Lenhovdaskolans Likabehandlingsplan / Måbraplan Lenhovdaskolan F 6 läsåret 2016 2017 Verksamhetsformer som omfattas av planen är Ekens fritidshem och grundskolan F 6.
VISION På Lenhovdaskolan arbetar vi för allas lika rättigheter. Vi vill att alla ska känna sig rättvist behandlade och få vara den man är. Ingen elev ska bli trakasserad, diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling. Varje elev ska komma till skolan och känna sig trygg. Skolan har nolltolerans vad gäller mobbning och kränkande behandling. Vid behov kan man kontakta den vuxne på skolan som man har förtroende för. Man kan också vända sig till skolans Trygghetsteam. Teamet består av pedagoger samt rektor. När det kommer till teamets kännedom att en elev på skolan känner sig retad, kränkt eller mobbad agerar teamet. Trygghetsteamet arbetar tillsammans med klassföreståndaren med akuta situationer som handlar om diskriminering och annan kränkande behandling samt arbetar med att förebygga detta på skolan. Mia Friberg pedagog Tel 473 10 mia.friberg@uppvidinge.se Caroline Wreinert pedagog Tel 473 10 caroline.wreinert.@uppvidinge.se Susanne Pettersen pedagog Tel 473 13 susanne.pettersen@uppvidinge.se Ann Axelsson rektor Tel 473 86 ann.axelsson@uppvidinge.se STYRDOKUMENT ATT ARBETA EFTER Detta är vår plan för att motverka alla former av diskriminering och kränkningar enligt: Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) FN:s barnkonvention Planen ska främja elevers och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet. Den ska förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling såsom mobbning.
DELAKTIGHET Eleverna är delaktiga i arbetet med planen genom att svara på enkäter om upplevelsen av likabehandling. Alla klasser får information om planen mot diskriminering och kränkande behandling. Stor vikt läggs vid det som framkommer vid de enskilda samtal som på olika sätt förs med eleverna. FÖRANKRING AV PLANEN Alla anställda och alla elever på Lenhovdaskolan F 6 får information om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling vid läsårets start. Vårdnadshavare informeras om planen på föräldramötet vid läsårets början. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH PRESENTATION AV NY PLAN Varje termin diskuteras personalens arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Underlag för utvärdering inhämtas från genomförda utvecklingssamtal och föräldramöten och diskuteras under arbetslagsträffar. Svaren i trygghetsenkäten som genomförs under våren är en del i kartläggningen. Elevernas upplevelse av skolmiljön, kamratskap och trivselfaktor tas regelbundet upp av klassläraren under läsåret. Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas i slutet av varje läsår dels med eleverna och dels med personalen. En ny plan presenteras inför det nya läsåret. KARTLÄGGNING För att få fram verksamhetens behov genomför vi varje år kartläggning med elever och föräldrar. Kartläggning Trivselenkät Utvecklingssamtal med elever och föräldrar Klassråd och elevråd Kamratstödjare Regelbundna möten med skolans Elevhälsoteam Klasskonferenser 1 gång/termin då social situation och måluppfyllelse tas upp. Hälsosamtal hos skolsköterskan Personalen involveras i kartläggningen genom: Arbetet med planen i våra arbetslag Analys av trygghetsenkäten Utvecklingssamtal med elever och föräldrar Klassråd och elevråd Information från kamratstödjare Samtal på föräldramöten och övrig föräldrakontakt Analys av kartläggningen
ANSVAR Rektors ansvar På plats i verksamheten ansvarar rektor för att: Det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevernas lika rättigheter samt motverka diskriminering och annan kränkande behandling Om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas samt rapportera till huvudmannen Skolpersonal har gemensamma rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och kränkande behandling Årligen, i samarbete med personal, elever och deras vårdnadshavare, utvärdera och upprätta en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling. Lärare och annan skolpersonal har ansvar att: Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar genom sin undervisning eller sitt bemötande av eleverna Följa de förebyggande, främjande och direkta åtgärder som finns i skolans plan mot diskriminering och kränkningar Anmäla till rektor om man får kännedom om att någon elev upplever sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling Elever har ett gemensamt ansvar att: Uppträda så att alla skolkamrater känner sig trygga och mår bra Berätta för en vuxen på skolan eller vårdnadshavaren om diskriminering och kränkande behandling förekommer på skolan. Vårdnadshavaren har en viktig roll att: Uppmärksamma signaler från sina barn och förmedla till skolan det som är viktigt för skolan att veta för att kunna stötta eleverna på rätt sätt.
FRÄMJANDE INSATSER Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet görs under hela läsåret i den vardagliga skolmiljön utan förekommen anledning och gäller alla elever. Trygghet och social kompetens Du har rätt att: Bli sedd och lyssnad på Känna dig trygg Bli respekterad för den du är Ansvar Du har rätt till: Kunskaper och färdigheter Att få vistas i en trivsam skoloch fritidsmiljö Inflytande Du har rätt att: Påverka ditt arbete i skolan och på fritids Påverka miljön på skolan och på fritids. Komma med förslag Då är du skyldig att: Se och lyssna på andra Medverka till att andra känner sig säkra och trygga Respektera andra och ha ett vårdat språk Visa hänsyn Då är du skyldig att: Ta ansvar för ditt arbete och uppförande Hålla rent och snyggt omkring dig Vara rädd om egna, andras, skolans och fritids ägodelar Då är du skyldig att: Respektera det som vi har bestämt FÖREBYGGANDE Vid analysen av Trygghetsenkäten för Lenhovdaskolan 2015/2016 framkom följande: Att elever upplever att de blivit retade samt att de även sett hur andra elever har blivit illa behandlade Att elever upplever att de inte har någon vuxen att prata med Att Likabehandlingsplanen inte är tillräckligt synliggjord för eleverna
Våra mål för läsåret 2016/2017 kommer därför att vara: 1. Minska antalet elever som känner sig retade Följande åtgärder kommer vi att genomföra: Vi har rastvakter ute varje rast. De har uppsikt över platser på skolgården där vi av erfarenhet vet att eleverna upplever sig otrygga. Alla rastvakter samt elevassistenter, d.v.s. alla vuxna som är ute på rasten bär gul reflexväst för att bli extra synliga. Vi utser Kamratstödjare från år 3 6. Trygghetsteamet träffar kamratstödjarna var tredje vecka och arbetar med uppgifter/övningar som rör våra mål. Foton på Trygghetsteam och Kamratstödjare finns på planscher som sätts upp på välbesökta platser runt skolan. De finns även med på foto i skolkatalogen. Trygghetsteam och Kamratstödjare går runt och presenterar sig för alla klasser vid varje terminsstart för att tydliggöra och påminna om vilka vi är. Skolans ordningsregler gås igenom med eleverna Fair Play samt de regler som gäller på fotboll och bandyplan kommer att förklaras för eleverna vid terminsstarten. Vi har regelbundna, gemensamma aktivitetsdagar exempelvis lekdag, idrottsdag samt elevens valdagar där vi arbetar klassöverskridande för att eleverna ska lära känna varandra bättre. Skolan kommer att arbeta med temat Vi gillar olika under kommande läsår. Varje månad kommer alla klasser att arbeta med olika uppgifter rörande detta tema exempelvis gruppövningar, skriva sånger/dikter mm. Uppgifterna utformas av Trygghetsteamet i samarbete med Kamratstödjarna. Skolans värdeord, som eleverna är familjära med kommer fortfarande att finnas med i arbetet. 2. Öka elevernas upplevelse av att det finns vuxna att prata med när de känner sig illa behandlade. Följande åtgärder kommer vi att genomföra: Vi har rastvakter ute vid varje rast. De har uppsikt över platser på skolgården där vi av erfarenhet vet att eleverna upplever sig otrygga. Alla rastvakter samt elevassistenter, dvs alla vuxna som är ute på rasterna bär gul reflexväst. Foton på Trygghetsteam och Kamratstödjare finns på planscher som sätts upp på välbesökta platser runt skolan. De finns även med på foton i skolkatalogen. Trygghetsteam och Kamratstödjare går runt och presenterar sig för alla klasser vid varje terminsstart för att tydliggöra och påminna om vilka vi är och att vi i Trygghetsteamet finns till för eleverna. Skolsköterska och skolkurator går runt och presenterar sig för samtliga klasser.
3. Synliggöra Likabehandlingsplanen för eleverna Följande åtgärder kommer vi att genomföra: Klassläraren går igenom Måbraplanen/Likabehandlingsplanen. Planen kommer att hänga väl synlig i klassrummet. Klasserna kommer aktivt att arbeta med frågor som handlar om Måbraplanen/Likabehandlingsplanen så att den på så sätt blir ett mer levande dokument UTVÄRDERING I juni 2017 utvärderas arbetet med de kartläggningsmetoder som används (se avsnitt för kartläggning).
Rutiner för akuta situationer Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvakts schema för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Trygghetsteamet som består av: Ann Axelsson rektor tel: 0474 473 86 ann.axelsson@uppvidinge.se Mia Friberg tel: 0474 473 10 mia.friberg@uppvidinge.se.se Caroline Wreinert pedagog Tel 0474 473 13 caroline.wreinert@uppvidinge.se Susanne Pettersen pedagog Tel 0474 473 13 susanne.pettersen@uppvidinge.se Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Samtal med den som blivit kränkt och kontakt med föräldrar. 2. Samtal med den som kränkt och kontakt med föräldrar. 3. Samtal med alla inblandade där skriftliga överenskommelser görs för att kränkningen inte ska upprepas. 4. Ett datum för uppföljning inom två veckor bestäms 5. Rektor informerar sin chef/förvaltning. 6. Om kränkningen fortsätter kallar rektor den/de utsättande eleverna och deras föräldrar till elevvårdskonferens och åtgärdsprogram upprättas. 7. Den närmaste tiden efter en händelse behöver både den elev som blivit utsatt och den som har utsatt någon mycket stöd. Det stödet ger elevvårdspersonal eller annan lämplig personal. 8. Vid allvarliga fall görs en anmälan till socialtjänsten. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Händelsen anmäls till klassläraren, elevvårdsteam eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. 2. Mottagaren anmäler händelsen till rektorn. 3. Vårdnadshavaren informeras. Ansvarig för detta är rektorn. 4. Rektor informerar sin chef/förvaltning.
Rektor ansvarar för att utredning sker 1. Samtal förs med samtliga parter. 2. Samtalen dokumenteras. 3. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra struktur och förhållande på grupp och verksamhetsnivå. I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Åtgärderna dokumenteras. Rutiner för uppföljning 1. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. 2. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. 3. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. 4. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för att utreda och åtgärda då elev kränker eller trakasserar vuxna 1. Om en vuxen blir kränkt eller trakasserad av en elev, tas kontakt med elevens vårdnadshavare. 2. Rektor informeras och har samtal med den vuxna för sig och eleven för sig och tar reda på fakta om situationen. 3. Rektor återkopplar till elevens vårdnadshavare. 4. Vid upprepad förseelse går ärendet vidare till elevhälsoteam där beslut om lämplig åtgärd fattas. Rutiner för dokumentation 1. Alla kränkande handlingar ska dokumenteras. All dokumentation ska gås igenom en gång i månaden tillsammans med trygghetsteamet. Dokumentationen förvaras i incidentpärmen som förvaras i arkivet på områdeskontoret. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen har varit och hur man går vidare. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I andra fall kanske vårdnadshavaren måste kopplas in och en handlingsplan upprättas.
Ansvarsförhållande Trygghetsteamet arbetar tillsammans med klassläraren med akuta situationer som handlar om diskriminering eller kränkningar. Samtlig personal har ansvar för att ingripa akut om något sker. Uppföljning och utvärdering Planen mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas årligen. Begrepp Diskriminering Diskriminering i skolan innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling: En pojke blir ofta kontaktad via Kik av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av honom på Instagram. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. En flicka är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger flickan en örfil. En pojke har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att pojken är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Pojken orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] En pojke blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om en flicka att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo, bi som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En pojke blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] En flicka, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter hennes könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste hon förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] En pojke, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] En flicka är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge henne A, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] En pojke, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem honom med orden ADHD barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: En pojke är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier]