FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR FÖR ARBETSLÖSHETS- KASSORNAS BOKSLUT

Vakuutusvalvonta FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR FÖR ARBETSLÖSHETS- KASSORNAS BOKSLUT FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR 2004:1

FÖRESKRIFTER/ANVISNINGAR Avdelningen för tillsyn över verkställande av arbetslöshetsförmåner 15.12.2004 Dnr 4/002/2004 Arbetslöshetskassorna Bemyndigande: Lag om arbetslöshetskassor (913/2000) 13 3 mom. Giltighetstid: 1.1.2005 tills vidare Upphäver: Social- och hälsovårdsministeriets föreskrift angående arbetslöshetskassornas bokslut 22.12.1998. Dnr 41/02/98. Social- och hälsovårdsministeriets kompletterande föreskrift angående värdering av arbetslöshetskassornas placeringar i bokslutet samt hantering i bokföringen 4.2.2000. Dnr 7/02/2000. Försäkringsinspektionens kompletterande föreskrift angående arbetslöshetskassornas bokslut 9.1.2003. Dnr 130/409/2002. Enhet: Avdelningen för tillsyn över verkställande av arbetslöshetsförmåner FÖRSÄKRINGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFT/ANVISNING FÖR ARBETSLÖSHETSKASSORNAS BOKSLUT TILL ARBETSLÖSHETSKASSORNA Försäkringsinspektionen har i dag med stöd av ovannämnda bemyndigande beslutat meddela bifogade föreskrifter och anvisningar som avser arbetslöshetskassor. Föreskrifterna bör följas som förpliktande. Ytterligare information lämnas av avdelningen för tillsyn över verkställande av arbetslöshetsförmåner vid Försäkringsinspektionen. Överdirektör Hely Salomaa Överinspektör Raila Hedman

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRORDNINGAR ANGÅENDE ARBETSLÖSHETSKASSORNAS BOKFÖRING, BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE...3 1.2 BOKSLUTETS OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSENS INNEHÅLL SAMT ALLMÄNNA BOKSLUTSPRINCIPER...3 1.2.1 Uppgifter i verksamhetsberättelsen...4 1.3 UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING...4 1.3.1 Resultaträkningens form...4 1.4 UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING...4 1.4.1 Balansräkningens form...4 1.4.2 Värdering och periodisering...4 1.4.2.1 Allmänt stadgande...4 1.4.2.2 Fordringar, finansieringstillgångar och skulder...4 1.4.2.3 Periodisering av anskaffningsutgifter för materiella tillgångar...5 1.4.2.4 Uppskrivning...5 1.4.2.5 Nedskrivningar och återföringar...5 1.5 FÖRESKRIFTER ANGÅENDE NOTER...5 1.5.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper...6 1.5.2 Noter till resultaträkningen...6 1.5.3 Noter till balansräkningens aktiva...6 1.5.4 Noter till balansräkningens passiva...6 1.5.5 Säkerheter och ansvarsförbindelser...7 1.5.6 Ansvarsförbindelser och ansvar som inte ingår i balansräkningen...7 1.5.7 Noter angående personal och medlemmar i förvaltningsorgan...7 1.5.8 För tillsynen skall dessutom följande noter till resultaträkningen inlämnas till Försäkringsinspektionen som bilaga till den slutliga ansökan om finansieringsandel...7 1.6 BOKSLUTETS UNDERSKRIFT, BALANSBOK, SPECIFIKATIONER TILL BALANSRÄKNINGEN OCH TILL NOTERNA...7 1.7 REGISTER OCH BOKFÖRINGSMATERIALETS FÖRVARING...8 2. INNEHÅLLET I RESULTATRÄKNINGENS OCH BALANSRÄKNINGENS KONTON...10 2.1 RESULTATRÄKNING...10 2.1.1 Premieintäkter...10 2.1.1.1 Medlemsavgifter...10 2.1.1.2 Övriga intäkter av försäkringsverksamheten...10 2.1.1.2.1. Andelar till förvaltningskostnader...10 2.1.1.2.2 Övriga intäkter av försäkringsverksamheten...11 2.1.2 Ersättningskostnader...11 2.1.2.1 Utbetalda ersättningar...11 2.1.2.1.1 Inkomstrelaterad dagpenning...11 2.1.2.1.2. Alterneringsersättningar...11 2.1.2.1.3 Studiesociala förmåner vid arbetskraftpolitisk vuxenutbildning...11 2.1.2.1.4 Utbildningsdagpenning...12 2.1.2.1.5 Företagarkassans andel av de förmåner som avser företagarnas efterskydd och betalas av löntagarkassan...12 2.1.3 Övrigas andelar av ersättningarna...12 2.1.3.1 Statens andel och arbetslöshetsförsäkringsfondens andel av förmånerna...12 2.1.3.2 Företagarkassans andel av de förmåner som avser företagarnas efterskydd och betalas av löntagarkassan...12 2.1.3.3 Förändring i ersättningsansvaret...12 2.1.3.4 Kostnadsföring av återkravsfordringar...13 2.1.4 Förvaltningskostnader...13 2.1.4.1 Personalkostnader...13 2.1.4.2 Avskrivningar...13 2.1.4.3 Kontrollavgiftskostnader...14 2.1.4.4 Kostnader för medlemsavgifter...14 2.1.4.5 Övriga förvaltningskostnader...14 2.1.5 Inkomst-/utgiftsrest av försäkringsverksamheten...15 2.1.6 Placerings- och finansieringsverksamhet...16

2 2.1.7 Övriga intäkter och kostnader...16 2.1.8 Räkenskapsperiodens resultat...16 2.1.9 Bokslutsdispositioner (gäller under övergångstid)...16 2.1.10 Räkenskapsperiodens överskott/underskott...16 2.2 BALANSRÄKNING...16 2.2.1 Balansräkningens form...16 2.2.2 Aktiva...17 2.2.2.1 Bestående aktiva...17 2.2.2.2 Rörliga aktiva...17 2.2.3 Passiva...17 2.2.3.1 Eget kapital...17 2.2.3.2 Avsättningar...18 2.2.3.3 Främmande kapital...18 2.2.3.3.1 Långfristigt...18 2.2.3.3.2 Kortfristigt...18 3. HANTERING OCH VÄRDERING AV PLACERINGAR OCH FORDRINGAR I BOKFÖRINGEN...19 3.1 BESTÅENDE AKTIVA...19 3.1.1 Placeringar...19 3.1.1.1 Aktier och andelar...20 3.1.1.1.1 Fastighets- och bostadsaktier...21 3.1.1.1.2 Övriga aktier och andelar...22 3.1.1.2. Fordringar...22 3.1.1.2.1 Placeringar i masskuldebrev...23 3.1.1.2.2 Övriga placeringar...25 3.2 RÖRLIGA AKTIVA...26 3.2.1 Finansiella värdepapper...26 3.2.1.1 Aktier och andelar...26 3.2.1.2 Övriga värdepapper...26 3.2.2 Kassa och bank...27 3.3 PLACERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHETENS POSTER...27 3.3.1 Intäkter...27 3.3.2 Kostnader...28 3.3.3 Övriga intäkter och kostnader...28 4. SÄRSKILDA FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR...29 4.1 ÅTERKRAV...29 4.1.1 Betalningsregisterkorrigeringar...29 4.1.2 Bokföring...30 4.1.3 Rättelser till skattemyndigheten och Pensionsskyddscentralen...31 4.2 BERÄKNING AV ÅRSVERKEN SOM SKALL ANGES I NOTERNA TILL RESULTATRÄKNINGEN...31 5. HANDLINGAR SOM SKALL LÄMNAS TILL FÖRSÄKRINGSINSPEKTIONEN...33 6. IKRAFTTRÄDANDE...33 7. BILAGEFÖRTECKNING...34 BILAGA I Formulär för bokslutets resultaträkning och balansräkning BILAGA II Schema för detaljerad resultaträkning och balansräkning som skall lämnas till Försäkringsinspektionen MODELLER FÖR NOTERNA TILL BOKSLUTET A Modeller för noterna till resultaträkningen B Modeller för noterna till balansräkningen C Modell för noter som avser personal och medlemmar i förvaltningsorgan D Modeller för de tilläggsuppgifter som skall lämnas till Försäkringsinspektionen

3 FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR FÖR ARBETSLÖSHETSKASSORNAS BOKSLUT 1. FÖRORDNINGAR ANGÅENDE ARBETSLÖSHETSKASSORNAS BOKFÖRING, BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE Enligt lagen om arbetslöshetskassor 13 3 mom. skall i en arbetslöshetskassas bokföring utöver bokföringslagen och bokföringsförordningen iakttas Försäkringsinspektionens föreskrifter och anvisningar. Arbetslöshetskassornas bokslut upprättas enligt bestämmelserna i lagen om arbetslöshetskassor 4 kap. samt enligt denna föreskrift. Förmånskostnader och finansieringsandelar skall bokföras och avstämmas månadsvis och inom två månader efter kalendermånadens utgång. Även övriga affärshändelser bokförs månadsvis eller med annan motsvarande periodisering inom två månader efter kalendermånadens eller periodens slut. Kontanta utbetalningar skall bokföras i tidsföljd utan dröjsmål och per dag. 1.2 Bokslutets och verksamhetsberättelsens innehåll samt allmänna bokslutsprinciper Arbetslöshetskassans bokslut skall innehålla en balansräkning som ger en bild av den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen, en resultaträkning som beskriver hur resultatet har uppkommit samt tilläggsuppgifter som skall lämnas i noter till balansräkningen och resultaträkningen. Till bokslutet bifogas en verksamhetsberättelse, i vilken viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av arbetslöshetskassans verksamhet meddelas. Bokslutet och verksamhetsberättelsen skall ge en rättvisande och tillräcklig bild av resultatet av arbetslöshetskassans verksamhet och dess ekonomiska ställning. Arbetslöshetskassans bokslut och verksamhetsberättelse samt en förteckning över bokföringsböckerna och verifikationsslagen samt information om på vilket sätt de förvaras skall föras in i en balansbok som skall vara bunden eller bindas in omedelbart efter bokslutet och vars sidor eller uppslag skall numreras. Bokslutshandlingarna skall vara överskådliga och bokslutet skall bilda en enhetlig helhet. Resultaträkningen och balansräkningen presenteras enligt givna scheman och ifyllnadsanvisningar i ett bokslut enligt bilaga I till denna föreskrift. Dessutom skall kassan, när kassan ansöker om finansieringsandelar enligt förordningen om verkställighet av lagen om arbetslöshetskassor (272/2001) 4, årligen lämna en detaljerad resultaträkning och balansräkning enligt bilaga II till Försäkringsinspektionen före utgången av april. För varje post i resultaträkningen och balansräkningen skall motsvarande uppgifter för den närmast föregående räkenskapsperioden anges (jämförelsetal). Om resultaträkningens eller balansräkningens specifikation har ändrats, skall jämförelsetalet om möjligt korrigeras. På samma sätt skall förfaras, om jämförelsetalet av något annat skäl inte är användbart. När bokslutet och den ingående balansen upprättas skall följande principer iakttas: - den bokföringsskyldige skall förutsättas fortsätta sin verksamhet - konsekvens skall iakttas när principerna och metoderna för upprättande av bokslutet tillämpas från en räkenskapsperiod till en annan - uppmärksamhet skall fästas vid affärshändelsernas faktiska innehåll och inte enbart på deras rättsliga form (principen om innehållet går före form) - försiktighet skall iakttas oberoende av räkenskapsperiodens resultat - den ingående balansen skall basera sig på den föregående räkenskapsperiodens utgående balans - de intäkter och kostnader som hänför sig till räkenskapsperioden skall tas upp utan hänsyn till datum för betalningen samt - varje tillgång och annan post som tas upp bland balansposterna skall värderas för sig.

4 1.2.1 Uppgifter i verksamhetsberättelsen I verksamhetsberättelsen skall uppgifter lämnas om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av arbetslöshetskassans verksamhet under räkenskapsperioden och som inte redovisas i resultaträkningen eller balansräkningen. Dessutom skall händelser som är väsentliga för arbetslöshetskassan anges i verksamhetsberättelsen, även om de inträffat efter räkenskapsperioden. Verksamhetsberättelsen skall även innehålla en bedömning av verksamheternas utveckling under innevarande räkenskapsperiod. Arbetslöshetskassans styrelse skall enligt lagen om arbetslöshetskassor 13 2 mom. i verksamhetsberättelsen ställa förslag till åtgärder beträffande kassans överskott eller underskott. Arbetslöshetskassans verksamhetsberättelse skall alltså innehålla en översikt över kassans verksamhet och i synnerhet de ändringar som inträffat under räkenskapsåret. I beskrivningen anges ändringar som är väsentliga för kassans verksamhet. Sådana faktorer vilkas ändringar kan vara av betydelse för bedömningen av resultaten är till exempel: - organisationsstrukturen - medlemskåren och medlemsavgifterna - betydande materiella och immateriella investeringar - betydande samarbetsavtal och projekt - resursernas omfattning; speciellt personal, verksamhetslokaler och anläggningstillgångar - intern och extern kontroll. 1.3 Upprättande av resultaträkning 1.3.1 Resultaträkningens form Resultaträkningen upprättas enligt huvudindelningen i schemat i bilaga I. Arbetslöshetskassan kan använda en noggrannare indelning i sin bokföring än i specifikationen under förutsättning att ordningsföljden inte ändras. I resultaträkningen förses poster som försämrar resultatet samt negativa differenser med förtecknet minus (- ). När intäkter och kostnader bokförs följs bruttoprincipen, om inte annat särskilt tillåtits. 1.4 Upprättande av balansräkning 1.4.1 Balansräkningens form Balansräkningen upprättas enligt huvudindelningen i balansschemat i bilaga I. 1.4.2 Värdering och periodisering 1.4.2.1 Allmänt stadgande Räkenskapsperiodens inkomster skall tas upp som intäkter i resultaträkningen. Från intäkterna skall som kostnader dras av de utgifter som sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. Övriga utgifter kan aktiveras i balansräkningen. 1.4.2.2 Fordringar, finansieringstillgångar och skulder Fordringarna värderas till nominellt belopp, som kan vara högst fordringarnas sannolika värde. Placeringsfordringar och återkravsfordringar värderas enligt nedan angivna föreskrifter angående dessa.

5 Värdepapper, som utgör finansieringstillgångar, och andra sådana finansieringsmedel upptas i balansräkningen till beloppet av anskaffningsutgiften. Om deras sannolika överlåtelsepris på bokslutsdagen är lägre än anskaffningsutgiften, värderas de till det sannolika överlåtelsepriset. Skulder värderas till nominellt belopp. Om skulden är bunden till ett index eller någon annan jämförelsegrund, värderas skulden till det högre belopp som den stiger till på grund av den förändrade jämförelsegrunden. Återkravsfordringar som avser förmåner upptas som övriga fordringar i balansräkningens rörliga aktiva. Föreskrifterna i kapitel 4 nedan skall följas vid fordringarnas kostnadsföring och vid en eventuell förnyad ansökan om statsandel och arbetslöshetsförsäkringsfondens andel. Värdepapper i vilka kassans likvida medel har placerats kortfristigt räknas som finansiella värdepapper. Finansiella värdepapper indelas i aktier och andelar samt i övriga värdepapper. Övriga värdepapper kan utgöras av bland annat obligationer, debenturer och övriga masskuldebrev samt överlåtbara bank- och företagscertifikat. Under balansposten kassa och bank upptas kontanta medel samt de banktillgodohavanden som inte är belagda med tidsbegränsning. 1.4.2.3 Periodisering av anskaffningsutgifter för materiella tillgångar 1.4.2.4 Uppskrivning Anskaffningspriset för materiella tillgångar som ingår i bestående aktiva aktiveras och bokförs som kostnader under verkningstiden i form av avskrivningar. Materiella tillgångar är mark- och vattenområden, byggnader och konstruktioner, maskiner och inventarier, övriga materiella tillgångar samt förskottsbetalningar för dessa och pågående anskaffningar. Uppskrivningar rekommenderas inte för en arbetslöshetskassa. 1.4.2.5 Nedskrivningar och återföringar Om den sannolika framtida intäkten från en tillgång eller investering som hör till bestående aktiva varaktigt är mindre än den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften, skall skillnaden kostnadsföras som en nedskrivning. Nedskrivningar på placeringar upptas i resultaträkningens kostnadsgrupp för placerings- och finansieringsverksamhet under nedskrivningar på bestående aktiva placeringar. Nedskrivningar på materiella tillgångar som tillhör bestående aktiva upptas i resultaträkningen under försäkringsverksamhetens förvaltningskostnader i gruppen avskrivningar. Om kostnadsföringen senast på bokslutsdagen visar sig vara obefogad, skall kostnadsföringen bokföras som en rättelse till kostnadsföringen i den aktiva grupp där nedskrivningen upptagits. Om en nedskrivning har bokförts för en tillgång skall tillgångens värde följas upp. Om värdet återgår, skall detta upptas i bokföringen under återförda nedskrivningar. Nedskrivningar på finansiella värdepapper som tillhör rörliga aktiva upptas i balansräkningens kostnadsgrupp för placerings- och finansieringsverksamhet som nedskrivningar av finansiella värdepapper. 1.5 Föreskrifter angående noter Bokslutet skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av verksamheten och den ekonomiska ställningen (rättvisande och tillräcklig bild). Om viktig information saknas i noterna enligt denna föreskrift för att ge en rättvisande och tillräcklig bild, skall tilläggsinformationen lämnas i noterna.

6 1.5.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noterna skall innehålla 1) uppgift om de värderingsprinciper och värderingsmetoder samt periodiseringsprinciper och periodiseringsmetoder som har följts vid upprättandet av bokslutet 2) motivering, om sättet att ställa upp resultaträkningen eller balansräkningen har ändrats, samt effekterna av ändringen 3) uppgift om rättelser som har gjorts i de uppgifter som ges om den föregående räkenskapsperioden 4) redogörelse, om uppgifterna beträffande den föregående räkenskapsperioden inte är jämförbara med uppgifterna för den räkenskapsperiod som gått ut 5) uppgift om intäkter och kostnader som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder samt rättelser av fel, om dessa inte är av ringa betydelse 6) uppgift om sådana delar av en enskild balanspost som gäller flera balansposter, om denna uppgift är väsentlig. 1.5.2 Noter till resultaträkningen Noterna skall innehålla 1) poster som ingår i extraordinära poster till den del som de inte framgår av resultaträkningen 2) redogörelse för de ändringar i avsättningar som ingår i intäkterna och kostnaderna En separat redogörelse är befogad när ändringarna i de obligatoriska avsättningarna inte är av ringa betydelse 3) arbetslöshetskassans andel av utbetalda ersättningar 4) specifikation av ändringar i ersättningsansvaren. 5) rättelser i finansieringsandelarna. Om en rättelsepost är väsentlig, skall en redogörelse lämnas av vilken framgår beloppet av varje enskild registrering samt orsaken till rättelsen. 1.5.3 Noter till balansräkningens aktiva 1) uppgift per balanspost angående skillnaden mellan återanskaffningsvärdet på placeringar och finansiella värdepapper (= marknadsvärde) och de aktiverade anskaffningsutgifterna, om uppgiften är väsentlig 2) väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna 3) ändringar i bestående aktiva per balanspost. 1.5.4 Noter till balansräkningens passiva 1) ökningar och minskningar av posterna i eget kapital samt överföringar mellan dessa poster 2) väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna 3) specifikation av avsättningar.

7 1.5.5 Säkerheter och ansvarsförbindelser Skulder för vilka arbetslöshetskassan har pantsatt, intecknat eller på annat sätt som säkerhet lämnat egendom, specificerade per säkerhetsslag för varje post av främmande kapital 1.5.6 Ansvarsförbindelser och ansvar som inte ingår i balansräkningen Specifikation över ansvarsförbindelser och ansvar som inte är upptagna i balansräkningen. Sådana ansvar är bl.a. leasinghyror samt övriga ekonomiska ansvar som är bindande för arbetslöshetskassan och som inte är upptagna i balansräkningen. 1.5.7 Noter angående personal och medlemmar i förvaltningsorgan Det genomsnittliga antalet anställda anges i årsverken specificerat per grupp Räkenskapsperiodens löner, arvoden, pensionskostnader och övriga lönebikostnader specificerade. Arbetskassans löner och arvoden per förvaltningsorgan, det sammanlagda beloppet av penninglån som beviljats dem samt de huvudsakliga räntevillkoren och övriga villkor för lånen, det sammanlagda beloppet av säkerheter och ansvarsförbindelser som gäller dem samt pensionsförbindelserna för dessa uppdrag. Med årsverken avses regelbunden normal årsarbetstid, i vilken övertid inte inräknas och inte heller annan arbetstid utöver den normala arbetstiden. Sjuktid med lön eller partiell lön minskar inte ett årsverke. Storleken på en heltidsanställd persons årsverke kan vara högst ett. Årsverket anges med en decimals noggrannhet. Beräkningen av årsverke beskrivs närmare i avsnitt 4.2. 1.5.8 För tillsynen skall dessutom följande noter till resultaträkningen inlämnas till Försäkringsinspektionen som bilaga till den slutliga ansökan om finansieringsandel 1) förskottsbetalningar, saldo vid årsskiftet Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa 11 kap. 8 kan jämkad arbetslöshetsförmån betalas i förskott. Kassan skall bifoga en uppgift i noterna till bokslutet om hur mycket förskott utan beslut som har utbetalats vid räkenskapsperiodens slut. 2) kostnadsföringar av återkraven De återkrav som har bokförts som kassans kostnader anges specificerade för varje enskilt bokfört belopp liksom orsaken till kostnadsföringen. Endast sådana bokförda kostnader på några cent som uppkommer vid avrundningar av återkrävda belopp behöver inte anges i noterna. 1.6 Bokslutets underskrift, balansbok, specifikationer till balansräkningen och till noterna Bokslutets underskrift Balansbok Arbetslöshetskassans styrelse och arbetslöshetskassans direktör skriver under arbetslöshetskassans bokslut och verksamhetsberättelse. Till det bokslut och den verksamhetsberättelse som lämnas till Försäkringsinspektionen eller annars publiceras skall arbetslöshetskassan bifoga en kopia av revisionsberättelsen. Bokslutet och verksamhetsberättelsen samt en förteckning över bokföringsböckerna och verifikationsslagen samt information om på vilket sätt de förvaras skall föras in i en balansbok, som skall vara bunden eller bindas in omedelbart efter bokslutet och vars sidor eller uppslag skall numreras. Bokslutet skall verifieras med specifikationer till balansräkningen samt till noterna. Specifikationerna skall dateras och undertecknas av utfärdarna.

8 Balansspecifikationer Specifikationer av noter Balansspecifikationerna utgörs av detaljerade förteckningar per grupp som visar i balansräkningen vid räkenskapsperiodens utgång upptagna 1) bestående aktiva; 2) rörliga aktiva; 3) främmande kapital, samt 4) avsättningar. De specifikationer till noterna som anges i bilagorna till punkterna 1.5.5 och 1.5.6 skall förtecknas per grupp. En förteckning eller en särskild bokföring skall upprätthållas under räkenskapsperioden för förändringarna i dessa specifikationer, om uppgifterna inte framgår av huvudbokföringen. I posten rörliga aktiva skall fordringarna i punkten Avräkningsfordringar från företagarkassor anges specificerade per företagarkassa. I främmande kapital skall under punkten Företagarkassas avräkningsskuld till löntagarkassa anges skulden specificerad per kassa. 1.7 Register och bokföringsmaterialets förvaring Register Handlingarnas förvaring Arbetslöshetskassan skall ha ett kontinuerligt uppdaterat register eller motsvarande förteckning över medlemmarna och förmånsmottagarna. Bokföringsböckerna samt kontoplanen med anteckningar om tillämpningsperiod skall bevaras minst tio (10) år efter räkenskapsperiodens utgång, ordnade så att det utan svårighet kan konstateras på vilket sätt databehandlingen har utförts Räkenskapsperiodens verifikationer, korrespondensen och avstämningarna vid maskinell bokföring samt annat bokföringsmaterial än sådant som nämns i föregående stycke skall bevaras minst sex (6) år efter utgången av det år under vilket räkenskapsperioden gått till ända. Verifikationerna skall förvaras i den ordning de bokförts eller annars ordnade så att sambandet mellan verifikationerna och noteringarna i bokföringen utan svårighet kan konstateras. Förvaringen av bokföringsmaterial som avser stöd beviljat genom program i Europiska unionens strukturfond regleras i Rådets förordningar (EEG) nr 2082/93 och (EG) 1260/1999 samt Kommissionens förordning (EG) nr 2355/2002. Dessutom har arbetsministeriet 23.10.2003 utfärdat ett brev som berör ärendet (2669/0551/2003). Verifikationerna och registreringarna i bokföringen får utföras i maskinläsbart datamedium, förutsatt att de vid behov kan tas fram i läsbar form. Bokföringsmaterialet, förutom balansboken, får förvaras i maskinläsbart datamedium. När bokföringsmaterialet, förutom balansboken, förvaras i enbart maskinellt datamedium, skall materialet förvaras i två maskinella datamedier under räkenskapsperioden och även efteråt. Om verifikationerna förvaras i läsbar skriftlig form i original på papper, kan bokföringsmaterialet förvaras under räkenskapsperioden och även efteråt i endast ett maskinellt datamedium som skall vara säkrat. Delbokföring som upprätthålls i maskinellt datamedium skall avstämmas eller på annat sätt bekräftas att del- eller grundbokföringens verifikationer, affärshändelser och noteringar i bokföringen har behandlats fullständigt i huvudbokföringen.

9 Bokföringsmaterialet skall inom tre månader efter räkenskapsperiodens slut överföras permanent till det datamedium där materialet förvaras och där de lagrade uppgifterna inte kan ersättas med nya uppgifter eller där det genom kontrollkalkyl eller på annat sätt kan påvisas att de befintliga uppgifterna är oförändrade.

10 2. INNEHÅLLET I RESULTATRÄKNINGENS OCH BALANSRÄKNINGENS KONTON 2.1 Resultaträkning Arbetslöshetskassans resultaträkning uppgörs enligt huvudindelningen i resultaträkningsschemat i bilaga I. Till den finansieringsandelsansökan som lämnas till Försäkringsinspektionen bifogas resultaträkningens detaljerade specifikation (bilaga II). Trots att bokföringsförordningen 1 kap. 11 3 mom. föreskriver att en benämning skall utelämnas ur resultaträkningen, om det under en enskild benämning inte förekommer några siffror för denna och föregående räkenskapsperiod, skall kassan i dessa fall ändå i resultaträkningens detaljerade specifikation ange för information siffran 0,00. 2.1.1 Premieintäkter 2.1.1.1 Medlemsavgifter I resultaträkningen upptas räkenskapsperiodens redovisade medlemsavgifter som intäkt enligt prestationsprincipen. Medlemsavgifter som avser räkenskapsperioden, men som erhålls under följande räkenskapsperiod, upptas i resultaträkningen som intäkt och i balansräkningens aktiva under punkten premiefordringar. Periodiseringen skall utföras så, att de medlemsavgifter som avser föregående år och beräknas inkomma under januari månad som följer på räkenskapsperioden värderas i periodiseringen, medan fordringar som beräknas inkomma senare värderas med iakttagande av väsentlighetsprincipen. Om arbetslöshetskassan under räkenskapsperioden har mottagit medlemsavgifter som avser den kommande räkenskapsperioden, inräknas inte dessa i räkenskapsperiodens intäkter utan upptas i balansräkningens passiva under passiva resultatregleringar. 2.1.1.2 Övriga intäkter av försäkringsverksamheten 2.1.1.2.1. Andelar till förvaltningskostnader Arbetslöshetskassan får statsandelar och andelar från arbetslöshetsförsäkringsfonden till sina förvaltningskostnader. Dessa upptas i resultaträkningen som intäkter. Dessa poster noteras i bokföringen utgående från erlagd inkomstrelaterad dagpenning för tilläggsdagar, inkomstrelaterad dagpenning för permitteringstid och övrig inkomstrelaterad dagpenning samt utgående från alterneringsersättningar, studiesociala förmåner och utbildningsdagpenning som berättigar till statsandel eller andel från arbetslöshetsförsäkringsfonden. De förvaltningsbidrag som mottas på basis av arbetskassans genomsnittliga medlemsantal bokförs som intäkt. Andelarna av förvaltningskostnaderna på basis av medlemmarna bokförs på egna konton. Likaså bokförs de tillägg till inkomstrelaterad dagpenning, utbildningsdagpenning och inkomststödsbeslut som erläggs till löntagarkassorna i form av arbetslöshetsförsäkringsfondens andelar för förvaltningskostnadsersättning som intäkt på egna konton. Av andelen för de ovan uppräknade obetalda inkomstrelaterade dagpenningarna, alterneringsersättningarna och utbildningsdagpenningarna (=ersättningsansvar) redovisas inte andelen för förvaltningskostnader. Om mottagna förskott som avser statens och arbetslöshetsförsäkringsfondens andelar till förvaltningskostnader är mindre än de slutliga andelarna som utbetalas enligt ovan angivna grunder, upptas skillnaderna som avräkningsfordringar och, om förskotten är större än de slutliga andelarna, som avräkningsskulder i balansräkningen. I rättelseposter korrigeras posterna för statsandelar och arbetslöshetsförsäkringsfondens andelar i föregående bokslut med skillnaden mellan uppskattade och mottagna poster.

11 2.1.1.2.2 Övriga intäkter av försäkringsverksamheten Som övriga intäkter av försäkringsverksamheten bokförs belopp som redan bokförts som kostnad och försäkringskassans förlust, men som efter återkrav senare återbetalas. 2.1.2 Ersättningskostnader 2.1.2.1 Utbetalda ersättningar 2.1.2.1.1 Inkomstrelaterad dagpenning Utbetalningarna av arbetslöshetskassornas förmåner sköts med hjälp av arbetslöshetskassans betalningssystem. Uppgifterna noteras i bokföringen enligt betalningssystemets utskrift. I bokföringen används avsedda konton enligt denna föreskrifts bilaga II för bokföring av såväl utgifterna för inkomstrelaterad dagpenning som för återkrav, korrigeringar och rättelser. Som företagarnas inkomstrelaterade dagpenning bokför företagarkassorna endast utbetald företagardagpenning. Löntagarkassorna upptar i denna punkt utbetalda företagardagpenningar som bygger på företagarens efterskydd. Arbetslöshetskassan skall årligen senast den 15 januari som bilaga till finansieringsandelsansökan lämna ett separat sammandrag ur betalningsregistret, i vilket sammanställs beloppen av de förmåner som kassan utbetalat liksom återkrav och rättelser. Återkraven specificeras i det sammandrag som årligen sammanställs ur betalningsregistret enligt anvisningarna i punkt 4.1 i denna föreskrift. Om inte samtliga rättelser som registrerats i bokföringen har gjorts i betalningsregistret, skall arbetslöshetskassan förutom sammandraget av uppgifterna i statsandelsansökan separat meddela de belopp som inte rättats i betalningsregistret med en noggrannhet som motsvarar de konton som används i bokföringen. Sammandraget ur betalningsregistret och eventuella för hand noterade transaktioner i bokföringen skall avstämmas mot bokföringens uppgifter. Inkomstrelaterad dagpenning som utbetalts till medlem i arbetslöshetskassan i Norden och andra EU/EESländer upptas i betalningsregistret på samma sätt som annan dagpenning. Nettobeloppet av dagpenning som utbetalats i Norden bokförs under räkenskapsperioden som en egen post som minskar övrig inkomstrelaterad dagpenning. Som en separat bokslutspost bokförs efter räkenskapsperiodens slut de andelar som beräknats enligt nettobeloppen och enligt samlingsstatistiken som rättelseposter till SHM:s och arbetslöshetsförsäkringsfondens andelar på tillämpliga konton i inkomstgruppen övrigas andelar av ersättningar. Nettobeloppet av dagpenning som utbetalats i övriga EU/EES-länder upptas i balansräkningens passiva resultatregleringar. I samband med årsavräkningen debiteras eller kvittas ett belopp som motsvarar nettoersättningen i den statsandel som tillhör arbetslöshetskassan. 2.1.2.1.2. Alterneringsersättningar Alterneringsersättningar, de andelar från staten och arbetslöshetsförsäkringsfonden som avser dessa samt ersättningsansvaret för obetalda alterneringsersättningar behandlas enligt samma principer som inkomstrelaterad dagpenning. Återkrav av alterneringsersättningar behandlas i bokföringen på samma sätt som återkraven av inkomstrelaterad dagpenning. 2.1.2.1.3 Studiesociala förmåner vid arbetskraftpolitisk vuxenutbildning Studiesociala förmåner, de andelar från staten och arbetslöshetsförsäkringsfonden som avser dessa samt ersättningsansvaret för obetalda studiesociala förmåner behandlas enligt samma principer som inkomstrelaterad dagpenning. Återkrav av studiesociala förmåner behandlas i bokföringen på samma sätt som återkraven av inkomstrelaterad dagpenning.

12 De studiesociala förmånerna bokförs på avsedda konton enligt bilaga II till denna föreskrift. 2.1.2.1.4 Utbildningsdagpenning Utbildningsdagpenning för arbetslösas frivilliga utbildning som främjar yrkesfärdigheterna, de andelar från staten och arbetslöshetsförsäkringsfonden som avser dessa samt ersättningsansvaret för obetald utbildningsdagpenning behandlas enligt samma principer som inkomstrelaterad dagpenning. Återkrav av utbildningsdagpenning behandlas i bokföringen på samma sätt som återkraven av inkomstrelaterad dagpenning. 2.1.2.1.5 Företagarkassans andel av de förmåner som avser företagarnas efterskydd och betalas av löntagarkassan Endast företagarkassorna noterar i resultaträkningen i denna post kassans finansieringsskyldigheter för de förmåner som avser företagarnas efterskyddsförmåner och som utbetalas av löntagarkassan i punkten betalda ersättningar enligt den utredning som kassan får från arbetslöshetsförsäkringsfonden. I balansräkningen upptas motsvarande belopp under kortfristiga avräkningsskulder till löntagarkassa. 2.1.3 Övrigas andelar av ersättningarna 2.1.3.1 Statens andel och arbetslöshetsförsäkringsfondens andel av förmånerna I resultaträkningen upptas som förmånskostnadsminskande poster de statsandelar och arbetslöshetsförsäkringsfondens andelar som avser förmåner som har betalats ut under räkenskapsperioden. Om de mottagna förskotten som avser statsandelar och arbetslöshetsförsäkringsfondens andelar är mindre än de finansieringsandelar som beräknats utgående från utbetalda förmåner, upptas skillnaden som avräkningsfordring i balansräkningen. För stora förskott på statens och arbetslöshetsförsäkringsfondens andelar som har mottagits under räkenskapsperioden räknas inte som räkenskapsperiodens intäkter utan de upptas som avräkningsskulder i balansräkningens passiva. I rättelseposter korrigeras det föregående bokslutets poster som avser statens och arbetslöshetsförsäkringsfondens andelar. Om dessa rättelseposter är väsentliga, skall de specificeras i en redogörelse i noterna till resultaträkningen. 2.1.3.2 Företagarkassans andel av de förmåner som avser företagarnas efterskydd och betalas av löntagarkassan Endast löntagarkassorna anger i denna punkt som egna poster de enligt betalningssystemet per förmånsslag beräknade andelarna av företagarkassans förmåner som avser företagarnas efterskydd. Motsvarande poster noteras i balansräkningens avräkningsfordringar. 2.1.3.3 Förändring i ersättningsansvaret Ersättningsansvaret utgörs av inkomstrelaterad dagpenning för tilläggsdagar, inkomstrelaterad dagpenning för permitteringstid och övrig inkomstrelaterad dagpenning för löntagare och företagare som avser räkenskapsperioden men som utbetalas i januari månad efter periodens slut eller senare, liksom de poster av alterneringsersättningar och utbildningsdagpenning till löntagare och företagare samt studiesociala förmåner till löntagare och företagare som avser räkenskapsperioden men som betalas efter periodens slut. Ersättningsansvaret beräknas med iakttagande av ovannämnda poster som har utbetalats i januari efter periodens slut enligt utbetalningsuppgifterna och poster som skall betalas senare enligt väsentlighetsprincipen med användning av bl.a. tidigare års betalningsuppgifter som grund. I beräkningen av ersättningsansvaret iakttas de statsandelar och arbetslöshetsförsäkringsfondens andelar som kommer att erhållas för de poster som inte är utbetalda enligt statsandelarna och arbetslöshetsförsäkringsfondens andelar vid respektive tidpunkt.

13 I balansräkningen upptas nettobeloppet av ersättningsansvaret som en egen post i kortfristiga skulder. Ersättningsansvarets förändring under räkenskapsperioden, dvs. skillnaden mellan räkenskapsperiodens ersättningsansvar och föregående räkenskapsperiods ersättningsansvar, bokförs som kostnad i resultaträkningens ersättningskostnader. En ökning (-) av ersättningsansvaret ökar kostnaderna och en minskning av kostnadsansvaret (+) minskar kostnaderna. 2.1.3.4 Kostnadsföring av återkravsfordringar Återkravsfordringar som inte har kunnat drivas in och som inte fyller kraven i tillämpningsanvisningarna och föreskrifterna för återkrav avseende förnyad statsandel och andel från arbetslöshetsförsäkringsfonden bokförs som kassans kostnad. Kostnadsföringen är endast möjlig i ytterst sällsynta undantagsfall, till exempel om detta avser ett sådant fel från kassans sida där ett återkrav entydigt skulle leda till skadeståndsskyldighet för kassan. Arbetslöshetskassan har inte rätt att få finansieringsandelar för oindrivna överbetalningar, då en fordran som fastställts genom ett återkravsbeslut har preskriberats, dvs. då arbetslöshetskassan inte har avbrutit fordringens preskription på stadgat sätt inom utsatt tid. I dessa fall måste kassan bokföra fordringen som egen kostnad. En redogörelse för kostnadsföringen skall lämnas i noterna till resultaträkningen. Återkravsfordringar som uppkommit före år 1999 för vilka kassan inte kan fatta beslut om att avstå från återkraven och som kassan inte längre kan återkräva skall bokföras som kassans kostnad under år 2005. 2.1.4 Förvaltningskostnader 2.1.4.1 Personalkostnader 2.1.4.2 Avskrivningar Arbetslöshetskassans förvaltningskostnader som bokförts enligt prestationsprincipen upptas specificerade enligt resultaträkningens schema. I personalkostnaderna medtas endast löner och arvoden samt lönebikostnader som fastställs direkt på lönen såsom socialskyddsavgifter, obligatoriska och frivilliga personförsäkringspremier samt pensionskostnader. I löner och arvoden upptas löner till anställda vid arbetslöshetskassan samt arvoden som har utbetalats till andra personer, t.ex. styrelsemedlemmar. I en rättelsepost till löner och arvoden upptas dagpenning från sjuk- och olycksförsäkring. I löner och arvoden upptas löner och arvoden för vilka förskottsinnehållning skall verkställas och för vilka socialskyddsavgift redovisas. I pensionskostnader upptas kostnader som avser både obligatoriska och frivilliga pensionssystem. I övriga lönebikostnader upptas kostnader som är direkt beroende av lönen, såsom socialskyddsavgifter, samt kostnader som beror på andra personförsäkringar än pensionsförsäkringar. Anskaffningsutgiften för materiella tillgångar som ingår i bestående aktiva aktiveras och bokförs som kostnader under verkningstiden i form av planenliga avskrivningar. Anskaffningsutgiften för licenser förvärvade mot vederlag samt liknande rättigheter och tillgångar som ingår i immateriella tillgångar aktiveras. Anskaffningsutgiften för övriga immateriella tillgångar, exempelvis utvecklingskostnader, får aktiveras med iakttagande av särskild försiktighet. Grundläggnings- och forskningsutgifter bokförs som räkenskapsperiodens kostnad. Den valda avskrivningsmetoden tillämpas kontinuerligt under olika räkenskapsperioder, om inte särskilda skäl finns för att ändra metod. Grunderna för de årliga avskrivningar som arbetskassorna använder är följande: - högst 25 % av utgiftsresten för maskiners, inventariers och övriga med dessa jämförbara tillgångars anskaffningsutgift. Med den sannolika livslängden som grund kan ovannämnda tillgångar bokföras som linjär avskrivning under 3-5 år; - anskaffningsutgiften för sådana materiella tillgångar vilkas ekonomiska livslängd är högst 3 år får bokföras som kostnad under anskaffningsåret;

14 - anskaffningsutgiften för immateriella rättigheter (t.ex. dataprograms användningsrätt) och övriga långfristiga utgifter avskrivs i form av linjär avskrivning under 3-5 år; samt - om tillgångens anskaffningspris är högst 850 euro kan anskaffningsutgiften bokföras som kostnad. 2.1.4.3 Kontrollavgiftskostnader I kontrollavgiftskostnader upptas de kontrollavgifter som Försäkringsinspektionen årligen debiterar och som orsakas av tillsynen över arbetslöshetskassorna. 2.1.4.4 Kostnader för medlemsavgifter I kostnader för medlemsavgifter upptas medlemsavgifterna till Stödkassan för arbetslöshetskassorna och medlemsavgift till Arbetslöshetskassornas Samorganisation. Övriga eventuella medlemsavgifter upptas i posten Övriga ospecificerade förvaltningskostnader. 2.1.4.5 Övriga förvaltningskostnader Kostnader för utbetalning av förmåner Köpta databehandlingstjänster Tjänster köpta av förbundet I kostnader för utbetalning av förmåner bokförs alla de fakturor från betalningssystemens leverantörer som direkt avser utbetalning av förmåner och återkrav. Här upptas även andra kostnader än de kostnader som programvaruhusen fakturerar för utbetalning och återkrav, t.ex. kostnader för E-brev. Som förmånsbetalningskostnader bokförs även kostnader som uppkommer vid frågor angående kassans medlemmar till befolkningsregistret liksom till andra datakällor. Som köpta databehandlingstjänster bokförs andra databehandlingskostnader än de som avser betalning av förmåner, t.ex. databehandlingskostnader för medlemsavgiftssystem, ekonomisystem, ärendehanteringssystem och arkiveringssystem. Om kassan köper dessa tjänster så att utomstående sköter t.ex. hela bokföringen och den övriga redovisningen, skall kostnaderna bokföras under punkten Övriga köpta tjänster. Arbetslöshetskassan kan köpa vissa administrativa funktioner av fackförbundet, när detta är ekonomiskt motiverat. I detta fall skall debiteringarna inbördes bygga på kostnader som beräknas enligt orsaksprincipen. Beräkningarna förvaras som bilagor till debiteringsfakturorna. Om det är möjligt att särskilja kassans andel i en faktura som avser förbundets och arbetslöshetskassans gemensamma verksamhet, skall arbetslöshetskassans andel bokföras direkt i sitt utgiftsslag. Kostnader som bygger på uppskattning, t.ex. genom tjänsteavtal eller på annat sätt, och uppdelas enligt en bestämd procentandel, bokförs som förbundets debitering i det aktuella kostnadsslaget. Avtalen om de fördelningsgrunder som följs vid debiteringen, liksom kontrollerna av dessa, skall registreras i arbetslöshetskassans styrelseprotokoll. Personaltjänster som köps av förbundet Under punkten personaltjänster som köps av förbundet bokförs endast lönekostnaderna för köpta personaltjänster (även löner och lönebikostnader för kassans ombud när dessa utför arbete för kassan) inklusive hithörande direkta lönebikostnader. Övriga kostnader som förbundet debiterar Under denna punkt bokförs sådana kostnader för administrativ verksamhet som köpts av förbundet och som inte kan specificeras för bokföring per utgiftsslag. Här bokförs bl.a. de kostnader som uppkommer vid upprätthållandet av medlemsregistret, med undantag för lönekostnaderna för den person som sköter medlemsregistret, liksom exempelvis kostnader som orsakas kassan på grund av regionkontorens kostnader eller ombudens verksamhet. Här bokförs endast sådana uppskattade kostnader som inte kan hänföras till aktuellt kostnadsslag.

15 Övriga tjänster som köpts av andra Expeditionskostnader Kostnader för kontorslokal Kostnader för kassamöten Informationskostnader I övriga köpta tjänster bokför arbetslöshetskassan t.ex. kostnader som avser ekonomiförvaltning, om kassan köpt hela tjänsten från utomstående. Även t.ex. utlagda datastödtjänster, dokumentförstöringstjänster, budtjänster och revisionskostnader tillhör denna grupp. Här bokförs posthanterings-, telefon-, kontorsmaterial-, trycknings- och andra motsvarande kontorskostnader samt till exempel försäkringar. Likaså bokförs under denna punkt service- och hyreskostnader för maskiner och utrustningar som finns i egna lokaler. Om det t.ex. är möjligt att särskilja kassans del i fakturor som förbundet betalar till posten, telefonbolaget etc. bokförs kassans andel här. I kostnader för kontorslokal bokförs kontorslokalernas hyror och skötselvederlagen för de kontorslokaler som kassan äger liksom el-, uppvärmnings-, bevaknings- och städkostnader. Även de lokalkostnader som förbundet fakturerar bokförs direkt under denna punkt, om ett separat avtal uppgjorts för dessa. Här upptas alla kostnader under räkenskapsperioden som avser ordinarie eller extra stämmor för kassans medlemskår eller representantskap med undantag för de möteskostnader som förbundet debiterar och som bokförs separat under punkten Kassans möten som förbundet debiterar. På motsvarande sätt bokförs kostnaderna som delegationskostnader eller av förbundet debiterade delegationskostnader samt som styrelsekostnader eller av förbundet debiterade styrelsekostnader. Här bokförs kassans informationskostnader, till exempel kostnader för medlemsinformation och kostnader för kassan vid arrangemang av informationsmöten (lokalhyror o.d. utgifter). Informationskostnader som förbundet debiterar Personalens resekostnader Informationskostnaderna bokförs här när förbundet fakturerar kostnaderna. I personalens (och ombudens) resekostnaders bokförs även resekostnader i samband med utbildning samt taxikostnader. Övriga kostnader för personalen Övriga personalkostnader än de som direkt avser lönen, såsom utbildnings-, arbetshälsovårds-. personalmåltids- och rekreationsverksamhetskostnader, även ombudens motsvarande kostnader, bokförs här. Övriga ospecificerade förvaltningskostnader I övriga ospecificerade förvaltningskostnader bokförs t.ex. avräkningskostnader enligt lagen om utmätning, övriga indrivningskostnader, skattehöjningar och felavgifter, ansvarsförsäkringar, kostnader för Försäkringsinspektionens avgiftsbelagda prestationer och liknande poster. 2.1.5 Inkomst-/utgiftsrest av försäkringsverksamheten Försäkringsverksamhetens inkomst/utgiftsrest är en mellansumma i resultaträkningens huvudkolumn.

16 2.1.6 Placerings- och finansieringsverksamhet I gruppen Placerings- och finansieringsverksamhet upptas placeringsverksamhetens och finansieringsverksamhetens intäkter och kostnader separat enligt bruttoprincipen. Som egna underpunkter upptas bokförda nedskrivningar på placeringar och värdepapper. Placerings- och finansieringsverksamhetens poster bokförs enligt följande: - avkastning på aktier och andelar (t.ex. dividender, vinstandelar från fondandelar) - ränteintäkter för placeringar bland bestående aktiva (t.ex. masskuldebrevsplaceringar, periodisering av masskuldebrevs över- eller underkurs som ränteintäktens rättelsepost) - övriga ränteintäkter (t.ex. banktillgodohavanden och lånefordringar i rörliga aktiva) - hyresintäkter (t.ex. från bostadsaktier) - övriga placerings- och finansieringsintäkter (t.ex. vinster vid försäljning av tillgångar) - återförda nedskrivningar - nedskrivningar på placeringar bland bestående aktiva (t.ex. aktier och andelar) - nedskrivningar på finansiella värdepapper (t.ex. fondandelar, obligationer och andra masskuldebrev som behandlas som kortfristiga placeringar) - räntekostnader (t.ex. räntekostnader för likviditetslån) - övriga placerings- och finansieringskostnader (t.ex. kostnader för fastighetsaktier förutom kostnader för skötsel och skötselvederlag som avser lokaler i eget bruk, övriga finansieringskostnader som orsakas av likviditetslån, förluster vid försäljning av tillgångar). 2.1.7 Övriga intäkter och kostnader I denna post upptas sådana intäkter och kostnader som avser händelser av engångsnatur som avviker från arbetslöshetskassans ordinarie verksamhet. I intäkterna upptas som egen post bidrag som eventuellt erhållits från Arbetslöshetskassornas Stödstiftelse, donationer, utjämning från Arbetslöshetskassornas Stödkassa för att täcka föregående års underskott och statens tilläggsandel samt utjämning av medlemsavgift. 2.1.8 Räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat erhålls när ersättningskostnaderna och förvaltningskostnaderna ökade/minskade med eventuella nettointäkter av/nettokostnader för placerings- och finansieringsverksamheten och övriga intäkts- och kostnadsposter dragits av från försäkringsverksamhetens intäkter. 2.1.9 Bokslutsdispositioner (gäller under övergångstid) För kommande utgifter har arbetslöshetskassan haft möjlighet att i sitt bokslut avsätta reserver för kassans möteskostnader i de fall då mötena inte hålls varje år. Från år 2005 är det inte längre tillåtet för kassan att avsätta sådana reserver, utan möteskostnaderna bokförs i sin helhet som kostnad för det år då mötet hålls. Äldre reserver skall upplösas senast under det kalenderår då det möte för vilket reserven avsatts hålls. 2.1.10 Räkenskapsperiodens överskott/underskott 2.2 Balansräkning Räkenskapsårets överskott anges innan överskottet överförs till utjämningsfonden. Räkenskapsårets underskott anges innan underskottet täcks ur utjämningsfonden. Registreringar som avser överskottets överföring till utjämningsfonden eller underskottets täckning utförs mellan posterna på det sätt som anges i punkt 2.2.3.1. 2.2.1 Balansräkningens form Balansräkningen uppgörs enligt huvudindelningen i balansschemat i bilaga I. Till den finansieringsandelsansökan som lämnas till Försäkringsinspektionen bifogas balansräkningens detaljerade specifikation (bilaga II). Trots att bokföringsförordningen 1 kapitlet 11 3 mom. föreskriver att

17 en benämning skall utelämnas ur balansräkningen, om det under en enskild benämning inte förekommer några siffror för denna och föregående räkenskapsperiod, skall kassan i dessa fall ändå i balansräkningens detaljerade specifikation ange för information siffran 0,00. Arbetslöshetskassan kan använda mer detaljerad indelning i bokföringen än balansräkningens schema och specifikation, under förutsättning att den detaljerade specifikation som lämnas till Försäkringsinspektionen inte ändras. I balansräkningens bestående aktiva skall immateriella och materiella tillgångar samt placeringar upptas. I rörliga aktiva upptas specificerade fordringar uppdelade i långfristiga och kortfristiga finansiella värdepapper samt kassa och bank. I passiva upptas eget kapital, avsättningar samt främmande kapital uppdelat i långfristigt och kortfristigt. I eget kapital upptas utjämningsfonden, de föregående räkenskapsperiodernas överskott eller underskott samt räkenskapsperiodens överskott eller underskott. 2.2.2 Aktiva 2.2.2.1 Bestående aktiva 2.2.2.2 Rörliga aktiva 2.2.3 Passiva 2.2.3.1 Eget kapital Bestående aktiva utgörs av sådana poster som är avsedda att ge intäkter löpande under flera räkenskapsperioder. Bestående aktiva består av immateriella och materiella tillgångar och placeringar. De bestående aktivas immateriella tillgångar är rättigheter som överlämnas separat, såsom dataprograms användarrätter. Bestående aktivas materiella tillgångar utgörs av byggnader, maskiner och inventarier samt övriga materiella tillgångar. Bestående aktivas placeringar utgörs av värdepapper i anläggningstillgångar, värdepapper anskaffade i syfte att placera tillgångar och säkra tillgångar samt masskuldebrevsplaceringar och lånefordringar. Rörliga aktiva är poster med kort verkningstid som inte är avsedda att ge avkastning under flera räkenskapsperioder. Rörliga aktiva (finansieringstillgångar) är fordringar uppdelade i långfristiga och kortfristiga, finansiella värdepapper samt kassa och bank. Lånefordringarna bokförs som egen post i långfristiga fordringar. Kortfristiga fordringar består av lånefordringar, avräkningsfordringar, premiefordringar, övriga fordringar samt resultatregleringar. Som långfristig anses en fordring eller del av fordring som förfaller senare än inom ett år. Kortfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter exakt ett år eller kortare tid. Skillnaderna bokförs i avräkningsfordringar när förskotten på statsandelarna och andelarna från arbetslöshetsförsäkringsfonden som erhållits från staten och/eller arbetslöshetsförsäkringsfonden är mindre än de andelar som beräknats utgående från förmånerna. I övriga fordringar upptas återkravsfordringar som avser medlemmar och skattemyndigheten. Övriga fordringar, som uppstår vid rättelser och kompletteringar i bokföringen enligt kontantprincipen före bokslutets uppgörande enligt prestationsprincipen, upptas som passiva resultatregleringar. Poster i det egna kapitalet, utjämningsfond, föregående räkenskapsperioders överskott (underskott) och räkenskapsperiodens överskott (underskott) upptas i balansräkningen som egna poster. Föregående räkenskapsperiods överskott skall vara överfört till utjämningsfonden. Om utjämningsfondens storlek uppgår till den högsta tillåtna, skall den del som överstiger högsta tillåtna belopp vara överförd till kontot för föregående räkenskapsperioders överskott.

18 2.2.3.2 Avsättningar 2.2.3.3 Främmande kapital Föregående räkenskapsperiods underskott skall vara täckt ur utjämningsfonden enligt lagen om arbetslöshetskassor. Om utjämningsfonden är den största tillåtna och överskott har överförts förutom till utjämningsfonden även till kontot för föregående räkenskapsperioders överskott, kan ett underskott täckas förutom ur utjämningsfonden även från kontot för föregående räkenskapsperioders överskott. Den andel som inte täcks registreras på kontot för föregående räkenskapsperioders underskott, där underskottet täcks av det överskott för räkenskapsperioden som bildas av utjämning från Arbetslöshetskassornas Stödkassa och/eller statsandelen. I punkten avsättningar bokförs det pensionsansvar som arbetskassans egna pensionärer medför. Främmande kapital indelas i långfristigt och kortfristigt. Under långfristigt främmande kapital specificeras lån från penninginstitut och pensionslån samt övriga lån för sig. Under kortfristiga lån specificeras förutom dessa även erhållna förskott, avräkningsskulder, förskottsinnehållningsskulder, ersättningsansvar, övriga skulder och passiva resultatregleringar. I posten Lån från penninginstitut ingår t.ex. banklån, finansieringslån från försäkringsbolag och pensionsbolag eller institut. I posten pensionslån upptas endast återlånade medel av egna pensionspremier. Som kredit vid checkkrediter med avtalad limit behandlas endast den vid respektive tidpunkt utnyttjade checkkrediten. 2.2.3.3.1 Långfristigt En långfristig skuld förfaller till betalning efter mer än ett års tid. I balansräkningen specificeras dessa enligt balansräkningens schema. Amorteringar som förfaller under året, efter exakt ett år eller kortare tid, skall anges som kortfristigt främmande kapital. 2.2.3.3.2 Kortfristigt En kortfristig skuld förfaller till betalning inom exakt ett år eller kortare tid. Andelar som erhållits i för stor utsträckning från staten och/eller arbetslöshetsförsäkringsfonden bokförs som avräkningsskulder. Inköpsskulder och övriga skulder, som uppstår vid rättelser och kompletteringar i en bokföring enligt kontantprincipen före bokslutets uppgörande enligt prestationsprincipen, upptas som passiva resultatregleringar.