geotekniska undersökningen (Golder Associates, 2015a; 2015b). Sidan 9 (27)

Figur 3-3. Fotografier från platsbesöket den 26 november 2015. Fotografierna visar ansamling av vatten på markytan i den nordöstra delen av planområdet. Det samlade vattenflödet från ett område i naturen kallas avrinning. Ett avrinningsområde begränsas av en vattendelare som skiljer ett avrinningsområde från ett annat. Avrinningsområdet för ytvatten kan bestämmas med hjälp av topografin. Det finns inga tydliga vattendelare inom planområdet, dock utgör höjderna söder och nordöst om planområdet vattendelare, vilket medför att den troliga flödesriktningen för avrinnande ytvatten är åt väster och nordväst. Figur 3-2 visar en generaliserad bild över hur potentiellt ytvatten i planområdet skulle röra sig i terrängen baserat på topografin. 3.3 Markförhållanden 3.3.1 Geologi och infiltrationsförutsättningar Enligt SGUs jordartskarta i skala 1:25 000 och jorddjupskarta i skala 1:50 000 består jordarterna i planområdet av postglacial lera med jorddjup mellan 10 20 meter, se Figur 3-4 och 3-5. SGUs plankartor är översiktliga och visar endast jordarterna ner till cirka 0,5 meters djup under markytan. Enligt den tidigare genomförda geotekniska fältundersökningen (Golder Associates, 2015a; 2015b) består jordlagren av fyllnadsjordar (1 2 meter), följt av lera (1 5 meter), följt av ett lager med silt och sand (2 6 meter) på morän (0,5 15 meter) ovanpå bergyta. Jorddjupen varierar mellan 1 25 meter och är störst i den norra delen och avtar åt söder och sydöst. Sammanfattningsvis bedöms de naturliga infiltrationsförutsättningarna vara måttliga till dåliga beroende på fyllnadsjordens tjocklek och sammansättning. Markförhållanden med avseende på föroreningar har undersökts vid två tillfällen (Golder Associates, 2015c; 2011). Resultaten från undersökningarna visar generellt att halterna av metaller, fraktionerade alifater och aromater samt PAHer understiger Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Vid en punkt i den norra delen av planområdet översteg halten av koppar riktvärdet för MKM och vid två punkter längs med planområdets västra gräns uppmättes halter av PAHer som överstiger riktvärdet för MKM (Golder Associates, 2015c; 2011). Enligt muntliga uppgifter ska dessa föroreningar ha åtgärdats i samband med rivningsarbetet av den tidigare byggnaden. Sammantaget bedöms föroreningssituationen inte påverka möjligheterna för infiltration av dagvatten i mark. Sidan 10 (27)

Figur 3-4. Jordarter enligt SGUs jordartskarta i skala 1:25 000 från SGUs Kartgenerator. Planområdets ungefärliga läge är markerat med en svart polygon. Figur 3-5. Jorddjup enlig SGUs jorddjupskarta i skala 1:50 000 från SGUs Kartgenerator. Planområdets ungefärliga läge är markerat med en svart polygon. 3.3.2 Grundvatten Grundvattennivåer har mätts under augusti månad i två rör (Golder Associates, 2015a), se ungefärlig placering och genomsnittliga nivåer i Figur 3-2. Uppmätta grundvattennivåer låg i augusti cirka 2 meter under markytan (nivå cirka +2,8) i norra delen av området och cirka 3 meter (nivå cirka +2,6) under markytan i den sydvästra delen av området. Uppmätta nivåer indikerar att flödesriktningen går från söder mot norr alternativt åt väster eller nordväst i enlighet med topografin i området. För att få bättre kunskap om grundvattenförekomst och strömningsriktning för grundvattnet bör fler grundvattenrör installeras. Då mätningarna utfördes i augusti, som generellt är en torr månad med låga grundvattennivåer sett till resten av året, behöver grundvattennivåerna mätas fler gånger för att undersöka årstidsvariationerna. Grundvattennivåerna stod relativt nära markytan i augusti och då parkeringsgarage ska anläggas under mark är det viktigt att dokumentera hur grundvattennivåerna fluktuerar under året för att kunna planera byggnationer med en väl anpassad höjdsättning. Eventuellt kan vattentät konstruktion behövas för vissa byggnader. Sidan 11 (27)

3.4 Dagvattenhantering Befintlig Figur 3-2 visar befintliga dagvattenledningar, i planområdets närmsta omgivning, längs med planområdets västra och norra sida. Tre servisledningar som har varit i bruk tidigare finns kvar. Enligt personlig kontakt med André Meier på Solna Vatten (2015-12-08) ska fastighetens framtida dagvattensystem kopplas till det kommunala dagvattennätet någonstans längs med planområdets västra sida. Planområdet är idag inte anslutet till det kommunala dagvattennätet. 3.5 Recipient status Planområdet ingår i avrinningsområdet för Brunnsviken, se Figur 3-6. Brunnsviken är näringsrik och mycket känslig för tillförsel av förorenat dagvatten (Solna Stad, 2002). Enligt Vatteninformationssystem Sverige är den ekologiska statusen i Brunnsviken otillfredsställande på grund av problem med övergödning. Den nya miljökvalitetsnormen är god ekologisk status till år 2021. Tidsfristen har dock föreslagits att förlängas till år 2027. Den kemiska statusen uppnår ej god status år 2015 på grund av överskridande halter av kvicksilver, kadmium, bly, antracen, polybromerade difenyletrar (PBDE) och tributyltennföreningar. Tidsfristen för att miljökvalitetsnormen för god kemisk status inklusive ovanstående överskridande ämnen ska uppnås är satt till år 2027. Tabell 3-2. Miljökvalitetsnormer (MKN) för Brunnsviken hämtade från Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Miljökvalitetsnorm Status 2009 Kvalitetskrav 2015 Kvalitetskrav 2021/2027 Ekologisk status Otillfredsställande God ekologisk status ej uppnått God ekologisk status Kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus ej uppnått God kemisk ytvattenstatus Figur 3-6. Avrinningsområden inom Solna Stad (Solna Stad, 2002). Den ungefärliga placeringen av planområdet är markerad med en svart polygon. Sidan 12 (27)

3.6 Markanvändning nuvarande och planerad Tabell 3-3 och Figur 3-7 och 3-8 visar ytfördelningen inom planområdet för nuvarande och planerad markanvändning, baserat på aktuell planskiss, se Bilaga 1. Värdena ska inte ses som den exakta ytfördelningen utan användas som en fingervisning för vilka effekter den ändrade markanvändningen kan medföra. Tabell 3-3. Nuvarande och planerad markanvändning. Markanvändning Nuvarande (m 2 ) Planerad (m 2 ) Takytor (kontorsbyggnad) - 6 900 Körbanor (asfalt) - 3 900 Parkeringsplatser (asfalt) - 1 300 Entréer/trottoarer (plattsättning) - 1 600 Gångväg (asfalt) 600 500 Slänt/stödmur 700 600 Slänt/gräsyta - 100 Gräsytor/gröna ytor - 300 Gröna ytor vid parkeringsplatser - 100 Skogsmark 300 300 Parkeringsyta (grusyta) 14 000 - Totalt: 15 600 15 600 Sidan 13 (27)

Grapnummer Figur 3-7. Nuvarande markanvändning. Sidan 14 (27)

Figur 3-8. Planerad markanvändning. Sidan 15 (27)

4 Flöden och föroreningsbelastning Då planområdet idag inte är anslutet till det kommunala dagvattennätet har endast beräkningar av dagvattenflöden och föroreningsbelastning utförts för planerad markanvändning. Utgångspunkten för projektet är att utveckla en tidigare bebyggd fastighet med en nybyggnation och inte att exploatera tidigare orörd mark. 4.1 Avrinningskoefficienter I beräkningarna har vedertagna avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vatten P90 använts, se Tabell 4-1. Det bör noteras att mycket små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet så de redovisade flödena bör främst ses som indikatorer på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen och inte som exakta värden. Tabell 4-1. Använda avrinningskoefficienter för planerad markanvändning Markanvändning φ (-) Takytor och terrasser 0,9 Körbara ytor (asfalt) 0,85 Parkeringsplatser (asfalt) 0,85 Entréer/trottoarer (plattsättning) 0,7 GC-väg (asfalt) 0,85 Slänt/stödmur 0,5 Slänt/gräsyta 0,3 Gräsytor/gröna ytor 0,05 Gröna ytor vid parkeringsplatser 0,05 Skogsmark 0,1 4.2 Dimensionerande regnintensitet Regnintensiteten för ett dimensionerande 10-årsregn (Dahlström, 2010; Svenskt Vatten, 2011) har beräknats baserat på uppskattningar av rinntiden för dagvatten inom planområdet. Rinntiden uppskattas till 10 minuter för planerad markanvändning. Beräkningarna utförda enligt Svenskt Vatten P104 och Dahlström (2010) visar att ett 10- årsregn med 10 minuters varaktighet motsvarar en regnintensitet på 228 liter/sekund hektar. Årsnederbörden har satts till 636 millimeter. Notera att en ny utgåva av Svenskt Vatten P90 (Svenskt Vatten P110) inom kort kommer att publiceras. I denna har bland annat kriterierna för dimensionering av dagvattensystem ändrats. Enligt Svenskt Vatten P110 ska ett återkommande 20-årsregn användas för beräkning av dimensionerande flöden för utjämningsvolymer. Denna utgåva är i nuläget endast publicerad som arbetsmaterial och har inte implementerats i alla kommuners dagvattenstrategier ännu, inklusive Solna Stad. Således har rekommendationerna i den äldre utgåvan, P90, följts. Skillnaden i regnintensitet mellan ett 10-årsregn och ett 20-årsregn är en ökning med cirka 25 %. 4.3 Beräknade dagvattenflöden Dagvattenflöden från planområdet vid ett återkommande 10-årsregn med 10 minuters varaktighet/rinntid, för planerad markanvändning är beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.2 Sidan 16 (27)

och visas i Tabell 4-2. I tabellen visas även årsmedelflödet och det totala årsflödet. Samtliga beräkningar är justerade med en klimatfaktor på 1,2. Tabell 4-2. Beräknade dagvattenflöden för planerad markanvändning vid dimensionerande flöde för ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet (228 liter/sekund hektar) och årsflöden (årsnederbörd 636 millimeter). Planerad markanvändning Dimensionerande flöde för ett 10- årsregn med 10 minuters varaktighet (liter/sekund) Årsmedelflöde (liter/sekund) Totalt årsflöde (m 3 /år) 344 0,3 9582 Små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet så de beräknade värdena bör ses som uppskattningar. Avrinnande vatten från takytor motsvarar cirka 40 % av det totala flödet och vatten från körbanor och parkeringsytor utgör cirka 30 % av det totala flödet. 4.4 Föroreningsbelastning För beräkning av föroreningshalter i dagvatten från olika typer av markanvändning har schablonvärden från databasen StormTac v. 2015-04 använts, se Tabell 4-3. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten. I beräkningarna har de ytor som ger upphov till störst mängd föroreningar, samt upptar den procentuellt största delen av planområdet för planerad markanvändning använts. Schablonhalterna jämförs med riktvärden för delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt till recipient, Nivå 2M enligt RTK:s riktvärdesindelning (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Tabell 4-3. Föroreningshalter i dagvatten (se enhet i tabellen) och årsbelastning (kg/år) från planområdet för planerad markanvändning, beräknat i StormTac. Understrukna värden markerar halter som överskrider RTK:s riktvärden (region- och trafikplanekontoret, 2009). Ämne Schablonhalter Årsbelastning (kg/år) Vägyta Riktvärdyta Takyta Parkerings- (<1000 f/d) Enhet Fosfor mg/l 0,175 0,1 0,1 0,14 1,14 Planerad markanvändning Kväve mg/l 2,5 1,1 1,1 2,4 11 Bly µg/l 10 30 2 3,9 0,04 Koppar µg/l 30 40 15 23 0,15 Zink µg/l 90 140 150 43 0,8 Kadmium µg/l 0,5 0,45 0,8 0,3 <0,01 Krom µg/l 15 15 4 7,4 0,05 Nickel µg/l 30 4 4,5 4,4 0,03 Kvicksilver µg/l 0,07 0,05 0,004 0,08 <0,01 Suspenderad substans mg/l 60 140 140 66 376 Olja (mg/l) mg/l 0,7 0,8 0,8 0,8 2,66 PAH (µg/l) µg/l Saknas 1,7 0,44 0,16 <0,01 Benso(a)pyren µg/l 0,07 0,06 0,01 0,01 <0,01 Sidan 17 (27)

Schablonhalterna indikerar att koncentrationerna av bly, zink, koppar, kadmium, kvicksilver, suspenderad substans och olja i dagvatten från planområdet vid planerad markanvändning riskerar att överskrida föreslagna riktvärden. 4.4.1 Fördröjningsvolym I nuläget finns inga direktiv från Solna Stad kring flödeskrav till dagvattennätet vid nyexploatering, varken i Solna Stads dagvattenstrategi (Solna Stad, 2002) eller till det specifika planförslaget. Oavsett vilka exakta kriterier som beslutas för dagvatten i framtida detaljplanearbete bör målet vara att optimera den planerade markanvändningen för att kunna omhänderta så mycket som möjligt inom planområdet. Genom att inte addera ytterligare dagvatten till det kommunala dagvattennätet minskar risken för bräddning av orenat spill- och dagvatten och exploateringen medför då heller inte ytterligare föroreningsbelastning på recipienten. Sidan 18 (27)

5 Förslag till framtida dagvattenhantering 5.1 Inledning Den planerade nybyggnationen på fastigheten Signalen 3 kommer att medföra ökade dagvattenflöden och en ökad föroreningsbelastning på recipienten förutsatt att inga åtgärder vidtas. En stor del av planområdet kommer att bebyggas med parkeringsgarage och anläggas med hårdgjorda ytor. De naturliga jordarterna inom planområdet är täta och topografin i närområdet innebär att fastigheten påverkas av avrinnande dagvatten från omgivande högre liggande områden. Sammantaget innebär dessa faktorer att det inte finns förutsättningar för att naturligt kunna omhänderta dagvattenflöden från ett dimensionerande 10-årsregn inom planområdet. 5.2 Förändrade avrinningsförhållanden som följd av planförslag Figur 5-1 visar planområdet med planerad markanvändning, höjdsättning och avrinningsförhållanden enligt aktuell planskiss, se Bilaga 1. På grund av höga grundvattennivåer kommer delar av planområdet att höjas upp till marknivå +6,2 för att kunna anlägga parkeringsgaraget ovanför grundvattenytan. Den befintliga slänten i den södra delen av planområdet kommer delvis att byggas om. Dessa ändringar inverkar på dagvattenhanteringen inom planområdet och leder bland annat till att: Om inga avledande åtgärder vidtas kommer dagvatten från planområdet att rinna ut från planområdet och påverka omkringliggande områden. Detta gäller längs med hela norra och västra sidan, samt delar av den östra sidan av planområdet Delar av slänten längs med planområdets södra sida kommer fortsatt att luta in mot planområdet. Detta medför att planområdet kan påverkas av dagvatten från omkringliggande områden, särskilt utsatt är nedfarten till parkeringsgaraget där vatten kan ansamlas om inga avledande åtgärder vidtas Sammanfattningsvis rekommenderas att avledande åtgärder vidtas för att minimera planområdets påverkan på omkringliggande områden. Vidare bör åtgärder vidtas för att hindra tillrinning från högre belägna områden till planområdet, vilket annars kan försvåra dagvattenhanteringen inom planområdet. Sidan 19 (27)

+4,6 +6,2 +34 +30 +6,2 +5 +4,7 +6,2 +37 +30 +34 +33 +30 +37 +6,2 +8,8 +34 +30 +6,2 +11 +7,2 +9,3 +5,2 +2,7 +8,6 +6,2 +6,0 Figur 5-1. Topografi i planområdet med omgivningar efter den planerade nybyggnationen. Blå pilar indikerar antagen flödesriktning för vatten som avrinner på markytan baserat på topografi. Pilens tjocklek varierar beroende på marklutningens storlek. Sidan 20 (27)

5.3 Förslag till riktlinjer och principer för dagvattenhantering Enligt Solna Stad dagvattenstrategi (Solna Stad, 2002) ska dagvattenhantering ske på ett sådant sätt att följande mål kan uppnås: Dagvatten ska i största möjliga utsträckning hanteras lokalt och renas så att det vid avledning till recipient inte ger negativa konsekvenser för recipientens ekologiska och kemiska status Dagvattenhantering ska inte påverka grundvattennivåer Dagvatten ska användas som en resurs och integreras i stadens utbyggnad För att uppfylla dessa kriterier samt att säkerställa att fastigheten inte påverkas av dagvatten från omgivande områden kommer avledande, fördröjande och renande åtgärder att krävas. Figur 5-2 visar en skiss över planområdet och principiella förslag för lokal dagvattenhantering inom planområdet. Syftet med de rekommendationer och lösningsförslag som presenteras i följande avsnitt är att redogöra för de lösningsalternativ som anses vara mest lämpliga utifrån områdets förutsättningar och planförslagets utformning. Figur 5-2 visar även ett konceptuellt förslag till dragning av ledningsnät för dagvatten. Förslaget ska endast ses som en skiss och är anpassat efter planerad höjdsättning inom fastigheten och efter de föreslagna lösningar för dagvattenhantering som presenteras i kommande avsnitt. Gröna tak ska, enligt uppgift från fastighetsägaren, användas på cirka 3 000 m 2 av takytorna. Detta har medräknats som en av lösningarna i följande avsnitt. Övriga lösningsförslag utgår från följande principer och riktlinjer: Mindre gräsytor i anslutning till parkeringsytorna utformas som växtbäddar, rain gardens eller planteringar för magasinering och rening av vatten från parkeringsytor Alla eller delar av parkeringsytorna anläggs som genomsläppliga för att möjliggöra fördröjning och rening av dagvatten De större parkeringsytorna utformas lutande för att kunna uppsamla dagvatten i en ränna eller i ett krossdike Avledande konstruktioner såsom diken, rännstenskanaler, kantsten och dräneringar anläggs längs med planområdesgräns för att minimera påverkan från planområdet på omkringliggande områden och vice versa Då större sammanhängande gröna ytor för infiltration inte kommer att finnas inom planområdet efter implementering av aktuellt planförslag bör ett fördröjningsmagasin anläggas för att utjämna flödestopparna vid kraftiga regn Utgående dagvatten från parkeringsytor, körbanor och takytor ska ledas genom sandfilter och oljeavskiljare innan utsläpp på det kommunala dagvattennätet Då planförslaget i nuläget är i en tidig fas och det ännu inte finns en fastlagd detaljplan rekommenderas att ovanstående principer och riktlinjer används som ett ramverk för det framtida arbetet med dagvattenhantering. Ramverket ska syfta till att lyfta upp dagvattenfrågan i planeringsarbetet på en adekvat nivå så att tillbörliga justeringar av markanvändning, höjdsättning etc. implementeras i god tid för att kunna utföras effektivt tidsoch kostnadsmässigt. Sidan 21 (27)

Figur 5-2. Lösningsförslag för lokal dagvattenhantering inom planområdet. Blå pilar visar förslag på distribuering och uppsamling av dagvatten från hårdgjorda ytor. Pilarnas riktning är anpassade för att leda dagvatten i största möjliga utsträckning efter topografi och för att maximera effekten av föreslagna dagvattenlösningar. Sidan 22 (27)

5.4 Specifika lösningsförslag 5.4.1 Gröna tak Takytor står för en stor andel av de hårdgjorda ytorna och gröna tak skulle därför vara en effektiv åtgärd för dagvattenhantering, både vad gäller rening och fördröjning. Gröna tak anläggs oftast på de takytor som ligger lägst, vilket möjliggör avledning av takvatten från högre takytor och har störst potential att ha en visuell inverkan. I Figur 5-2 har gröna takytor angetts på en yta på cirka 3 000 m 2. Figur 5-2 visar endast ett förslag för placeringen av gröna tak. Överskottsvatten från de gröna taken och resterande takytor leds i mesta möjliga mån åt öster eller mot norr för att fördröjningsmagasinet ska kunna ha god effekt. Allmänt om gröna tak Ofta nämns två olika typer av gröna tak; semi-intensiva och extensiva tak. Kategorierna baseras på hur arbetsintensiva de är, men de har också olika egenskaper när det kommer till vattenhållande förmåga. Figur 5-3 visar exempel på hur gröna tak kan se ut i verkligheten. Sedumtak är en typ av extensiva tak som behöver minimal skötsel, växterna är ofta fetbladsväxter som fetknopp, kärleksört och taklök (grässorter). Semi-intensiva tak behöver ett visst mått av skötsel som klippning och bevattning vid torka. Oavsett vilken typ av gröna tak man väljer kommer de bara att kunna fördröja ett regn upp till en viss storlek. Enligt Svenskt Vattens P105 (Svenskt Vatten, 2011) brukar man normalt anta att regn <5 millimeter kan fördröjas nästan helt och vid regn med större regnmängder sker ingen fördröjning utöver de första 5 millimetrarna nederbörd. Detta beror på att vegetationstäcket blir mättat och fördröjningseffekten reduceras för att till sist upphöra. Renings- och fördröjningseffekt Figur 5-3. Exempel på gröna tak. För gröna tak varierar avrinningskoefficienten beroende på utformning och växttyp. För semiintensiva tak (med gräs, örter, sedum, mossa och eventuellt även buskar) anges i tekniska beskrivningar avrinningskoefficienter mellan 0,1 0,4. Sedumtak (extensiva tak med endast tunn vegetation av sedum och mossa) som är lättare att sköta har avrinningskoefficienter på mellan 0,5 0,6. Exempelvis skulle 3 000 m 2 gröna tak med avrinningskoefficient 0,3 medföra en reduktion av dagvattenflöden på cirka 15 %. Den precisa reningseffekten av gröna tak är osäker men forskning har visat att vissa tungmetaller kan reduceras. Enligt modellering med StormTac där 3 000 m 2 av takytorna bytts ut mot gröna tak skulle detta bland annat medföra en reduktion av zink, kadmium, krom och nickel med mellan 10 30 % av årsbelastningen till recipienten. Bly och koppar skulle reduceras med mellan 5 10 % och suspenderade substanser med cirka 10 %. Förutom den reducerande effekten på avrinnande vatten medför gröna tak även en extra isolering mot kyla och värme, vilket leder till en minskad energiförbrukning. Nackdelar med gröna tak är att de ofta innebär ökade installationskostnader och ställer högre krav på byggteknik samt skötsel och underhåll (Boverket, 2010). Sidan 23 (27)

5.4.2 Genomsläppliga parkeringsytor och uppsamling av dagvatten i dagvattenränna eller krossdike Delar parkeringsytorna anläggs med gräsbetong, gräsarmering eller annan genomsläpplig yta, se Figur 5-2. Genom att byta ut asfalt mot genomsläppliga material kan dagvattenflödena reduceras och dagvattnet renas genom infiltration i materialet under parkeringsytorna. Genomsläppliga ytor har mycket god reningseffekt (75 90 %) för suspenderad substans, koppar, zink och olja (Andersson, 2015). Parkeringsytorna anläggs lätt lutande enligt pilarna i Figur 5-2. I den lägre änden av parkeringsytan anläggs en dagvattenränna eller ett krossdike för att samla upp och leda dagvattnet vidare mot växtbäddar/ rain gardens /planteringar i den änden av parkeringsytorna som vetter mot körbanan. En dagvattenränna upptar mindre yta jämfört med ett krossdike. Ett krossdike har dock fördelen att det kan fungera som utjämningsmagasin för dagvatten, särskilt vid stora flöden, som vid ett 10-årsregn. Avledning av dagvatten till krossdiken bidrar även till rening av dagvattenbundna föroreningar. Krossdiken har god avskiljningsförmåga (60 80 %) av suspenderad substans, PAHer och olja men även viss reducerande effekt på koppar, zink och fosfor (20 60 %) (Andersson, 2015). Figur 5-4 visar exempelbilder på genomsläppliga ytor för parkering och Figur 5-5 visar exempel på ett krossdike och en dagvattenränna. Figur 5-4. Exempel på genomsläppliga ytor för parkeringsplatser. Figur 5-5. Exempel på krossdike i anslutning till parkeringsplats och en dagvattenränna. Sidan 24 (27)

5.4.3 Gröna ytor De mindre gröna ytorna i anslutning till parkeringsytorna i Figur 5-2, kan utformas som gräsytor, växtbäddar, rain gardens eller planteringar för buskar och mindre träd. Dagvatten från parkeringsytor leds mot installationerna antingen direkt eller via en uppsamlingsränna eller ett krossdike som placeras i mitten eller i ena änden av en parkeringsyta. En växtbädd, rain garden eller plantering kan till exempel anläggas med ett tunt mulljordslager (10 20 centimeter) följt av ett tjockare lager skelettjord (20 100 centimeter). Skelettjorden kan anläggas med makadam, singel eller mer porösa och lätta material såsom lecakulor. Då stora delar av planområdet kommer att upphöjas på grund av parkeringsgaraget finns det goda möjligheter att välja jordtyper med goda infiltrations- och magasineringsegenskaper. Installationerna anläggs med dräneringsledning längst ned för avledning av överskottsvatten till dagvattenledningar under körbanor. Dessa installationer kan vara till stor nytta i dagvattenhanteringen genom att de fördröjer nederbörd, förbrukar en del av dagvattnet genom transpiration och renar dagvattnet. Trädplanteringar är fördelaktigt eftersom träd binder och förbrukar stora mängder vatten, och regnvatten fördröjs också i lövverk och grenar på sin väg ner mot marken. Växtbäddar och skelettjordar har god reningseffekt (50 90 %) för suspenderad substans, fosfor, koppar, zink, PAHer och olja (Andersson, 2015). Figur 5-6 visar ett exempel på en rain garden, Figur 5-4 visar exempel på växtbäddar och Figur 5-7 visar ett exempel på utformning av skelettjordar. Figur 5-6. Exempel på rain garden (Stockholm Stad, 2015). Figur 5-7. Exempel på växtbäddar. Sidan 25 (27)

5.4.4 Fördröjningsmagasin Ett fördröjningsmagasin kan förslagsvis anläggas i den norra delen av planområdet, se Figur 5-2. Fördröjningsmagasinets funktion är att utjämna de toppflöden som kan uppstå vid kraftiga regn, såsom ett 10-årsregn. På grund av ogenomsläppliga jordarter och höga grundvattennivåer är sannolikt ett slutet magasin det mest effektiva alternativet. Figur 5-8 visar ett exempel på fördröjningsmagasin med dagvattenmoduler med cirka 96 % porositet. Modulerna kan byggas ihop efter önskad lagringsvolym och utformning. Andra alternativ är exempelvis rörmagasin, stenkista eller makadammagasin. Vid anläggning av fördröjningsmagasinet är det viktigt att välja en plats dit så stor andel som möjligt av det dagvatten som bildas inom fastigheten kan ledas. Placeringen och storleken på ytan i Figur 5-2 är endast ett förslag. Slutgiltigt val av typ, placering och lagringsvolym bör göras när alla förutsättningar för dagvattenhanteringen inom planområdet är kända. Figur 5-8. Exempel på fördröjningsmagasin med dagvattenmoduler. 5.4.5 Avledande konstruktioner Avskärmande dike Ett avskärmande dike anläggs vid delar av planområdets östra sida, se Figur 5-2. Dikets funktion är både att avleda det vatten som avrinner från planområdet och för att undvika att vatten från omkringliggande områden ansamlas. Diket läggs vid foten av den slänt som kommer att löpa längs med planområdets östra sida och det är sannolikt att diket kommer att kräva att mark från intilliggande område tas i anspråk. Rännstenskanaler och kantsten Längs med släntkrönet på gång- och cykelvägen och längs med infartsytan i den södra delen rekommenderas att en avledande åtgärd installeras för att skydda planområdet från tillrinnande dagvatten från bergshöjden söder om planområdet. Särskilt för att undvika att dagvatten rinner ner till garageinfarten där det kan orsaka översvämningar. Åtgärden kan exempelvis bestå av en rännstenskanal och en något högre kantsten. Dagvatten leds till gallerbrunnar kopplade till ledningssystem under körbanor och vidare mot kopplingspunkten till det kommunala dagvattennätet, alternativt åt söder ut från planområdet. Figur 5-9 visar exempel på dagvattenavledning i rännsten längs med en gång- och cykelväg. Figur 5-9. Exempel på dagvattenavledning i rännsten. Sidan 26 (27)

Referenser Andersson, J., 2015. Erfarenheter från arbetet med Stockholms dagvattenvägledning. 2015-03-20. Boverket, 2010. Klimatanpassning i planering och byggande analys, åtgärder och exempel. Boverket, december 2010. Dahlström, B., 2010. Regnintensitet en molnfysikalisk betraktelse. Svenskt Vatten utveckling, rapport Nr 2010-05. Golder Associates, 2015a. PM 2 Projekteringsunderlag Geo Tekniskt PM, Signalen 3 Solna, 2015-08-21. Golder Associates 2015b. Markteknisk undersökningsrapport (MUR)/Geoteknik, Miljöteknik, Signalen 3 Solna, 2015-08-21 Golder Associates, 2015c. Miljöteknisk markundersökning, Signalen 3 Solna, 2015-10-21 Golder Associates, 2011. Miljöteknisk markundersökning på fastigheten Signalen 3, 2011-06-20.. Larm T. 2000. Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA- FORSK-rapport 2000-10, VAV AB. Regionplane- och trafikkontoret 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Solna Stad, 2002. Dagvattenstrategi för Solna Stad. Stockholms stad, 2015. Dagvattenstrategi Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering. 2015-03-09. Svenskt Vatten 2004. P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Svenskt Vatten, 2011. P104, Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Svenskt Vatten, 2011. P105, Hållbar dag- och dränvattenhantering råd vid planering och utformning. Sidan 27 (27)