Från avfallshantering till resurshushållning Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program Hans Wrådhe Linköping 17 april 2012 1
Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Avfallsdirektivet Avfallshierarkin Mål (hushållsavfall och byggavfall) Nationella avfallsplaner Avfallsförebyggande program Nya avfallsregler avfallsförordningen 3
AVFALLSHIERARKIN Prioriteringsordning för lagstiftning och politik enligt avfallsdirektivet 1. Förebyggande 2. Förberedelse för återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning 5. Bortskaffande (deponering) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Tjänar samhället på att förebygga uppkomsten av avfall? Exempel, matavfall: Vinsten 10 ggr större att förebygga än att röta matavfallet 6-11 miljarder kr/år om vi minskar med 20% Ca 0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Förebyggande av avfall Åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall och innebär en minskning av a) mängden avfall, inbegripet genom återanvändning av produkter eller förlängning av produkters livslängd, b) den negativa påverkan på miljön och människors hälsa genom det genererade avfallet, eller c) innehållet av skadliga ämnen i material och produkter Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Vad behöver vi göra? Nya typer av styrmedel för de översta delarna i hierarkin fokusera på potential för stor miljövinst Förebygga avfall - program för förebyggande av avfall Arbeta långsiktigt för ökad materialåtervinning av god kvalitet Stärka kopplingen mellan avfalls- och produktlagstiftningen Tillverka hållbara och återvinningsbara produkter Utnyttja resurser upplagrade i samhället Ökad kunskap och kommunikation om risker med farliga ämnen 7
Från avfallshantering till resurshushållning Ny nationell avfallsplan 2012-2017 8
200 [kton/år] Problemen 150 100 50 0 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Kriterier vid val av prioriterade områden Miljöpåverkan Möjlighet till förbättring Prioriterat av aktörer Lämpligt att hantera i planen 10
Prioriterade områden 1. Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektorn 2. Hushållsavfall 3. Resurshushållning i livsmedelskedjan 4. Avfallsbehandling 5. Illegal export av avfall till andra länder Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
För de prioriterade områdena i planen anger vi Mål Vad behöver hända Vad Naturvårdsverket kommer göra Exempel på vad övriga aktörer kan/behöver göra Goda exempel Lägesbeskrivning Konsekvenser i bilaga 12
Bygg- och anläggningssektorn Bygg- och rivningsavfall Avfallsdirektivets mål att återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall ska vara minst 70 procent år 2020 Avfall i anläggningsarbeten Den miljö- och hälsomässigt säkra användningen av avfall och material i anläggningsarbeten ska öka 13
Hushållsavfall Återanvändning Återanvändningen av hushållsavfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till föreberedande för återanvändning. Textil Återanvändning av textil och materialåtervinning av textilavfall ska öka. Materialåtervinning och insamling Materialåtervinning av hushållsavfall ska öka och minst 90 procent av hushållen ska vara nöjda med insamlingen Elavfall och batterier Insamlingen av elavfall till materialåtervinning ska öka, speciellt för smått elavfall. Nedskräpning Nedskräpningen i stadsmiljö ska minska med minst 20 procent. 14
Resurshushållning i livsmedelskedjan Minskat matavfall Matavfallet ska minska Återvinning av näring och energi från matavfall Återvinning av näring och energi från matavfall ska öka 15
Avfallsbehandling Bilskrotning Alla uttjänta fordon ska lämnas till auktoriserad bilskrotare och sanering och demonteringen av uttjänta fordon ska förbättras. Nedlagda deponier Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda deponier ska minska. Alla kommuner och länsstyrelser ska ha identifierat, inventerat och riskklassat alla nedlagda deponier. Kontroll av utsläpp till luft från avfallsförbränning Anläggningar som förbränner avfall ska ha kontinuerlig provtagning av utsläpp av dioxiner och furaner. Bränder i avfallslager Allt avfall ska lagras och kontrolleras på ett sådant sätt att bränder i avfallslager inte uppstår. 16
Illegal export av avfall till andra länder Det ska inte förekomma några illegala transporter av avfall från Sverige. 17
Exempel på vad NV kommer göra Vägledning om tillämpning av miljöbalkens hänsynsregler tillsyn bygg- och rivningsavfall Utvärdera deponiskattens effekter och ev. föreslå ändringar Utvärdera effekterna NV:s handbok återvinning avfall i anläggningsarbeten Föreslå anpassning lagstiftningen så kommunerna får tydligare ansvar arbeta avfallsförebyggande Följa utvecklingen och vid behov föreslå styrmedel för ökad materialåtervinning Revidera föreskrifterna kommunal avfallsplanering Uppdatera allmänna råden rötning och kompostering Tillsynsvägledning bilskrotar Vägledning avfallsförbränningsanläggningar bör ha kontinuerlig provtagning av dioxiner och furaner Nationell handlingsplan tillsyn gränsöverskridande avfallstransporter 18
Exempel på vad andra aktörer kan göra Fastighetsägare och byggherrar: ställa tydliga kompetenskrav på rivningsinventeringen och säkerställa att resultatet från förs vidare i hela rivningsprocessen Kommunerna: Samarbeta med aktörer som tar emot begagnade produkter och erbjuda dem platser för insamling. Avfall Sverige och FTI: Ta fram robusta metoder för uppföljning av hur mycket hushållsavfall som materialåtervinns. Klädförsäljare: Ta initiativ till frivilligt producentansvar. Livsmedelsverket: Ge råd till konsumenter om hur livsmedelssvinnet kan minska Länsstyrelserna: Följa upp bilskrotarnas auktorisationer, återkalla vid behov Forsknings/kunskapsbehov: Utveckla övervakningen av organiska ämnen i avloppsfraktioner 19
Remiss Hösten 2011 84 remissvar Länsstyrelser, kommuner, myndigheter, branschorganisationer, verksamheter, forskningsinstitut, privatpersoner Remissammanställning och revidering av planen Fastställande av planen under maj 2012 Uppföljningsplan under 2012 20
Hur jobbar vi med förebyggande av avfall? Vägledning Forskning Avfallsförebyggande program Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Utvecklingen av mängden hushållsavfall i Göteborg 200 [kton/år] 150 Hushållsavfall i Göteborg 100 50 0 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 22
Utveckling av avfallsmängderna (källa Profu) [kton/år] 50000 [kton/år] 45000 40000 Hög ekonomisk tillväxt (3,8 % årlig avfallsökning) Historisk ökning 2005-2006 (3,5 % årlig avfallsökning) 35000 30000 25000 Historisk ökning 1900-2000 (3 % årlig avfallsökning) Låg ekonomisk tillväxt (2,6 % årlig avfallsökning) Historisk ökning 1985-2006 (2,5 % årlig avfallsökning) Kraftig lågkonjunktur 2008-2012, därefter 2,5% 20000 15000 Decoupling(stagnerande avfallsmängder) 10000 Nationellt Miljömål 5000 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Avfallsmängderna beräknas fördubblas till 2030 23
Miljövinster Minskade utsläpp av växthusgaser med ca 300 000 ton CO 2 - ekvivalenter per år om mängden kommunalt avfall i Sverige blir ca 5 % lägre * Det motsvarar totala CO 2 - utsläppen från all verksamhet i en medelstor svensk stad 0,5 % av de totala utsläppen i Sverige * Forskning från forskningsprogrammet Hållbar avfallshantering 24
Nationellt program för förebyggande av avfall Avfallsdirektivet Vad Avfallsförebyggande behöver vi göra? program ska innehålla: Avfallshierarkin Bryta Mål, sambandet kvalitativa ska gälla mellan eller som kvantitativa den prioriteringsordning ekonomiska tillväxten för och avfallspolitiken Åtgärder miljöpåverkan för att och nå från målen lagstiftningen avfallsgenereringen. (art 4) Indikatorer Förebyggande Förberedande för återanvändning Materialåtervinning (42%) Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning (37%) Bortskaffande, t.ex. deponering (15%) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Viktiga avfallsströmmar att börja med Matavfall Avfall från hushåll, t.ex. textil, leksaker, elektronik Bygg- och rivningsavfall Gemensamt för dessa strömmar är att de har en stor miljöpåverkan under produktionsfasen 26
Strategier för att minska mängden (från vårt forskningsprogram Hållbar avfallshantering) Materialeffektiva processer Materialsnåla produkter och system Produkter med lång livslängd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency prefabricerat byggande tunna aluminiumburkar - hög kvalitet tidlös design - reparation produkter som kan plockas isär - återanvändning genom t.ex. Blocket Konsumtionsmönster - uthyrning och samägande bilkooperativ - ändra inriktningen tjänster istället för varor - fundera över omfattningen använd matrester, jobba mindre
Exempel på vad kommuner kan göra Öka återanvändingen, ex kretsloppsparker som Alelyckan eller Returen i Sundbyberg Uppmuntra hyra, låna och samäga, ex. Lånegarderoben, leksaksbibliotek Minska matsvinnet, ex. skolkök, matbanker och resurskockar 28
Idéhandbok för kommuner RAPPORT U2011:05 Avfall Sverige Matsvinnsprojekt Minska pappersavfallet Öka återanvändningen Visa, mät och ge återkoppling på mängder Få med hushållen Få med företagen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Några exempel på områden där det ger en stor miljövinst att förebygga avfall - textilier - mat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Vi konsumerar 15 kg textilier per person och år - 8 kg slänger vi i soppåsen! Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Flöde av kläder och hemtextil Kg/person och år (2008) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Vad är miljönyttan med återanvändning av textil? Textil utgör 0,25 % av allt behandlat avfall i Sverige Enkelt att bränna med energiutvinning men... Att producera 1 kg textil ger ca 15 kg koldioxid Textil står för 2-3 % av svenskarnas konsumtionskoldioxidavtryck motsvarande 730 000 bilars årliga utsläpp En t-tröja kräver 4 kg kemikalier för produktion 33
Miljövinsten vid återanvändning är upp till 100 % av utsläppen vid nyproduktion dvs: 15 kg koldioxid sparad per kg textil 10-15 000 liter vatten sparad per kg textil (bomull) minskad försurning, övergödning och användning av gifter och kemikalier. 34
Förebygga att textil blir avfall Producera och konsumera kvalitet och tidlösa plagg - Kvalitetsmärkning på textil? Ändra attityder och konsumtionsmönster Underlätta för återanvändning Producentansvar? 35
Textilnätverk Indiska Textilhögskolan i Borås (leder) Stena Lindex Gina Tricot Åhlens Avfall Sverige Naturskyddsföreningen Sveriges Konsumenter Konsumentföreningen Stockholm Ullared Schenker AxelsonJohnsons miljö stiftelse Ragnsells Stadsmissionen KappAhl Eskilstuna Energi och miljö Myrorna Human Bridge SKL MQ Intersport FTI AB Kemikalieinspektionen Svensk handel (STIL) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Vi slänger en miljon ton mat per år Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Var i kedjan slängs maten? Ny rapport från SMED i november 2011 Livsmedelsindustrin Grossister/Butiker Skolkök Restauranger Hushåll Totalt: 171 000 ton 39 000 ton 26 000 ton 99 000 ton 674 000 ton 1 010 000 ton Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Vilken klimatpåverkan har maten vi slänger gett upphov till? Ungefär 2 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter d.v.s. 3 % av de totala växthusgasutsläppen i Sverige Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Vad tjänar vi på det uttryckt i kronor och ören? Samhällsekonomiska nyttan ligger mellan 6-11* miljarder kronor per år om matavfallet minskar med 20 % I den samhällsekonomiska nyttan ingår både de privat- och företagsekonomiska besparingar som individer och företag gör av att minska sitt matavfall och de miljökostnader som undviks om matavfallet istället inte hade behövt produceras. Rapport 6454: Nyttan av att minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan, Naturvårdsverket 2011. * siffrorna revideras just nu, men hamnar i den här storleksordningen 40
Samverkansgruppen för minskat matavfall - SaMMa I gruppen finns i dag representanter från: Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Konsumentföreningen Stockholm Landsbygdsdepartementet SIK Avfall Sverige, SLU Axfood SIWI Karlstads Universitet, Svensk Dagligvaruhandel Lunds Universitet, Lantmännen, Packbridge Institutet för jordbruks- och miljöteknik Innventia Örebro kommun Livsmedelsföretagen Hushållningssällskapet Miljödepartementet Statens Tekniska Forskningsingsinstitut Europaparlamentet (Corazza Bildt) Retursystem Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare IVL Svenska Miljöinstitutet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Välbefinnande som drivkraft? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Vad blir vi människor lyckliga av? Prata med varandra Träna Älska Leka Lyssna på musik Promenera Aktiviteter som inte förbrukar mycket resurser Klimatomställningen och det goda livet, John Holmberg 2011 Rapport 6458 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Sammanfattningsvis: Med den nationella avfallsplanen tar vi ett steg för att föra avfallet högre upp i hierarkin. Med det avfallsförebyggande programmet om två år kommer vi att komma ytterligare en bit. 44
Tack för mig! Hans.wradhe@naturvardsverket.se Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency