CIO-barometern 2014 CIO-barometern 2014 En undersökning bland CIO:er och IT-chefer i Sverige kring IT-infrastruktur Om CIO-barometern CIO-barometern är en årligen återkommande undersökning som genomförs av Proact IT Sweden AB, i år för fjärde gången i ordningen. Respondenter för undersökningen är beslutsfattare (CIO:er och IT-chefer) på börsnoterade företag och på myndigheter, statliga verk och kommuner. Vid pressfrågor vänligen kontakta: Danny Duggal Marketing Manager danny.duggal@proact.se 0733-566843
Datamängder HANTERING AV ÖKANDE DATAMÄNGDER Att datamängderna ständigt ökar är ett faktum. 98 procent av IT-cheferna och CIO:erna i offentlig och privat sektor uppger att datamängderna stadigt ökar i deras verksamheter. Men det finns stora skillnader i hur de gör det mellan offentliga verksamheter och börsbolag. I offentlig verksamhet (kommuner, myndigheter och statliga verk) är den enskilt största orsaken till ökande datamängder att de är tvungna att lagra mer bilder och videos. 40 procent av IT-cheferna anger det som den snabbast växande datatypen. 2013 års rapport visade också att bilder och video var det som växte snabbast inom offentlig sektor, men inte med samma tydlighet (28 %). Var fjärde IT-chefer i offentlig sektor svarar att datamängdernas ökning beror på att de är dåliga på att rensa i sina egna system. Bland börsbolagen däremot är den främsta förklaringen till ökande datamängder just att de är dåliga på att rensa i systemen. Ökad lagring av bilder och videos hamnar hos börsbolagen först på en tredje plats tillsammans med ökade mängder e-post. ÖKAT DISKUTRYMME LÖSNINGEN PÅ DATAEXPLOSIONEN När det kommer till att hantera de ökande datamängderna är offentlig och privat sektor mer överens. Det enskilt vanligaste sättet är att köpa mer diskutrymme. 94 procent av alla IT-chefer och CIO:er svarade att utökat diskutrymme är ett av deras främsta vapen för att hantera ökande datamängder. Det är precis som i undersökningen 2013, väldigt små skillnader på hur man hanterar växande datavolymer idag och hur man kommer att hantera dem under det kommande året. Den största skillnaden ser man kring arkiveringslösningar. 22 procent av de tillfrågade uppger att de ska investera i mer effektiva arkiveringslösningar/processer för att på så sätt hantera de växande datavolymerna. ÖKAD ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER FÖR ATT AVLASTA LAGRINGEN Att använda chatt och sociala medier för att avlasta den interna e-posten är ett angreppssätt som också fortsätter att växa. 2011 svarade 30 procent av de tillfrågade att det var något de använde sig av medans i undersökningen 2013 var siffran 55 procent. I år anger 69 procent av IT-cheferna att de använder chattprogram och sociala medier som ett sätt att minska datavolymer och avlasta e-posten.
Trender kring molnlösningar ÖKNING AV MOLNLAGRING Att använda sig av molnlösningar är fortfarande klart mer aktuellt för börsbolagen. 32 procent svarar att de använder molnlösningar i någon form för att avlasta lagringsmiljön. Detta är en ökning med 4 procent jämfört med undersökningen 2013 då siffran var 28 procent. OFFENTLIG SEKTOR BÖRJAR SAKTA TA TILL SIG MOLNET I de offentliga verksamheterna finns det fortsatt en viss skepsism mot molnet. Bara var tionde CIO/IT-chef svarar att de lägger information eller applikationer i molnet. Detta är en ökning med bara en procentenhet från förra årets undersökning. Förändringen på marknaden är dock tydlig sett över tre år. Molnlösningar har länge varit otänkbart för CIO:er och IT-chefer i offentligt verksamhet. I fjol svarade 16 procent av kommunerna att det i någon grad är aktuellt för dem att lagra information i molnet. I årets CIO-barometer svarar 28 procent att antingen publika eller privata moln är aktuella för dem på något sätt inom de närmsta tre åren. De flesta är dock skeptiska till att använda sig av kommersiella och publika molnlösningar som Amazon, Dropbox eller Google Drive. BÖRSBOLAGEN ÄR SNART DÄR Bland börsbolagen har man tagit till sig tanken på molnet i större utsträckning och hela 64 procent av IT-cheferna svarar att de planerar att använda någon form av molnbaserad lagring inom tre år. Samtliga respondenter svarar att molnlösningar i någon mån är intressanta för dem. Hos börsbolagen är tanken på användande av publika moln, av förståeliga och rättsliga skäl, inte lika främmande som för den offentliga sektorn. 8 procent av de tillfrågade börsbolagen svarar att de redan idag använder sig av publika moln och ytterligare 12 procent svarar att de använder sig av både publika och privata molnlösningar för datalagring. GOD KONTROLL PÅ VAR MOLNET FINNS Av de som använder molnlösningar i sin verksamhet är kontrollen, över var informationen lagras rent fysiskt, god. 87% av verksamheterna i offentlig sektor som använder molnlösningar för datalagring vet exakt var informationen lagras, för börsbolagen är motsvarande siffra 71%.
Big Data och säkerhet Återställningstider och IT-budget FÅ SER BEHOV FÖR BIG DATA-LÖSNINGAR Var tionde IT-chef/CIO i offentlig sektor säger att de har en lösning för att analysera och klassificera Big data, men få svarar att de använder den regelbundet och har nytta av informationen. 46 procent av de tillfrågade i offentlig sektor anger att de har planer på att införskaffa eller skulle ha ett behov av en Big Data-lösning. Nästan varannan IT-chef/CIO (44 %) svarar dock att deras verksamhet saknar behov av en Big Data-lösning. Bland börsbolagen är skepsisen ännu större. Hela 68 procent svarar att de saknar behov av en lösning för Big Data. Det är dock större andel börsbolag som redan har en Big Datalösning på plats. 18 procent svarar att de har lösningar för att analysera och klassificera stora mängder ostrukturerad data. En tredjedel av dessa svarar också att lösningen används flitigt och de har stor nytta av informationen. INFORMATION PÅ VIFT MEN FÅ IT-CHEFER OROLIGA Både offentliga verksamheter (96%) och börsbolag (80%) har i hög utsträckning policys som förbjuder anställda att använda andra tjänster än de som företaget tillhandahåller för att lagra information. Men policys till trots upplever många IT-chefer och CIO:er att intern företagskänslig information ofta lagras i osäkra miljöer. Inom offentlig sektor svarar var tionde IT-chef/CIO (10%) att de vet att de anställda använder lösningar som privata e-posttjänster, Dropbox och Google Drive för att lagra information. Ytterligare 58 procent svarar att de tror att detta förekommer. Bland börsbolagen anger var fjärde (24%) att de vet att anställda använder andra lösningar än de tillhandahållna lösningarna för att lagra företagskänslig information. Ytterligare 50 procent svarar att de tror att detta förekommer. Börsbolagens IT-chefer och CIO:er tar problemet på större allvar än sina kollegor i offentlig verksamhet. 60 procent av de tillfrågade hos börsbolag, som vet eller misstänker att de anställda lagrar kritisk data privat, svarar att de ser en fara med detta. I offentlig verksamhet ser ingen ur motsvarande grupp någon fara med detta. FORTFARANDE LÅNGA ÅTERSTÄLLNINGSTIDER VID HAVERI Var fjärde (28%) IT-chef/CIO på svenska börsbolag svarar att det skulle ta flera dagar eller minst en vecka att göra en fullständig återställning av data efter ett haveri. Det är en klar minskning från förra årets resultat (44%). Men dessa siffror säger inte hela sanningen. 2013 uppgav 26 procent av börsbolagen att de inte visste hur lång återställningstiden var, i år är samma siffra 36 procent. Inom offentlig sektor är osäkerheten nästan lika stor. Var fjärde (24%) IT-chef/CIO kan inte svara på hur lång återställningstiden är vid ett haveri. Trots att myndigheter, kommuner och statliga verk ofta lagrar samhälls- och personkritisk information så är beredskapen för ett haveri dålig. 12 procent av de tillfrågade svarar att det skulle ta minst en vecka att göra en full återställning och nästan varannan (44%) att det skulle ta flera dagar. Flera dagars nedtid och driftstopp kan grovt skada i princip vilken organisation som helst, både ur ett säkerhetsperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. Konsekvenserna kan bli förödande om till exempel en läkare inte kommer åt patientjournaler eller om en kommuns e-tjänster ligger nere en vecka, säger Per Sedihn, CTO på Proact och fotsätter; Beredskap i form av backup och nära kontakt med IT-leverantören är extremt viktigt för att snabbt komma på banan efter att datahaveri. En heltäckande haveriutredning kan även hjälpa till att motverka liknande händelser i framtiden, säger Per Sedihn, CTO på Proact. OTILLRÄCKLIGA IT-BUDGETAR HOTAR VERKSAMHETEN OFFENTLIG SEKTOR MEST DRABBAT Tre av fyra (74%) IT-chefer/CIO:er inom offentlig sektor svarar att deras budget höjts 2014 jämfört med 2013 och bara fyra procent svarar att deras budget minskat. Men trots det är det svårt att få pengarna att räcka för tillräckligt väl kunna stötta verksamheten. Sju av tio IT-chefer/CIO:er inom den offentliga sektorn anser att deras IT-budget för 2014 inte motsvarar kraven som ställs på deras IT-infrastruktur. IT-funktionen har i dag aldrig varit viktigare hos de kommunala verksamheterna. Förhoppningsvis börjar den offentliga sektorn inse vikten av IT och således kan IT-avdelningen ställa högre krav på ledningen att satsa ännu mer på IT-infrastruktur, säger Per Sedihn, CTO på Proact och fortsätter: IT-funktionen bör och är ofta integrerad i hela verksamheten. Det borde därför vara en självklarhet för offentliga verksamheter att nära samverka med organisationens övergripande strategi och integrera IT-funktionen i alla verksamhetsled. Hos börsbolagen satsas det inte alls lika mycket på höjda budgetar för IT-avdelningen. 44 procent anger att deras budget inte förändrats sedan 2013. 36 procent svarar att den ökat, men 16 procent av de tillfrågade uppger att de har mindre pengar att röra sig med i år. Trots det är börsbolagens IT-chefer och CIO:er inte lika oroliga för att kunna möta kraven som ställs på IT-funktionen. Nästan tre av fem (58%) svarar att budgeten motsvarar de krav som är ställda på dem.
Prioriteringar och trender LAGRING OCH NÄTVERK HÖGST UPP PÅ AGENDAN FÖR OFFENTLIG SKETOR På frågan vilka IT-relaterade områden de kommer att satsa mest på svarar 40 procent av de tillfrågade inom offentlig sektor att lagring är deras mest prioriterade område. Nätverk kommer på andra plats med 38 procent. 18 procent svarar att de kommer att satsa på virtualisering. BÖRSBOLAGEN KOMMER ATT SATSA PÅ LAGRING OCH DATACENTER Även hos börsbolagen ligger planer på investeringar inom lagring i topp (30%), men där bakom skiljer sig planerna från de offentliga verksamheterna. 18 procent svarar att de kommer att göra störst investeringar på att konvergra och automatisera sitt datacenter. 14 procent kommer att satsa mest pengar på virtualisering. CIO / IT-CHEF I OFFENTLIG SEKTOR HAR STÖRRE KONTROLL PÅ INKÖPEN Fler än nio av tio (92%) IT-chefer och CIO:er i offentlig sektor anger att de har kontroll på alla IT-inköp. Bland börsbolagen är motsvarande siffra bara 58 procent. IT-inköp som görs utanför IT-budgeten motsvarar i de flesta fall 5-10 procent av den totala IT-budgeten hos både offentliga och privata verksamheter. Trots att börsbolagens IT-chefer långt ifrån har kontroll över alla inköp känner hela 86 procent att de har tillräckligt inflytande för att styra utformningen av IT-miljön och skapa de bästa förutsättningarna för verksamheten. Inom offentlig sektor är motsvarande siffra hela 94 procent. MJUKVARUDEFINERAD LAGRING ÄR PÅ FRAMMARSCH Software Defined Storage, mjukvarudefinierad lagring, intresserar många IT-chefer och CIO:er inom både offentlig verksamhet och hos börsbolagen. 34 procent av börsbolagen har redan investerat eller följer utvecklingen noga kring mjukvarudefinierad lagring. Inom offentlig verksamhet uppger 56 procent att man antingen har investerat eller följer utvecklingen och ser mjukvarudefinierad lagring som en möjlig framtida lösning för dem.
Proact är Europas ledande fristående integratör inom datalagring och molnlösningar. Proact har levererat verksamhetsnytta sedan 1994 och hjälper företag och myndigheter över hela världen att minska risken, sänka kostnaderna och, framförallt, leverera flexibla, tillgängliga och säkra IT-tjänster. Proacts lösningar täcker alla delar av datalagring såsom virtualisering, nätverksfunktioner och säkerhet - med över 3 500 framgångsrikt genomförda projekt och stora mängder information som hanteras i Proacts datacenter. Proactkoncernen har mer än 650 anställda och finns i Belgien, Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tjeckien. Proact grundades 1994 och moderbolaget Proact IT Group AB (publ) är noterat på Nasdaq OMX Stockholm sedan 1999 under symbolen PACT. Ytterligare information om Proacts verksamhet finns på Stockholm Box 1205 164 28 Kista T +46 (0)8 410 666 00 Arvika Strandvägen 2 671 51 Arvika T +46 (0)8 410 666 00 Göteborg Mölndalsvägen 24 412 63 Göteborg T +46 (0)31 760 68 00 Linköping Ågatan 40 582 22 Linköping T +46 (0)13 465 68 00 Lund Scheelevägen 17 223 70 Lund T +46 (0)46 540 68 00 Sundsvall Medborgargatan 24 856 30 Sundsvall T +46 (0)8 410 666 00 Se alla våra kontor på eller via QR-koden»