Enskilda näringsidkare en inkomstöversikt 2003 Statistik ur SCB:s Företagsregister och Individdatabas (FRIDA) Befolknings- och välfärdsstatistik
Enskilda näringsidkare en inkomstöversikt 2003 Statistik ur SCB:s Företagsregister och Individdatabas (FRIDA) Statistiska centralbyrån 2005
Sole proprietors an income summary 2003 Statistics from the Firm Register and Individuals Database (FRIDA) at Statistics Sweden Statistics Sweden 2005 Producent Producer Statistiska centralbyrån, Enheten för skatter, förmögenhet och utgifter 701 89 Örebro Förfrågningar: Lovisa Sköld, 019-17 64 74 Inquiries lovisa.skoeld@scb.se Camilla Palm, 019-17 68 33 camilla.palm@scb.se Omslag: Ateljén, SCB Om du citerar ur denna publikation, var god uppge: Källa: SCB, Enskilda näringsidkare 2003 2005 Statistiska centralbyrån Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från Statistiska centralbyrån ISBN: 91-618-1282-X Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2005.06
Enskilda näringsidkare år 2003 Förord Förord FRIDA, företagsregister och individdatabas, har funnits sedan 1997 då ett samarbete mellan SCB och Finansdepartementet inleddes för att utveckla en mikrobaserad databas för olika företagsformer. Sedan 2003 är FRIDA inte längre en uppdragsbaserad produkt utan finansieras via anslagsmedel. I år är första gången en publikation från SCB baserad på data från FRIDA ges ut. Rapportens syfte är att ge en översikt av enskilda näringsidkares inkomster under inkomståret 2003. Förhoppningen med denna rapport är också att väcka läsarnas intresse för vad databasen FRIDA kan användas till. Rapporten har sammanställts av Lovisa Sköld och Camilla Palm. Statistiska centralbyrån i Örebro juni 2005 Berndt Öhman Avdelningschef Anna Björk Enhetschef SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov Statistiska centralbyrån 3
4 Statistiska centralbyrån
Enskilda näringsidkare år 2003 Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 39. Sammanfattning...7 Resultat...8 Deklarerade överskott av näringsverksamhet...9 Deklarerade underskott av näringsverksamhet...9 Enskilda näringsidkares totala arbetsinkomst...10 Utnyttjande av skattelättnader...10 Tabeller...13 Tabell 1 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, ålder och kön, inkomståret 2003. Siffror i procent... 13 Tabell 2 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, ålder och kön, inkomståret 2003... 14 Tabell 3 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, ålder och kön, inkomståret 2003. Siffror i procent... 15 Tabell 4 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, ålder och kön, inkomståret 2003... 16 Tabell 5 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, utbildningsnivå och kön, inkomståret 2003. Siffror i procent... 17 Tabell 6 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, utbildningsnivå och kön, inkomståret 2003... 18 Tabell 7 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, utbildningsnivå och kön, inkomståret 2003. Siffror i procent... 19 Tabell 8 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, utbildningsnivå och kön, inkomståret 2003... 20 Tabell 9 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, födelseland och kön, inkomståret 2003. Siffror i procent... 21 Tabell 10 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, födelseland och kön, inkomståret 2003... 22 Tabell 11 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, födelseland och kön, inkomståret 2003. Siffror i procent... 23 Tabell 12 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, födelseland och kön, inkomståret 2003... 24 Statistiska centralbyrån 5
Innehåll Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 13 Enskilda näringsidkare efter ålder, kön och hur stor procent av den totala arbetsinkomsten som utgörs av överskott av enskild näringsverksamhet, inkomståret 2003. Siffror i procent... 25 Tabell 14 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter ålder, kön och hur stor procent av den totala arbetsinkomsten som utgörs av överskott av enskild näringsverksamhet, inkomståret 2003... 26 Tabell 15 Enskilda näringsidkare med underskott av enskild näringsverksamhet efter arbetsinkomstens storlek, ålder och kön, inkomståret 2003. Siffror i procent... 27 Tabell 16 Antal enskilda näringsidkare med underskott av enskild näringsverksamhet grupperade efter arbetsinkomstens storlek, ålder och kön, inkomståret 2003... 28 Tabell 17 Enskilda näringsidkare efter födelseland, kön och hur stor procent av den totala arbetsinkomsten som utgörs av överskott av enskild näringsverksamhet, inkomståret 2003. Siffror i procent... 29 Tabell 18 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter födelseland, kön och hur stor procent av den totala arbetsinkomsten som utgörs av överskott av enskild näringsverksamhet, inkomståret 2003... 30 Tabell 19 Enskilda näringsidkare med underskott av enskild näringsverksamhet efter arbetsinkomstens storlek, födelseland och kön, inkomståret 2003. Siffror i procent... 31 Tabell 20 Antal enskilda näringsidkare med deklarerat underskott grupperade efter arbetsinkomstens storlek, födelseland och kön, inkomståret 2003... 32 Fakta om statistiken...33 Detta omfattar statistiken...33 Definitioner och förklaringar... 33 Så görs statistiken...36 Statistikens tillförlitlighet...37 In English...39 Summary...39 List of tables...40 List of terms...42 6 Statistiska centralbyrån
Enskilda näringsidkare år 2003 Sammanfattning Sammanfattning En sammanställning av de deklarationsblanketter för enskilda näringsidkare avseende inkomstår 2003 som ingick i företagsregister och individdatabasen FRIDA visar att män överlag redovisade större överskott av sin enskilda näringsverksamhet än kvinnor. Omkring tio procent av männen redovisade ett överskott större än 250 000 kr, medan ca fem procent av kvinnorna deklarerade ett överskott i samma storleksklass. Detsamma gällde de som deklarerat ett underskott på mer än 250 000 kr, omkring tio procent av männen och fem procent av kvinnorna. Enskilda näringsidkare 35 49 år, oavsett kön, var den åldersgrupp som i störst utsträckning deklarerade överskott på mer än 100 000 kr. Andel kvinnor med eftergymnasial utbildning som redovisade ett överskott på mer än 250 000 kr var större jämfört med de med lägre utbildningsnivå, omkring tio respektive fyra procent. Bland männen var andelen som redovisade mer än 250 000 kr i överskott lika stor, omkring tio procent, oavsett utbildningsnivå. Vidare visar resultaten att vid en jämförelse mellan svensk- och utrikes födda näringsidkare redovisade en större andel av de svenskfödda, oavsett kön, överskott på mindre än 25 000 kr. Drygt 60 procent av de enskilda näringsidkare som redovisade överskott av näringsverksamhet, hade arbetsinkomst från annat än sin näringsverksamhet. Av kvinnorna hade drygt 30 procent överskott av näringsverksamheten som enda arbetsinkomst medan motsvarande siffra för männen var ungefär 40 procent. Bland både utrikes födda kvinnor och män kom den största delen av arbetsinkomsten från näringsverksamheten. Ungefär 50 procent av utrikes födda kvinnor hade överskott av näringsverksamhet som enda arbetsinkomst. Motsvarande siffra bland männen var 55 procent. Bland de som deklarerade ett underskott av näringsverksamhet hade de flesta en arbetsinkomst från annat håll. Det var dock ca tio procent som inte hade någon annan arbetsinkomst eller pension. Personer födda utanför Sverige hade lägre arbetsinkomst vid sidan av underskottet av näringsverksamhet än personer födda i Sverige. Statistiska centralbyrån 7
Resultat Enskilda näringsidkare år 2003 Resultat Resultaten är baserade på data från företagsregistret och individdatabasen FRIDA. I huvudsak bygger FRIDA på information från deklarationsblanketter inskickade av företag eller företagare till Skatteverket. Undersökningspopulationen som består av enskilda näringsidkare har delats upp efter bakgrundsvariablerna kön, ålder, utbildning och födelseland (svensk- respektive utrikes född) för att se vilka skillnader som fanns vad gäller överskott respektive underskott av den enskilda näringsverksamheten under inkomståret 2003. Dessutom har näringsverksamhetens andel av den totala arbetsinkomsten undersökts. Även här har populationen beskrivits med hjälp av bakgrundsvariabler. Diagram 1 Antal deklarationsblanketter, för olika juridiska former, varifrån urvalen i databasen FRIDA dragits, inkomståret 2003 Antal 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Aktiebolag Enskilda Handelsbolag Ekonom iska näringsidkare föreningar Fotnot: Frida består utöver dessa fyra företagsformer även av en restgrupp där främst samfällighetsföreningar, understödsföreningar och arbetslöshetskassor ingår. Diagrammet visar antalet deklarationsblanketter som kommer in till SCB från Skatteverket och varifrån urvalen i FRIDA dras. För inkomståret 2003 inkom 660 000 deklarationsblanketter avseende enskild näringsverksamhet och det var därmed den klart mest förekommande företagsformen. Den näst vanligaste företagsformen var aktiebolag följt av handelsbolag och ekonomiska föreningar I fortsättningen avser resultatredovisningen endast enskilda näringsidkare. 8 Statistiska centralbyrån
Enskilda näringsidkare år 2003 Resultat Deklarerade överskott av näringsverksamhet Resultaten visar att män överlag redovisade större överskott av enskild näringsverksamhet än kvinnor. Omkring tio procent av männen redovisade ett överskott större än 250 000 kr medan ca fem procent av kvinnorna deklarerade ett överskott i samma storleksklass. Drygt en tredjedel av männen redovisade ett överskott på mindre än 25 000 kr medan motsvarande andel för kvinnorna var nästan hälften. Vidare visar resultaten att vid en jämförelse mellan svensk- och utrikes födda näringsidkare redovisade en större andel av de svenskfödda, oavsett kön, överskott på mindre än 25 000 kr. Större andel av de utrikes födda näringsidkarna redovisade överskott i intervallet 100 000-250 000 kr än vad de svenskfödda gjorde. Överskott på mer än 250 000 kr var ungefär lika vanligt förekommande för både svensk- och utrikes födda. Dock gällde detta en större andel män än kvinnor. Både män och kvinnor över 64 år redovisade i större omfattning överskott på mindre än 25 000 kr än yngre näringsidkare. En större andel av näringsidkarna mellan 35 och 49 år, oavsett kön, deklarerade överskott på mer än 100 000 kr jämfört med de övriga åldersgrupperna. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning som redovisade ett överskott på mer än 250 000 kr var större jämfört med de med högst gymnasial utbildning, omkring tio respektive fyra procent. I övrigt fanns det inga stora skillnader mellan vad kvinnor med olika utbildningsnivå redovisade i överskott. Bland männen var andelen som redovisade mer än 250 000 kr i överskott lika stor, omkring tio procent, oavsett utbildningsnivå. Däremot var det större andel av de med eftergymnasial utbildning som deklarerade överskott på mindre än 25 000 kr än de med lägre utbildningsnivå. Deklarerade underskott av näringsverksamhet Bland de enskilda näringsidkare som redovisade ett underskott deklarerade männen större underskott än kvinnorna. Nästan tio procent av männen redovisade ett underskott på mer än 250 000 kr medan motsvarande siffra för kvinnorna var omkring fem procent. Det fanns inga stora skillnader mellan svensk- och utrikes födda näringsidkare vad gällde storleken på de redovisade underskotten. De utrikes födda redovisade dock underskott i intervallet 100 000 250 000 kr i något större utsträckning än de svenskfödda. Underskott uppdelade efter ålder och kön visar att både män och kvinnor mellan 18 och 34 år i mindre omfattning redovisade underskott på mer än 100 000 kr än vad de äldre näringsidkarna gjorde. Män med eftergymnasial utbildning deklarerade i större utsträckning ett underskott på mindre än 25 000 kr jämfört med de med högst gymnasial utbildning. Bland kvinnorna fanns inga stora skillnader mellan de olika utbildningsnivåerna och storleken på det redovisade underskottet. Statistiska centralbyrån 9
Resultat Enskilda näringsidkare år 2003 Enskilda näringsidkares totala arbetsinkomst Drygt 60 procent av de enskilda näringsidkare som redovisade överskott av näringsverksamhet, hade arbetsinkomst från annat håll än sin näringsverksamhet. Av kvinnorna hade drygt 30 procent överskottet från näringsverksamheten som enda arbetsinkomst medan motsvarande siffra för männen var ungefär 40 procent. Oavsett ålder och födelseland återfanns kvinnorna i större utsträckning än männen, i de intervall där överskottet utgör en mindre del av arbetsinkomsten. Stigande ålder innebar att fler hade arbetsinkomst enbart från näringsverksamheten. Det gällde för både kvinnor och män. Bland både utrikes födda kvinnor och män kom största delen av arbetsinkomsten från näringsverksamheten. Ungefär 50 procent av utrikes födda kvinnor hade överskott av näringsverksamhet som enda arbetsinkomst. Motsvarande siffra för inrikes födda kvinnor var omkring 30 procent. Bland de som deklarerade ett underskott av näringsverksamhet hade de flesta en arbetsinkomst från annat håll. Männens arbetsinkomst var större än kvinnornas. Mer än hälften av männen hade en arbetsinkomst på mer än 250 000 kr från annat håll än näringsverksamheten medan motsvarande siffra för kvinnorna var knappt 30 procent. Knappt 50 procent av kvinnorna tjänade mellan 100 000 och 250 000 kr. Motsvarande siffra för männen i samma intervall var ca 30 procent. Ingen hänsyn har tagits till underskottets storlek. Personer i åldersgruppen 18-34 år hade generellt sett en lägre arbetsinkomst än de äldre näringsidkarna. Av de som redovisade ett underskott var det ca tio procent som inte hade inkomst från annat håll, dvs. inte pension eller arbetsinkomst. Inga tydliga skillnader fanns mellan varken kön eller ålder. Personer födda utanför Sverige hade lägre arbetsinkomst vid sidan av näringsverksamheten än personer födda i Sverige. Utnyttjande av skattelättnader För att skattereglerna ska vara likvärdiga mellan enskild näringsverksamhet och små aktiebolag har bland annat möjligheten till räntefördelning och expansionsfond införts. Avsättning till periodiseringsfond har införts för att en utjämning av resultatet ska kunna göras mellan olika år och på så sätt ge en jämnare beskattning (se Skatteverkets Skatteregler för enskilda näringsidkare för mer utförlig beskrivning). Se definitioner och förklaringar på sidan 33 för närmare beskrivning av de olika avsättningsmöjligheterna. 10 Statistiska centralbyrån
Enskilda näringsidkare år 2003 Resultat Diagram 2 Utnyttjandet av positiv räntefördelning i miljoner kronor, inkomståret 2003 Miljoner kr 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 ± 99 ± 332 ± 276 ± 755 ± 302 ± 834 Kvinnor Män Samtliga Utnyttjar räntefördelning Har möjlighet att utnyttja räntefördelning Fotnot: Siffrorna ovanför staplarna avser 95 procentiga konfidensintervall. Både kvinnor och män utnyttjade knappt en tredjedel av det totala utrymmet som fanns för positiv räntefördelning. Summan av näringsidkarnas möjliga belopp att sätta av var omkring 16,5 miljarder kronor, av dessa utnyttjades cirka 4,5 miljarder. Diagram 3 Utnyttjandet av expansionsfond i miljoner kronor, inkomståret 2003 Miljoner kr 12 000 ± 566 10 000 8 000 ± 525 6 000 4 000 2 000 0 ± 57 ± 205 ± 163 ± 177 Kvinnor Män Samtliga Utnyttjar exp.fond Har möjlighet att utnyttja exp.fond Fotnot: Siffrorna ovanför staplarna avser 95 procentiga konfidensintervall. Diagram 3 visar att både kvinnor och män utnyttjade en dryg tiondel av det möjliga utrymmet för avsättning till expansionsfond. Av de omkring 11 miljarder kronor som det fanns möjlighet att sätta av så utnyttjades cirka 1,3 miljarder. Statistiska centralbyrån 11
Resultat Enskilda näringsidkare år 2003 Diagram 4 Utnyttjandet av periodiseringsfond i miljoner kronor, inkomståret 2003 Miljoner kr 14 000 12 000 ± 341 10 000 ± 297 8 000 6 000 4 000 ± 167 ± 221 ± 250 2 000 0 ± 107 Kvinnor Män Samtliga Utnyttjar per.fond Har möjlighet att utnyttja per.fond Fotnot: Siffrorna ovanför staplarna avser 95 procentiga konfidensintervall. Kvinnorna utnyttjade drygt en tredjedel av det sammanlagda utrymmet för avsättning till periodiseringsfond. Bland männen var denna siffra något högre. Totalt fanns möjlighet att sätta av omkring 12 miljarder kronor till periodiseringsfond, av detta utnyttjades cirka 4,5 miljarder. 12 Statistiska centralbyrån
Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabeller * mycket osäker skattning * very uncertain estimation Tabell 1 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, ålder och kön, inkomståret 2003. Siffror i procent Sole proprietors by reported surplus, age and gender, 2003 income year. Figures in per cent Kön 18-34 år 35-49 år 50-64 år 65- år Kronor Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor 1-24 999 43,7 ± 3,7 40,6 ± 2,2 45,0 ± 2,2 70,2 ± 3,5 25 000-99 999 31,1 ± 3,6 29,1 ± 2,0 29,0 ± 2,0 22,9 ± 3,3 100 000-249 999 22,1 ± 3,1 24,0 ± 1,9 18,5 ± 1,8 6,2 ± 1,8 250 000-3,2 ± 1,3 6,4 ± 1,1 7,5 ± 1,2 0,6 ± 0,6 Män 1-24 999 33,4 ± 2,4 28,1 ± 1,5 32,0 ± 1,5 62,5 ± 2,5 25 000-99 999 30,0 ± 2,4 26,9 ± 1,5 26,2 ± 1,4 25,3 ± 2,3 100 000-249 999 29,3 ± 2,3 33,3 ± 1,6 29,9 ± 1,5 9,1 ± 1,5 250 000-7,3 ± 1,3 11,8 ± 1,1 11,9 ± 1,0 3,2 ± 1,0 Samtliga 1-24 999 36,8 ± 2,1 32,4 ± 1,3 36,2 ± 1,3 64,9 ± 2,1 25 000-99 999 30,3 ± 2,0 27,6 ± 1,2 27,1 ± 1,2 24,6 ± 1,9 100 000-249 999 26,9 ± 1,9 30,1 ± 1,2 26,2 ± 1,2 8,2 ± 1,2 250 000-6,0 ± 1,0 9,9 ± 0,8 10,5 ± 0,8 2,4 ± 0,7 Statistiska centralbyrån 13
Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 2 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, ålder och kön, inkomståret 2003 Number of sole proprietors by reported surplus, age and gender, 2003 income year Kön 18-34 år 35-49 år 50-64 år 65- år Kronor Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor 1-24 999 6 098 ± 671 15 194 ± 1 060 16 910 ± 1 113 9 099 ± 830 25 000-99 999 4 337 ± 611 10 895 ± 898 10 907 ± 894 2 973 ± 485 100 000-249 999 3 086 ± 484 8 991 ± 833 6 973 ± 728 805 ± 243 250 000-442 ± 180 2 386 ± 426 2 828 ± 469 81 ± 78 Män 1-24 999 9 579 ± 849 19 892 ± 1 225 24 824 ± 1 361 17 661 ± 1 156 25 000-99 999 8 588 ± 801 18 996 ± 1 200 20 355 ± 1 246 7 161 ± 744 100 000-249 999 8 387 ± 787 23 536 ± 1 338 23 227 ± 1 337 2 559 ± 439 250 000-2 103 ± 397 8 333 ± 797 9 230 ± 841 900 ± 277 Samtliga 1-24 999 15 677 ± 1 087 35 086 ± 1 647 41 735 ± 1 786 26 760 ± 1 474 25 000-99 999 12 926 ± 1 020 29 891 ± 1 510 31 261 ± 1 564 10 133 ± 915 100 000-249 999 11 473 ± 925 32 528 ± 1 590 30 201 ± 1 546 3 364 ± 510 250 000-2 545 ± 439 10 719 ± 920 12 058 ± 977 981 ± 287 14 Statistiska centralbyrån
Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 3 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, ålder och kön, inkomståret 2003. Siffror i procent Sole proprietors by reported deficit, age and gender, 2003 income year. Figures in per cent Kön 18-34 år 35-49 år 50-64 år 65- år Kronor Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor 1-24 999 59,2 ± 4,8 50,5 ± 2,8 51,6 ± 2,4 60,4 ± 3,1 25 000-99 999 29,7 ± 4,5 32,4 ± 2,6 29,5 ± 2,2 26,1 ± 2,8 100 000-249 999 8,0 ± 2,6 12,4 ± 1,8 12,7 ± 1,6 8,7 ± 1,8 250 000-3,2 ± 1,7 4,7 ± 1,2 6,2 ± 1,2 4,9 ± 1,4 Män 1-24 999 51,2 ± 3,4 42,9 ± 2,0 40,7 ± 1,7 44,5 ± 2,1 25 000-99 999 33,1 ± 3,2 33,1 ± 1,9 31,6 ± 1,6 33,7 ± 2,0 100 000-249 999 11,3 ± 2,2 15,8 ± 1,5 16,8 ± 1,3 14,2 ± 1,5 250 000-4,5 ± 1,4 8,2 ± 1,1 10,9 ± 1,1 7,6 ± 1,1 Samtliga 1-24 999 53,8 ± 2,8 45,6 ± 1,7 44,5 ± 1,5 49,4 ± 1,8 25 000-99 999 31,9 ± 2,6 32,9 ± 1,6 30,9 ± 1,4 31,4 ± 1,7 100 000-249 999 10,2 ± 1,8 14,6 ± 1,2 15,4 ± 1,1 12,5 ± 1,2 250 000-4,1 ± 1,1 7,0 ± 0,9 9,3 ± 0,9 6,7 ± 0,9 Statistiska centralbyrån 15
Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 4 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, ålder och kön, inkomståret 2003 Number of sole proprietors by reported deficit, age and gender, 2003 income year Kön 18-34 år 35-49 år 50-64 år 65- år Kronor Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor 1-24 999 4 908 ± 614 12 693 ± 975 17 107 ± 1 110 11 227 ± 907 25 000-99 999 2 459 ± 445 8 157 ± 780 9 797 ± 850 4 851 ± 606 100 000-249 999 663 ± 227 3 116 ± 480 4 219 ± 562 1 607 ± 343 250 000-263 ± 139 1 177 ± 297 2 058 ± 400 905 ± 258 Män 1-24 999 8 564 ± 804 19 608 ± 1 204 25 008 ± 1 351 18 902 ± 1 179 25 000-99 999 5 535 ± 650 15 144 ± 1 074 19 448 ± 1 195 14 300 ± 1 043 100 000-249 999 1 893 ± 397 7 233 ± 737 10 356 ± 871 6 046 ± 681 250 000-753 ± 237 3 771 ± 539 6 707 ± 705 3 208 ± 490 Samtliga 1-24 999 13 472 ± 1 016 32 301 ± 1 574 42 115 ± 1 792 30 129 ± 1 522 25 000-99 999 7 993 ± 802 23 301 ± 1 386 29 245 ± 1 518 19 150 ± 1 236 100 000-249 999 2 556 ± 478 10 350 ± 926 14 576 ± 1 074 7 653 ± 778 250 000-1 016 ± 274 4 948 ± 641 8 765 ± 846 4 113 ± 570 16 Statistiska centralbyrån
Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 5 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, utbildningsnivå och kön, inkomståret 2003. Siffror i procent Sole proprietors by reported surplus, educational level and gender, 2003 income year. Figures in per cent Kön Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kronor Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor 1-24 999 48,0 ± 3,4 41,9 ± 2,0 47,4 ± 2,4 25 000-99 999 28,9 ± 3,1 30,6 ± 1,9 26,8 ± 2,1 100 000-249 999 19,8 ± 2,7 23,5 ± 1,7 16,4 ± 1,8 250 000-3,3 ± 1,3 4,0 ± 0,8 9,4 ± 1,4 Män 1-24 999 32,7 ± 1,8 30,1 ± 1,3 41,1 ± 2,0 25 000-99 999 27,0 ± 1,7 26,8 ± 1,3 27,1 ± 1,8 100 000-249 999 29,5 ± 1,8 33,2 ± 1,4 21,1 ± 1,6 250 000-10,8 ± 1,2 10,0 ± 0,9 10,7 ± 1,2 Samtliga 1-24 999 36,2 ± 1,6 34,0 ± 1,1 43,8 ± 1,5 25 000-99 999 27,5 ± 1,5 28,0 ± 1,1 27,0 ± 1,4 100 000-249 999 27,3 ± 1,5 30,0 ± 1,1 19,1 ± 1,2 250 000-9,1 ± 1,0 8,0 ± 0,7 10,2 ± 0,9 Statistiska centralbyrån 17
Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 6 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, utbildningsnivå och kön, inkomståret 2003 Number of sole proprietors by reported surplus, educational level and gender, 2003 income year Kön Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kronor Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor 1-24 999 7 728 ± 753 19 124 ± 1 184 16 497 ± 1 113 25 000-99 999 4 651 ± 587 13 957 ± 1 014 9 305 ± 848 100 000-249 999 3 198 ± 492 10 713 ± 904 5 704 ± 662 250 000-539 ± 205 1 811 ± 376 3 285 ± 502 Män 1-24 999 17 564 ± 1 151 27 921 ± 1 439 19 985 ± 1 236 25 000-99 999 14 533 ± 1 056 24 887 ± 1 370 13 188 ± 990 100 000-249 999 15 869 ± 1 111 30 836 ± 1 518 10 237 ± 886 250 000-5 811 ± 671 9 263 ± 841 5 192 ± 635 Samtliga 1-24 999 25 292 ± 1 400 47 045 ± 1 864 36 482 ± 1 693 25 000-99 999 19 184 ± 1 221 38 844 ± 1 715 22 494 ± 1 312 100 000-249 999 19 067 ± 1 219 41 549 ± 1 766 15 940 ± 1 116 250 000-6 349 ± 703 11 074 ± 927 8 477 ± 822 18 Statistiska centralbyrån
Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 7 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, utbildningsnivå och kön, inkomståret 2003. Siffror i procent Sole proprietors by reported deficit, educational level and gender, 2003 income year. Figures in per cent Kön Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kronor Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor 1-24 999 52,4 ± 3,8 52,9 ± 2,3 53,5 ± 2,5 25 000-99 999 28,0 ± 3,4 30,6 ± 2,2 29,9 ± 2,3 100 000-249 999 13,7 ± 2,6 11,9 ± 1,5 10,4 ± 1,5 250 000-5,9 ± 1,8 4,7 ± 1,0 6,3 ± 1,2 Män 1-24 999 39,0 ± 2,1 41,1 ± 1,7 49,5 ± 2,2 25 000-99 999 34,8 ± 2,0 34,0 ± 1,6 28,6 ± 2,0 100 000-249 999 16,8 ± 1,6 15,8 ± 1,2 13,7 ± 1,5 250 000-9,5 ± 1,2 9,1 ± 1,0 8,2 ± 1,2 Samtliga 1-24 999 42,1 ± 1,9 45,2 ± 1,4 51,2 ± 1,7 25 000-99 999 33,2 ± 1,8 32,8 ± 1,3 29,1 ± 1,5 100 000-249 999 16,1 ± 1,4 14,4 ± 1,0 12,3 ± 1,1 250 000-8,6 ± 1,1 7,6 ± 0,7 7,4 ± 0,9 Statistiska centralbyrån 19
Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 8 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, utbildningsnivå och kön, inkomståret 2003 Number of sole proprietors by reported deficit, educational level and gender, 2003 income year Kön Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kronor Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor 1-24 999 6 811 ± 710 18 418 ± 1 160 15 923 ± 1 080 25 000-99 999 3 646 ± 516 10 644 ± 896 8 895 ± 811 100 000-249 999 1 784 ± 365 4 127 ± 557 3 088 ± 477 250 000-765 ± 237 1 639 ± 349 1 859 ± 379 Män 1-24 999 16 583 ± 1 119 26 738 ± 1 396 20 395 ± 1 217 25 000-99 999 14 791 ± 1 058 22 070 ± 1 272 11 770 ± 942 100 000-249 999 7 170 ± 742 10 259 ± 869 5 618 ± 644 250 000-4 025 ± 552 5 921 ± 665 3 382 ± 510 Samtliga 1-24 999 23 394 ± 1 351 45 156 ± 1 823 36 319 ± 1 647 25 000-99 999 18 438 ± 1 198 32 714 ± 1 592 20 665 ± 1 269 100 000-249 999 8 955 ± 846 14 386 ± 1 049 8 706 ± 838 250 000-4 789 ± 607 7 560 ± 765 5 241 ± 672 20 Statistiska centralbyrån
Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 9 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, födelseland och kön, inkomståret 2003. Siffror i procent Sole proprietors by reported surplus, country of birth and gender, 2003 income year. Figures in per cent Kön Utrikes födda Inrikes födda Samtliga Kronor Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor 1-24 999 35,3 ± 4,0 47,7 ± 1,5 46,4 ± 1,4 25 000-99 999 35,7 ± 4,0 27,7 ± 1,3 28,5 ± 1,2 100 000-249 999 22,5 ± 3,6 19,1 ± 1,1 19,5 ± 1,1 250 000-499 999 6,4 ± 2,1 5,0 ± 0,6 5,2 ± 0,6 500 000-0,2 ± 0,4 * 0,5 ± 0,2 0,5 ± 0,2 Män 1-24 999 23,2 ± 2,6 36,4 ± 1,0 35,0 ± 0,9 25 000-99 999 34,3 ± 2,9 26,0 ± 0,9 26,8 ± 0,9 100 000-249 999 34,0 ± 2,9 27,4 ± 0,9 28,1 ± 0,9 250 000-499 999 8,1 ± 1,7 9,4 ± 0,6 9,3 ± 0,6 500 000-0,4 ± 0,4 * 0,8 ± 0,2 0,8 ± 0,2 Samtliga 1-24 999 27,3 ± 2,2 40,1 ± 0,9 38,8 ± 0,8 25 000-99 999 34,8 ± 2,4 26,6 ± 0,8 27,4 ± 0,7 100 000-249 999 30,1 ± 2,3 24,7 ± 0,7 25,2 ± 0,7 250 000-499 999 7,5 ± 1,4 7,9 ± 0,5 7,9 ± 0,4 500 000-0,3 ± 0,3 * 0,7 ± 0,2 0,7 ± 0,1 Statistiska centralbyrån 21
Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 10 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat överskott, födelseland och kön, inkomståret 2003 Number of sole proprietors by reported surplus, country of birth and gender, 2003 income year Kön Utrikes födda Inrikes födda Samtliga Kronor Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor 1-24 999 3 719 ± 521 43 581 ± 1 758 47 300 ± 1 821 25 000-99 999 3 760 ± 529 25 352 ± 1 373 29 112 ± 1 462 100 000-249 999 2 367 ± 425 17 489 ± 1 148 19 856 ± 1 220 250 000-499 999 671 ± 230 4 598 ± 592 5 269 ± 634 500 000-20 ± 39 * 447 ± 190 468 ± 194 Män 1-24 999 4 821 ± 602 67 135 ± 2 164 71 957 ± 2 231 25 000-99 999 7 116 ± 731 47 984 ± 1 868 55 099 ± 1 993 100 000-249 999 7 062 ± 732 50 648 ± 1 922 57 710 ± 2 035 250 000-499 999 1 679 ± 360 17 314 ± 1 143 18 992 ± 1 195 500 000-79 ± 76 1 494 ± 353 1 574 ± 361 Samtliga 1-24 999 8 541 ± 798 110 716 ± 2 782 119 257 ± 2 861 25 000-99 999 10 876 ± 913 73 336 ± 2 328 84 211 ± 2 479 100 000-249 999 9 428 ± 855 68 137 ± 2 241 77 566 ± 2 370 250 000-499 999 2 350 ± 441 21 911 ± 1 302 24 261 ± 1 371 500 000-100 ± 85 1 941 ± 409 2 041 ± 418 22 Statistiska centralbyrån
Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 11 Enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, födelseland och kön, inkomståret 2003. Siffror i procent Sole proprietors by reported deficit, country of birth and gender, 2003 income year. Figures in per cent Kön Utrikes födda Inrikes födda Samtliga Kronor Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor 1-24 999 49,8 ± 6,3 54,2 ± 1,5 53,9 ± 1,5 25 000-99 999 30,1 ± 5,8 29,6 ± 1,4 29,7 ± 1,4 100 000-249 999 14,0 ± 4,4 11,1 ± 1,0 11,3 ± 0,9 250 000-499 999 3,9 ± 2,5 3,4 ± 0,6 3,4 ± 0,6 500 000-2,2 ± 1,9 1,7 ± 0,4 1,8 ± 0,4 Män 1-24 999 42,1 ± 4,8 43,4 ± 1,1 43,3 ± 1,1 25 000-99 999 30,6 ± 4,5 32,8 ± 1,0 32,7 ± 1,0 100 000-249 999 20,3 ± 3,9 15,1 ± 0,8 15,3 ± 0,8 250 000-499 999 5,8 ± 2,2 6,1 ± 0,5 6,1 ± 0,5 500 000-1,3 ± 1,1 2,6 ± 0,4 2,6 ± 0,4 Samtliga 1-24 999 44,9 ± 3,9 47,0 ± 0,9 46,9 ± 0,9 25 000-99 999 30,4 ± 3,6 31,7 ± 0,9 31,7 ± 0,9 100 000-249 999 18,0 ± 2,9 13,8 ± 0,6 14,0 ± 0,6 250 000-499 999 5,1 ± 1,7 5,2 ± 0,4 5,2 ± 0,4 500 000-1,6 ± 1,0 2,3 ± 0,3 2,3 ± 0,3 Statistiska centralbyrån 23
Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 12 Antal enskilda näringsidkare grupperade efter deklarerat underskott, födelseland och kön, inkomståret 2003 Number of sole proprietors by reported deficit, country of birth and gender, 2003 income year Kön Utrikes födda Inrikes födda Samtliga Kronor Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor 1-24 999 2 288 ± 412 43 647 ± 1 748 45 936 ± 1 789 25 000-99 999 1 385 ± 318 23 878 ± 1 321 25 263 ± 1 355 100 000-249 999 644 ± 217 8 962 ± 813 9 606 ± 841 250 000-499 999 181 ± 115 2 718 ± 459 2 899 ± 473 500 000-102 ± 87 1 403 ± 320 1 504 ± 331 Män 1-24 999 3 385 ± 512 68 697 ± 2 158 72 082 ± 2 204 25 000-99 999 2 460 ± 428 51 965 ± 1 916 54 426 ± 1 957 100 000-249 999 1 630 ± 346 23 898 ± 1 328 25 528 ± 1 368 250 000-499 999 465 ± 185 9 705 ± 850 10 170 ± 870 500 000-104 ± 89 4 166 ± 574 4 269 ± 591 Samtliga 1-24 999 5 673 ± 661 112 344 ± 2 773 118 017 ± 2 833 25 000-99 999 3 845 ± 540 75 844 ± 2 390 79 689 ± 2 442 100 000-249 999 2 274 ± 408 32 860 ± 1 622 35 134 ± 1 673 250 000-499 999 646 ± 224 12 423 ± 1 003 13 069 ± 1 029 500 000-205 ± 124 5 568 ± 693 5 774 ± 712 24 Statistiska centralbyrån
Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 13 Enskilda näringsidkare 1 efter ålder, kön och hur stor procent av den totala arbetsinkomsten som utgörs av överskott av enskild näringsverksamhet, inkomståret 2003. Siffror i procent Sole proprietors by age, gender and the reported surplus share of the total income from work, 2003 income year. Figures in per cent Kön 18 34 år 35 49 år 50 64 år Procent Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor 1 24 37,3 ± 3,6 43,0 ± 2,3 40,1 ± 2,4 25 49 11,4 ± 2,5 7,9 ± 1,2 6,8 ± 1,3 50 74 6,9 ± 1,9 5,8 ± 1,1 4,4 ± 1,0 75 99 15,8 ± 2,8 14,5 ± 1,6 8,6 ± 1,4 100 28,6 ± 3,4 28,9 ± 2,1 39,6 ± 2,4 Män 1 24 33,2 ± 2,4 32,1 ± 1,6 31,1 ± 1,6 25 49 8,8 ± 1,4 6,6 ± 0,8 5,3 ± 0,8 50 74 7,7 ± 1,4 4,3 ± 0,7 3,5 ± 0,6 75 99 18,9 ± 2,0 20,2 ± 1,4 13,2 ± 1,2 100 31,4 ± 2,4 36,8 ± 1,6 46,9 ± 1,7 Samtliga 1 24 34,5 ± 2,0 35,9 ± 1,3 34,0 ± 1,4 25 49 9,6 ± 1,3 7,0 ± 0,7 5,8 ± 0,7 50 74 7,4 ± 1,1 4,8 ± 0,6 3,8 ± 0,5 75 99 17,9 ± 1,6 18,3 ± 1,1 11,8 ± 0,9 100 30,5 ± 2,0 34,1 ± 1,3 44,6 ± 1,4 1 I tabellen ingår enskilda näringsidkare i åldrarna 18 tom 64, som inte har pension. Statistiska centralbyrån 25
Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 14 Antal enskilda näringsidkare 1 grupperade efter ålder, kön och hur stor procent av den totala arbetsinkomsten som utgörs av överskott av enskild näringsverksamhet, inkomståret 2003 Numbers of sole proprietors by age, gender and the reported surplus share of the total income from work, 2003 income year Kön 18 34 år 35 49 år 50 64 år Procent Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor 1 24 5 122 ± 615 15 557 ± 1 075 12 440 ± 953 25 49 1 567 ± 374 2 838 ± 456 2 097 ± 400 50 74 950 ± 265 2 085 ± 392 1 345 ± 326 75 99 2 162 ± 413 5 247 ± 633 2 630 ± 454 100 3 921 ± 547 10 436 ± 887 12 129 ± 942 Män 1 24 9 463 ± 848 22 293 ± 1 302 21 114 ± 1 275 25 49 2 496 ± 429 4 544 ± 589 3 593 ± 529 50 74 2 194 ± 403 2 983 ± 475 2 408 ± 431 75 99 5 402 ± 631 14 031 ± 1 037 8 987 ± 851 100 8 961 ± 813 25 553 ± 1 376 31 829 ± 1 535 Samtliga 1 24 14 585 ± 1 046 37 850 ± 1 720 33 553 ± 1 631 25 49 4 063 ± 572 7 382 ± 748 5 690 ± 664 50 74 3 144 ± 481 5 068 ± 619 3 753 ± 542 75 99 7 563 ± 754 19 278 ± 1 234 11 617 ± 977 100 12 882 ± 982 35 989 ± 1 649 43 958 ± 1 818 1 I tabellen ingår enskilda näringsidkare i åldrarna 18 tom 64, som inte har pension. 26 Statistiska centralbyrån
Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 15 Enskilda näringsidkare 1 med underskott av enskild näringsverksamhet efter arbetsinkomstens storlek, ålder och kön, inkomståret 2003. Siffror i procent Sole proprietors with an reported deficit by the income from work, age and gender, 2003 income year. Figures in per cent Kön 18 34 år 35 49 år 50 64 år Kronor Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor 0 10,7 ± 2,9 8,7 ± 1,6 11,2 ± 1,7 1-24 999 8,6 ± 2,7 6,0 ± 1,4 2,7 ± 0,9 25 000-99 999 18,8 ± 3,7 9,6 ± 1,7 5,4 ± 1,2 100 000-249 999 49,9 ± 4,8 48,9 ± 2,9 47,4 ± 2,8 250 000-12,1 ± 3,1 26,9 ± 2,5 33,3 ± 2,6 Män 0 9,7 ± 2,0 7,5 ± 1,1 9,7 ± 1,2 1-24 999 6,7 ± 1,7 2,7 ± 0,7 3,2 ± 0,7 25 000-99 999 12,2 ± 2,2 4,1 ± 0,8 4,2 ± 0,8 100 000-249 999 29,7 ± 3,2 29,7 ± 1,9 28,1 ± 1,8 250 000-41,8 ± 3,4 56,0 ± 2,1 54,7 ± 2,0 Samtliga 0 10,0 ± 1,7 7,9 ± 0,9 10,3 ± 1,0 1-24 999 7,3 ± 1,4 3,8 ± 0,7 3,0 ± 0,6 25 000-99 999 14,4 ± 1,9 6,0 ± 0,8 4,6 ± 0,7 100 000-249 999 36,4 ± 2,7 36,3 ± 1,6 34,5 ± 1,5 250 000-31,9 ± 2,6 45,9 ± 1,7 47,6 ± 1,6 1 I tabellen ingår enskilda näringsidkare i åldrarna 18 tom 64, som inte har pension. Statistiska centralbyrån 27
Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 16 Antal enskilda näringsidkare 1 med underskott av enskild näringsverksamhet grupperade efter arbetsinkomstens storlek, ålder och kön, inkomståret 2003 Numbers of sole proprietors with an reported deficit by the income from work, age and gender, 2003 income year Kön 18 34 år 35 49 år 50 64 år Kronor Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor 0 871 ± 254 2 028 ± 385 2 761 ± 454 1-24 999 705 ± 228 1 404 ± 327 655 ± 218 25 000-99 999 1 536 ± 340 2 259 ± 417 1 316 ± 309 100 000-249 999 4 075 ± 562 11 460 ± 923 11 672 ± 926 250 000-987 ± 269 6 296 ± 686 8 203 ± 779 Män 0 1 590 ± 344 3 329 ± 502 4 845 ± 605 1-24 999 1 098 ± 285 1 189 ± 309 1 564 ± 350 25 000-99 999 2 010 ± 385 1 816 ± 369 2 075 ± 397 100 000-249 999 4 882 ± 623 13 180 ± 992 13 798 ± 1 004 250 000-6 877 ± 717 24 852 ± 1 353 26 874 ± 1 397 Samtliga 0 2 460 ± 427 5 357 ± 638 7 605 ± 764 1-24 999 1 803 ± 365 2 592 ± 450 2 219 ± 415 25 000-99 999 3 546 ± 513 4 075 ± 556 3 391 ± 505 100 000-249 999 8 957 ± 842 24 640 ± 1 369 25 470 ± 1 388 250 000-7 864 ± 776 31 148 ± 1 535 35 077 ± 1 624 1 I tabellen ingår enskilda näringsidkare i åldrarna 18 tom 64, som inte har pension. 28 Statistiska centralbyrån
Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 17 Enskilda näringsidkare 1 efter födelseland, kön och hur stor procent av den totala arbetsinkomsten som utgörs av överskott av enskild näringsverksamhet, inkomståret 2003. Siffror i procent Sole proprietors by country of birth, gender and the reported surplus share of the total income from work, 2003 income year. Figures in per cent Kön Utrikes födda Inrikes födda Samtliga Procent Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor 1-24 24,7 ± 3,8 43,3 ± 1,6 41,1 ± 1,5 25-49 7,2 ± 2,3 8,2 ± 0,9 8,1 ± 0,9 50-74 6,2 ± 2,1 5,3 ± 0,7 5,4 ± 0,7 75-99 11,4 ± 2,8 12,6 ± 1,1 12,5 ± 1,0 100 50,6 ± 4,5 30,5 ± 1,5 32,9 ± 1,5 Män 1-24 16,9 ± 2,4 33,7 ± 1,1 31,9 ± 1,0 25-49 5,6 ± 1,5 6,5 ± 0,6 6,4 ± 0,5 50-74 5,7 ± 1,5 4,4 ± 0,5 4,6 ± 0,5 75-99 16,1 ± 2,4 17,2 ± 0,9 17,1 ± 0,8 100 55,7 ± 3,2 38,1 ± 1,1 40,0 ± 1,1 Samtliga 1-24 19,5 ± 2,1 36,8 ± 0,9 34,9 ± 0,9 25-49 6,2 ± 1,3 7,0 ± 0,5 6,9 ± 0,5 50-74 5,9 ± 1,2 4,7 ± 0,4 4,9 ± 0,4 75-99 14,5 ± 1,8 15,7 ± 0,7 15,6 ± 0,7 100 54,0 ± 2,6 35,7 ± 0,9 37,7 ± 0,9 1 I tabellen ingår enskilda näringsidkare över 18 år, som inte har pension. Statistiska centralbyrån 29
Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 18 Antal enskilda näringsidkare 1 grupperade efter födelseland, kön och hur stor procent av den totala arbetsinkomsten som utgörs av överskott av enskild näringsverksamhet, inkomståret 2003 Numbers of sole proprietors by country of birth, gender and the reported surplus share of the total income from work, 2003 income year Kön Utrikes födda Inrikes födda Samtliga Procent Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor 1-24 2 347 ± 417 30 792 ± 1 493 33 138 ± 1 543 25-49 686 ± 225 5 817 ± 676 6 502 ± 711 50-74 586 ± 208 3 793 ± 535 4 379 ± 573 75-99 1 084 ± 281 8 975 ± 833 10 059 ± 877 100 4 809 ± 603 21 695 ± 1 257 26 504 ± 1 382 Män 1-24 3 106 ± 482 49 846 ± 1 918 52 951 ± 1 968 25-49 1 032 ± 276 9 602 ± 855 10 633 ± 897 50-74 1 049 ± 283 6 536 ± 703 7 585 ± 756 75-99 2 969 ± 476 25 470 ± 1 389 28 440 ± 1 463 100 10 255 ± 874 56 392 ± 1 995 66 647 ± 2 144 Samtliga 1-24 5 452 ± 640 80 637 ± 2 446 86 090 ± 2 515 25-49 1 717 ± 359 15 419 ± 1 093 17 136 ± 1 147 50-74 1 636 ± 351 10 329 ± 885 11 964 ± 950 75-99 4 053 ± 559 34 446 ± 1 626 38 499 ± 1 714 100 15 064 ± 1 088 78 088 ± 2 345 93 151 ± 2 537 1 I tabellen ingår enskilda näringsidkare över 18 år, som inte har pension. 30 Statistiska centralbyrån
Enskilda näringsidkare år 2003 Tabeller Tabell 19 Enskilda näringsidkare 1 med underskott av enskild näringsverksamhet efter arbetsinkomstens storlek, födelseland och kön, inkomståret 2003. Siffror i procent Sole proprietors with an reported deficit by the income from work, country of birth and gender, 2003 income year. Figures in per cent Kön Utrikes födda Inrikes födda Samtliga Kronor Procent Felmarginal Procent Felmarginal Procent Felmarginal Kvinnor 0 9,1 ± 4,2 8,7 ± 1,1 10,1 ± 1,1 1-24 999 14,4 ± 5,1 4,6 ± 0,8 4,9 ± 0,8 25 000-99 999 29,1 ± 6,6 8,7 ± 1,1 9,1 ± 1,1 100 000-249 999 15,9 ± 5,3 49,7 ± 1,9 48,4 ± 1,8 250 000-31,5 ± 6,7 28,3 ± 1,7 27,5 ± 1,6 Män 0 10,1 ± 3,5 7,9 ± 0,6 9,0 ± 0,8 1-24 999 9,2 ± 3,2 3,6 ± 0,4 3,5 ± 0,5 25 000-99 999 15,7 ± 4,0 6,3 ± 0,5 5,4 ± 0,6 100 000-249 999 31,6 ± 5,2 36,4 ± 1,1 28,9 ± 1,2 250 000-33,4 ± 5,2 45,7 ± 1,1 53,3 ± 1,3 Samtliga 0 9,7 ± 2,7 7,5 ± 0,7 9,3 ± 0,6 1-24 999 11,1 ± 2,8 3,1 ± 0,5 4,0 ± 0,4 25 000-99 999 20,6 ± 3,6 5,1 ± 0,6 6,6 ± 0,5 100 000-249 999 25,9 ± 3,9 29,7 ± 1,2 35,5 ± 1,0 250 000-32,7 ± 4,2 54,6 ± 1,4 44,6 ± 1,1 1 I tabellen ingår enskilda näringsidkare över 18 år, som inte har pension. Statistiska centralbyrån 31
Tabeller Enskilda näringsidkare år 2003 Tabell 20 Antal enskilda näringsidkare 1 med deklarerat underskott grupperade efter arbetsinkomstens storlek, födelseland och kön, inkomståret 2003 Numbers of sole proprietors with an reported deficit by the income from work, country of birth and gender, 2003 income year Kön Utrikes födda Inrikes födda Samtliga Kronor Antal Felmarginal Antal Felmarginal Antal Felmarginal Kvinnor 0 1 107 ± 285 4 572 ± 580 5 679 ± 646 1-24 999 321 ± 153 2 443 ± 427 2 763 ± 454 25 000-99 999 506 ± 193 4 604 ± 588 5 110 ± 619 100 000-249 999 1 021 ± 278 26 206 ± 1 369 27 227 ± 1 394 250 000-560 ± 202 14 925 ± 1 045 15 485 ± 1 063 Män 0 2 064 ± 393 7 801 ± 765 9 865 ± 858 1-24 999 622 ± 226 3 229 ± 498 3 851 ± 546 25 000-99 999 565 ± 204 5 336 ± 631 5 901 ± 663 100 000-249 999 971 ± 268 30 890 ± 1 499 31 861 ± 1 520 250 000-1 952 ± 385 56 712 ± 1 983 58 664 ± 2 013 Samtliga 0 3 171 ± 491 12 373 ± 967 15 544 ± 1 081 1-24 999 942 ± 273 5 672 ± 656 6 615 ± 710 25 000-99 999 1 071 ± 286 9 940 ± 860 11 011 ± 905 100 000-249 999 1 992 ± 385 57 096 ± 2 036 59 087 ± 2 066 250 000-2 512 ± 438 71 637 ± 2 257 74 149 ± 2 292 1 I tabellen ingår enskilda näringsidkare över 18 år, som inte har pension. 32 Statistiska centralbyrån
Enskilda näringsidkare år 2003 Fakta om statistiken Fakta om statistiken FRIDA, företagsregister och individdatabas, har funnits sedan 1997 då ett samarbete mellan SCB och Finansdepartementet inleddes för att utveckla en mikrobaserad databas för olika företagsformer. Sedan 2003 är FRIDA inte längre en uppdragsbaserad produkt utan finansieras via anslagsmedel. Detta omfattar statistiken Huvudsyftet med denna rapport är att presentera beskrivande inkomststatistik om enskilda näringsidkare framtagen ur databasen FRIDA I rapporten redovisas de enskilda näringsidkarnas överskott respektive underskott, avsättning till fonder såsom periodiseringsfond och expansionsmedelsfond samt räntefördelning. Vidare redovisas hur stor del av näringsidkarens arbetsinkomst som utgörs av inkomsten från den enskilda näringsverksamheten samt hur stor arbetsinkomst de näringsidkare utan överskott av näringsverksamhet har. Redovisningar görs efter kön, ålder, födelseland och utbildning. Vid redovisningen av överskott respektive underskott finns ingen avsikt att beskriva individernas ekonomiska standard. Utöver de inkomster som beskrivs i rapporten finns fler såsom kapitalinkomster och bidrag som inte redovisas. I denna rapport finns ingen statistik för personer under 18 år med. I tabeller som innehåller arbetsinkomst finns inte de enskilda näringsidkare med pension redovisade. I de tabeller där arbetsinkomsten sätts i relation till ålder finns inte heller personer över 64 år med. Anledningen till detta är att gruppen 65 år och äldre som inte har pension är för liten för att några siffror ska kunna redovisas. För samtliga företagsformer redovisas antal inlämnade deklarationsblanketter per företagsform, se diagram 1. Denna statistik bygger på totalmaterialet som levereras från Skatteverket till skillnad från statistiken om de enskilda näringsidkarna som bygger på urvalet i FRIDA. Definitioner och förklaringar Enskild näringsidkare Enskild näringsidkare är den som deklarerat för enskild näringsverksamhet på blankett N1, N2, N1A eller N2A. Personer som deklarerat på blankett N3A, som delägare i handelsbolag, finns inte med (mer än i de fall de deklarerat både enskild näringsverksamhet och som delägare i handelsbolag). Ingen skillnad görs om näringsverksamheten är passiv eller aktiv. Överskott Överskottet är hämtat från uppgifterna överskott av aktiv näringsverksamhet samt överskott av passiv näringsverksamhet på självdeklarationen. Observera att det endast är enskild näringsverksamhet som avses och inte handelsbolagsdelägare. Statistiska centralbyrån 33
Fakta om statistiken Enskilda näringsidkare år 2003 Underskott Underskottet är hämtat från uppgifterna underskott av aktiv näringsverksamhet samt underskott av passiv näringsverksamhet på självdeklarationen. Observera att det endast är enskild näringsverksamhet som avses och inte handelsbolagsdelägare. Förgymnasial utbildning Utbildning på grundskolenivå. Gymnasial utbildning Utbildning som bygger på genomgången grundskoleutbildning. Eftergymnasial utbildning Om samma förkunskapskrav gäller för en viss utbildning som för universitets- och högskoleutbildning klassificeras den som eftergymnasial. Det krävs minst 20 högskole- eller universitetspoäng i ett och samma ämne för att utbildningen ska klassas som eftergymnasial. Utrikes födda Personer födda utanför Sverige, oavsett land och vistelsetid i Sverige. Inrikes födda Personer som är födda i Sverige. Arbetsinkomst Summan av löneinkomst, sjukpenning, föräldrapenning och dagpenning vid utbildning samt tjänstgöring (repetitionsutbildning) inom totalförsvaret ingår i arbetsinkomsten. Där ingår också överskott av enskild näringsverksamhet och av handelsbolag samt inkomster, från t.ex. hobby, som individen själv ska betala egenavgifter för. Löneinkomsten är summan av löneutbetalningar under året. I begreppet lön ingår även skattepliktiga förmåner och traktamenten som redovisas under lön i taxeringen. Taxeringsenhet/taxeringshushåll Ett taxeringshushåll är gifta/sammanboende, ensamstående kvinnor och ensamstående män. Som sammanboende räknas ogifta par med gemensamma barn. Som ensamstående räknas ogifta par utan gemensamma barn. Utnyttjandegrad Med utnyttjandegrad menas i vilken utsträckning den enskilda näringsidkaren utnyttjat respektive fond i förhållande till hur mycket de skulle kunna sätta av om de satt av maxbeloppet. Positiv räntefördelning Positiv räntefördelning innebär att en del av överskottet i den enskilda näringsverksamheten flyttas från beskattning i näringsverksamheten till beskattning i kapital. För att göra positiv räntefördelning krävs att det finns ett positivt kapitalunderlag i verksamheten, efter vissa justeringar, över 50 000 kronor vid förra räkenskapsårets slut (se Skatteverkets Skatteregler för enskilda näringsidkare för mer utförlig beskrivning). 34 Statistiska centralbyrån
Enskilda näringsidkare år 2003 Fakta om statistiken Expansionsfond Expansionsfond ger enskilda näringsidkare samma möjlighet som ägare av aktiebolag att utöka verksamheten med medel som bara beskattas med bolagsskatt, dvs. 28 procent. Resten av inkomstskatten samt socialavgifter betalas när expansionsfonden återförs. För att få sätta av till expansionsfond krävs ett tillräckligt stort positivt kapital i verksamheten efter en del justeringar (se Skatteverkets Skatteregler för enskilda näringsidkare för mer utförlig beskrivning). Det finns ingen tidsgräns för när ett belopp senast ska återföras. Periodiseringsfond Reglerna om periodiseringsfond betyder att beskattningen av inkomsten i näringsverksamheten kan skjutas upp till ett senare år, en form av skattekredit. Periodiseringsfond kan också användas till att jämna ut resultatet mellan olika år och på så sätt ge en jämnare beskattning. Det belopp som satts av behöver inte sättas in på något konto utan kan användas fritt. Avsatt belopp får vara högst 30 procent av inkomsten i näringsverksamheten efter vissa justeringar (se Skatteverkets Skatteregler för enskilda näringsidkare för mer utförlig beskrivning). Beloppet måste återföras till beskattning senast sjätte året efter det år det sattes av. Hela beloppet eller delar av det kan återföras tidigare. Kluster (enskilda näringsidkare) För att göra det möjligt att samgranska deklarationsblanketter med gemensam redovisning har kluster av flera blanketter bildats. För att bilda kluster används i första hand uppgiftslämnarens personnummer. Denna uppgift skall lämnas om verksamheten bedrivs tillsammans med någon annan. Ett kluster innehåller alltså deklarationsblanketter för alla personer som på något sätt kan kopplas samman med hjälp av detta begrepp. Därefter har även alla som ingår i samma taxeringshushåll hänförts till samma kluster. Eftersom inte alla har fyllt i personnumret har även kluster bildats genom ihopkoppling av alla blanketter med samma värde i kod 798 resultat efter skattemässiga avskrivningar och övriga justeringar och där de ingående blanketternas värde i den enskildes andel av resultatet (kod 799) summerar till beloppet i kod 798. Standardiserade räkenskapsutdrag (SRU) Med SRU avses ett enhetligt uppgiftslämnande för den som redovisar inkomst av näringsverksamhet. Uppgifterna om näringsverksamhet ska för varje sådan lämnas på ett särskilt schema som utgör en del av deklarationsblanketten. De poster som ingår i schemat utgör ett utdrag ur företagets räkenskaper och avser uppgifter om varje slag av intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga avsättningar samt tillgångar, skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget kapital. Statistiska centralbyrån 35
Fakta om statistiken Enskilda näringsidkare år 2003 Så görs statistiken Målpopulationen i FRIDA är alla företag och företagare som är skyldiga att betala skatt i Sverige. Urvalsramen består av de företag och företagare som har lämnat in deklarationsuppgifter vid den tidpunkt då SCB får registret från Skatteverket. Urval görs för respektive företagsform: aktiebolag och finansiella bolag, ekonomiska föreningar, enskilda näringsidkare, handelsbolag samt en restgrupp med företag som har lämnat in inkomstuppgifter på samma deklarationsblankett som aktiebolag och ekonomiska föreningar men vars juridiska form är skild från dessa. FRIDA består alltså av fem urval. I rapporten är det gruppen enskilda näringsidkare som presenteras. Det finns fem olika deklarationsblanketter för enskilda näringsidkare. Av dessa har det bildats kluster för att kunna samgranska dem med gemensam redovisning. Urvalet har sedan dragits som ett obundet slumpmässigt urval (OSU) bland klustren. År 2003 fanns det drygt 570 000 kluster och bland dessa har ett urval på 30 000 dragits. När alla blanketter för respektive kluster kopplats på innehåller urvalet drygt 37 000 deklarationsblanketter. Antalet individer är knappt 35 000. SRU-uppgifterna från deklarationsblanketterna körs igenom ett gransknings- och rättningsprogram (utformat i SAS) som kontrollerar och justerar, i de fall det är aktuellt, uppgifterna lämnade på blanketterna. Om felaktigheterna på blanketterna är för stora eller inte går att rätta underkänns blanketten och utgör bortfall. Därmed kan en eller flera blanketter underkännas i ett och samma kluster. För att kompensera för de blanketter som underkänns har en efterstratifiering gjorts. Stratifieringen har beräknats efter antal personer i klustret och vikten har bestämts utifrån detta. Fyra stratum och fyra vikter har skapats för enskilda näringsidkare. SRU-uppgifterna kompletteras med inkomst- och taxeringsuppgifter. Även bakgrundsvariabler kopplas på. Uppgifterna hämtas från olika register inom SCB. I tabellerna finns 95 procentiga konfidensintervall redovisade. I beräkningarna av konfidensintervallen har det gjorts ett antagande om att populationen är normalfördelad. Siffrorna som visar utnyttjandegraden av räntefördelning, periodiseringssamt expansionsfond (diagram 2-4) har räknats fram genom summering av de enskilda näringsidkarnas avsatta belopp i respektive fond. Dessa siffror har sedan jämförts med det totalbelopp som hade kunnat sättas av ifall alla hade utnyttjat respektive fond maximalt utifrån de förutsättningar var och en hade med hänsyn till de regler angående belopp och procentsatser som gällde år 2003. Totalt överskott och underskott har räknats fram genom summering av variablerna överskott respektive underskott av aktiv och passiv näringsverksamhet för enskilda näringsidkare. Dessa summeringar har gjorts på individnivå. 36 Statistiska centralbyrån