MUN- & HALSCANCERFORBUNDET INFORMERAR = :i.... *. -r&. il& * ;,:.r.,i :! is.i'i --r r'-l aa TALA UTAN STAMBAND IARYNXCANCER - STRU PCANCER
LARYNXCANCER I, ii; Ivärt land insjuknar va\e är omkring tvåhundra personer (2OO9) i cancer på struphu'rrudet (larynxcancer). Inuti struphu\,-udet finns röstkällan, stämbanden. Det är vanligast att cancern växer just pä dem. Oftast ar larynxcancern liten och angriper endast en del ay ett stämband. Men ibland kan den vara större och växa ut på bäda stämbanden. Cancern kan också finnas pä andra ställen i struphuvudet. Det är sällsynt att den växer ner i luftstrupen. YILKA DRABBAS? De allra flesta som drabbas av larynxcancer år rökare. Rökning i
kombination med riklig alkoholkonsumtion anses ytefligare öka risken för att drabbas. Det finns åven atftliga orsaker. Men även icke-rökare kan insjukna. Avgaser, rök, damm och retande ångor kan också ha betydelse för uppkomst av larynxcancer. Sjukdomen är vanligast hos åldre män men förekommer även hos kvinnor. BEHANDLING Mindre tumörer behandlas enbart med strålning eller kirurgi. Hos 8O till95 procent ay patienterna försvinner tumören då för altframtid. Mer utbredda tumörer, eller cancef, som återkommit (recidiverut) eft.er strålbehandling, blir opererade. Små stämbandstumörer som återkommit efter strålning kan behandlas genom ett mindre kirurgiskt ingrepp. Man opererar då endast bort det angripna stämbandet (cordektomi). Ett annat ingrepp år den partiella laryngektomin. Tumören år aven dä liten och sitter så till att det räcker med att operera bort en del av struphuvudet. På så sätt kan en del av röstkällan bevaras. Vid mer utbredd cancer måste hela struphuvudet (larynx) opereras bort. Operationen kallas laryngektomi. Antal f,ya cancerfall. Ålder: 0-85+. Riket. Diagnos:161. Struphuvud och stämband, oavsett tumörryp. 200 tggg 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
LARYNGEKTOMI Total laryngektomi är den vanligaste opefationen. Hela struphumdet (larynx) med struplocket (epiglottis) opereras bort. Ibland tar man även bort lymfkörtlarna på halsen. Luftstrupen (trakea) delas och sys fram till huden i halsgropen. Där mynnar nu luftstrupen i ett hål som kallas trakeostoma. Andningen sker för all framtid genom trakeostomat. Det tomrum som uppstät nar struphur,.udet tas bort, sys ihop. Vanligen gör manredan nu ett snitt i väggen (en fistel) mellan luft- och matstftipe. Här sätts antingen en röstventil eller så sätter man en sond i fisteln för att senare ersätta den med en röstventil. Under cirka två veckors tid efter operationen får patienten flltande
föda genom en slang (sond) som går via näsan ner i magsäcken. Eftersom patienten efter operationen saknar stämband måste han lära sig tala pä ett nltt sätt, Det vanligaste år atttalamedhjälp alr en röstventil. Patienten kan också lära sig tala så kallat matstrupstal eller att anv anda en rö stgeneratof. rönr operationen - Sf UKHUSRUTTNER Före laryngektomin tar mafl EKG, röntgar hjdrta och lungor samt gör en blodgruppsbestämning. Patienten traffar den läkare som skall operera. Lakaren berättar hur operationen går till och redogör för konsekvenserna. Patienten traffar också den läkare som sköter narkosen under operationen. Nu möter patienten också logopeden för första gången. Logopeden sköter talträningen efter operationen och informerar om de olika sätt man kan tala pä efter laryngektomin. Patienten och logopeden traffas vanligen ett par gånger före operationen. Det kan vara svärt att i det akuta skedet ta emot all information. Många frågor behöver ställas fleru gånger. Logopeden brukar också sammanföra patienten med någon tidigare laryngektomerad person. På en del sjukhus är det avdelningssköterskan som ordnar mötet. Rutinernavafierar mellan sjukhusen. Den laryngektomera de b eruttar om sina erfarenheter ay attleva med handikappet och informerar om den lokala Mun & Halscancerföreningen. Det är en fördel om en anhörig kan nawaru vid, något samtal och hjälpa till att ställa frågor.
EFTER OPERATIONEN - SJUKHUSRUTINER Efter operationen kan patienten få tillbringa någon natt pä uppvakningsavdelning innan man kommer tillbaka till sitt rum på öron-näsahalskliniken. Patienten andas nu genom trakeostomat. Man har satt in en kanyl för att hälla stomat öppet. Efter något dygn blter man till en mjukarc kanyl av silikon. Till en början bildas mycket slem och krustor (intorkat slem) i luftvagarna. Det suger man bort med hjålp av en slemsug. Ibland spnrtar man in lite koksaltlösning i stomat för att lösa upp krustorna. Kanylen tas ut dagligen och görs ren. Så snaft patienten orkar, fär han lära sig sköta så mycket som möjligt av de praktiska bestyren. Sköterskan visar vilka tillbehör som behövs när man kommer hem igen. Patienten lär sig rengöra kanylen Exempel på slemsug. och att hantera slemsugen. Vissa patienter har behoy ay att suga rent i luftvägarna då och då, medan andta mer sällan använder slemsugen. Det är viktigt att inte suga oftare
ån nar det verkligen behövs. Slemhinnorna kan irriteras vid beröring och producerar då mer slem. Under vårdtiden tar sköterskan hand om många praktiska ting. Sköterskan eller logopeden skickar efter en slemsug med tillhörande engångsslangar. Hon ordnar sä att patienten efter hemkomsten kan gå till distriktssköterskan pä vårdcentralen för att få förbrukningsmaterial som rengöringsartiklar och stomas dd. Det finns flera fyper av stomas dd som minskar uttorkningen av luftvägarna. lr,'i-,., 'wi
I j I \, s r/ u./
DEN NYA RÖSTEN " '* ",,,;:'1.# Den svåraste fölidefl av laryngektomin är födusten av rösten som gör att patienten måste lära sig ett nltt sätt att tala. Tiden närmast efter operationen fär patienten föda genom en sond. Efter 10-14 dagar tas sonden bort. När den avlägsnats och röstventilen ar pä plats provar patienten att tala. Ofta fungerar talet direkt. Runt hålet (stomat) sätter man ett plåster med ett andningsfilter i. Genom att stanga flltret med ett flnger pressas luften genom röstventilen in till matstrupen. Den övre delen av matstrupen börjar då vibrera så att en rost uppstår. Rosten fortplantas upp till munnen där man aftikulerar som vanligt. På så sätt skapas ett tal.
Andningsfiltret finns även som ett s.k. handsfree, en variant som stängs automatiskt. För en del patienter kommer rösten igång direkt efter operationen, för andra kan det ta lite längre tid. De flesta får dock en fungerande röst. Många patienter valju att gä hos logopeden en tid efter behandlingen. Man vill kanske trana att varieta höid och röststyrka sä att talet blir så naturligt som möjligt. Om patienten inte kan anvanda röstventil kan man tråna traditionellt matstrupstal. Matstrupens översta del är röstkälla både vid ventiltal och matstrupstal. Vid matstrupstal får patienten lära sig att föru ner luft i matstrupen med en teknik så att övre delen av matstrupen börjar vibrera och en röst bildas. Matstrupstalet är svagate än ventiltal och man kan inte tala illka länga meningar. Ett tredje sätt att tala ar att anvanda en röstgenerator. Den hålls mot halsen. Vibration errta fortplantas upp i munhålan och patienten artikulerar överrydligt sä att t-tt förståeligt tal uppstår. 10
KONSEIO/ENSER t rptln Sa',,..:fu ilr1 t, tr' tl,! _,l:&ff " '"1. '' ' l..i - :, ) * 1Y\, e." :# t. '1 c l-..1,"åo Luktsinnet kan forsämras när andningsluften går via trakeostomat och inte längre passerar näsan. Smaksinnet kan också påverkas eftersom det, till en del, är beroende av luktsinnet. Efter operationen födorar man den "tillslutningsventil" som stämbanden tidigare utgjorde i luftstrupen. Det kan leda till svårigheter att hosta effektiw eftersom man inte kan byggu upp ett övertryck i lungorna genom att stånga stämbanden. Det blir av samma anledning omöjligt atr krysra vilket kan leda til svårigheter med tunga lyft eller att tömma tamen ordentligt. Innan operationen blir inandningsluften uppvärmd, befuktad och
filtrerad i näsan. Efter operationen andas man in genom stomat och näsans funktion går förlorad. Luften som andas in genom stomat at kall och torr vilket irriterar lufwagarna och ger ökad slembildning och infektionsrisk. Slemmet i luftvågarna blir även segare och krustbildningen ökar. Med stomas dd kan man få en bra ersättare för näsan. Pä vfudavdelningen eller hos logoped kan man prova ut det stomas dd som passar bäst. När andningsluften inte längre passerar näsan blir det även svårt att snyta sig. En sugapparat kan användas för att suga rent i näsan vid behov. Att ha ett hål på halsen gör att man mäste Yara forsiktig när man duschar sä attyatten inte kommer in genom stomat ner i luftstrupen. Ånnu försiktigare måste mafl.vara vid bad. SKöTSEL AV STOMA OCH RöSTVENTIL Röstventilen och stomat ska göras rent morgon och kväll. Röstventilen görs ren med en
särskild ventilborste. Man kan även rengöra ventilen genom att spflrta in vatten genom ventilen med en specialutformad plastspruta. Stomat rengörs med fuktiga kompresser och peang. Intorkat slem (krustor) blöts upp och plockas sedan försiktigt bort med peangen. Du kan anvånda koksaltslösning eller vanligt wål och vatten for rengöring av stomat. Efter utskrivningen från sjukhuset får man gä på kontroller hos sin läkare under mänga är. I början år kontrollefl'ratata men glesas så småningom ut. ränor;änsr I vissa landsting har laryngektomerude rutt tlll fårdtjdtnst dvs. fria taxiresor under en tid, oftast 6 mänader efter operationen. I vilken omfattning fårdtjänst beviljas kan skilja mellan olika landsting. I andra landsting kan man fä enstaka sjukresor med taxi exempelvis för läkarbesök och logopedbehandling. Hör med din kurator eller läkare vad som gäller i just ditt landsting. ARBETE Sjukskrivningstiden efter en laryngektomi vatierat. Om och när man kan börja arbeta igen beror på olika faktorer som ålder, hur snabbt man återhämtar sig och vilket slags arbete man har. Att ätergä till ett tungt jobb i dammig miljö är olämpligt medan det ofta gär bru att äteruppta ett kontorsarbete. Halvtids sjukskrivning under en period är vanlig nar man ätergär i arbete. 13
EN BEHANDLAD BENÄTTAR När Annika precis hade tyllt 55 ät opererades hon för stämbandscancer vid Lunds Universitetssjukhus, dhhade hon rökt i35 är.i hennes famlli rökte alla. Det var en självklarhet att hon också skulle röka. Hon har tre barn vilka ingen röker och inte heller hennes man. När barnen kom i tonären vädjade de att mamma skulle sluta att röka. Det blev istället att hon smög med sina cigaretter. Efter operationen i Lund blev livet annorlunda,bäde för henne och familjen. Hon kom inte igång med talet förrän 8 månader efter operationen. Under tiden användes en servox, som var ett bra hjälpmedel. Vid ett föreningsmöte i Lund var det en medlem som gick med henne och beställde tid vid Öron-/Näs- och Halsklinken. Vid besöket visade det sig att en slempropp blockerats i matstrupen. Efter ett litet ingrepp i Lund kom talet igång. När väl talet hade kommit igång var det inga problem att kommatillbaka till arbetet. Annika har alltid trivts där det hänt något och har alltid haft många bollar i luften. Men att gä tillbaka till tidigare arbetsuppgifter gick inte då hennes röst var för svag, så hon erbjöds andra arbetsuppgifter. Slapp att tala mycket i telefon och arbetade med administrativa uppgifter istället. Idag ir hon pensionär. Visst har livet blivit annodunda efter laryngektomin. Men inte så väldigt mycket som hon trodde det skulle bli. Talar som hon giort tidigare fast lite annodunda, men har dä svårt att göra sin stämma hörd. Det kan vara lite iobbigt när manär och handlar och måste tala, då tittar folk och undrar, men iagbrukar tala om för de som tittff länge på mig att " jag har inget stämband" då burkar de ta bort blicken och nästan skämmas. Hon förstår också att det låter annodunda, men människor ska inte ha förutfattade meningar. Man stirrar inte på en som kommer i dlstol,
den personen har ju ocksä ett handikupp, men mitt syns inte så väl som deras. Det som är jobbigt ar i stora grupper nfu mänga talar samtidigt. Hon hörs inte, och det kanvarajobbigt. För att göra sin stämma hörd brukar hon klappa i händerna, dävet de flesta av vännerna Ltt det är hon som ska tala. Det som är roligt idagfu attbarnbarnen tycker att näsan sitter på halsen och de trycker pä knappen och säjer, prata nu morrnoilfatmot. Dä,lnar vi så roligt. Frägar hon om mormoil farnor eller mortar / fafiar ska läsa en saga eller sjunga en visa, säjer de att det ska mormor/farmor göru. Det känns skönt!! Efter den stora omställningen har hon engagerat sig i föreningslivet och tycker det är mycket trevligt. Man traffas på möten i föreningen och i olika aktiviteter och har lårt känna varandra. och har fätt nya vänner för livet, det känns bra. Annika Axelsson Larynge kt o mera d. för s trup c an c er
? bevakar och tillvaratat medlemmarnas intressen 9 arbetar för att starta samtalsgrupper för både I 1' håiler kontakt med myndigheter och serviceorgan arbetar aktivt för att hiälpa medlemmarna tillbaka till ett meningsfullt liv, patienter och anhöriga antingen på siukhusen eller i lokalforeningarnas regi har regelbundna kurser för förbundets och föreningarnas förtroendevalda? I ordnar rehabiliteringsseminarier och resor ger ut tidningen (Mun&Hals) med aktuell 9 9 tillhör Handikappförbunden, HSO är en av huvudmännen i Cancerfonden information, artiklar och reportage 9 har förtroendeanslutna läkare, tandläkare, 9 har ute i landet ett tiotal läns- och logoped, kurator och dietist regionsföreningar 9 har sitt säte i Solna Utgivare: MUN- & HALSCANCERFÖRBUNDET Stämningsbilder: CARL-ANTON. Foto: AN-ERIK ANDERSSON. (MHCF). Reviderad och nytryckt 2011. Med bidrag från Laryngfonden. Teckningar: OSKAR ST ARNE. Layour och tryck: ÅCRrTSHUSET PRODUKTION, Biäsra