Investera för ett hållbart klimat De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp
Utgångsläget Få kan ha undgått de ringande varningsklockorna om hur klimatet förändras. Klimatförändringarna är en ödesfråga och vår tids främsta miljöhot. Om vi inte agerar riskerar mänskligheten allvarliga konsekvenser. Det kommer att bli fler översvämningar, stormar och bränder. När havsnivån stiger måste bostadsområden flyttas och när temperaturen förändras hotas flera arter. För världens fattiga blir situationen ännu värre; nationer riskerar att försvinna när havsytan stiger, och hela befolkningar kan tvingas flytta. I Afrika blir problem med vattenbrist och torka allt mer vanligt. Klimatförändringarna måste stoppas. Effektiva åtgärder, som minimerar klimatförändringarna och hanterar dess konsekvenser är en absolut nödvändighet. Omvandlingen till det hållbara samhället måste ske med hög fart. Genom stora investeringar i miljöteknik, höga miljökrav, förbättrad infrastruktur, miljövänliga bränslen och grönare transportmedel vill vi socialdemokrater driva utvecklingen framåt. Klimat förändringarna rymmer enorma möjligheter för Sverige och Europa. Sverige och Europa kan visa vägen genom att utveckla och sprida grön teknik till andra delar av världen. Om vi kan fortsätta att visa på det framgångsrika svenska exemplet, att det är möjligt att förena ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling, så har vi stora möjligheter att få resten av världen med oss. Vi behöver inte välja mellan en bra miljö, hög livskvalitet och ekonomisk utveckling. Det är kärnan i hållbarhetsprincipen, att ekonomisk utveckling, miljöhänsyn och social trygghet kan förenas. För oss socialdemokrater är det uppenbart att marknaden inte ensam klarar av klimatomställningen. Politiken har ett ansvar för att göra det lönsamt för företag och enskilda att agera miljövänligt. Med rätt styrinstrument är marknaden en positiv kraft för att utveckla ny teknik och bygga ett hållbart samhälle. Omställningen kommer också att ställa krav på oss. Det krävs förändringar i det sätt vi lever och det krävs en tydlig och radikal politik. Vi behöver göra av med mindre energi, använda nya miljövänliga och effektiva bränslen och tekniker samt återvinna det vi förbrukar. Vi behöver se över hur vi reser, bor och vad vi handlar. Om Sverige och Europa går i bräschen för utvecklingen kan våra företag bli världsledande i att utveckla klimatvänliga produkter och tjänster. Vi vill att omställningen stärker vår konkurrenskraft, skapar nya företag och jobb, främjar export och handel. Smart tillväxt som tar hänsyn till framtida generationer, miljön och den sociala tryggheten är den rätta vägen för ekonomisk tillväxt. Europa måste ta ledningen globalt för att stoppa klimatförändringarna. Socialdemokraterna har en tradition av ett långt engagemang och hårt arbete i klimatfrågan. Ledande socialdemokrater som Anna Lindh, Margot Wallström och Kjell Larsson spelade en stor roll i arbetet med Kyotoprotokollet. Socialdemokraterna kommer att fortsätta arbeta i denna tradition för en ambitiös politik i Sverige, i Europa och globalt. Klimatförändringar en bluff? Knappast. Naturliga variationer i klimatet finns. Därför finns det de som säger att klimatförändringarna inte är så allvarliga eller att de rent av är en bluff. Ett annat påstående som hörs ibland är att förändringarna i temperaturen är opåverkbara och inte skapade av oss människor. Men världens forskare i FN:s klimatpanel, som utvärderar forskning om klimatet och ger rekommendationer om vad som måste göras, är överens. De säger att det inte går att tvivla på att klimatförändringarna äger rum, samt att de orsakas av människans utsläpp av växthusgaser och skövlande av skogar. FN:s klimatpanel pekar också på flera allvarliga konsekvenser som följd av klimatförändringarna. Det är därför vårt gemensamma ansvar att agera snabbt. Det finns också andra skäl att agera mot beroendet av fossila bränslen och energikällor. Oljan kommer förr eller senare att ta slut. Vi måste förbereda oss för det. En annan viktig dimension är den säkerhetspolitiska. Det är inte bra att Europa och andra demokratier gör sig beroende av olja och andra fossila energikällor från odemokratiska länder. Sedan år 1900 har jordens medeltemperatur ökat med 0,8 grader celsius. Den fortsätter öka med 0,2 grader per årtionde. Om temperaturökningarna tillåts fortsätta riskerar världen att få lida svåra konsekvenser. FN:s klimatpanel IPCC menar att klimatförändringarna måste hejdas vid +2 grader i jämförelse med förindustriell nivå för att undvika de värsta konsekvenserna. Panelen har också visat att de globala utsläppen måste börja minska senast år 2015 för att detta mål ska uppnås. För att ställa om till ett hållbart samhälle måste individer, företag och länder solidariskt ta ansvar och visa handlingskraft. Det gäller också internationella organisationer som FN och EU. Förändringen kommer att medföra påfrestningar för samhället men också för enskilda individer. Trots detta är valet självklart; vi måste agera nu, för det kommer att blir ännu värre om vi inte gör något.
Sir Nicholas Stern, upphovsman till den respekterade Sternrapporten, visar att kostnaden för klimatförändringarna, vid en temperaturhöjning om 5 6 grader kan bli 5 10% av BNP. Kraftfulla åtgärder mot klimatförändringarna kan komma att kosta ungefär 1% av BNP år 2050. Det är alltså betydligt billigare att göra något nu! Exempel på konsekvenser av klimatförändringar Den globala uppvärmningen riskerar att leda till svåra konsekvenser. Det blir värst för människor som lever i världens fattiga länder, men Sverige kommer också att påverkas. Smältande glaciärer, stigande havsvattennivåer och ökad torka, bränder, regn eller blåst hotar världens ekosystem. Exemplen nedan är prognoser från klimatpanelen och konsekvensernas omfattning påverkas av storleken på framtida växthusgasutsläpp, anpassningsåtgärder och den ekonomiska utvecklingen i olika områden. Så tidigt som 2020 kommer 75 250 miljoner människor i Afrika lida ökad risk för vattenbrist. Varför blir det varmare? Växthuseffekten gör jorden beboelig. Värme kommer till jorden från solen. Delar av den värmen stannar på jorden medan resten reflekteras ut i rymden. Förmågan att släppa in värme och sedan behålla den kallas växthuseffekten, eftersom ett växthus fungerar på ett liknande sätt. Utan växthuseffekten skulle temperaturen på jorden vara 30 grader kallare. Anledningen till att all värme inte lämnar jorden är att den absorberas av växthusgaser som koldioxid och metan. Växthuseffekten är i sig inte ett problem utan den har blivit det när den förstärkts på grund av människans handlingar. FN:s klimatpanel har visat att den globala uppvärmningen är otvetydig, och att den beror på människans utsläpp av växthusgaser och förändringar i landanvändning. När fossila bränslen som kol och olja förbränns ökar mängden växthusgaser i atmosfären vilket får till följd att jorden blir varmare. På samma sätt bidrar skogsskövlingen till att mindre växthusgaser omvandlas till syre vilket också bidrar till uppvärmningen. Bergsområden i Europa får mindre snö och glaciärer smälter, detta leder till att många arter utrotas och konsekvenserna för vinterturismen blir allvarliga. Förekomsten av sjukdomar ökar när världen blir varmare och mer tättbefolkad. Tillgången till sötvatten längst med ekvatorn, där behovet är som störst, kommer att minska. Delat men gemensamt ansvar Foto: Imagine/Jeppe Michael Jensen Med det hållbara samhällets framväxt utmanas vissa etablerade sektorer och arbetstillfällen, samtidigt som andra kommer att blomstra när nya företag och arbetstillfällen växer fram. Omställningen ställer krav på välfärden. Investeringar i omfattande utbildningsinsatser och broar som ger människor trygghet under tiden de hittar ett bättre jobb är ett måste. Så rustar vi oss för nya gröna jobb i en framtida ekonomi. Utan trygghet under denna tid av förändring kommer inte människor vara villiga att vara med i omställningen till ett hållbart samhälle. Omställningen rymmer ett viktigt fördelningspolitiskt perspektiv; starka trygghetssystem som slår vakt om jämlikheten är en förutsättning för ett bättre klimat. Sverige tjänar på rättvisa, också när det gäller klimatpolitiken. En annan utmaning i denna omvandling är att slå vakt om glesbygden. Det måste också i framtiden vara möjligt för människor att bo och verka i glesbygdsområden. Då krävs regional tillväxt, en stark företagsamhet och trygga jobb. Alla måste ta sitt klimatansvar, samtidigt som Sverige hålls ihop.
Ett annat faktum är att de är de som har det gott ställt och vi som bor i den rika delen av världen som står för de största utsläppen. Det gäller i Sverige, Europa och i världen. I Sverige står de med högre inkomster för en större del av växthusgasutsläppen. Den som har möjlighet att resa långt på semester, äta kött ofta och ha en egen bil orsakar större utsläpp. Globalt sett släpper en vanlig svensk ut 50% mer än det internationella genomsnittet. En viktig utgångspunkt för den socialdemokratiska klimatpolitiken är att omställningen ska ske efter bärkraft. Fattigare länder som Kina och Indien måste ta sitt ansvar, men Europa och USA måste leda vägen. Olika länders utsläpp av koldioxid (ton per capita) Australien USA Kanada Nederländerna Belgien Ryssland Irland Island Tjeckien Finland Danmark Tyskland Sydafrika Grekland Norge Japan Storbritannien Nya Zeeland Österrike Spanien Italien Polen Frankrike Sverige Schweiz Kina Världen totalt Brasilien Indien 0 5 10 15 20 25 Källa: EIA, International Energy Annual 2006 Sverige och EU måste gå före investera i hållbart klimat Ett hållbart samhälle är den europeiska unionens viktigaste uppgift. Gränsöverskridande problem kräver internationella lösningar och Europa måste ta på sig ledartröjan och föra en ambitiös politik i Europa och samtidigt övertyga resten av världen, inte minst USA, Kina, Ryssland och Indien, att följa efter. Vi vill se ordentliga minskningar av koldioxidutsläppen, kraftiga investeringar i ny grön teknik men också omfattande åtgärder för att anpassa samhället till klimatförändringarnas konsekvenser. Omfattande klimatbistånd till utvecklingsländer är också en prioritet. EU vill leda i kampen mot klimatförändringarna. Det säger stats- och regeringscheferna, kommissionen och ledamöterna i Europaparlamentet. Men när det gäller de konkreta åtgärderna är allt för många villiga att tumma på ambitionerna i klimatpolitiken. Ofta ligger kortsiktiga nationella intressen och ihärdiga lobbyister bakom. Speciellt nu när världen befinner sig i ekonomisk kris frestas en del att sticka huvudet i sanden och inte göra vad som krävs för att klara klimatet. Men om vi väntar med att agera blir det bara dyrare. En hög ambitionsnivå för klimatpolitiken är en absolut nödvändighet. Därför är det viktigt att det finns socialdemokrater från alla länder i Europaparlamentet som med blåslampa driver på för en ambitiös klimatpolitik och investeringar i ett hållbart klimat på riktigt, och inte bara i retoriken. I december 2008 antog EU ett omfattande klimatpaket. Det är en samling lagar som anger riktlinjerna för hur EU:s länder ska agera för att rädda klimatet. Vi svenska socialdemokrater i Europaparlamentet deltog aktivt i arbetet med att vässa förslaget. Nu är klimatpaketet i hamn. Klimatpaketet är en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet för det sätter tydliga mål om utsläppsminskningar. Samtidigt tycker vi att beslutet på flera sätt är otillräckligt och att mer kan göras. Klimatmålen är inte tillräckliga. Vi socialdemokrater arbetar för att EU ska reducera sina utsläpp med minst 30%, men helst 40%, eftersom det är vad som krävs för att förhindra klimatförändringarnas värsta konsekvenser. En hög ambitionsnivå från EU:s sida visar prov på globalt ledarskap och sänder en signal till de internationella klimatförhandlingarna. Genom tydligt ledarskap och genom att föregå med gott exempel, som Sverige ofta gjort i miljöpolitiken, kan EU skapa allianser och övertyga andra länder om att en förändring är nödvändig. Då kan vi göra något åt klimatet.
Vi socialdemokrater är också kritiska till att mer än hälften av EU:s och Sveriges utsläppsminskningar kan komma att ske i utvecklingsländerna. Det innebär praktiskt att rika länder investerar i utsläppsminskande projekt i utvecklingsländer, och sedan tillgodoräknar sig dessa minskningar såsom sina egna. Den moderatstyrda svenska regeringen har gjort sitt bästa för att på det sättet underminera EU:s klimatpaket. Det är bra att överföra teknik till utvecklingsländerna. Däremot är det inte rimligt att vi genomför en majoritet av våra egna utsläppsminskningar i fattiga utvecklingsländer samtidigt som vi ställer krav på dem att minska sina egna utsläpp. Regeringen och EU äventyrar de internationella klimatförhandlingarna genom att inte ta ansvar på hemmaplan. EU och andra rika länder ska hjälpa utvecklingsländerna att minska sina utsläpp, men detta stöd måste vara ett komplement till det arbete vi gör på hemmaplan. EU:s klimatmål Minska växthusgasutsläppen med minst 20% jämfört med 1990 års utsläppsnivå. Ambitionerna ska öka till 30% vid ett internationellt klimatavtal. År 2020 ska 20% av den totala energikonsumtionen vara förnybar. Minst 10% transportbränsle i varje land måste vara förnybart. Biobränslet måste uppfylla bestämda hållbarhetskriterier. Minska energikonsumtionen med 20% till 2020 genom att förbättra energieffektiviteten. Klimatpaketet och utsläppskrav på bilar Handel med utsläppsrätter De mesta av EU:s minskade utsläpp ska göras inom ramen för EU:s utsläppshandel som omfattar energisektorn och energiintensiva industrier. Dessa står för huvuddelen av EUländernas utsläpp. Dessutom inkluderas också flygsektorn. Handel med utsläppsrätter finns redan och klimatpaketet bygger vidare på detta system. Hittills har handeln med utsläppsrätter fungerat dåligt, men om systemet förbättras kan det bli ett effektivt verktyg i kampen mot klimatförändringarna. Idén med systemet är enkelt. Ett tak för utsläppen fastställs och sedan distribueras utsläppsrätter till företag. De företag som släpper ut mer än sin tillåtna kvot måste sedan köpa utsläppsrätter från andra företag. Miljövänliga företag som gjort investeringar i grön teknologi har därför möjlighet att sälja sina utsläppsrätter. Steg för steg minskar sedan tilldelningen av utsläppsrätter vilket håller omvandlingstrycket uppe. Det ska kosta att göra utsläpp, och tanken med detta system är att skapa starka incitament för företag att bli mer energieffektiva. I Europaparlamentet har vi socialdemokrater drivit att alla utsläppsrätter på sikt skall auktioneras ut. Intäkterna från auktionerna tycker vi ska öronmärkas för forskning och utveckling, energiteknik, och klimatbistånd för att minska utsläpp och anpassa samhället till de klimatförändringar som kommer. Ansvarsfördelning Utsläpp från bilar och andra transporter, jordbruk och byggnader omfattas inte av handeln med utsläppsrätter. För dessa sektorer får varje medlemsland ett utsläppsmål tilldelat. Sedan är det upp till varje land att bestämma hur detta mål ska uppnås. Sverige ska minska sina utsläpp med 17% inom dessa sektorer som inte berörs av handeln med utsläppsrätter. Förnyelsebar energi För att nå det övergripande EU-målet om 20% förnybar energi har varje land i EU ett bindande nationellt mål. Sverige måste öka andelen förnyelsebar energi till 49%. Sveriges andel förnybar energi år 2005 var 39.8%. Förnyelsebar energi är icke-fossil energi som kommer från till exempel sol, vind, vatten eller bergvärme. Målet om 10% biobränsle är detsamma
för alla medlemsländer. I beslutet finns också strikta hållbarhetskriterier som bestämmer vad som får räknas som biobränslen. Dessa övergripande mål berör energi som används för elektricitet, värme, kyla och transporter. Det är upp till varje medlemsland att bestämma hur målet uppnås, men det finns krav på att en nationell handlingsplan utformas. 10 socialdemokratiska krav för en stark klimatpolitik i EU: Koldioxidlagring Detta är en ny teknologi som handlar om att lagra koldioxid som släpps ut från industrier. Genom att separera koldioxiden från övriga gaser vid elproduktion kan man lagra den i t.ex. berggrund eller havsbotten. Då påverkar inte koldioxiden klimatet. Det är en ny och ganska oprövad teknik. Beslutet rör subventioner och kommersialisering av större pilotprojekt för att utveckla teknologin. Bilar En annan viktig del av EU:s klimatarbete är skärpningen av utsläppskraven på personbilar. Personbilar står för hela 12% av EU:s utsläpp av koldioxid. Målet är att med hjälp av morot och piska få billtillverkarna att ta fram mer miljövänliga bilar och därmed minska utsläppen. Kraven för maximala genomsnittliga utsläpp ska vara lika i EU. Det långsiktiga målet för 2020 är att den nya bilparken i genomsnitt inte får släppa ut mer än 95 gram koldioxid per kilometer. Detta fasas in steg för steg från och med 2012. Foto: Imagine/Jerry Bergman 1. EU bör minska utsläppen med minst 30% men helst med 40%. 2. Arbeta för att ett progressivt internationellt klimatavtal med bindande utsläppsminskningar undertecknas i Köpenhamn under 2009 där framförallt de stora länderna i Europa, USA, Indien och Kina tar på sig en ledande roll. 3. Inför en miniminivå för koldioxidskatt i EU. 4. Vägtransporter och flyg ska ha en egen bubbla i handelssystemet. Flyg och sjöfart måste inkluderas i ett nytt internationellt klimatavtal. 5. Gör det lättare för konsumenter att välja klimatsmarta varor. 6. EU:s nuvarande jordbrukstöd ska avvecklas, men fram tills dess så måste det klimatsäkras. Vi vill också arbeta för att EU:s bistånd klimatsäkras. 7. För över pengar från jordbrukspolitiken och investera i energieffektiviseringar och gröna energislag som till exempel vindkraft. 8. Flyget ska minska sina utsläpp lika mycket som övriga industrier. 9. Stöd för utökad tekniköverföring till utvecklingsländerna. 10. Inför en global utsläppshandel för energiintensiv industri med global konkurrens.
Hör av dig om du har frågor eller synpunkter! Svenska Socialdemokrater i Europaparlamentet ASP 14G302 Rue Wiertz 1047 Bryssel Belgien Telefon: +32 2 283 7199 E-post: pse.delegationsv@europarl.europa.eu Hemsida: www.sap.se/eu De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp