LUTHER uppbrott och förändring Nyligen i någon frågetävling blandades den katolske prästen och reformatorn Martin Luther samman med medborgarrättskämpen Martin Luther King J:r. De som växer upp idag vet inte mycket om 1500-talets omvälvande konflikt. Men att på en timme lyfta fram det viktigaste hos Luther och Olaus Petri det är som att doppa fötterna i den långgrunda Hideviken på Gotland och tro sig kunna säga något om Östersjön. Men låt oss försöka! Med anledning av att det är 500 år sedan Luthers teser har reformationen och dess ledargestalter fått ny aktualitet. Luther lyfts fram genom artiklar, seminarier och konferenser, teaterföreställningar och det finns dessutom en internationell storfilm från 2003. Två nya böcker på svenska: Carl Magnus Adrian, Luther, om kamp och frihet, Göran Agrell & Peter Strömmer, Ordet vid bordet Martin Luthers bordsamtal. Först kanske vi ska klara ut detta med Luther som anfäktelsens, ångestens och pliktens teolog. Alldeles klart är at Luther var levnadsglad och förtjust i öl och vin! Glädjen stod ofta högt i tak. Som bortrest skrev han hem: Igår drack jag ett dåligt öl och kände mig tvungen att sjunga: När jag inte dricker gott blir jag sorgsen. Jag skulle så gärna ha njutit av det. Jag tänkte på vilket bra vin och öl jag har hemma och en vacker fru därrtill eller ska jag säga Herre. Och du skulle göra en välgärning om du skickade hela min källare med vin över hit till mig och en tunna av ditt öl, så snart som du kan. Annars kommer jag inte hem förrän det nya ölet är klart (s 26, Ordet vid bordet ) Man räknar kungörandet av Luthers 95 teser den 31 oktober 1517, de som förmodligen spikades på slottskyrkans dörr i Wittenberg, som startpunkten till den reformatoriska processen. Luther var dock inte unik. Det hade redan talats om reformation många gånger. Åtskilliga, försiktiga kritiker ville att kyrkan skulle rensa upp i sitt missbruk av
världslig makt där påvar, kardinaler och ärkebiskopar blivit furstar och överhet. Luther blev den katalysator som åstadkom både oreda och förändring. Det blev en rörelse med en egen inneboende dynamik. Reformationen har firats vart hundrade år sedan den 1617. I Sverige betonade firandet främst Gustav Vasas betydelse för reformationen. Det minnesår som inleddes i höstas med påvens besök i Lund innebar en ekumenisk nystart. Reformationsminnet har alltför ofta använts i polemiskt syfte. I Lund kunde man betona det som förenar teologiskt och ekumeniskt. En ny tid ger andra förutsättningar och de gamla konflikterna kan ses i ett nytt ljus. Inte minst därför att nationer styrs annorlunda och politik och ekonomi har förändrats i grunden. Världsbilden är en annan och olika religioner och många kristna samfund lever idag sida vid sida. Den evangeliska rörelsen ville förbli inom kyrkan men det blev kyrkosplittring, uppbrott och förändring. Numera är de flesta överens om att Luther ville förbli i kyrkan och inte splittra. Vår förståelse av det som hände då färgas fortfarande av 1500-talets starkt antagonistiska texter. Dialogen mellan lutheraner och katoliker har faktiskt sedan dess övervunnit och löst några av de största teologiska stridsämnena. Förre påven Benedikt XVI sa 2011 vid ett besök i Luthers gamla kloster i Erfurt: Det som ständigt sysselsatte (Luther), hans livs djupa passion och drivkraft var frågan om Gud. Hur finner jag en nådig Gud denna fråga träffade honom i hjärtat, och lade grunden för allt hans teologiska sökande och hans kamp. Denna brottning gjorde stort intryck på påven som också undrade: vem ställer sig denna fråga idag ens bland kristna? I den skrift som publicerades vid påvens Sverigebesök i höstas, Från konflikt till gemenskap står det: Dialogen visar att parterna talar olika språk och förstår orden olika; de gör olika distinktioner och
tänker på olika sätt. Motsatta sätt att uttrycka sig är dock inte alltid detsamma som att själva innehållet står i en motsatsställning. (s20) Personen Martin Luther speglar den omvälvning i 1500-talets historia som han både är en exponent för och en orsak till. Luther föddes 10/11 1483 i Eisleben i Sachsen. Hans far ville att han skulle bli jurist men sonen var mer intresserad av teologi och filosofi. Bytet av inriktning brukar förklaras med en omvälvande upplevelse (2/7 1505 vid Stotternheim) under en förfärlig storm som fick Luther att avge ett löfte till den heliga Anna att bli munk. Han blev Augustinereremitmunk 1505. Han arbetade oerhört hårt. Tränad genom ett strängt klosterliv. Det var fasta och umbäranden, tideböner, tiggeri och hårt arbete. Som novis behandlades han illa av andra bröder. Han prästvigdes 1507. Ganska snart fick han av sin prior (Johann von Staupitz) uppgiften att studera vidare. Luther kunde latin, grekiska och hebreiska. Han hade skolats i retorik och i filosofi. Luther doktorerade 1512 i Wittenberg som doctor Biblicus. och blev snart professor i Gamla och Nya testamentets exegetik (Lectura in Biblia). Han spelade dessutom luta. Arbetsbördan var orimligt stor. Här ett citat från ett brev (han har efterlämnat över 2500 brev) från år 1516 att han är klosterpredikant, den som läser högt vid måltiderna, tillfrågad att predika dagligen i församlingskyrkan, disktrikstvikar (prior elva gånger om), ledare för fiskeodlingen i Litzkau, advokat i vårt rättsfall mot Hertzberger i Torgau, föreläsare över Paulus, assisterande föreläsare över Psaltaren, jämte all min korrespondens, som sysselsätter mig större delen av min tid. Jag har sällan fri tid så jag kan fullfölja mina förpliktelser vad gäller tidebönerna, för att inte nämna världens, köttets och djävulens prövningar I de 95 teserna från 1517 disputation om avlatens makt och kraft ifrågasatte Luther om kyrkan verkligen förfogade över helgonens förtjänster och kunde använda dem för att påverka tiden i
skärselden. Avlaten såldes och på så sätt kunde man köpa sig lindring i skärselden och tillgodogöra sig helgonens och andras överskott av goda gärningar. Dessa förtjänster nyttjades, menade Luther, för att samla in pengar av fattigt folk till påvens bygge av St Peterskyrkan. Den rike påven kunde gott bekosta detta bygges själv, hävdade Luther. Några av Luthers viktigaste skrifter utkom åren efter teserna. Andra halvåret 1519 gav han ut inte mindre än 16 böcker. Disputation mellan Luther och Johan Eck (professor vid universitet i Ingolstadt, lysande talare och skriftställare men misslyckades i debatten mot Luther. Eck drev personligen kampanj t o m i Rom för att Luther skulle exkommuniceras) 1519 i Leipzig innebar ännu ett angrepp med innebörden att kyrkomötena (koncilierna) och påven kunde ha fel. De skulle inte ha tolkningsföreträde före alla andra. Dessutom stod faktiskt Skriftens auktoritet över mänskliga påfund. I den påvliga bullan 15 juni 1520 Exsurge Domine fördömdes inslag i Luthers teologi (41 st). Han hotades med exkommunicering och bannlysning. Luther brände bullan offentligt. Trots att han var lovad en rättvis behandling och möjlighet att svara för sig fick han alternativet att antingen göra avbön eller att förklaras som heretiker. 3 januari 1521 exkommunicerades Luther (Decet Romanum Pontificem). Men som tysk skulle en bannlyst person även dömas av kejsaren. Det är då riksdagen i Worms gör Luther fredlös (25/5 1521) men på vägen från Worms kidnappas han av den vänligt sinnade kurfursten av Sachsen, Luthers beskyddare. Han fördes till borgen Wartburg där han under täcknamnet Junker Jörg översatte Nya testamentet från grekiska till tyska. Översättning överglänste alla tidigare försök och blev mycket läst. Luther formade en bibelklubb av experter som bidrog till den fortsatta översättningen och 1534 publicerades en ny helbibel. Luther gav därmed det kanske tyngsta bidraget till att tyskan som språk fann sin form och sina
uttryck. Hans bibelöversättning var jordnära och folklig men med förståelse för Skriftens sakrala innebörd och betydelse. Luther betonade den heliga Skrift på ett nytt sätt. I En kristen människas frihet (1520) menar han att Guds ord innehåller löften (evangeliet) som erbjuder förlåtelse för synderna genom tron. Dessutom rymmer Bibeln olika bud, främst 10 Guds bud. Buden, lagen, hade enligt Luther tre uppgifter: för det första bidra till samhällets bestånd inför synd och ondska, för det andra avslöja att ingen av sig själv förmår leva rättfärdigt och blir då medveten om sin synd och skuld och ångrar sig och längtar efter förlåtelse, för det tredje kunde lagen bli till de goda gärningar som den som blivit förlåten kunde utföra av kärlek till Gud. Lag och evangelium har blivit benämningen på denna Luthers tolkning. Frågan om Guds ords plats i kyrkan sysselsätter också Luther. Han ser Guds Ord som överordnat det människor bidragit med. Om kyrkans lära står i strid med hur man bör förstå Guds ord så är det Guds ord som är överordnat, har företräde. Det måste både koncilier och påvar underordna sig. Reformationen kom genom Luther att på många sätt betona konflikten mellan det Bibeln hävdar och det kyrkan på olika punkter lär. Ingemar Söderström: LBS: Som Ingemar nämnde gifte sig både Olaus Petri och Martin Luther. Martin med Katharina von Bora, Käthe, en före detta nunna. De fick sex barn varav fyra levde till vuxen ålder. Men Luher fostrade också sina avlidna systrars åtta barn. De fick sitt hem av kurfursten i det Svarta klostret. Där blev det ett stort umgänge. Se Er omkring. Ungefär som här ikväll. Men då andra akademiker och studenter, tillresta gäster och alla barnen. Det kunde vara 30-40 personer till bordet. Och efter måltiden tog samtal vid varav en del har nedtecknats i de sk Tischreden (varav somliga återgivits i Ordet vid bordet ). Någon kollega eller äldre student tog upp ett ämne och
Luther kommenterade och diskuterade med sina gäster. Han kunde bli oerhört burdus och strödde epitet omkring sig. Motståndare kunde kallas för ljusskygga skälmar, giftiga människor, falska bröder och gudlösa sällar. Luther kunde till och med kalla påven för antikrist. Sammanlagt skrev Luther 300 böcker och skrifter och dessutom har många av hans föreläsningar bevarats. Det tog 117 år att sammanställa Luthers samlade verk som består av 120 band! Åren 1528-29 besöker Luther många församlingar och blir upprörd över all okunnighet och över prästernas brist på kunskap och förmåga. Han håller några predikningar som knyter an till den medeltida katekestraditionen (förklaringar över 10 Guds bud, Apostolicum, Herrens bön och Ave Maria) blir grunden till Luthers egen Lilla katekes (katekes=undervisning). Den kallades Enchiridion (en hjälpreda) och behandlade 10 Guds bud, Den apostoliska trosbekännelsen, Herrens bön, dopet och nattvarden. Den utkom 1529 först som planscher eller affischer att användas i församlingen och sedan i bokform. Boken blev snabbt reformationens mest vitt spridda text. Den ingår ännu idag i de flesta lutherska kyrkors kyrkoordningar eller bekännelsetexter. Senare kom den Tyska katekesen eller Stora katekesen (1529-1541) som skulle hjälpa prästerna undervisa och förkunna. Av Luthers teologi har det blivit en rad korta slagord eller deviser som många känner till: Sola Scriptura, Sola fide, Simul iustus et peccaor, Lag och evangelium, De två regementena: det andliga och det världsliga. Ingemar Söderström: