barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 Oj, oj, oj vad länge sedan det var - och ända ursäkten att brevet har dröjt är att tiden går alldeles för fort. Men det sägs ju att tiden går fort när man har roligt och det kan vi skriva under på. Så vad har vi hållit på med under dessa två månader som har gjort att tiden försvunnit kan man fråga sig och svaret är - massor. Barnen har haft slutprov i skolan inför detta terminsslut så under hela september var det mycket fokus på läxor och förberedelser inför proven. I oktober var det dags för skollov ett välförtjänt sådant då alla våra barn har kämpa på riktigt bra denna termin. Den 30 september fick vi påfyllning på volontärfronten med Maja och Laura vilket är så länge sedan att man inte på något sätt kan kalla dem nykomlingar då de är riktiga veteraner i skrivande stund. De ersatta William, som slutade den 16 september och Nelly som slutade som volontär hos oss 7 oktober. Både William och Nelly var två stabila, roliga och härliga personer och man är, som sagt, alltid både lite ledsen och lite orolig när några gamlingar slutar men tack och lov så lyckades vi få två fantastiska ersättare igen!
Under lovet har några barn kunna åka hem till anhöriga men de flesta har varit kvar hos oss. Lovet har ägnats åt att bara vara, promenader, utflykter, bad, extra engelska som vi inte tog lov ifrån och som pricken över i:et var vi och bowlade en eftermiddag. Det har även firats Gin Je den vegetariska festivalen mellan den 14 23 oktober. Numera har vi det firandet precis utanför vår grind. En vegetarisk festival låter som något lugnt och stilla, men namnet bedrar. Den vegetariska festivalen firas i alla kinesiska tempel på Phuket och utöver att det faktiskt är många som endast äter vegetariskt så är det vissa som tar det ett steg längre Masongerna, som är besatta av kinesiska andar de sticker nålar genom kinder, de vandrar på glödande kol och de hugger sig själv med yxor för att bara nämna lite och allt detta direkt utanför grinden i det kinesiska templet som har byggts på andra sidan gatan. Inte alltid helt barnvänligt - och med andra ord älskat av alla barn. Gabriella nästa volontär på tur kom den 21 oktober och hann med andra ord få uppleva slutet av denna väldigt speciella festival. Vi vet inte om vi ska kalla det tur eller otur. Och ja, trots att Gabriella är det senaste tillskottet så har hon redan hunnit vara här i drygt tre veckor så man kan knappast kalla henne för en ny volontär. De är fenor, våra volontärer, på att komma in i verksamheten väldigt fort. Och så till den tråkiga biten - det var alltså dags för en volontär att lämna oss den här gången var det fantastiska Maria 1 s tur. Den 28 oktober var det hennes tur att säga hej då. Tack och lov är det bara ett litet hej då, då hon är kvar på ön i några månader till och har lovat att hälsa på oss ofta. Under skollovet var Neng uppe i Chiang Rai för att skriva inträdesprov och för att bli intervjuad för universitetet. Det var en nöjd och glad Neng som kom tillbaks. Han tyckte att provet hade varit ganska lätt och läraren som intervjuade honom hade givit honom positiv feedback direkt efter intervjun. Så nu hoppas vi att ni hjälper oss att hålla tummarna för att beskedet som kommer den 23 november är positivt det lutar onekligen åt det hållet! Dessvärre har vi även några tråkiga saker att berättat. Vår minst sagt otroliga lärare i extra engelska Khru Erica har varit tvungen att flytta hem till England och med andra ord sluta som lärare för barnen. Det är verkligen inte bara hennes lektioner vi saknar utan ännu mer henne som person, denna varma, härliga, engagerade kvinna. Engagerad som hon är så lämnade hon oss inte utan att först lägga ner massor av energi på att hitta sin ersättare så extraengelskan skulle kunna fortsätta. Så nu är hon i England och våra nya lärare är Katherine en lärarinna i engelska ursprungligen från Hong Kong numera boende på Phuket - och Hans. Det var Erica
som valde ut sina ersättare så Hans ska kännas sig väldigt stolt. Ännu tråkigare är att Weo, efter att ha arbetat för oss i 5 år, nu har varit tvungen att sluta.weo har varit en av barnhemmets riktiga klippor och har tagit hand om våra barn med massor av kärlek och en fast hand och med andra ord varit en stor trygghetsfaktor för barnen och för alla oss andra runt omkring henne. Hon tvingades att sluta då hennes mamma är sjuk och pappan är död, och här i Thailand tar vuxna barn hand om sina gamla och sjuka föräldrar. Hon lämnade oss dock inte utan ett löfte från oss att vi skulle ta med oss alla barnen och komma och hälsa på henne. Dessvärre bor hon rätt så långt ifrån oss så vi måste hitta ett sätt att hålla vårt löfte riktigt hur har vi inte lyckats klura ut ännu. För att visa henne vår uppskattning så åkte vi på en extra utflykt upp till Suan Mook, som hon älskar, vi lät volontärerna ta hand om barnhemmet och åkte iväg med thaipersonalen och åt lunch och vi hade middag och fest tillsammans med barn och volontärer på barnhemmet. Och nu när hon har lämnat oss ska vi alltså försöka att hitta hennes ersättare vilket inte kommer att bli lätt. För att inte hasta iväg utan ge oss den tid som behövs för att hitta rätt person har Wow ändra sina arbetstider så hon jobbar eftermiddag och kväll två dagar i veckan, vi kommer att tillbringa mer tid här på kvällarna och volontärerna har gått in och tagit hennes nattvaktspass. Weo lämnade oss den 3 november så hon var med andra ord kvar vid skolstart då vi fick reda på barnens betyg från förra terminen. Det känns väldigt bra så hon fick vara med och skörda frukten av sitt jobb att uppmuntra och hjälpa barnen med läxor och skolarbete. Vi kan nämligen skryta med att i stort sett alla våra barn har förbättrat sig sen terminen innan. Vilka kämpar och hjältar vi har! Vi vill avsluta lite gladare så vi kan berätta att vi i onsdags firade en för sen Halloween med barnen detta på initiativ av Sophie och Maria 1, som har slutat men med andra ord kom upp och hälsade på oss för att skrämmas. Det finns inte så mycket bilder från kvällen då vi firade Halloween efter mörkrets inbrott och spöken inte fastnar på bild. Men vi gjorde vårt bästa för att skrämmas och lyckades riktigt bra tycker vi själva. Barnen hade dock lite kritik i efterhand - vi var helt enkelt inte tillräckligt läskiga. Vet inte om vi kan tacka våra grannar för detta Hur som haver nästa gång blir det andra bullar och ännu läskigare.
Sist men inte minst så vill vi få passa på att tacka alla inom Happy Child för En Kväll för Happy Child, som gick av stapeln i Sverige i torsdags. Vi vill också passa på att tacka alla er som hade möjlighet och tog er tid att vara med. Vi har hört att det blev en fantastisk kväll fylld av kärlek och musik. Och längtar efter att för höra mer detaljer. Tack som bara den för att ni finns och för att ni orkar! För er som inte befann er i Stockholm i torsdags, men befinner er i Göteborg lördagen den 17 november kan vi berätta att fantastiska Citykliniken gör det igen. Lördagen den 17 november har de öppet hus mellan kl 09.00 14.00 då man kan boka tid hos naprapat eller för massage. Sofia, Anders, Jonatan och Thomas på City-Kliniken jobbar gratis och alla intäkter går till Happy Child och barnhemmet. Så känn efter lite extra! Om ni inte har några krämpor vilket vi faktiskt hoppas att ni inte har - så kan ni kanske skämma bort er med en massage. Kram, kram Sussi och Hans
Utflykt till stranden. Sandlekar. Två små kompisar väntar på sin tur. Långpromenad.
Sophie tar hand om våra barn och våra barn tar hand om Keilon - och alla är nöjda! Djungelpromenad. Noon och hennes dotter Plae-wa på besök. Suan Mook med världens bästa Weo.
Killen i den blå mössan ska snart börja på universitetet - han är klokar än han ser ut... Middag för Weo. Alla barnen ville uppträda för sin Weo......och deras Weo älskade deras danser.