V. Brytningstid: renässans och reformation Machiavelli och Luther. Politisk teori A Jörgen Hermansson September 2012 / Januari 2013

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "V. Brytningstid: renässans och reformation Machiavelli och Luther. Politisk teori A Jörgen Hermansson September 2012 / Januari 2013"

Sara Viklund
för 8 år sedan
Visningar:

1 V. Brytningstid: renässans och reformation Machiavelli och Luther Politisk teori A Jörgen Hermansson September 2012 / Januari 2013

2 Disposition Två män samma situation olika betydelse Machiavelli maktens tjänare och betraktare Den politiska realismens råd till fursten Handlingsteori; politisk dygd; smutsiga händer Styrning och lydnad Machiavelli som anhängare av republiken Statslära och pluralismteori Luther teolog och politisk revolutionär Kritik av kyrkans världsliga makt Försvar av furstemakt och politiskt envälde Katolsk reaktion: teorier om konstitutionellt styre

anhängare av republiken Statslära och pluralismteori Luther teolog och politisk revolutionär Kritik av kyrkans

3 Situation och betydelse Den katolska kyrkans dominans även politiskt Både Tyskland och Italien politiskt splittrade Machiavelli gillade det politiska läget, bortsåg helt från teologi och försökte klargöra hur furstarna skulle kunna behålla sin makt Luther reagerade som teolog mot kyrkans världsliga makt, iscensatte den tyska revolutionen men försvarade sedan den världsliga makten med teologiska argument (Paulus)

klargöra hur furstarna skulle kunna behålla sin makt Luther reagerade som teolog mot kyrkans världsliga

4 Niccolò Machiavelli

5 Niccolò Machiavelli ( ) Machiavelli föddes i Florens 1469; familjen, som tillhörde en medelfin släkt, ägde jord men var inte särskilt förmögen. Men NM gavs möjlighet att studera (boktryckarkonsten). Under 1490-talet äger ett maktskifte rum i Florens (familjen Medici tappar för en tid greppet) och NM utses 1498 till ny sekreterare för stadens säkerhetsråd. Han utövar ämbetet i 14 år. Han får bl.a. förhandla med Cesare Borgia, son till den dåvarande påven och prototypen för det slags furste som byggde sin makt med ganstermetoder tar familjen Medici på nytt makten i Florens (republiken faller). NM avsätts och får möjlighet att ägna sig åt statsvetenskaplig och historisk forskning.

Under 1490-talet äger ett maktskifte rum i Florens (familjen Medici tappar för en tid greppet) och NM utses 1498 till ny sekreterare för stadens säkerhetsråd.

6 Forts. Machiavelli Fursten (Il principe) skrevs 1513 men publicerades först 1531, dvs efter Machiavellis död. Machiavelli skrev en betraktelse över den romerska historieskrivaren Livius redogörelse för den romerska republiken (Republiken/Discorsi, även den publicerad postumt). Fursten rymmer amoraliska och realistiska analyser av politisk makt, och syftar till att ge goda råd till den furste som vill försäkra sig om att behålla sin makt. I Discorsi framgår emellertid att Machiavelli själv föredrar en republik. Boken innehåller NM:s alternativ till Aristoteles statslära som embryot till ett slags pluralismteori. Även i en republik är det ett fåtal som styr, och NM har inga illussioner om att de styrande har det gemensamma bästa för ögonen, men i en republik tvingas olika fraktioner att konkurrera om makten och detta gynnar folket.

Fursten rymmer amoraliska och realistiska analyser av politisk makt, och syftar till att ge goda råd till den furste som vill försäkra sig om att behålla sin makt.

7 Machiavellis realism Två belysande citat hämtade ur Fursten: Från kapitel XVII, Om grymhet och mildhet, om det är bättre att vara älskad än fruktad eller om man hellre bör vara fruktad än älskad (sid 84). Från kapitel XVIII, Hur en furste bör hålla sina löften (sid. 89). Hur ser slutledningen den praktiska syllogismen ut?

hellre bör vara fruktad än älskad (sid 84).

8 Politikens villkor Regel 1 för en politiker (virtu): handla om möjligt så att ditt verk inte blir ett resultat av tillfälligheter (slumpen/ödet). En furste bör i alla lägen själv ha kontrollen över skeendet. Regel 2 för en politiker: det är ibland nödvändigt att smutsa ner sina händer. Målet för en furste är stabilitet (=behålla makten) och detta kräver ibland att man bryter mot det som moralen påbjuder.

En furste bör i alla lägen själv ha kontrollen över skeendet.

9 Styrningsproblemet som spel Den naiva föreställningen om lydnad Överheten kan använda kontroll/repression (D) eller lita på underordnade (C) Underordnade kan lyda (c) eller bryta mot lagen (d) c och C dominerande strategier c x C optimal jämviktspunkt = lösningen Kontrollspelet (Machiavellis realistiska analys; jfr Lenin) Överheten väljer mellan kontroll (D) eller att lita på sina underordnade (C) Underordnade kan lyda (c) eller bryta mot lagen, överhetens påbud (d) Inga dominerande strategier Ingen jämviktspunkt ; lösning saknas C Överheten D c 4, 4 3, 1 Underordnad Underordnad C Överheten D c 3, 4 2, 3 d 1, 3 2, 2 d 4, 1 1, 2

Lenin) Överheten väljer mellan kontroll (D) eller att lita på sina underordnade (C) Underordnade kan lyda (c) eller bryta mot lagen, överhetens påbud (d) Inga

10 Machiavellis statslära (Discorsi) Aristoteles klassiska statslära (typologi) Machiavellis reducerade version av typologin Vem eller vilka härskar? Vad driver de som härskar (mål)? Allmänna bästa En Monarki Tyranni Fåtal Aristokrati Oligarki Vem eller vilka härskar? Vad driver de som härskar (mål)? Allmänna bästa Egenintresset Egenintresset En X Furstedöme /Envälde Fåtal X Republik Flertal Medborgar -stat Demokrati (pöbelvälde) Flertal X X

Allmänna bästa En Monarki Tyranni Fåtal Aristokrati Oligarki Vem eller vilka härskar?

11 Machiavelli som pluralist Machiavelli hade inga illussioner om att republikens politiker var mindre rovlystna än de enväldiga furstarna. Poängen med en republik var att olika fraktioner tvingades att konkurrera. Den pluralistiska konkurrensen hade en tämjande effekt på makthavarna.

Poängen med en republik var att olika fraktioner tvingades att

12 Martin Luther

13 Martin Luther ( ) Luther föddes (och dog) i Eisleben, Sachsen (södra delen av det forna Östtyskland). Gick i skola ( gick igenom skärselden i helvetet ) i Mansfeld, Magdenburg &?. Universitetsstudierna inleddes 1501 i Erfurt ( en ölhall och ett horhus ); Magister 1505 Skulle sedan, anmodad av sin pappa, studera juridik, men hoppade av och gick i kloster (munk i Augustinerklostret i Erfurt); prästvigdes Teologiska studier i Wittenberg, kandidat i Bibellära 1508, doktor 1512 Universitetslärare i Wittenberg i Bibellära Luther hade en gedigen utbildning i katolsk teologi och filosofi. Men han var ingen typisk thomist (=den antika vägen). I dåtidens skolastiska lärostrid anslöt sig ML till den moderna vägen, det filosofiska tänkande som vi förknippar med bl.a. Ocham (han med rakkniven; jfr den fransiskanermunk som är huvudpersonen i Rosens namn. Det betyder att han anammade en skeptisk hållning till filosofiskt systemtänkande. Sanningen stod att finna i Guds ord, Bibeln, och i det som vi kunde observera.

Augustinerklostret i Erfurt); prästvigdes 1507.

14 Forts. Luther 1517 spikade Luther upp sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg. Teserna innehåll ett angrepp på kyrkans avlatshandel. ML hävdade att kyrkans lära om att man kunde köpa sig fri från Guds straff för begågna synder var felaktig. ML:s förkunnelse utmanade kyrkans officiella lära även i andra avseenden. Från politisk synpunkt var den viktigaste punkten att han lanserade idén om det allmänna prästadömet. Han underkände därmed tanken att prästerna, särskilt påven, hade en förmedlande position mellan Gud och människan. Vatikanen reagerade starkt. När Luther vägrade göra avbön istället brände han påvens bannbulla blev han utesluten ur kyrkan. År 1521 förklarade den romerska kejsaren Karl V honom fredlös. (ML klarade sig undan tack vare Fredrik III av Sachsen). Luthers budskap satte igång en brand. Mest omtalat är den bonderevolt ( ) som leddes av Thomas Münzer. Luther gav dock sitt stöd åt den världsliga makten och som belöning fick han dess stöd. Reformationen fick ett fredligt förlopp (i Tyskland) Luther publicerade en rad hätska angrepp mot judar och judendom.

Från politisk synpunkt var den viktigaste punkten att han lanserade idén om det allmänna prästadömet.

15 Luthers politiska kritik Luther var en kyrkans man och han argumenterade främst teologiskt, men hans kritik av kyrkan kom att få omfattande politiska konsekvenser. - Påvens religiösa särställning och avlatshandeln var inte förenlig med Bibelns ord. - Grunden för kyrkans världsliga makt rycktes undan.

16 Luthers politiska betydelse De furstar som kunde lösgöra sig från påvedömets världsliga makt, fick hos Luther ett starkt stöd. Överheten hade stöd i Bibelns ord. Utan Luther ingen Ludvig XIV - Men Luther födde även inom den katolska kyrkan en kraftfull motreaktion, som för den politiska teorins del innebar en utveckling av det konstitutionella tänkandet.

Utan Luther ingen Ludvig XIV - Men Luther födde även inom den katolska kyrkan en

17 Kuriosa De påvar som Luther utsatte för kritik var samma påvar som hos Machiavelli tjänade som empiri. Cesare Borgias far, påve Alexander, var den mest extreme maktpåven någonsin. Han var ingen teolog utan en tjänsteman inom Vatikanen, som genom skickligt maktspel lyckades bli vald till påve. Ett par av de påvar som följde efter Alexander var barnbarnsbarn till Lorenzo de Medici, Leo (som bannlyste Luther) och hans kusin Clement. Henrik III av Frankrike gifte sig med en annan Medici, Katarina. Hon som anses ha stått bakom Bartolomeinatten. Machiavelli var ungefär jämnårig med både Leonardo da Vinci och Michelangelo.

Han var ingen teolog utan en tjänsteman inom Vatikanen, som genom skickligt maktspel lyckades bli vald till påve.

Relevanta dokument

Fakta om Martin Luther

Fakta om Martin Luther LISETTE AGERBO HOLM SIDAN 1 Läraramaterial Vad handlar boken om? I boken presenteras en man vid namn Martin Luther. Han var en kristen man som ville förändra kyrkan. Han gillade inte allt som kyrkan gjorde