Beroendemottagningarna i Gävleborgs län 2009

Arbetsrapport 2010:6 Beroendemottagningarna i Gävleborgs län 2009 Besökare med erfarenhet av att injicera narkotika Ann Lyrberg Per Åsbrink

Arbetsrapport 2010:6 FoU Välfärd Region Gävleborg Grafisk form: Baringo reklam & kommunikation, Gävle Tryck: Backman Info, Gävle 2

Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Frågeställningar.. 4 Avgränsning 5 Metod.. 5 Bortfall. 5 Besökare med erfarenhet av att injicera narkotika.. 6 Sammanfattning av resultatet.. 15 Bilagor: 16 Aktualiseringsblankett, Beroendecentrum KIM-blankett Klienter i missbruksbehandling, Socialstyrelsen 3

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län 2009 - besökare med erfarenhet av att injicera narkotika Bakgrund I Gävleborgs län finns idag sex beroendemottagningar som bedrivs i samverkan mellan kommun och landsting. Dessa mottagningar är belägna i Hudiksvall, Ljusdal, Bollnäs, Söderhamn, Gävle och västra Gästrikland (Sandviken, Hofors och Ockelbo). Mottagningarnas verksamheter regleras i lokala samverkansavtal. Ytterligare en beroendemottagning finns i Ovanåkers kommun, den drivs i samverkan men saknar i dagsläget samverkansavtal. Vid mottagningarna arbetar sjuksköterskor, läkare, socionomer, alkohol- och drogterapeuter och behandlare, lite varierat beroende på de lokala avtalen. Gemensamt för mottagningarna är att det ska vara lätt för personer med missbruks- och beroendeproblem att söka hjälp, mottagningarna utgör den första länken i vårdkedjan. Sedan 2007 har ett gemensamt utvecklingsprojekt pågått med stöd av FoU Välfärd. Syftet är att utveckla en metod för att systematiskt samla in basuppgifter om besökarna och den hjälp de erhåller för att ge underlag för att kunna beskriva verksamheterna och målgrupperna. Arbetet har resulterat i att samtliga mottagningar från och med 2009 rapporterar vissa uppgifter. Denna delrapport grundar sig på uppgifter från 2009. Syfte Varför beskriva besökare som har erfarenhet av injektionsmissbruk? Det finns två syften. Det första syftet är att pröva vilken information som går att få ut av grundmaterialet: att lyfta ut och beskriva en viss målgrupp och om denna information kan vara användbar i ett utvecklingsarbete. Det andra syftet utgår från att det finns ett behov av att landsting och kommuner samarbetar för att förbättra sprutnarkomaners hälsa, en fråga som uppmärksammades vid ett seminarium 9 juni 2010 arrangerat av Samhällsmedicin vid Landstinget Gävleborg och länets smittskyddsenhet. För ett förbättringsarbete behövs först av allt kunskaper. Förhoppningen är att denna rapport ska ge en bild av de besökare till beroendemottagningarna som har erfarenhet av injektionsmissbruk och på så sätt bidra till ökad kunskap om gruppen. Frågeställningar Hur många av beroendemottagningarnas besökare har erfarenhet av injektionsmissbruk och hur många injicerar dagligen? Vilken/vilka är deras huvuddroger idag? Hur ser deras sociala situation ut i fråga om levnadsform, boende, sysselsättning, försörjning, och hur skiljer sig den från besökarna i övrigt? 4

Avgränsning Uppgifterna grundar sig på insamlade data under ett år; 2009, från sex beroendemottagningar i Gävleborgs län. Rapporten beskriver enbart besökarna vid beroendemottagningarna, och ger därmed ingen heltäckande beskrivning av det totala antalet personer med erfarenhet av injektionsmissbruk i länet. Metod Uppgifterna är hämtade från aktualiseringsblanketter och KIM-rapporter 1, se bilaga 1 och 2. Vid första och sista vårdtillfället samlas information in med hjälp av blanketterna. Fokus är på antal vårdtillfällen och inte på varje individ. För att fokusera på individen krävs att gemensamma dokumentationssystem mellan huvudmännen införs eller någon slags individkod. Detta har inte gått att lösa hittills. En person kan ha sökt vård igen under samma halvår och därför rapporterats flera gånger under året. Delrapporten anger antalet vårdtillfällen, antalet individer kan uppuppskattas vara något färre. Då rapporteringen gjorts manuellt kan å andra sidan någon ha sökt vård utan att ha rapporterats. Vi bedömer dock att denna felkälla är liten. Bortfall Totalt besvarades vid 885 av de inrapporterade 1445 behandlingarna 2 frågan om injektionsmissbruk någonsin i livet eller för närvarande av den primära drogen eller av en annan drog. 153 har svarat vet ej på frågan och hela 560 har inte svarat alls. Av de som inte har besvarat frågan är 114 anhöriga till personer som lever i missbruk/beroende och har av den anledningen inte besvara frågan och ska heller inte göra det. 38 personer har kallats till mottagningen i Söderhamn på grund av att de omhändertagits av polis enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade m.m. (LOB). Återstår 403 som inte har besvarat frågan och 153 som svarat vet ej vilket utgör ett bortfall på 38,8 %. Hos 72 % av beroendemottagningarnas besökare som besvarat frågan utgör alkohol det största problemet och för 28 % utgör ett narkotiskt preparat det största problemet. Utan att göra någon djupgående bortfallsanalys är en tänkbar förklaring till bortfallet att frågan om injektionsmissbruk kan ha uppfattats som irrelevant och hoppats över om besökaren bara har alkohol som drog. Troligtvis utgörs bortfallet till största del av personer med alkohol som enda problem och som aldrig har missbrukat narkotika. 1 KIM - Klienter I Missbruksvård ett rapporteringssystem för missbruksvården avsett att utgöra en basdokumentation av alla vårdtillfällen under ett år och ge ett underlag att följa hur missbruksvården utvecklas. Sverige ingår i ett gemensamt rapporteringssystem inom EU och centrum för bevakning av narkotikafrågor, (EMCDDA). 2 Med behandling avses medicinsk- och/eller psykosocialbehandling. Även provtagning, kartläggning, utredning och rådgivning innefattas i begreppet. Behandlingen kan bestå av ett eller flera kontakter med mottagningen. 5

Besökare med erfarenhet av att injicera narkotika Ur datamaterialet för besökare vid beroendemottagningarna har de personer som sagt sig injicera plockats ut. En jämförelse med totalsiffror för hela antalet besökare ges i den högra kolumnen (jämfört totalt). Tabell 1. Andelen besökare som brukat narkotika. 2009. Antal. Procent. Antal Valid Procent Injicerat någon gång i livet men inte de senaste 30 dagarna 138 15,6 Injicerar för närvarande 51 5,8 Aldrig injicerat 542 61,2 Vet ej 153 17,3 Totalt 885 100,0 Bortfall 560 Totalt 1445 Av totalt 885 inrapporterade vårdtillfällen där frågan besvarats injicerar närmare 4 % (n = 51) för närvarande och ytterligare 10 % (n = 138) har injicerat någon i livet, men inte de senaste 30 dagarna. Alltså har 189 besökare (21 %) i olika grad erfarenhet av att injicera narkotika. 6

Tabell 2. Andelen besökare erfarenhet av injektionsmissbruk, uppdelat på kommuner. 2009. Antal. Procent. Injektionsmissbruk Totalt Injicerat någon gång i livet men inte de senaste 30 dagarna Injicerar för närvarande Sandviken 31 6 37 83,8% 16,2% 100 % Hofors 3 2 5 60,0% 40,0% 100 % Ockelbo 1 0 1 100,0%,0% 100 % Hudiksvall 43 18 61 70,5% 29,5% 100 % Bollnäs 6 0 6 100,0%,0% 100 % Ljusdal 9 6 15 60,0% 40,0% 100 % Söderhamn 28 5 33 84,8% 15,2% 100 % Gävle 16 14 30 53,3% 46,7% 100 % Ovanåker 1 0 1 100,0%,0% 100 % Totalt 138 51 189 73,0% 27,0% 100 % Störst antal besökare med erfarenhet av narkotika finner vi i Hudiksvall (n= 61), följt av Sandviken (n=37) och Söderhamn (n=33). Antalet besökare som har ett pågående injektionsmissbruk är störst i Hudiksvall (n=18) (tabell 2). Gävle startade sin verksamhet i juni 2009 varför de saknar dokumentation för första halvåret 2009. Ovanåker har inte ingått i rapporteringen, den person redovisas som hemmahörande i Ovanåker har besökt mottagningen i Bollnäs. 7

Tabell 3. Kön, pat. erfarenhet av injicering. Antal Procent Jämfört totalt % Man 143 75,3 65,1 Kvinna 47 24,7 34,9 Totalt 190 100,0 100 75,3 % av de som har erfarenhet av att injicera är män och 24,7 % är kvinnor. Medelåldern är 37 år, vilket är något lägre jämfört med det totala antalet besökare där medelåldern är 42 år. Tabell 4. Ungdom/vuxna, pat. erfarenhet av injicering. Antal Procent Jämfört totalt % Ungdom (16-24 år) 21 11,1 18,5 Vuxen (över 25 år) 168 88,4 81,5 Totalt 189 100,0 100 Andelen unga vuxna, under 25 år, med erfarenheter av injicering är 11,1 % jämfört med det totala antalet besökare under 25 år som är 18,5 %. Tabell 5. Injicerat de senaste 30 dagarna fördelat på ålder (under eller över 25 år). Injektionsmissbruk Totalt Injicerat någon gång i livet men inte de senaste 30 dagarna Injicerar för närvarande Ungdom (16-24 år) 14 7 21 66,7% 33,3% 100 % Vuxen (över 25 år) 123 44 167 73,7% 26,3% 100 % Totalt 137 51 188 72,9% 27,1% 100 % Åldersgrupperna är svåra att jämföra med varandra på grund av. den ojämna fördelningen. Tittar man specifikt utifrån åldersgrupper finner vi att 67 % av ungdomarna inte injicerat de senaste 30 dagar, jämfört med vuxna där andelen är 74 %. Dvs. en ungefärlig stor andel i de båda grupperna injicerar för närvarande, 33 % av ungdomarna och 26 % av de vuxna. 8

abell 6. Tidigare vårdad för alkoholproblem (under eller över 25 år) Tidigare vård för alkoholproblem Totalt Aldrig Tidigare vårdad Vet ej Ungdom (16-24 år) 7 12 2 21 33,3% 57,1% 9,5% 100 % Vuxen (över 25 år) 59 100 7 167 35,3% 59,9% 4,2% 100 % Totalt 66 112 9 188 35,1% 59,6% 4,8% 100 % Ovanstående tabell visar att 33 % av ungdomarna och 35 % av de vuxna aldrig vårdats för alkoholproblem. 57 % av ungdomarna och nära 60 % av de vuxna har tidigare vårdats. Dvs. en ungefärlig lika stor andel i de båda åldersgrupperna. abell 7. Tidigare vårdad för narkotikaproblem (under eller över 25 år) Tidigare vård för narkotika problem Totalt Aldrig Tidigare vårdad Vet ej Ungdom (16-24 år) 6 15 0 21 28,6% 71,4%,0% 100 % Vuxen (över 25 år) 36 126 3 165 21,8% 76,4% 1,8% 100 % Totalt 42 141 3 186 22,6% 75,8% 1,6% 100 % Tabell 7 visar att 29 % av ungdomarna och 22 % av vuxna aldrig vårdats för narkotikaproblem. 71 % av ungdomarna och nära 76 % av vuxna har tidigare vårdats. I jämförelse med alkoholproblem (se ovan) så har en högre andel i de båda grupperna tidigare vårdats för narkotikaproblem. 9

Tabell 8 beskriver vilken drog som orsakar personen mest problem och/eller utgör anledningen till att han/hon sökt vård. Tabell 8. Primärdrog. Uppdelat på besökare som injicerat någon gång i livet respektive injicerar för närvarande. Antal. Procent. Injektionsmissbruk Totalt Injicerat någon gång i livet, men inte de senaste 30 dagarna Injicerar för närvarande Alkohol 58 9 67 Heroin 2 5 7 Metadon 5 1 6 Buprenorfin (Subutex) 7 4 11 Andra opiater eller smärtstillande mediciner 4 5 9 Amfetaminer 30 21 51 MDMA/ectasy och andra derivat 1 0 1 Benzodiazepiner 11 3 14 Hasch 6 2 8 Totalt 124 50 174 Ovanstående tabell visar att alkohol (46,8%) är den dominerande primärdrogen för de besökare som injicerat någon i livet, men inte de senaste 30 dagarna. För de besökare som injicerar för närvarande är amfetamin (42%) den vanligaste drogen (tabell 6). Observera att det inte betyder att det nödvändigtvis är primärdrogen som injiceras. Tabell 9 Användningsfrekvens av primärdrog. Antal. Procent. Antal Valid Procent Jämfört totalt % Ej använt senaste 30 dagarna 41 23,4 15,0 Använt en gång per vecka eller mindre 17 9,7 9,7 Använt 2-6 dagar per vecka 52 29,7 36,7 Använt dagligen 59 33,7 36,4 Vet ej 6 3,4 2,1 Totalt 175 100,0 100 Bortfall 15 Totalt 190 Tabell 9 visar användningsfrekvens av primärdrog. Jämfört med hela gruppen besökare har de med erfarenhet av injektionsmissbruk en något lägre användningsfrekvens av primärdrog och 23,3 % har inte använt drogen alls de senaste 30 dagarna. 10

Tabell 10. Levnadsform. Antal. Procent. Antal Valid Procent Jämfört totalt % Ensamlevande 112 59,6 51,6 Ensamstående med barn 8 4,3 9,0 Samlevande med partner, ej barn 23 12,2 19,0 Samlevande med partner och barn 14 7,4 9,9 Samlevande med vän/vänner 3 1,6 0,3 Samlevande med förälder/-rar eller släkt 18 9,6 7,6 Annan levnadsform 8 4,3 1,8 Vet ej 2 1,1 0,7 Totalt 188 100,0 100 Bortfall 2 Totalt 190 Antalet ensamlevande bland de som har erfarenhet av att injicera är 59,6 %, vilket är något högre i jämförelse med det totala antalet besökare där 51,6 % är ensamlevande. 22 personer (11,7%) lever tillsammans med barn. Tabell 11. Boendeform. Antal. Procent. Antal Valid Procent Jämfört totalt % Egen bostad 104 55,0 78,3 Andra hand, inneboende 16 8,5 3,2 Boendekollektiv 10 5,3 1,7 Försökslägenhet, träningslägenhet 9 3,7 1,3 Vårdinstitution, inackordering 7 3,7 1,7 Familjehem 1 0, 5 0,1 Fängelse, häkte 2 1,1 0,3 Hos föräldrar 17 9,0 7,5 Hos släktingar 3 1,6 0,9 Bostadslös 18 9,5 3,9 Annan boendeform 0 0 0,7 Vet ej 2 1,1 0,5 Totalt 189 100,0 100 Bortfall 1 Totalt 190 Endast 55% bor i egen bostad, vilket är en markant skillnad i jämförelse med det totala antalet besökare där 78,3 % bor i egen bostad. 9% är bostadslösa. 11

Tabell 12. Huvudsaklig sysselsättning. Antal. Procent. Antal Valid Procent Jämfört totalt % Arbete 38 20,1 31,2 Studier 8 4,2 5,8 Annat 134 70,9 59,0 Vet ej 9 4,8 3,9 Totalt 189 100,0 100 Bortfall 1 Totalt 190 Av de som har erfarenhet av injektionsmissbruk arbetar 20,1 %, vilket är i betydligt mindre omfattning i jämförelse med det totala antalet besökare där 31,2 % arbetar. 70,9 % har annan sysselsättning. Tabell 13. Huvudsaklig försörjning. Antal. Procent. Antal Valid Procent Jämfört totalt % Inkomst av eget arbete 32 16,9 29,9 Pension (förtids eller ålderspension) 39 20,6 24,7 Försörjningsstöd 65 34,4 16,1 Arbetslöshetsersättning 6 3,2 7,7 Studiebidrag 2 1,1 3,5 Medel från förälder/anhörig 3 1,6 1,4 Sjukbidrag/sjukpenning 22 11,6 8,2 Kriminalitet/prostitution 5 2,6 1,0 Annat försörjningssätt 5 2,6 2,4 Vet ej 10 5,3 5,1 Totalt 189 100,0 100 Bortfall 1 Totalt 190 Den vanligaste försörjningskällan är försörjningsstöd (34,4 %) följt av pension (20,6 %) inkomst av arbete (16,9 %) och sjukbidrag/sjukpenning (11,6 %). Bland det totala antalet besökare försörjer sig färre genom försörjningsstöd (16,1 %) och fler genom arbete (29,9 %) och pension (24,7 %). 12

Tabell 14. Högsta fullföljda utbildningsnivå. Antal. Procent. Antal Valid Procent Jämfört totalt % Ej fullföljt grundskola 24 14,6 6,0 Fullföljt grundskola 58 35,4 33,3 Fullföljt gymnasium 49 29,9 36,8 Fullföljt eftergymnasial utbildning högskola/universitet 16 9,8 13,0 Vet ej 17 10,4 10,9 Totalt 164 100,0 100 Bortfall 26 Totalt 190 Bland de med erfarenheter av injektionsmissbruk har14,6 % inte fullföljt grundskola. 29,9 % har fullföljt gymnasium och 9,8 % har fullföljt eftergymnasial utbildning. Bland det totala antalet besökare är det 6 % som inte fullföljt grundskola, 36,8 % har fullföljt gymnasium och 13 % fullföljt eftergymnasial utbildning. Tabell 15. Vart tar besökare vägen efter kontakt. Antal. Procent. Antal Valid Procent Jämfört totalt % Klarar sig själv 56 45,5 54,8 Fortsatt kontakt med socialtjänsten 42 34,1 20,0 Behandling i öppenvård 7 5,7 4,7 Behandling i slutenvård 7 5,7 5,1 Kontakt med primärvården 4 3,3 3,2 Fortsatt kontakt med annan personal på Beroendecentrum 1 0, 8 2,9 Annat 6 4,9 5,7 Totalt 123 100,0 100 Bortfall 67 Totalt 190 54,5 % går vidare till annan behandling/kontakt efter avslutad kontakt med beroendemottagningen. Fortsatt kontakt med socialtjänsten är vanligast. Bland det totala antalet besökare är det fler som klarar sig på egen hand (54,8%) och färre (45,2%) går vidare till annan behandling/kontakt efter avslutad kontakt med beroendemottagningen. 13

Tabell 16. Hur avslutades kontakten med Beroendeenheten? Antal. Procent. Antal Valid Procent Jämfört totalt % Enligt planering 50 38,2 57,4 Besökare avbryter kontakten 81 61,8 42,6 Totalt 131 100,0 100 Bortfall 59 Totalt 190 Hela 61,8 % avbryter kontakten; vilket är i betydligt högre omfattning i jämförelse med det totala antalet besökare där 42,6 % avbryter. Antal träffar är i genomsnitt 12 jämfört med 10 träffar för det totala antalet besökare. 14

Sammanfattning av resultatet Vid totalt 885 inrapporterade behandlingar har frågan om injektionsmissbruk besvarats. Närmare 4 % (n=51) injicerar för närvarande och 10 % (n=138) har injicerat någon gång i livet, men inte de senaste 30 dagarna. Totalt har 189 erfarenhet av att injicera narkotika. Beroendemottagningen i Hudiksvall har flest antal besökare med erfarenhet av injektionsmissbruk (n=61) följt av Sandviken (n=37) och Söderhamn (n=33). Det är anmärkningsvärt att Hudiksvall har det högsta antalet besökare med erfarenhet av injektionsmissbruk och högst antal som injicerar de senaste 30 dagarna. En tänkbar förklaring kan vara att det finns lokala skillnader i missbruksmönster där det geografiska läget har en viss betydelse för hur olika narkotiska preparat sprids. Amfetamin har av tradition ett fäste utmed norrlandskusten. Ytterligare en förklaring kan vara att runt Hudiksvall finns flera behandlingshem. Många besökare stannar kvar i kommunen efter behandlingstiden och efter en tids drogfrihet är det inte ovanligt att några återfaller i missbruk. En annan förklaring kan vara att mottagningens lokalisering, utbud, och bemötande tilltalar gruppen att söka hjälp. Injektionsmissbruk tycks i högre grad vara ett manligt fenomen. Könsfördelningen är 75,3 % män och 24,7 % är kvinnor. De skiljer sig från besökarna i övrigt där fördelningen är 65 % män och 35 % kvinnor. Åldersmässigt är de allra flesta, 88 %, över 25 år. Hela 76 % har tidigare vårdats för narkotikaproblem. Den vanligaste primärdrogen bland de som har ett pågående injektionsmissbruk är amfetamin. För de som injicerat någon gång i livet men inte de senaste 30 dagarna är den vanligaste primärdrogen alkohol. Antalet ensamlevande är högre än genomsnittet bland besökarna, färre lever tillsammans med barn, färre har egen bostad (55 %) och något fler är bostadslösa. Det är också färre som yrkesarbetar och den vanligaste inkomstkällan är försörjningsstöd via socialtjänsten. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att totalt 16 % av de som söker för eget missbruk har erfarenhet av att injicera narkotika. Data pekar på att gruppen är mer socialt utsatta vad gäller levnadsform, boende, sysselsättning och försörjning jämfört med totala antalet besökare. De har vårdats för narkotikaproblem vid flera tillfällen, avbryter oftare kontakten och har ett större behov av andra kontakter och behandling. Bland de som injicerat någon gång i livet men inte de senaste 30 dagarna finns en stor grupp som har alkohol som primär drog. Troligtvis har denna grupp bytt primärdrog till en laglig drog eller använder alkohol i stället när den drog som injiceras inte finns tillgänglig. Syftet med delrapporten har varit att lyfta ur en grupp ur grundmaterialet, beskriva målgruppen och avgöra om informationen är användbar i ett utvecklingsarbete. Grundmaterialet bidrar till kvantitativ information om målgruppen på mottagningarna som annars inte skulle ha varit möjlig. Det saknas dock information om den fysiska eller psykiska hälsan. Det saknas kunskaper om hur ofta de som har ett aktuellt missbruk injicerar och hur länge det pågått, om man delar sprutor, hur många som är HIV-, hepatit B- och/eller hepatit C-positiva. Kartläggning har luckor och kan bli bättre. Därför är det önskvärt att rutiner för upptäckt, kartläggning/utredning, medicinsk rågivning, förebyggande vaccinationer och behandling utvecklas så att de som är i behov av medicinsk och psykosocial behandling lättare får tillgång till denna. En fråga för både hälso- och sjukvården och socialtjästen att arbeta vidare med. 15

Bilaga 1 Aktualiseringsblankett Beroendecentrum xxxxxxxxxxxx Kommuntillhörighet: Datum första kontakt: Datum första besök: Kön och ålder: Man Kvinna ålder: år Uppföljning och Avslut Aktualisering Kontaktorsak? Person med egna missbruksproblem Anhörig - partner Körkortsärende Anhörig - syskon Hur många egna barn har du? Antal: Hur många barn bor i ditt hushåll? Antal: Anhörig - barn Anhörig - annan Åldrar: Åldrar: Anhörig - förälder Efternamn, Förnamn Adress Telefonnr bostad/arbete Har du tidigare haft kontakt med enheten? Ja Personnummer Postnummer, ort Mobilnummer Vidarerapporterat till KIM/Socialstyrelsen Datum:. FoU - Välfärd Datum:... Datum första besök: Nej Datum avslutad kontakt: Kön och ålder: Man Kvinna ålder: år Insatser under det att kontakten pågår Kartläggning ASI/ADAD AUDIT DUDIT ADDIS ADDIS - Ung Läkarbedömning Drogscreening (urinprov) Blodprov Annat: Samtal (enskilt) Familjesamtal Behandling Flerpartssamtal (besökare + professionella) Haschprogram Gruppverksamhet Abstinensbehandling/Läkemedelsnedtrappning Underhållsbehandling vid opiatberoende Övrig medicinsk behandling för beroende/missbruk Annat Hur avslutades kontakten med Beroendecentrum/enheten? Enligt planering Besökare avbryter kontakten 16

17 Bilaga 2

18

19

20

Beställning av rapporter: cathrine.uggla@regiongavleborg.se FoU Välfärd Region Gävleborg Box 834 801 30 Gävle Tel 026-404 02 14 Tryck: Backman Info, Gävle Arbetsrapport 2010:6 FoU Välfärd Region Gävleborg www.regiongavleborg.se