Delårsrapport per augusti och prognos för helår Barn- och ungdomsnämnden, Samhällsuppdraget. Lars Tosteberg, Förvaltningsekonom

Delårsrapport per augusti och prognos för helår 2012 Barn- och ungdomsnämnden, Samhällsuppdraget Lars Tosteberg, Förvaltningsekonom Rapportnr: Dnr Bun 2012/219 september 2012

2012-09-24 1 (33) Innehåll SAMMANFATTNING... 3 1. DELÅRSRAPPORT PER AUGUSTI OCH PROGNOS FÖR HELÅR 2012, SAMHÄLLSUPPDRAGET... 5 1.1. Ansvarsområde... 5 1.2. Ekonomiskt utfall... 5 1.2.1. Kommentar till bokslut... 5 1.2.2. Kommentar till prognos... 6 1.2.3. Prognossäkerhet... 7 2. POLITISK LEDNING... 8 2.1. Ekonomiskt utfall... 8 2.1.1. Kommentar bokslut... 8 2.1.2. Kommentar prognos... 8 2.2. Viktiga händelser... 8 2.3. Utvecklingstendenser... 8 3. NÄMNDKANSLI... 9 3.1. Ekonomiskt utfall... 9 3.1.1. Kommentar bokslut... 9 3.1.2. Kommentar prognos... 9 3.2. Väsentliga personalförhållanden... 9 3.3. Viktiga händelser... 10 3.4. Miljöredovisning... 11 4. FÖRSKOLA OCH FAMILJEDAGHEM 1-5 ÅR... 12 4.1. Ansvarsområde... 12 4.2. Ekonomiskt utfall... 12 4.2.1. Kommentar till bokslut... 12 4.2.2. Kommentar till prognos... 13 4.3. Måluppfyllelse... 13 4.4. Kvalitetsredovisning... 14 4.5. Viktiga händelser... 15 4.6. Utvecklingstendenser... 16 4.7. Produktionsvolymer och nyckeltal... 17 4.7.1. Produktionsvolymer... 17 4.7.2. Nyckeltal... 17 5. FRITIDSHEM OCH FRITIDSKLUBB... 19 5.1. Ansvarsområde... 19 5.2. Ekonomiskt utfall... 19 5.2.1. Kommentar till bokslut... 19 5.2.2. Kommentar till prognos... 19 5.3. Måluppfyllelse... 20 5.4. Kvalitetsredovisning... 20 5.5. Viktiga händelser... 21 5.6. Utvecklingstendenser... 21 5.7. Produktionsvolymer och nyckeltal... 21 5.7.1. Produktionsvolymer... 21

2012-09-24 2 (33) 5.7.2. Nyckeltal... 21 6. UTBILDNING... 23 6.1. Ansvarsområde... 23 6.2. Ekonomiskt utfall... 23 6.2.1. Kommentar till bokslut... 23 6.2.2. Kommentar till prognos... 24 6.3. Måluppfyllelse... 24 6.4. Kvalitetsredovisning... 26 6.5. Viktiga händelser... 28 6.6. Utvecklingstendenser... 28 6.7. Produktionsvolymer och nyckeltal... 29 6.7.1. Produktionsvolymer... 29 6.7.2. Nyckeltal... 30 7. REDOVISNING AV VOLYMER... 31

2012-09-24 3 (33) SAMMANFATTNING Nämnden har hittills under 2012 haft tre sammanträden. Sammanträdena har varit öppna för allmänheten. Nämnden har hanterat ett antal större frågor. Februarimötet upptogs huvudsakligen av rapportering av det ekonomiska utfallet från 2011. Tre mönster framträder i ekonomin: i) Nämnden har full kontroll över alla delar av ekonomin, och kan planera med god framförhållning. ii) de ekonomiska förändringar som sker i utfallet hänger i huvudsak samman med ökande volymer i verksamheterna, och iii) en fungerande ekonomisk balans för de flesta av Förskolor och grundskolors enheter. (Detta ligger utanför samhällsuppdragets budget, men är av stor vikt för nämndens totala ekonomi). Vid aprilmötet presenterades ett antal rapporter som rör kvalitet och uppföljning. Rapporter har givits om genomförda enhetskonsultationer, om kollegial konsultation och tillsyn av fristående förskolor och fritidshem. Alla verksamheters likabehandlingsplaner har granskats och en sammanfattande rapport tagits fram. Allt kvalitets- och uppföljningsarbete har också utgjort underlag för den tredje revideringen av nämndens resultatförbättringsprogram. Programmet är nu i sin reviderade form ytterligare mer förenklat och mer koncentrerat, med tydliga uppdrag till egenregiverksamheten. Nytt i denna revidering är att programmet ska ligga till grund för en verksamhetsplan för Förskolor och grundskolor. En sommarskola för elever som behöver förbättra sina resultat genomfördes även efter vårterminen 2012, om än i mindre omfattning än tidigare eftersom statsbidrag inte längre finns för verksamheten. Arbetet med att införa ett IT-baserat beslutsstöd har fortsatt under våren 2012 med planering för att kunna förenkla hanteringen av bl. a kvalitetsredovisningar och verksamhetsplaner. Ansvariga chefer ska kunna lägga mer tid på analys och åtgärder, och få mer stöd med enklare administration. Ett nytt verktyg för att arbeta med budget och utfallsprognoser kommer också att tas i bruk, vilket ökar säkerheten och enkelheten i den ekonomiska hanteringen. Kapacitetsfrågor, lokalernas standard och investeringsplanering fortsätter att vara stora frågor. Kapacitetsplanen är redan sedan tidigare tillräckligt stabil och genomarbetad för att kunna ligga till grund för investeringsplaneringen, och prognoser sträcker sig fram till 2021. Förskolor och skolors studiemiljöer har fortsatt att förbättras inom ramen för konceptet Attraktiva och moderna studiemiljöer som siktar mot en upprustning av miljöerna genom att samordna inre underhåll och tekniskt underhåll av fastigheterna med ett pedagogiskt och miljömässigt tänkande. Arbetet med att förbättra alla studiemiljöer fortsätter under de närmaste åren. Kapacitetsfrågorna, med stora behov av nya platser i både förskola och grundskola, är den enskilt största riskfaktorn inom nämndens ansvarsområde. Nya befolkningsprognoser i maj 2012, som beskrivs i den kapacitetsplan som presenteras för nämnden i oktober 2012, visar befolkningsprognoser som stegrar sig ytterligare jämfört med 2011, och antyder att ca 3300 platser i förskola och grundskola behöver skapas till 2021. Kommunen som helhet har för närvarande ingen stabil förmåga att skapa dessa platser. Med nuvarande hantering är risken är överhängande att kommunen inte

2012-09-24 4 (33) kommer att kunna erbjuda de platser som måste finnas för att kommunen ska kunna ta sitt ansvar gentemot barnen. Hittills under året har förvaltningen fortsatt att skapa ytterligare platser i förskolan genom att utnyttja befintliga lokaler effektivare. I nämndens investeringsäskanden för kommande budgetperiod kommer fortsatta satsningar på smärre lokalanpassningar att föreslås, eftersom de har visat sig vara ett kostnadseffektivt och snabbt sätt att öka antalet platser, samtidigt som verksamheterna upplever att de får en viktig uppsnyggning och bättre funktionalitet i sina lokaler. Det finns dock naturligtvis en bortre gräns för hur många nya platser som kan skapas på detta sätt; nybyggnationer kommer snart att bli nödvändiga. I augusti 2012 startade den nya Mälarskolan i samarbete med gymnasieskolan, med de två första klasserna i åk 6, med sammanlagt 60 elever. Fullt utbyggd ska skolan ha 240 elever i årskurs 6-9. Skolan ska bli både pedagogiskt och lokalmässigt innovativ, och det visade sig efter skolvalet i början av våren 2012 att skolan väckte intresse hos eleverna och deras familjer. En större omorganisation av stödet till barn med behov av särskilda insatser har genomförts i och med slutet av vårterminen 2012, enligt nämndens beslut 2011 att inkludera fler barn i skolornas ordinarie organisation, och att därmed minska antalet särskilda undervisningsgrupper i Järfälla resurscentrums regi. Skolinspektionen har under våren genomfört sin regelbundna tillsyn i Järfälla. Tillsynen gäller förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning. Skolinspektionen kontrollerar att kommunen och skolorna, även de fristående skolorna, följer de lagar och andra författningar som gäller verksamheten. Varje skola har fått sitt eget beslut. Kommunen har fått ett sammanfattande kommunbeslut, ett sammanfattande beslut för kommunens förskolor och ett sammanfattande beslut för kommunens fritidshem. Föräldrar och elever har fått informationsbrev efter genomförd tillsyn. Sammanfattningsvis kan konstateras att Skolinspektionen i sina beslut funnit att de mest centrala utvecklingsområdena är att utjämna skillnaderna i resultat mellan skolor. Vanligt förekommande brister finns i planerna mot kränkande behandling, i åtgärdsprogrammen och i de individuella utvecklingsplanerna. Skolinspektionens beslut berör till största delen de brister som finns i verksamheten, inte vad man gör bra så kallad avvikelserapportering. Förvaltningen har haft en omfattande dialog med Skolinspektionen om kvaliteten på deras tillsyn.

2012-09-24 5 (33) 1. DELÅRSRAPPORT PER AUGUSTI OCH PROGNOS FÖR HELÅR 2012, SAMHÄLLSUPPDRAGET Nämnd: Barn- och ungdomsnämnden Ordförande: Bo Winander (fp) Barn- och ungdomsdirektör: Kah Slenning Carlstam Antal anställda: 18,5 (18,5) årsarbetare 1.1. Ansvarsområde Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom de delar av det offentliga skolväsendet som utgörs av förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Nämnden ansvarar också för förskoleverksamhet och fritidshem och fritidsklubb. Denna verksamhetsberättelse omfattar nämndens uppdrag som offentligt samhällsorgan. Uppdraget som utförare redovisas i verksamhetsberättelsen för För- och grundskolor. (mnkr) 1.2. Ekonomiskt utfall Budget 2012 12-08-31 11-08-31 Prognos 12-12-31 2011 Intäkter Externa intäkter 107,4 74,5 71,1 113,4 108,9 Interna intäkter 0 0 0 0 0 Summa intäkter 107,4 74,5 71,1 113,4 108,9 Kostnader exkl kapitalkostnad 1 290,2 851,7 822,2 1 292,0 1 243,7 Kapitalkostnader 0 0 0 0 0 Summa kostnader 1 290,2 851,7 822,2 1 292,0 1 243,7 Nettokostnad 1 182,8 777,3 751,1 1 178,6 1 134,8 Kommunbidrag 1 182,8 788,5 751,4 1 182,8 1 126,4 Resultat 0 11,3 0,3 4,2-8,5 Eget kapital 12-01-01 13,9 1.2.1. Kommentar till bokslut Samhällsuppdraget redovisar ett överskott för perioden på 11,3 mnkr. Nämndkansliet redovisar ett underskott på 3,4 mnkr för perioden. Nämnden har ett planerat underskott för 2012 med anledning av projektet Attraktiva och moderna studiemiljöer som under perioden har kostnader på 3,8 mnkr. Högre kostnader för kundtjänst motsvaras av lägre kostnader för personal och IT under perioden. Förskola och familjedaghem redovisar ett underskott för perioden på 3,8 mnkr. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag är 1,0 mnkr högre än budgeterat. Kostnaderna överstiger budget med 6,2 mnkr. Alla kostnadsökningar är volymrelaterade.

2012-09-24 6 (33) Peng överstiger budget med 4,8 mnkr, lokalpengen överstiger budget med 0,9 mnkr och övriga kostnader understiger budget med 0,9 mnkr. Fritidshem och fritidsklubb redovisar ett överskott på 5,8 mnkr för perioden. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag beräknas blev 1,1 mnkr högre än budgeterat. Kostnaden för peng beräknas bli 2,9 mnkr lägre än budgeterat vilket motsvarar 80 barn. Lokalkostnaderna och övriga kostnader är i nivå med budget. Programområdet redovisar ett överskott på 12,7 mnkr för perioden. Grundskola redovisar ett överskott på 4,5 mnkr. Antal grundskole elever har inte ökat i den omfattningen som prognostiserats vilket gör att kostnaderna för både skolpeng och lokalpeng är lägre än budgeterat. Kostnaden för barn i behov av särskilt stöd är högre än budget. Grundsärskolan redovisar ett överskott på 6,4 mnkr. Intäkterna blev 0,9 mnkr högre än budget beroende på sålda platser som inte budgeteras. Antal elever inom grundsärskolan är färre än budgeterat vilket innebär att kostnaden för utbetald peng var 7,2 mnkr lägre jämfört med budget. 1.2.2. Kommentar till prognos Samhällsuppdraget redovisar ett överskott i prognosen för 2012 på 4,2 mnkr. Prognosen för nämndkansliet helåret 2012 pekar mot ett underskott på 4,7 mnkr. Underskottet består av ett planerat underskott med anledning av projektet Attraktiva och moderna studiemiljöer på 4,8 mnkr. Kostnader för Kundtjänst beräknas bli ca 2 mnkr över budget. Personalkostnader och IT-kostnader beräknas bli ca 1 mnkr lägre än budget Helårsprognosen för förskola och familjedaghem pekar mot ett underskott på 5,1 mnkr. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag beräknas bli 1,7 mnkr högre än budgeterat. Kostnaden för peng beräknas bli 2,8 mnkr högre än budgeterat vilket motsvarar 29 barn. Lokalkostnaderna beräknas bli 1,5 mnkr högre än budgeterat. Övriga kostnader beräknas överstiga budget med 0,9 mnkr. Kostnaden för extra stöd blir högre än budget beroende på ökade volymer och mer resurskrävande stöd. Helårsprognosen för Fritidshem och fritidsklubb pekar mot ett överskott på 5,8 mnkr. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag beräknas bli 2,2 mnkr högre än budgeterat. Kostnaden för peng beräknas bli 2 860 tkr lägre än budgeterat vilket motsvarar 80 barn. Lokalkostnaderna och övriga kostnader beräknas bli i nivå med budget. Helårsprognosen för utbildning beräknas generera ett överskott på 8,6 mnkr. Grundskola beräknas generera ett överskott på 5,5 mnkr. Antalet elever beräknas bli 74 färre än i budget vilket innebär att kostnaden för utbetald peng blir 3,6 mnkr lägre jämför med budget. Lokalkostnaderna ligger i nivå med budget. Övriga kostnader beräknas bli 1,9 mnkr högre än budgeterat beroende på barn i behov av särskilt stöd och särskilda undervisningsgrupper. Grundsärskolan beräknas generera ett överskott på 1 745 tkr. Intäkterna beräknas bli 1 475 tkr högre än budget beroende på sålda platser som inte budgeteras. Antal ele-

2012-09-24 7 (33) ver inom grundsärskolan beräknas bli 16 färre än budgeterat vilket innebär att kostnaden för utbetald peng minskar med 3 883 tkr jämfört med budget. Helårsprognos Mnkr Andel 2012 Andel 2011 Andel 2010 Peng/Platsbidrag 912,5 71,3 71,5 71,8 Lokaler 153,2 11,9 12,4 12,2 Barn i behov av särskilt 174,6 13,5 13,8 13,1 stöd Administration 23,6 1,8 1,3 1,4 Övrigt 28,1 1,5 1,0 1,5 Summa 1 292,0 100 100 100 Helårsprognos Mnkr Andel 2012 Andel 2011 Andel 2010 Avgifter 58,5 4,5 4,4 4,7 Statsbidrag 36,4 2,8 2,9 3,0 Övriga intäkter 18,5 1,4 1,3 1,3 Kommunbidrag 1 182,8 91,2 90,3 90,8 Över- och underskott 4,2 0 0,6 0,2 Summa 1 296,2 100 100 100 1.2.3. Prognossäkerhet Avtalet med Kundtjänst är inte påskrivet än och avtalet med IT är nyligen påskrivet. Kostnaderna för Kundtjänst kommer troligen att bli väsentligt dyrare än budget medan IT-kostnaderna troligen kommer bli något lägre än budget. Det finns alltid en viss osäkerhet vad gäller volymerna. Antalet skolbarn blir klarlagt först i slutet av september och vad gäller fritidsverksamheten har skolorna på sig till oktober att rapportera in rätt antal barn och hur lång tid de ska vara där. En prognosavvikelse på en procent av bruttokostnaden innebär +/- 12,9 mnkr.

2012-09-24 8 (33) 2. POLITISK LEDNING 2.1. Ekonomiskt utfall tkr Budget 2012 12-08-31 11-08-31 Prognos 12-12-31 2011 Intäkter 0 0 0 0 0 Kostnader 993 640 685 983 1 033 Nettokostnad 993 640 685 983 1 033 Kommunbidrag 993 662 649 993 973 Resultat 0 22-36 10-60 2.1.1. Kommentar bokslut Politisk ledning redovisar ett överskott på 22 tkr för perioden. Överskottet beror på lägre personalkostnader än budgeterat. 2.1.2. Kommentar prognos Prognosen för helår 2012 pekar mot ett överskott om 10 tkr med anledning av lägre personalkostnader än budgeterat under det första halvåret. Osäkerhetsfaktorn består i hur många ledamöter som deltar på nämndsammanträdena och därmed storleken på sammanträdesarvoden. 2.2. Viktiga händelser Under våren 2012 har nämnden hanterat ekonomiuppföljningen från 2011 nämnden har full kontroll över sin ekonomi och kan planera med god framförhållning. Nämnden har också fortsatt att hantera en samordning av ärenden som berör kvalitet, långsiktig planering och budgetering, och uppföljning av ekonomi och verksamhetsresultat. 2.3. Utvecklingstendenser Nämnden har en uttalad ambition att höja verksamhetens kvalitet och bibehålla en stabil ekonomi genom ett aktivt arbete med verksamhetens styrning. Särskilda områden som betonats är pedagogisk innovation, formerna för stöd till barn med särskilda behov, mångfaldsfrågor och ett sammanhållet lärande med hög kvalitet på verksamheternas medarbetare, från förskolans början till grundskolans slut. Efter att förändringen av de särskilda undervisningsgrupperna genomförts, på så sätt att de flesta av eleverna återvänt till sina hemskolor, kommer ett inkluderingsfokus att komma på nuvarande förberedelseklasser. Också här är ambitionen att finna mer individanpassade lösningar för nyanlända elever.

2012-09-24 9 (33) 3. NÄMNDKANSLI 3.1. Ekonomiskt utfall tkr Budget 2012 12-08-31 11-08-31 Prognos 12-12-31 2011 Intäkter 0 768 0 1 558 345 Kostnader 16 969 15 475 10 877 23 251 18 928 Nettokostnad 16 969 14 707 10 877 21 693 18 583 Kommunbidrag 16 969 11 313 9 290 16 696 13 935 Resultat 0-3 395-1 587-4 724-4 648 3.1.1. Kommentar bokslut Nämndkansliet redovisar ett underskott på 3 395 tkr för perioden. Nämnden har ett planerat underskott för 2012 med anledning av projektet Attraktiva och moderna studiemiljöer som under perioden har kostnader på 3 794 tkr. Högre kostnader för kundtjänst motsvaras av lägre kostnader för personal och IT under perioden. 3.1.2. Kommentar prognos Prognosen för helåret 2012 pekar mot ett underskott på 4 724 tkr. Underskottet består av ett planerat underskott med anledning av projektet Attraktiva och moderna studiemiljöer på 4 752 tkr. Kostnader för Kundtjänst beräknas bli ca 2 mnkr över budget. Personalkostnader och IT-kostnader beräknas bli ca 1 mnkr lägre än budget Under perioden är ännu inga avtal påskrivna mellan förvaltningen och kundtjänst respektive IT-servicekontoret för 2012. De externa intäkter som inte finns med i budget har motsvarande poster på kostnadssidan. De består av projektet Hållbar jämnställdhet, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och intäkter från Kammarkollegiet. 3.2. Väsentliga personalförhållanden 2012 2011 2010 % Antal % Antal % Antal Personer 19 19 21 Årsarbetare 18,5 18,5 18 Kvinnor 74 14 74 14 76 16 Män 26 5 26 5 24 5 Medelålder 2012 2011 2010 48 50 51

2012-09-24 10 (33) Funktionen som kapacitetsansvarig, som inrättades 2011 för att samla all hantering kring kapacitetsfrågor, investeringsplanering och utveckling av studiemiljöerna, har snabbt blivit helt etablerad, och har visat sig vara helt nödvändig i planeringsarbetet. En projektledare med huvudansvar för bl.a. kvalitetsredovisning har slutat sin tjänst, men i skrivande stund har efterträdaren redan tillträtt sin tjänst. Kansliet sköter också ett kommungemensamt projekt som handlar om jämställd medborgarservice, och projektledaren är placerad vid kansliet. Sjukfrånvaron vid kansliet fortsätter att vara mycket låg. Dock vikarierade programchefen för de äldre barnen som förvaltningschef under en stor del av våren 2012. Sjukfrånvaro aug 2012 2011 2010 Total sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid (%) 3 1 3 Antal sjukdagar per anställd 6 3 8 Andel anställda utan sjukfrånvaro 42 42 48 Andel av total sjukfrånvaro som varit frånvarande i minst 60 dagar (%) 25 0 0 3.3. Viktiga händelser De senaste åren har inneburit stora förändringar i kansliets uppdrag, arbetssätt och sammansättning bl.a. genom att många pensionsavgångar medfört motsvarande nyrekryteringar, vilket påkallar behovet av en medveten och tydlig strategi för arbetet. Under 2011 arbetade kansliet med att ta fram en sådan gemensam förvaltningsstrategi som bl. a beskriver hur kansliet hanterar komplexa processer och avancerad systemutveckling som berör många intressenter. För att minska sårbarheten, och kunna utnyttja kansliets kompetensbredd, utvecklas ett arbetssätt med mindre av ensamarbete inom avgränsade sakområden till förmån för ett processinriktat arbete där flera olika experter kan bidra. Detta kommer sannolikt att accentueras ännu mer framöver kansliet kommer inte att kunna ha all expertis med fast anställda medarbetare, utan kommer att behöva t ex projektstöd och specialistkompetens utifrån. Samordning av kvalitetsarbetet och kansliets roll som beställare för samhällsuppdragets räkning i arbetet med resultatförbättring kommer även fortsättningsvis att vara kärnan i kansliets arbete. Barn- och ungdomsnämndens Mål & budget för 2012-2013 innehåller ett antal krävande uppdrag som ställer krav på tydlig uppföljning och snabba åtgärder för att nå ytterligare resultatförbättring. De första resonemangen om planering av budget 2014-2015 har börjat under våren 2012. Under våren har det blivit tydligt att förvaltningens e-tjänster behöver utvecklas. De är viktiga för att få en rationell hantering av många av kundtjänsts ärenden. Förbättrade e-tjänster kan både innebära bättre service för medborgarna och lägre kostnader för förvaltningen gentemot kundtjänst och IT-servicekontoret. Kansliet kommer också att fortsätta ta ett ökande ansvar för förvaltningsgemensam samordning av övergripande planeringsprocesser kring kapacitetsutveckling, kvalitetssystematik, administrativ effektivitet och en god totalekonomi.

2012-09-24 11 (33) Kansliet kan i framtiden komma att beröras av omplanering av kommunalhusets lokaler, eftersom man på kommungemensam nivå behöver minska lokalanvändningen och finna nya samarbetsformer. 3.4. Miljöredovisning Kansliet deltar i det arbete för miljödiplomering som bedrivs i kommunalhuset. Den kommungemensamma miljöplanen fungerar nu som utgångspunkt för arbetet.

2012-09-24 12 (33) 4. FÖRSKOLA OCH FAMILJEDAGHEM 1-5 ÅR 4.1. Ansvarsområde Ansvarsområdet omfattar förskolor och pedagogisk omsorg i form av familjedaghem för barn 1-5 år samt öppen förskola. Det finns totalt 54 förskolor, 34 av dem i kommunal regi. Dessutom finns pedagogisk omsorg i form av familjedaghem, två av familjedaghemmen drivs i enskild regi. Förskolan är väl utbyggd och erbjuder flera former av pedagogik, som till exempel Reggio Emiliainspirerad verksamhet, Waldorf och Montessori. 70 procent av barnen är inskrivna i förskolor eller familjedaghem som drivs i kommunal regi och 30 procent i enskild regi. Totalt är drygt 4 100 barn inskrivna i förskolan och cirka 100 barn i pedagogisk omsorg, i form av familjedaghem. De fristående förskolorna drivs som aktiebolag, stiftelser, föräldrakooperativ eller personalkooperativ. För barn som av medicinska och/eller fysiska orsaker är i behov av särskilda insatser kan extra medel beviljas, så kallat tilläggsbelopp. De flesta av dessa barn finns inom den ordinarie förskolan, under våren, 76 barn. Några barn som har omfattande vårdbehov har sin placering i någon av kommunens två specialavdelningar, Pråmen, 6 barn eller Virvelvinden, 2 barn (språkpedagogisk avdelning på Vattmyra förskola). Ett fåtal barn med diagnos inom mer sällsynta funktionsnedsättningar är beviljade plats i annan kommun eller fristående verksamhet. I och utanför kommunen har 27 barn specialplaceringar vilket inkluderar 9 barn i kommunens allergiförskoleavdelning, som drivs i enskild regi. För hemmavarande barn finns öppna förskolor där barnen kan delta i pedagogisk verksamhet tillsammans med föräldrar eller annan vuxen. Det finns öppna förskolor i alla fyra kommundelarna. Öppna förskolan i Jakobsberg har ett utökat åtagande vilket innebär att verksamheten vissa tider även är öppen för barn som är inskrivna i förskola eller familjedaghem. 4.2. Ekonomiskt utfall tkr Budget 2012 12-08-31 11-08-31 Prognos 12-12-31 2011 Intäkter 67 000 45 809 44 605 68 714 66 842 Kostnader 458 471 310 605 299 483 465 311 450 281 Nettokostnad 391 471 264 796 254 878 396 597 383 439 Kommunbidrag 391 471 260 981 251 195 391 471 376 588 Resultat 0-3 815-3 684-5 125-6 851 4.2.1. Kommentar till bokslut Förskola och familjedaghem redovisar ett underskott för perioden på 3 815 tkr. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag är 1 000 tkr högre än budgeterat. Kostnaderna överstiger budget med 6 205 tkr. Alla kostnadsökningar är volymrelaterade. Peng överstiger budget med 4 757 tkr, lokalpengen överstiger budget med 918 tkr och övriga kostnader understiger budget med 860 tkr.

2012-09-24 13 (33) 4.2.2. Kommentar till prognos mnkr Budget 2012 Prognos 12-12-31 Differens Intäkter 67,0 68,7 1,7 Peng 365,8 368,1-2,8 Lokalkostnader 53,8 55,3-1,5 Övrigt 38,9 39,8-2,8 Kommunbidrag 391,5 391,5 0,0 Totalt 0-5,1-5,1 Helårsprognosen pekar mot ett underskott på 5 125 tkr. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag beräknas bli 1 714 tkr högre än budgeterat. Kostnaden för peng beräknas bli 2 766 tkr högre än budgeterat vilket motsvarar 29 barn. Lokalkostnaderna beräknas bli 1 481 tkr högre än budgeterat. Övriga kostnader beräknas överstiga budget med 878 tkr. Kostnaden för extra stöd blir högre än budget beroende på ökade volymer och mer resurskrävande stöd. 4.3. Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande ständigt förbättrade resultat Effektmål 2012 2011 Andelen barn som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga Redovisas i utveckling för att de utifrån sina egna verksam förutsättningar ska kunna utvecklas så långt sam- - som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. hetsbe- rättelsen hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål 2012 2011 Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år, lägst 84 procent *) 84 82 Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola ska öka varje år, lägst 90 procent 92 91

2012-09-24 14 (33) hög brukarupplevd kvalitet avseende personalens bemötande Effektmål 2012 2011 Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år, lägst 90 procent 89 89 Inriktningsmål hållbar utveckling Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Effektmål 2012 2011 Andelen barn som känner sig trygga ska öka varje år, lägst 96 procent 95 95 *) Procentsatsen ändrad på grund av felskrivning i budget 2012-2013 4.4. Kvalitetsredovisning Statsbidrag; Järfälla kommun har även 2012 ansökt om statsbidrag från Skolverket. Dessa ska gå till personalförstärkning och/eller medel till kompetenshöjande åtgärder. Förskolorna får 820 kronor per barn och år. Ansökningarna för 2012 visar att 75 procent är planerat att användas till personalförstärkning och 25 procent till kompetenshöjande åtgärder. Skolundersökningen 2012; Genomfördes i samarbete med fem andra kommuner under våren. Dessa kommuner är: Upplands-Bro, Sigtuna, Solna, Sundbyberg och Lidingö. Pilen Affärsutveckling AB är det företag som genomfört skolundersökningen. Distribueringssättet kompletterades även i år med att barnen och eleverna fått med sig en pappersenkät hem till sina föräldrar. Svarsfrekvensen låg på totalt 75 procent. 73 procent av föräldrarna till barn i förskolan har svarat. Motsvarande för föräldrar med barn i familjedaghem är 78 procent. Målgrupperna är desamma som tidigare. - alla föräldrar med barn inom förskola och familjedaghem - elever i årskurs 3, 5 och 8. - föräldrar med barn i årskurs 3, 5 och 8. Årets undersökning visar att förbättring skett för två påståenden i undersökningen. Det gäller mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov samt mitt barns tankar och idéer tas tillvara. Det finns också påståenden som har ett sämre resultat än föregående år. När Järfällas resultat jämförs med genomsnittet för alla de sex kommunerna är resultatet för Järfälla genomgående bättre är kommungenomsnittet. Rent generellt ligger resultaten för förskolan och familjedaghemmen mycket högt. Tillsyn av fristående förskolor pedagogisk omsorg, familjedaghem i enskild regi; Arbetet med tillsynen av kommunens fristående verksamheter har under våren fortsatt. Fyra enheter har haft tillsynsbesök. Den vanligast förekommande anmärkningen har handlat om likabehandlingsplanerna. Det har saknats delar i planerna för att de ska uppfylla lagens krav. I vissa fall har inte planerna varit förankrade vilket visat sig i personalens förhållningssätt. En annan vanlig anmärkning gäller kopplingen till

2012-09-24 15 (33) läroplanen. Det har i verksamhetsplanerna inte framgått hur enheten arbetar i förhållande till läroplanen och vilka mål och riktlinjer som gäller verksamheten. De anmärkningar som förskolorna fått har blivit åtgärdade. Barn- och ungdomsförvaltningen har inom ramen för tillsyn lämnat råd och vägledning för att stödja arbetet med att åtgärda bristerna men också för att stimulera en fortsatt utveckling. Modersmålsstöd i förskola och familjedaghem; Modersmålsstöd sker i samvaro, i samtal och lek och är en del av verksamheten. Det kan ske genom tvåspråkig personal eller genom ambulerande modersmålslärare. Idag får cirka 480 barn i åldern 1-5 år modersmålsstöd vilket är drygt 130 fler barn än förra året. Modersmålsstöd ges i 28 olika språk, av modersmålslärare. Det är drygt 1 200 barn som önskar modersmålsstöd vilket innebär att det är knappt 40 procent som får modersmålsstöd. Enhetskonsultationer; Enhetskonsultationer har genomförts en andra omgång, med början under senare delen av 2011 och en bit in på vårterminen 2012. Besöken har inneburit en dialog med förskolans ledning där samtalet handlat om förskolans kvalitet, utvecklingsbehov med mera. En viktig infallsvinkel har i år varit kring hur man kan mäta effekterna av barns lärande i förskolan. 4.5. Viktiga händelser Garantitiden för en plats i förskolan och familjedaghemmen har under våren 2012 varit tillgodosedd trots brist på förskoleplatser. Förskolorna har under våren tagit in fler barn än vad maxkapaciteten anger, vilket inneburit stort arbete med den interna organisationen. Arbetet med kapacitetshöjande åtgärder har fortsatt och under våren har Polaris varit på tur. Där bygger man en sovaltan vilket genererar 15 nya platser. I februari var den provisoriska paviljongen på Almarevägen klar för inflyttning. Här blir den en utökning med 50 platser netto. Arbetet med den nya förskolan och skolan på Barkarbyfältet fortsätter. Här har det dock blivit en försening i projektet på grund av problem med upphandlingen vilket innebär att förskolan och skolan först kan stå klar 2015. Förskolan byggs för 100 barn och skolan, för 300 elever i förskoleklass till årskurs 5. Referensgrupp bestående av skolledare är tillsatt. I gruppen ingår även representanter från kultur- och fritidsförvaltningen. För att motsvara behovet av platser på Barkarbyfältet så planeras nu för en temporär för- och grundskola för 150-250 barn. Den planeras till höstterminen 2013 men i dagsläget finns ingen fastställd tidplan. Ny modell för arbetet med tilläggsbelopp i förskolan har arbetats fram. Under de senaste terminerna har det skett en markant ökning av antal barn i behov av särskilda insatser i förskolorna. Budgeten har i stort sett varit oförändrad de senaste åren, vilket innebär att resurserna ska räcka till fler barn. En gång per termin kan förskolor och familjedaghem söka tilläggsbelopp från pedagogkonsult. Förskolan ska kompensera och ge barnet det stöd som barnets behov kräver och tilläggsbeloppet är endast en liten del.

2012-09-24 16 (33) Fredagen den 13 april 2012 brann Kopparvägens förskola ner till grunden. Här hade man påbörjat arbetet med kapacitetshöjande åtgärder. Barnen blev evakuerade till tre olika platser; Almarevägens förskola, Emaljvägen och Askungens förskola. Nu pågår etablering av en provisorisk förskola som placeras vid Kolarängskolan. Planerad inflyttning i paviljongerna sker i månadsskiftet september/oktober. Återuppbyggnaden av förskolan på Kopparvägen planeras. Skolinspektionen har under våren 2012 genomfört en regelbunden tillsyn i kommunen. Tillsynen gäller förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning. Förskolornas tillsyn genomfördes i form av intervjuer med förskolechefer, representanter för personal, vårdnadshavare och ansvariga tjänstemän och politiker. I helhetsbedömningen som görs om förskolorna och annan pedagogisk verksamhet visar tillsynen att Järfälla kommun erbjuder förskola som till stora delar uppfyller författningarnas krav. Barnen i förskolan erbjuds en trygg miljö som präglas av en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en enhet. Varje skola har fått sitt eget beslut. Kommunen har fått ett sammanfattande beslut, ett sammanfattande beslut för kommunens förskolor och ett sammanfattande beslut för kommunens fritidshem. Återföring av resultat sker nu i september. 4.6. Utvecklingstendenser Kapacitetsfrågorna kommer ha fortsatt aktualitet. Behovet av bland annat förskoleplatser är fortfarande stort. Kapacitetshöjande åtgärder för att effektivisera vissa förskolor och med det kunna öka barnantalet något fortsätter. Samtidigt ska förskolornas och skolornas lärandemiljöer ses över enligt en plan som kontinuerligt arbetas fram. Nya Orions förskola beräknas stå klar i november och återinflyttning kan då ske. Nybyggnaden innebär en utökning av motsvarande 35 förskoleplatser. I juni 2011 fattades det beslut om Barn och elever i behov av särskilda insatser. Det har under våren inneburit ett planeringsarbete kring uppstart av en avdelning med språkpedagogisk inriktning. Den startas nu upp på Vattmyra förskola. Tanken är att göra det möjligt för några barn med språkstörning att få gå i kommunens förskola. Målet är att minimera antalet placeringar utanför kommunen. I beställningen av den verksamheten tydliggörs att det är förskollärare som ska arbeta i denna barngrupp som då är en integrerad verksamhet. Samarbete med tal- och specialpedagog från Järfälla barn- och elevhälsa och en logoped från landstinget ingår också. Skolinspektionens tillsyn har lyft fram områden som måste utvecklas inom förskolan. Dessa är bland annat förskolornas planer mot kränkande behandling. Skolinspektionen anser att dessa varierar i kvalitet och att de inte uppfyller författningarnas krav. System för dokumentation och analys av barngruppernas storlek och sammansättning ska utformas och dessutom ska arbetet med bedömning av förskolornas måluppfyllelse utvecklas vidare. Tillämpningsanvisningarna, Avgifter och regler, förskola, familjedaghem, fritidshem fritidsklubb Barn och ungdomsnämndens regler och tillämpning av skollagen ska revideras. Administrativa rutiner ses över och förenklas.

2012-09-24 17 (33) En översyn av beställningarna ska göras. Syftet med detta är att skapa en likvärdighet i dessa. 4.7. Produktionsvolymer och nyckeltal 4.7.1. Produktionsvolymer Antal barn som får modersmålsstöd 2012 2011 2010 Antal barn 478 347 499 Andel av samtliga i förskoleverksamhet 11 8 13 Antal språk 16 10 12 Kostnad per barn 7 320 7 061 4 910 Andel flickor 49 51 46 Uppgiften om antalet barn som får modersmålsstöd för år 2012 avser barn som får modersmålsstöd av modersmålslärare anställda inom Järfälla språkcentrum. Tidigare år har barn som får stöd av flerspråkig personal i förskolan ingått. Kostnaden per barn är högre än tidigare år och beror bland annat på ny redovisning och ökad ledningsresurs. 4.7.2. Nyckeltal Antal barn som får särskilda individuella 2012 2011 2010 insatser Antal specialplaceringar 27 33 37 Andel av samtliga i förskoleverksamhet 1 1 1 Kostnad per barn (kr) 171 481 133 818 158 270 Andel flickor (%) 48 46 - Andel pojkar (%) 52 54-2012 2011 2010 Antal barn med extraresurs 76 53 49 Andel av samtliga i förskoleverksamhet 2 1 1 Kostnad per barn (kr) 104 079 122 698 119 510 Andel flickor (%) 42 43 - Andel pojkar (%) 58 57 - Närvarotider i förskolan (%) 2012 2011 2010 Andel flickor 2012 Andel pojkar 2012 1 15 tim 10 14 12 48 52 16 30 tim 10 10 11 48 52 31 45 tim 42 42 54 45 54 45 55 tim 38 34 23 49 51 100 100 100

2012-09-24 18 (33) Familjers avgiftsgrundande 2012 2011 2010 inkomst/mån (%) 0 3 3 3 1-41 999 32 31 34 42 000-65 66 63 100 100 100 * Gäller både förskola, familjedaghem och fritidshem Finansiering (%) 2012 2011 2010 Avgifter 8 8 8 Statsbidrag 5 5 6 Övriga intäkter 2 2 2 Kommunalskatt 85 85 84 Summa 100 100 100

2012-09-24 19 (33) 5. FRITIDSHEM OCH FRITIDSKLUBB 5.1. Ansvarsområde Fritidshem för elever i förskoleklass och årskurs 1-3 finns i 17 kommunala skolor och i två fristående skolor. Ett fåtal barn har plats i familjedaghem. Fritidsklubbar med öppen verksamhet finns på alla kommunala skolor med elever i årskurs 4, 5 och/eller 6, totalt 18 skolor och på två fristående skolor. 5.2. Ekonomiskt utfall tkr Budget 2012 12-08-31 11-08-31 Prognos 12-12-31 2011 Intäkter 32 350 22 640 21 371 34 537 32 975 Kostnader 167 018 106 648 105 249 163 522 160 234 Nettokostnad 134 768 84 008 83 878 128 985 127 259 Kommunbidrag 134 768 89 845 86 650 134 768 129 975 Resultat 0 5 837 2 772 5 783 2 716 5.2.1. Kommentar till bokslut Fritidshem och fritidsklubb redovisar ett överskott på 5 837 tkr för perioden. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag beräknas blev 1 073 tkr högre än budgeterat. Kostnaden för peng beräknas bli 2 860 tkr lägre än budgeterat vilket motsvarar 80 barn. Lokalkostnaderna och övriga kostnader är i nivå med budget. 5.2.2. Kommentar till prognos Mnkr Pedagogisk Fritidshem Fritidsklubb Totalt omsorg Intäkter 0 33,2 1,3 34,5 Platsbidrag 0,6 122,0 13,1 135,7 Lokaler 0 9,2 2,5 11,7 Övrigt 0 14,8 1,3 16,1 Nettokostnad 0,6 112,8 15,6 129,0 Helårsprognosen pekar mot ett överskott på 5 783 tkr. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag beräknas bli 2 187 tkr högre än budgeterat. Kostnaden för peng beräknas bli 2 860 tkr lägre än budgeterat vilket motsvarar 80 barn. Lokalkostnaderna och övriga kostnader beräknas bli i nivå med budget.

2012-09-24 20 (33) 5.3. Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål 2012 2011 Andelen elever som kan rekommendera sitt fritidshem till en kompis ska öka varje år, lägst - 82 85 procent Andelen föräldrar som är nöjda med verksamheten i fritidshemmet ska öka varje år, lägst 85 procent 81-5.4. Kvalitetsredovisning Kommunen har även i år ansökt om statsbidrag från Skolverket till personalförstärkningar och/eller medel till kompetenshöjande åtgärder. Fritidshemmen får 410 kr per barn och år. Underlaget för årets ansökan visar att 70 procent av bidraget ska användas till personalförstärkningar och 30 procent till kompetenshöjande åtgärder. Skolundersökningen innehåller några frågor om fritidshemmet. Av elevernas svar framgår att andelen elever som kan rekommendera sitt fritidshem till en kompis är 82 procent mot 83 procent förra året. Andelen föräldrar som är nöjda med verksamheten är 81 procent. Resultaten för fritidshem visar en mycket positiv utveckling över tid. Eleverna svarar på frågor om trygghet, om de gör roliga saker och om de får vara med och påverka vad de gör på fritidshemmet. Föräldrarna svarar om trygghet, om verksamheten utgår från barnets intressen och om de är nöjda med det inflytande de har. På samtliga frågor som ställts i mer än ett år har resultatet blivit bättre. Under de enhetskonsultationer som genomförts under hösten 2011 och våren 2012 har fokus legat på fritidshemmens kompletterande uppdrag. Skolinspektionen har under våren genomfört sin regelbundna tillsyn i Järfälla. Tillsynen avser förutom förskola och skola även fritidshem. Skolinspektionen kontrollerar att lagar och andra författningar som gäller verksamheten följs. I helhetsbedömningen som görs om fritidshem visar tillsynen att Järfälla kommun erbjuder fritidshem som till stora delar uppfyller författningarnas krav. Verksamheten på fritidshemmen stimulerar elevernas utveckling och lärande och främjar social gemenskap.

2012-09-24 21 (33) 5.5. Viktiga händelser Den öppna fritidsklubben i dess nuvarande form startade våren 2010. Det totala antalet elever i årskurserna 4 till 6 är drygt 2000 och av dessa är cirka 50 procent anmälda till fritidsklubben. 5.6. Utvecklingstendenser Fritidshemmens kompletterande uppdrag är ett utvecklingsområde som ska tas upp på kommande enhetskonsultationer. Skolinspektionen anser att fritidshemmens planer mot kränkande behandling inte motsvarar författningarnas krav. För fritidshemmen ska system tas fram och en analys av barngruppernas storlek och sammansättning göras. Kommunens systematiska kvalitetsarbete ska vidareutvecklas och än mer inriktas mot målen i utbildningen. I vissa fritidshem saknas det lokaler som behövs för att syftet med utbildningen ska uppnås. 5.7. Produktionsvolymer och nyckeltal 5.7.1. Produktionsvolymer Antal platsbidrag Budget 2012 Prognos 2012 Avvikelse 2011 2010 Fritidshem/Pedagogisk omsorg 6-9 år 3 335 3 272-63 3 204 3 066 Sexåringar i förskola 7 8 1 8 7 Resursgrupper 6-9 år 50 32-18 55 58 Summa 3 392 3 312-80 3 267 3 131 5.7.2. Nyckeltal Bruttokostnad per barn (tkr) 2012 2011 2010 6-9 år 38 992 48 567 44 014 Barn som får specialplacering 2012 2011 2010 Antal specialplaceringar 30 48 40 Andel av samtliga i fritidshem 6-9 år 1 1 1 Kostnad per barn 85 000 97 792 106 575 Barn med extra resurs 2012 2011 2010 Antal barn med extraresurs 81 76 52 Andel av samtliga i fritidshem 6-9 år 2 2 2 Kostnad per barn 39 938 42 105 57 365

2012-09-24 22 (33) Finansiering (%) 2012 2011 2010 Avgifter 14 12 13 Statsbidrag 6 8 7 Övriga intäkter 0 0 1 Kommunalskatt 80 80 79 Summa 100 100 100

2012-09-24 23 (33) 6. UTBILDNING 6.1. Ansvarsområde Ansvarsområdet omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-9 och grundsärskola årskurs 1-9 för åldersgruppen 6-16 år. Förskoleklass finns i 17 kommunala skolor och i två fristående skolor. Förskoleklass är inte obligatorisk men nästan alla barn går i förskoleklass. 94 procent av förskoleklassbarnen går i kommunala skolor, 5 procent går i fristående skolor i kommunen och några få barn går i skola i annan kommun eller går kvar i förskolan. Alla skolpliktiga barn och ungdomar går i grundskola eller grundsärskola. Undervisningen av grundskoleelever sker i 21 kommunala skolor och i tre fristående skolor. Cirka 84 procent av eleverna går i kommunala skolor och cirka 10 procent går i fristående skolor i kommunen. Drygt två procent går i andra kommuners skolor och drygt tre procent i fristående skolor utanför kommunen. Två kommunala skolor har klasser med grundsärskoleelever, Sandvikskolan och Kolarängskolan. Samundervisningsklasser med både grundsärskole- och grundskoleelever finns i Olovslundskolan och Björkebyskolan. Kommunens förberedelseklasser för barn som nyligen flyttat till Sverige och inte har svenska som modersmål finns i Aspnässkolan, Berghemskolan, Källtorpskolan, Tallbohovskolan och Ulvsättraskolan. På Sandvikskolan finns en särskild undervisningsgrupp för elever med autism och autismliknande tillstånd. I gruppen finns förskoleklassbarn och elever i årskurs 1-3. På Källtorpskolan finns en särskild undervisningsgrupp för elever i årskurs 6-9 med autismliknande tillstånd. 6.2. Ekonomiskt utfall tkr Budget 2012 12-08-31 11-08-31 Prognos 12-12-31 2011 Intäkter 8 072 5 531 5 021 8 800 8 736 Kostnader 646 447 418 575 405 420 638 784 613 223 Nettokostnad 638 375 413 044 400 399 629 984 604 487 Kommunbidrag 638 375 425 729 403 273 638 593 604 880 Resultat 0 12 685 2 874 8 609 393 6.2.1. Kommentar till bokslut Programområdet redovisar ett överskott på 12 685 tkr för perioden. Förskoleklass redovisar ett nollresultat för perioden.

2012-09-24 24 (33) Grundskola redovisar ett överskott på 4 463 tkr. Antal grundskole elever har inte ökat i den omfattningen som prognostiserats vilket gör att kostnaderna för både skolpeng och lokalpeng är lägre än budgeterat. Kostnaden för barn i behov av särskilt stöd är högre än budget. Grundsärskolan redovisar ett överskott på 6 405 tkr. Intäkterna blev 928 tkr högre än budget beroende på sålda platser som inte budgeteras. Antal elever inom grundsärskolan är färre än budgeterat vilket innebär att kostnaden för utbetald peng var 7 173 tkr jämfört med budget. 6.2.2. Kommentar till prognos Programområdet beräknas generera ett överskott på 8 609 tkr. Förskoleklass beräknas generera ett mindre överskott på 141 tkr. Antalet elever beräknas att bli 6 fler än i budget. Grundskola beräknas generera ett överskott på 5 537 tkr. Antalet elever beräknas bli 74 färre än i budget vilket innebär att kostnaden för utbetald peng blir 3 616 tkr lägre jämför med budget. Lokalkostnaderna ligger i nivå med budget. Övriga kostnader beräknas bli 1 921 tkr högre än budgeterat beroende på barn i behov av särskilt stöd och särskilda undervisningsgrupper. Grundsärskolan beräknas generera ett överskott på 1 745 tkr. Intäkterna beräknas bli 1 475 tkr högre än budget beroende på sålda platser som inte budgeteras. Antal elever inom särskolan beräknas bli 16 färre än budgeterat vilket innebär att kostnaden för utbetald peng minskar med 3 883 tkr jämfört med budget. Mnkr Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Komtek Totalt Intäkter 0,2 6,7 1,9 0 8,8 Platsbidrag 36,5 327,8 28,9 0 393,2 Lokaler 10,1 73,7 1,6 0 85,4 Övrigt 5,6 147,8 4,9 1,9 160,2 Nettokostnad 52,0 542,6 33,5 1,9 630,0 6.3. Måluppfyllelse Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande

2012-09-24 25 (33) ständigt förbättrade resultat Effektmål 2012 2011 Andelen elever som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Andelen elever i årskurs 9 som når högre betygssteg (VG, MVG) ska öka varje år, lägst 58 procent Andelen elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 3 ska öka varje år, lägst 83 procent Andelen elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 6 ska öka varje år, lägst 83 procent Andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs 9 ska öka varje år, lägst 79 procent *) Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ska förbättras varje år, lägst 216 poäng Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka varje år Redovisas i verksam samhetsberättelsen - 56 - - 77 216 86 hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål 2012 2011 Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år, Skola - elever: lägst 80 procent 79 77 Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år, Skola - föräldrar: lägst 70 procent *) Andelen elever som kan rekommendera sin skola till en kompis ska öka varje år, lägst 76 procent *) Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns skola ska öka varje år, lägst 86 procent *) 76 68 77 74 84 84 hög brukarupplevd kvalitet avseende personalens bemötande Effektmål 2012 2011 Andelen elever som anser att de blir väl bemötta av vuxna på skolan ska öka varje år, 87 87 lägst 87 procent Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år, lägst 85 procent 88 85

2012-09-24 26 (33) Inriktningsmål hållbar utveckling Det sociala utanförskapet ska brytas. De som av olika anledningar hamnat utanför ska alltid erbjudas en väg in/tillbaka. Effektmål 2012 2011 Andelen elever som anser att de blir väl bemötta av andra elever på skolan ska öka varje år, lägst 87 procent 85 86 Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Effektmål 2012 2011 Andelen elever som känner sig trygga ska öka varje år, lägst 90 procent 90 90 Andelen föräldrar som anser att barnen känner sig trygga i skolan ska öka varje år, lägst 92 procent 90 91 *) Procentsatsen ändrad på grund av felskrivning i budget 2012-2013 6.4. Kvalitetsredovisning Skolundersökning 2012 har genomförts för sjunde året i samarbete med Upplands- Bro, Sigtuna, Solna, Sundbyberg och Lidingö. Svarsfrekvensen bland eleverna var i år 96 procent för eleverna i årskurs 3, 92 procent i årskurs 5 och 82 procent för årskurs 8. Bland föräldrarna var motsvarande uppgifter 74 procent, 61 procent och 50 procent. Föräldrarna kunde för andra året välja mellan webbenkät eller att fylla i en pappersenkät som lämnades till skolan. Målgrupperna är desamma som förra året: - alla föräldrar med barn inom förskola och familjedaghem - elever i årskurs 3, 5 och 8 - föräldrar med barn i årskurs 3, 5 och 8 Resultaten från skolundersökningen för 2012 visar på höjd svarsfrekvens från föräldrar. Samtliga kommuner som deltar har höjt sin svarsfrekvens från föregående år och Järfälla ligger i topp när det gäller svarande totalt. De allra flesta elever och föräldrar tycker att Järfällas skolor är bra, men omdömena sjunker i skolår 8 jämfört med de tidigare årskurserna. Elever i Järfällas skolor är mer positiva till sin skola än eleverna i jämförelsekommunerna. Det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever sin skolsituation. En sammantagen bild är att pojkar svarar mer negativt på majoriteten av frågorna. Eleverna i årskurs 3 ger goda sammanfattande omdömen men ger en något sämre bild vad avser bemötande. Flickor ger en mer positiv bild av sin skola. I årskurs 5 har resultatet förbättrats på ett stort antal områden. Det är på en fråga där det skett en mycket liten försämring och det handlar om förväntningar på eleverna. Skillnaderna mellan pojkar och flickors svar bildar inga tydliga mönster. Det förefaller vara så att deras bild av skolan är ungefär lika positiv i denna årskurs. I årskurs 8 finns en positiv utveckling på ett antal områden. Elevinflytande och förväntningar på eleverna

2012-09-24 27 (33) visar positiva resultat, men det är sämre med kunskap om målen och frågan om jämställdhet. Det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever sin skolsituation. Pojkar är mer positivt inställda när det gäller de övergripande frågor som formulerats som sammanfattande omdömen, medan flickor svarar mycket mer positivt än pojkar när det gäller frågor som handlar om elevinflytande. Föräldrar är nöjda med skolan och en positiv utveckling finns i samtliga årskurser som ingår i undersökningen. I förhållande till de andra kommunerna är resultatet bättre än dem i samtliga föräldragrupper. Skolinspektionen har under våren genomfört sin regelbundna tillsyn i Järfälla. Tillsynen gäller förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning. Skolinspektionen kontrollerar att kommunen och skolorna, även de fristående skolorna, följer de lagar och andra författningar som gäller verksamheten. Exempel på viktiga områden som Skolinspektionen granskat och bedömt är att skolan har ett systematiskt kvalitetsarbete, skolans bedömning och betygsättning, elevers rätt till stöd och elevers rätt till trygghet och studiero. Varje skola har fått sitt eget beslut. Kommunen har fått ett sammanfattande kommunbeslut, ett sammanfattande beslut för kommunens förskolor och ett sammanfattande beslut för kommunens fritidshem. Föräldrar och elever har fått informationsbrev efter genomförd tillsyn. Det är viktigt att komma ihåg att Skolinspektionens beslut till största del beskriver de brister som finns i verksamheten, inte vad man gör bra. Den kritik som riktas mot verksamheterna kommer att följas upp. I den muntliga redovisningen lyfter Skolinspektionen fram skolornas arbete med elevdemokrati, det inkluderande arbetssättet och hur kommunen samlat resurser i till exempel Järfälla resurscentrum. Skolinspektionen har också sett välfungerande skolor med goda kunskapsresultat och ett gott värdegrundsarbete. Sammanfattningsvis kan konstateras att Skolinspektionen i sina beslut funnit att de mest centrala utvecklingsområdena är att utjämna skillnaderna i resultat mellan skolor. Vanligt förekommande brister finns i planerna mot kränkande behandling, i åtgärdsprogrammen och i de individuella utvecklingsplanerna (inklusive skriftliga omdömen). Lässcreening görs varje år i kommunens skolor i årskurs 2, 4 och 7. Resultaten samlas in och sammanställs av specialpedagoger inom Järfälla Resurscentrum. Syftet med screeningen är att tillsammans med lärarens bedömning hitta de elever som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter och behöver vidare uppföljning. Med hjälp av resultaten går det att få en bild av den enskilde elevens utveckling, en allmän uppfattning om klassen, att utvärdera den undervisning som bedrivits och att få en grund för fortsatt planering av undervisningen. Resultaten i årskurs 2 är tillbaka på 10 procent igen, det vill säga samma resultat som år 2009. Förra året var resultatet 14 procent. Motsvarande uppgifter för årskurs 4 är 13 procent mot 14 procent året innan. För årskurs 7 är resultatet 19 procent mot 18 procent förra året. Uppgifterna för årskurs 7 är något oroande.