FN-konventionen om rättigheter Så här kan föreningar för personer med funktionsnedsättning arbeta i kommuner, landsting och regioner Det här materialet är till för föreningar. Det handlar om samarbetet mellan föreningarna och kommuner, landsting och regioner i arbetet med Konventionen om rättigheter Det är en del av flera material från projekt Agenda 50. Därför är det viktigt att också läsa de två materialen Ansvar för kommun, landsting och regionledning och Arbetet i kommunernas, landstingens och regionernas nämnder, styrelser och kontor. Det bästa är om föreningarna kan arbeta tillsammans. I det här materialet finns förslag på hur föreningarna kan arbeta med konventionen och tala om vad de tycker 1
för kommuner, landsting och regioner. FN-konventionen om rättigheter FN-konventionen om rättigheter började att gälla i Sverige år 2009. Konventionen innehåller rätt att vara med i politik, rätt att ha en trygg ekonomi och vara med på kultur. Det står vad länderna ska göra för att konventionen ska bli verklighet. Konventionen finns lättläst på http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/132209 Alla i samhället har ansvar Staten, kommuner, regioner och landsting har ansvar för att konventionen blir verklighet. Våra kommuner har ett stort ansvar för många rättigheter. 2
Samhället ska samarbeta med föreningar Föreningarna har rätt att vara med när kommuner, landsting och regioner planerar och gör något som förändrar livet och när de kontrollerar hur de har lyckats med det arbetet. Kunskap Föreningarna ska skaffa sig kunskap om konventionen och hur de kan använda konventionen för att göra det bättre för människor med funktionsnedsättning. De ska också undersöka hur alla föreningar kan samarbeta. Föreningarna kan fråga sina förbund som ofta har stor kunskap om mänskliga rättigheter och hur de kan använda konventionen. Tänk på kvinnor och barn med funktionsnedsättning Kvinnor och barn med funktionsnedsättning kan bli dubbelt så mycket diskriminerade för att de är både kvinnor eller barn och har en funktionsnedsättning. Det är viktigt att alltid undersöka det 3
så att de inte blir diskriminerade. Material om konventionen Det finns ett lättläst material som heter Använd FN:s konvention om rättigheter. Här finns förslag på hur föreningarna kan kontrollera hur en kommun följer rättigheterna. Det finns exempel på hur konventionen kan vara ett stöd. Materialet finns på www.handikappförbunden.se och går att beställa på telefon 08-546 404 00 Samarbete mellan föreningarna Det är alltid bäst om föreningarna kan samarbeta då de ska arbeta för att konventionen blir verklighet. Därför är det viktigt att föreningarna bestämmer vad de ska arbeta för och hur de ska arbeta. 4
Diskutera Hur samarbetar ni nu med andra föreningar? Vad fungerar bra och vad behöver ni ändra på? Hur och när skaffar ni kunskap om konventionen och om hur ni kan använda den? Hur gör ni för att få veta vad de andra föreningarna tycker så att ni kan säga samma sak när ni diskuterar med kommunen? Hur får ni veta vad kommunala handikapprådet tycker? Hur skulle det bästa samarbetet mellan föreningarna vara? Samarbete mellan föreningarna och kommun, landsting och region Det är viktigt att föreningarna är med hela tiden då kommuner, regioner och landsting ska arbeta för att rättigheter blir verklighet. Föreningarna ska vara med när en kommun planerar, undersöker och bestämmer vad den ska göra 5
och när den kontrollerar hur arbetet har gått. Föreningarna ska samarbeta med ledningen, olika nämnder, styrelser och anställda. Kommunen, landstinget eller regionen kan bestämma i fullmäktige om vad de ska göra så att alla alltid tänker på funktionsnedsättning när de planerar eller gör något. Diskutera Hur vill ni att föreningarna ska samarbeta med ledningen för kommunen, landstinget eller regionen? Behöver ni samarbeta i kommunala handikapprådet eller behöver ni samarbeta på något mer sätt? Behöver ni särskilda arbetsgrupper? 6
Nämnder och styrelser Nämnder, styrelser och anställda gör det som ledningen har bestämt. Det bästa är om föreningarna kan vara med när nämnder och styrelser bestämmer hur de ska arbeta. Det kan bli mycket arbete eftersom det ofta finns många nämnder och styrelser. Diskutera Vilka nämnder och styrelser finns i er kommun, i ert landsting eller region? Hur kan ni tala om vad ni tycker i nämnderna och styrelserna? Kan kommunala handikapprådet göra det? Kan ni ge förslag på att varje nämnd och styrelse ska ha en särskild arbetsgrupp med medlemmar från föreningarna? Hur hittar ni medlemmar som vill vara med i en sådan arbetsgrupp? Hur kan arbetsgruppen sedan berätta om sina förslag och synpunkter för alla i föreningen? 7