Lokala krisöverenskommelser i teknikföretag. utvärdering av avtalsenliga krisåtgärder

Lokala krisöverenskommelser i teknikföretag utvärdering av avtalsenliga krisåtgärder

Förord Den 2 mars 2009 träffades ett avtal mellan Teknikarbetsgivarna och IF Metall om lokala krisöverenskommelser. De lokala parterna kunde omgående använda möjligheten. För tjänstemän kunde krisöverenskommelser tecknas lokalt enbart med stöd av gällande kollektivavtal. Den lägre efterfrågan till följd av finanskraschen gjorde behovet stort av snabb anpassning. Lokala krisöverenskommelser blev ett viktigt sätt för företagen att hantera krisen. Syftet med denna rapport är att belysa i vilken omfattning teknikföretag använt lokala krisöverenskommelser och andra avtalsenliga krisåtgärder. Rapporten bygger på en enkät som skickats till ett statistiskt urval av Teknikföretagens medlemsföretag. Totalt har 744 företag tillfrågats, varav 74 procent har svarat. Studien är representativ för teknikföretag med minst fem anställda. 1 I rapporten konstateras att nästan 700 teknikföretag använt lokala krisöverenskommelser, vilket motsvarar 22 procent av företagen. I hela 86 procent av dessa företag hade alternativet till överenskommelserna varit varsel om uppsägningar. Många teknikföretag har även senarelagt lönerevisioner eller använt andra avtalsenliga lösningar så som tömning av tidbanker, ändrat uttag av semester, tjänstledighet och förtida uttag av arbetstidsförkortning. Möjligheten att hitta lokala lösningar, väl anpassade till den enskilda arbetsgivaren och medarbetarna vid respektive företag, har visat sig värdefull och är en av de allra viktigaste förklaringarna till att många företag klarat sig igenom krisen. Fler än 80 000 medarbetare har omfattats av lokala krisöverenskommelser. Siffran motsvarar närmare 30 procent av alla anställda i teknikföretag i Sverige vilket tydligt visar att åtgärden också räddat många jobb. Rapporten är författad av Robert Tenselius. Arbetet har skett i samarbete med Bengt Lindqvist och Anders Rune. Stockholm i december 2010 Anders Rune Chefekonom 1) Teknikföretag och teknikbranschen definieras konsekvent i denna rapport som de företag som är medlemmar i Teknikföretagen. Det stämmer till stora delar, men inte helt, överens med definitionen enligt svensk näringsgrensindelning (SNI). Enligt SNI 2007 definieras teknikbranschen som SNI-koderna 25 till 30 samt 32. Förutom företag i dessa branscher företräder Teknikföretagen även en del andra tillverkande företag samt ett flertal service- och tjänsteföretag. 1

2

Innehåll Sammanfattning... 4 Olika krisåtgärders omfattning i teknikföretag... 7 Nästan 700 teknikföretag har använt lokal krisöverenskommelse... 7 Senarelagd lönerevision ofta i kombination med krisöverenskommelser... 10 Krisåtgärder har i störst utsträckning använts i fordonsindustrin... 11 Statliga permitteringslönesystem vanliga i Europa... 11 Lokala krisöverenskommelser i teknikföretag... 13 Både arbetare och tjänstemän har oftast omfattats... 13 Flest överenskommelser mellan april och december 2009... 15 Större minskning av arbetstid än av kostnad... 16 Många fler personer hade sagts upp utan krisöverenskommelser... 17 Senareläggning av lönerevisioner i teknikföretag... 19 Mer än vart tredje storföretag har senarelagt lönerevisionen... 19 Utebliven retroaktivitet ofta en del av en lokal krisöverenskommelse... 20 Lönerevisioner har ofta flyttats till vintern 2009/2010... 21 Andra avtalsenliga krisåtgärder i teknikföretag... 23 Andra avtalsenliga åtgärder vanlig krishantering... 23 Oftast tömning av tidbanker, semester och arbetstidsförkortning... 24 Personal har behållits i företagen genom åtgärderna... 25 Metodbeskrivning... 27 3

Sammanfattning Lokala krisöverenskommelser, senarelagda lönerevisioner och andra avtalsenliga krisåtgärder har varit viktiga när teknikföretag hanterat effekterna av finanskrisen. Genom åtgärderna har kompetens kunnat behållas i företagen, vilket varit bra när konjunkturen vänt upp. Lokala krisöverenskommelser har ofta använts i kombination med senarelagda lönerevisioner och andra avtalsenliga åtgärder särskilt i de stora företagen. Användningen av lokala krisöverenskommelser tog snabbt fart efter avtalet mellan Teknikarbetsgivarna och IF Metall den 2 mars 2009. Sammantaget har möjligheten använts i nästan 700 teknikföretag, vilket motsvarar 22 procent av företagen. Flest företag använde möjligheten under sommaren och hösten 2009 och mer än 80 000 medarbetare i teknikbranschen har omfattats. Det är närmare 30 procent av alla anställda i teknikföretag i Sverige. I hela 86 procent av företagen hade alternativet till lokala krisöverenskommelser varit varsel om uppsägningar. Ett stort antal personer har alltså kunnat behållas i verksamheten tack vare lokala krisöverenskommelser. Tidsminskningen har varit 17 procent i genomsnitt och kostnadsminskningen 13 procent. Därutöver har kompensation för tidsminskning relativt ofta skett genom senarelagd lönerevision utan retroaktivitet. Senareläggning av lönerevisioner har bidragit till värdefull likviditet i företagen samt till kostnadsbegränsningar. Nästan 500 teknikföretag, eller 16 procent av företagen, har senarelagt 2009 års lönerevision. Andelen är hela 35 procent bland de stora företagen (med minst 250 anställda). Löneökningen har inte betalats ut retroaktivt i 63 procent av de företag som senarelagt lönerevisionen. Ofta har detta varit en del av de lokala krisöverenskommelserna. Vid sidan om varsel, lokala krisöverenskommelser och senarelagda lönerevisioner har även andra avtalsenliga åtgärder använts av över 700 teknikföretag, eller 23 procent av företagen. Vanligast bland dessa åtgärder är tömning av tidbanker, ändrat uttag av semester, uttag av arbetstidsförkortning och användning av tjänstledighet. Sammantaget har lokal krisöverenskommelse, senarelagd lönerevision eller någon annan avtalsenlig åtgärd använts i över 1000 teknikföretag, vilket motsvarar 35 procent av företagen. Dessa företag har nästan 140 000 anställda, vilket motsvarar ungefär hälften av medarbetarna i teknikbranschen. Även senarelagd lönerevision och de andra åtgärderna har, precis som lokala krisöverenskommelser, gjort att företagen kunnat behålla medarbetare under krisen. Möjligheten att hitta lokala lösningar som passar den enskilda arbetsgivaren och medarbetarna vid det enskilda företaget har i många fall varit avgörande under finanskrisen. 4

Nästan 700 teknikföretag har använt lokala krisöverenskommelser, vilket motsvarar 22 procent av företagen. De lokala krisöverenskommelserna i teknikindustrin har omfattat mer än 80 000 medarbetare. I hela 86 procent av företagen hade alternativet till lokala krisöverenskommelser varit varsel om uppsägningar. Tidsminskningen har varit 17 procent i genomsnitt och kostnadsminskningen 13 procent. Senarelagd lönerevision utan retroaktivitet, som en del av krisöverenskommelserna, har bidragit med ytterligare kostnadsminskningar. Nästan 500 teknikföretag, eller 16 procent av företagen, har senarelagt 2009 års lönerevision. Bland storföretagen är andelen hela 35 procent. Andra avtalsenliga åtgärder, t.ex. tömning av tidbanker, uttag av semester och arbetstidsförkortning, har använts av 23 procent av företagen. Sammantaget har någon av åtgärderna som nämnts ovan använts i över 1 000 teknikföretag. Dessa företag har nästan 140 000 anställda, vilket motsvarar ungefär hälften av medarbetarna i teknikbranschen. 5

6

Olika krisåtgärders omfattning i teknikföretag Nästan 700 teknikföretag har använt lokal krisöverenskommelse Den globala finanskrisen och efterföljande djupa lågkonjunktur påverkade teknikföretag mycket negativt i Sverige. Under 2009 föll produktionsvolymen i teknikbranschen i genomsnitt med närmare 30 procent. Den minskade efterfrågan har inneburit stora neddragningar av personal. Inhyrd personal och medarbetare med tidsbegränsade anställningar har först avvecklats och i andra hand har tillsvidareanställda varslats om uppsägning. Antalet sysselsatta i teknikbranschen minskade med över 60 000 personer från 350 000 till 290 000 medarbetare mellan 2008 och 2010. Lokala krisöverenskommelser om minskad arbetstid och lön har varit ett viktigt verktyg i krishanteringen och ett komplement till personalneddragningar. 2 Denna studie berör inte uppsägningar av anställda utan är begränsad till effekter och omfattning av lokala krisöverenskommelser, senarelagda lönerevisioner och andra avtalsenliga krisåtgärder. MER ÄN VART FEMTE FÖRETAG HAR ANVÄNT LOKAL KRISÖVERENSKOMMELSE Andel teknikföretag som utnyttjat möjligheten att använda lokal krisöverenskommelse Procent 40 Lokala krisöverenskommelser 30 32 % 27 % 20 22 % 17 % 10 0 Alla företag (minst 5 anställda) Små företag (5 25 anställda) Medelstora företag (25 250 anställda) Stora företag (minst 250 anställda) Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 2) Möjligheten att minska arbetstid och lön med som mest 20 procent bekräftades genom den centrala överenskommelsen mellan IF Metall och Teknikföretagen med fler, som träffades den 2 mars 2009. Motsvarande möjlighet finns även i de centrala kollektivavtalen för tjänstemännen. 7

NÅGON AVTALSENLIG KRISÅTGÄRD HAR ANVÄNTS I FLER ÄN 1000 TEKNIKFÖRETAG Andel och antal teknikföretag som använt olika krisåtgärder Andel av Lokal krisöverenskommelse företagen Antal företag Små företag (5 25 anställda) 17 % 272 Medelstora företag (25 250 anställda) 27 % 356 Stora företag (minst 250 anställda) 32 % 45 Totalt (minst 5 anställda) 22 % 673 Andel av Senarelagd lönerevision företagen Antal företag Små företag (5 25 anställda) 11 % 176 Medelstora företag (25 250 anställda) 20 % 270 Stora företag (minst 250 anställda) 35 % 51 Totalt (minst 5 anställda) 16 % 496 Andel av Andra avtalsenliga åtgärder* företagen Antal företag Små företag (5 25 anställda) 13 % 216 Medelstora företag (25 250 anställda) 34 % 447 Stora företag (minst 250 anställda) 45 % 65 Totalt (minst 5 anställda) 23 % 728 Andel av Någon avtalsenlig krisåtgärd företagen Antal företag Små företag (5 25 anställda) 26 % 415 Medelstora företag (25 250 anställda) 44 % 585 Stora företag (minst 250 anställda) 57 % 82 Totalt (minst 5 anställda) 35 % 1 082 Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 *) Exempelvis tömning av tidbanker, användning av semester, uttag av arbetstidsförkortning eller tjänstledighet Stora företag har använt krisöverenskommelser mer än små och medelstora Antalet teknikföretag som utnyttjat möjligheten att använda lokala krisöverenskommelser är nästan 700 stycken. Det motsvarar en andel på 22 procent av företagen. En tidigare första utvärdering som Teknikföretagen gjorde under sommaren 2009 visade att 12,5 procent av företagen då tecknat lokal krisöverenskommelse. 3 Sedan dess har alltså ytterligare nästan en tiondedel av företagen tillkommit. Stora teknikföretag (med minst 250 anställda) har använt möjligheten i större utsträckning än små och medelstora bolag. Det är samtidigt bland de små och medelstora företagen som den största ökningen skett jämfört med vad som framgick av Teknikföretagens första utvärdering. En mer detaljerad beskrivning av omfattning och effekter av lokala krisöverenskommelser finns i rapportens nästa kapitel. 3) Se Teknikföretagens promemoria Lokala krisöverenskommelser i Teknikföretag, publicerad i augusti 2009. 8

Vanligt både med senarelagd lönerevision och andra avtalsenliga åtgärder Senareläggning av lönerevision, tömning av tidsbanker, ändrat uttag av semester m.m. är annat som parterna kan bestämma om lokalt i företagen, eftersom stora delar av innehållet i de centrala kollektivavtalen är dispositivt. I rapportens tredje och fjärde kapitel beskriver vi senarelagda lönerevisioner samt det vi kallat andra avtalsenliga åtgärder mer i detalj. Sammanfattningsvis kan vi dock nämna att senareläggning av 2009 års lönerevision skett i nästan 16 procent av företagen i teknikbranschen och i hela 35 procent av de stora företagen (med minst 250 anställda). Vad vi kallar andra avtalsenliga åtgärder, dvs. tömning av tidbanker, ändrat uttag av semester, tjänstledighet med mera, har också varit vanligt. Drygt 23 procent av teknikföretagen har använt en eller flera av dessa åtgärder. Sammantaget har drygt 1000 teknikföretag, dvs. en andel på ca 35 procent, använt någon form av krisåtgärd. Genom lokala krisöverenskommelser, senareläggning av lönerevision och andra avtalsenliga åtgärder har företagen kunnat behålla värdefull kompetens i bolagen vilket varit viktigt när konjunkturen vänt upp igen. ÖVER 80 000 MEDARBETARE HAR OMFATTATS AV LOKAL KRISÖVERENSKOMMELSE Antal anställda som omfattats av lokala krisöverenskommelser i teknikföretag Anställda berörda av lokala krisöverenskommelser Alla företag (minst 5 anställda) 81 000 Stora företag (minst 250 anställda) 56 000 Medelstora företag (25 250 anställda) 22 000 Små företag (5 25 anställda) 3 000 Antal 0 25 000 50 000 75 000 100 000 Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 9

Över 80 000 medarbetare har berörts av lokala krisöverenskommelser Antalet personer som berörts av lokala krisöverenskommelser någon gång under 2009 eller 2010 är 81 000 personer, enligt företagens egna angivelser. Det motsvarar ungefär 30 procent av medarbetarna i teknikbranschen. I de företag som använt lokal krisöverenskommelse har merparten av de anställda omfattats. Hela 56 000 av de 81 000 medarbetarna finns i de stora företagen (med minst 250 anställda). Att merparten av personerna som berörts finns i dessa bolag beror dels på att dessa företag sysselsätter merparten av de anställda i teknikbranschen och dels på att dessa bolag i störst utsträckning använt lokala krisöverenskommelser. Senareläggning av 2009 års lönerevision har berört ca 88 000 personer i teknikföretag. Merparten av berörda medarbetare finns i de stora företagen, i likhet med de som berörts av lokala krisöverenskommelser. Sammantaget arbetar nästan 140 000 personer i de teknikföretag som på ett eller annat sätt använt någon form av avtalsenliga krisåtgärder. Dessa 140 000 anställda utgör närmare hälften av medarbetarna i branschen. Senarelagd lönerevision ofta i kombination med krisöverenskommelser I samband med att parterna lokalt förhandlat om lokala krisöverenskommelser har allehanda förslag kommit upp på förhandlingsbordet. Tack vare centrala avtal som möjliggör lokalt inflytande har arbetsgivare och lokala fackklubbar kunnat hitta lösningar som passat vid respektive företag och för medarbetarna vid det enskilda bolaget. 44 PROCENT AV KRISAVTALEN HAR KOMBINERATS MED SENARELAGD LÖNEREVISION Andel företag som kombinerat lokal krisöverenskommelse med senarelagd lönerevision* Andel företag med lokal krisöverenskommelse som också senarelagt lönerevisionen Små företag (5 25 anställda) 35 % Medelstora företag (25 250 anställda) 47 % Stora företag (minst 250 anställda) 71 % Totalt (minst 5 anställda) 44 % Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 *) Sammanställningen är gjord för respektive avtalsområde var för sig. Senarelagda lönerevisioner och andra avtalsenliga åtgärder har ofta kombinerats med lokala krisöverenskommelser eller varit en del av dessa. I 44 procent av de teknikföretag som använt lokal krisöverenskommelse har också 2009 års lönerevision senarelagts för det aktuella avtalsområdet. Än vanligare är att de stora företagen (med minst 250 anställda) kombinerat olika åtgärder. Bland dessa har hela 71 procent av de som använt lokal krisöverenskommelse också senarelagt lönerevisionen. 10

Krisåtgärder har i störst utsträckning använts i fordonsindustrin De olika delbranscherna inom teknikindustrin har använt lokal krisöverenskommelse i olika omfattning. Senareläggning av lönerevisioner och användning av andra avtalsenliga åtgärder har däremot använts mer likartat i de olika delbranscherna. Här finns åtminstone inga tydliga och signifikanta skillnader. Lokala krisöverenskommelser har i störst utsträckning använts av fordonsindustrin. Nästan 60 procent av de stora företagen (med minst 250 anställda) i denna bransch och mer än en tredjedel av de medelstora företagen (med 25 till 250 anställda) har använt möjligheten. Även i maskinindustrin och i metallvaruindustrin är lokala krisöverenskommelser förhållandevis vanliga. Andelen är däremot lägre inom tele-, elektronik- och elmaskinindustrin än i teknikbranschen överlag. Andelen är även låg bland de av Teknikföretagens medlemmar som är serviceföretag eller tillhör andra delar av tjänstesektorn. Statliga permitteringslönesystem vanliga i Europa I många europeiska länder finns permitteringssystem där staten är med och betalar den anställdes lön i samband med exempelvis lediga fredagar. Tyskland, Frankrike, Finland, Italien och Österrike med flera hade system för korttidsarbete redan innan krisen. 4 I samband med krisen har dessutom bl.a. Belgien, Tjeckien, Ungern och Nederländerna infört permitteringslönesystem. Skillnaderna är stora mellan hur systemen fungerar i olika länder. Ibland betalas statliga pengar ut genom företagen och ibland direkt via arbetslöshetsförsäkringen. I Tyskland omfattades som mest 1,4 miljoner personer av Kurzarbeit, dvs. korttidsarbete och 66 procent av dem tillhör teknikindustrin. 5 I dagsläget sker nästan ingen användning överhuvudtaget. Före krisen gällde det tyska systemet som mest i 6 månader men utökades till 18 månader under krisen. I Tyskland betalas den statliga delen av pengarna ut via företagen, till skillnad från i flera andra länder. I Finland är istället permitteringslönesystemet en del av arbetslöshetsförsäkringen. Pengarna betalas ut direkt till den anställde som också måste stå till arbetsmarknadens förfogande under permitteringstiden. 4) Uppgifterna i detta avsnitt är hämtade från European Commission (2010) Short time working arrangements as respons to cyclical fluctuations, Occasional Papers 46, June 2010, Brussels. 5) Uppgifter för Tyskland kommer från GESAMTMETALL. 11

12

Lokala krisöverenskommelser i teknikföretag Både arbetare och tjänstemän har oftast omfattats Varselvågen som följde i finanskrisens spår skapade en insikt om behovet av krisåtgärder. Arbetsgivare tvingades varsla och ville hitta en lösning för övervintring. Via omröstningar visade samtidigt medarbetare en vilja att gå ner i arbetstid och lön för att undvika ytterligare varsel. Vid en del företag runt om i landet gjorde parterna lokalt upp om att gå ner i lön och arbetstid redan i början av 2009. NÅGOT VANLIGARE MED KRISAVTAL FÖR ARBETARE ÄN FÖR TJÄNSTEMÄN Andel teknikföretag som använt lokal krisöverenskommelse Lokala krisöverenskommelser Alla företag (minst 5 anställda) 15 % 19 % 22 % Arbetare (IF Metall) Tjänstemän (Unionen/Ledarna/ Sveriges Ingenjörer) Stora företag (minst 250 anställda) 28 % 27 % 32 % Totalt (minst ett avtalsområde) Medelstora företag (25 250 anställda) 21 % 24 % 27 % Små företag (5 25 anställda) 9 % 15 % 17 % 0 20 40 Procent Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 13

I MERPARTEN AV BOLAGEN OMFATTADES BÅDE ARBETARE OCH TJÄNSTEMÄN Andel och antal teknikföretag som använt lokal krisöverenskommelse Andel företag Antal företag Arbetare (IF Metall) 19 % 595 Tjänstemän (Unionen/Ledarna/Sveriges Ingenjörer) 15 % 470 Arbetare och tjänstemän (båda avtalsområdena) 13 % 392 Totalt (minst ett avtalsområde) 22 % 673 Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 Rätten att göra detta bekräftades sedermera på central nivå genom avtalet som tecknades den 2 mars 2009 mellan IF Metall och Teknikföretagen med flera. En förlängning av detta avtal gjordes dessutom i det nya kollektivavtalet 2010. För tjänstemännen gjordes ingen central bekräftelse, men möjligheten att träffa lokala krisöverenskommelser finns även i de centrala kollektivavtalen mellan Teknikföretagen och Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer. Krisöverenskommelser med IF Metall vanligare än på tjänstemannasidan I föregående kapitel beskrev vi att nästan 700 teknikföretag använt lokal krisöverenskommelse. Ungefär 600 av dessa företag har träffat överenskommelse med IF Metall, vilket motsvarar en andel på 19 procent. Antalet företag som på motsvarande sätt beslutat om att genomföra minskningar på tjänstemannasidan är 470 stycken, vilket ger en andel på 15 procent. I de flesta företag har alltså både arbetare och tjänstemän omfattats av krisavtalen. 51 000 ARBETARE OCH 30 000 TJÄNSTEMÄN HAR BERÖRTS AV KRISÖVERENSKOMMELSER Antal anställda i teknikföretag som berörts av lokala krisöverenskommelser Arbetare Tjänstemän Totalt Små företag (5 25 anställda) 2 290 860 3 150 Medelstora företag (25 250 anställda) 14 290 7 460 21 750 Stora företag (minst 250 anställda) 34 840 21 530 56 370 Totalt (minst 5 anställda) 51 430 29 920 81 270 Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 Av de 81 000 medarbetarna i teknikbranschen som har omfattats av lokala krisöverenskommelser tillhör 51 000 personer IF Metalls avtalsområde, medan resterande 30 000 är tjänstemän. Andelen arbetare som omfattats av krisavtal motsvarar ca 40 procent av det totala antalet arbetare i teknikbranschen. Motsvarande siffra för tjänstemännen är ca 20 procent. Att betydligt större andel av arbetarna omfattats beror dels på att tjänstemannaintensiva företag i mindre utsträckning använt krisöverenskommelser än företag med stor andel arbetare. Dels har även sysselsättningsstrukturen i Teknikföretagens medlemsföretag ändrats under krisen. Antal arbetare har minskat mer än antal tjänstemän. I dag är 45 procent av medarbetarna arbetare medan 55 procent är tjänstemän. 14

Flest överenskommelser mellan april och december 2009 Antalet lokala krisöverenskommelser ökade kraftigt efter den centrala uppgörelsen mellan IF Metall och Teknikföretagen den 2 mars 2009. Bekräftelsen av rätten att hitta lokala lösningar var mycket värdefull och banade väg för krisöverenskommelser i många företag. Samtidigt hade antalet lokala krisöverenskommelser ökat stadigt redan tidigare under 2009. Lokala krisöverenskommelser även under 2010 I juni 2009, innan semestern, använde flest teknikföretag lokala krisöverenskommelser. Användningen var omfattande även hösten 2009 och under första kvartalet 2010. Därefter gick utnyttjandet ner till en betydligt lägre nivå. Användningen av lokala krisöverenskommelser på tjänstemannasidan tog fart något senare än på arbetarsidan. Generellt har tjänstemannafacken, framförallt Unionen, haft en mer negativ inställning till lokala krisöverenskommelser än IF Metall. Överenskommelser för tjänstemän är ibland gjorda direkt med de anställda och ibland med stöd av lokala klubbar eller respektive tjänstemannafack centralt. FLERA FÖRETAG TECKNADE LOKAL KRISÖVERENSKOMMESE REDAN I BÖRJAN AV 2009 Antal teknikföretag som haft lokal krisöverenskommelse respektive månad 500 500 Antal Lokala krisöverenskommelser respektive månad 400 300 200 250 100 0 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2009 2010 Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 15

Längre krisöverenskommelser i stora företag än i små De stora företagen (med minst 250 anställda) som använt krisavtal har använt dem under något längre tid än andra teknikföretag. Genomsnittslängden är nio månader i de stora företagen medan den är sju månader bland övriga företag. Variationerna är väldigt stora i längd på överenskommelser i olika företag. Dessutom har antalet överenskommelser varierat. Ibland har upp till fyra krisavtal tecknats inom respektive avtalsområde vid ett enskilt företag. När en period löpt ut har alltså nya överenskommelser träffats, eftersom kapacitetsutnyttjandet varit fortsatt lågt. Merparten av företagen har dock endast haft en period med krisöverenskommelser för respektive avtalsområde. Större minskning av arbetstid än av kostnad Enligt den centrala överenskommelsen mellan Teknikföretagen och IF Metall kunde parterna lokalt komma överens om att minska arbetstid och lön med 20 procent som mest. Även här har utfallet skilt sig väsentligt bolagen emellan, vilket försvårar generaliseringar. Rena kostnadsminskningar har ofta ersatts eller kombinerats med användning av tidbanker eller lösningar i samband med lönerevision. Kostnadsminskning i form av senarelagd revision utan retroaktivitet är vanligt Uppskattningsvis en tredjedel av företagen som använt lokal krisöverenskommelse har inte kunnat kvantifiera kostnadsminskningen på grund av att lösningarna innehållit allehanda andra avtalsenliga uppgörelser. Senarelagd lönerevision utan retroaktiv utbetalning av löneökningen har i många fall varit det sätt företagen kompenserats för minskad arbetstid. Relativt vanligt är även att lokal krisöverenskommelse inneburit uttag av semesterdagar, användning av tidbanker eller tjänstledighet. TIDSMINSKNINGAR MED 17 PROCENT OCH KOSTNADSMINSKNINGAR MED 13 PROCENT Genomsnittlig arbetstids- och kostnadsminskning i de lokala krisöverenskommelserna* Procent Arbetstidsminskning 17 % Kostnadsminskning 13 % Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 *) Dessa siffror gäller endast för företag som minskat både arbetstid och kostnad genom de lokala krisöverenskommelserna, och som kunnat kvantifiera minskningen. Arbetstiden har minskats mer för arbetare än för tjänstemän I de företag som kunnat kvantifiera i vilken utsträckning arbetstid och kostnad minskats genom krisavtalen har arbetstiden minskats med 17 procent och kostnaden med 13 procent i genomsnitt. Dessa siffror gäller för företag som minskat både arbetstid och kostnad genom de lokala krisöverenskommelserna. De företag som angivit att arbetstiden men inte kostnaden minskats, ingår alltså inte i genomsnittsvärdena i tabellen. Den utvärdering som gjordes av Teknikföretagen sommaren 2009 visade på motsvarande reducering av arbetstid och kostnad. I avtalen med IF Metall har tidsminskningen varit 18 procent i genomsnitt medan den varit 16 procent för tjänstemännen. Kostnadsminskningen har samtidigt varit 13 procent i genomsnitt för både arbetare och tjänstemän. Krisöverenskommelser i små företag (med 5 till 25 anställda) innehåller större kostnadsminskningar än överens- 16

kommelser i andra bolag, medan kostnadsminskningarna varit mindre i stora bolag än i teknikbranschen överlag. I de stora bolagen (med minst 250 anställda) har krisöverenskommelserna inneburit kostnadsminskningar med knappt 11 procent. Orsaker till att även små kostnadsminskningar accepterats av företagen är bl.a. att det ibland varit bättre att tillfälligt stänga verksamheten, än att försämra arbetstempo och produktivitet i samband med låg efterfrågan. Förhållandevis många företag har dessutom minskat arbetstiden helt utan att minska kostnaden. Personalen har alltså permitterats med bibehållen lön någon dag i veckan eller i samband med långhelger. Många fler personer hade sagts upp utan krisöverenskommelser Alternativet till lokala krisöverenskommelser hade i de flesta fall varit uppsägningar. Hela 86 procent av företagen som använt möjligheten anger att alternativet hade varit att varsla ytterligare medarbetare om uppsägning. Med hjälp av lokala krisöverenskommelser har alltså många uppsägningar kunnat undvikas runt om i landet. Företag i olika storleksgrupper anger i ungefär samma utsträckning att uppsägningar hade varit alternativet. UPPSÄGNINGAR HADE VARIT ALTERNATIVET TILL KRISAVTAL I NÄRMARE NIO AV TIO FÖRETAG Andel företag som hade sagt upp personal om lokala krisöverenskommelser ej hade träffats Uppsägningar som alternativ 14 % Alternativet hade varit uppsägningar Alternativet hade inte varit uppsägningar 86 % Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 I undersökningen har företagen tillfrågats hur många personer som hade behövt sluta om lokala krisöverenskommelser inte hade använts. Variationerna är tämligen stora företagen emellan, vilket gör resultatet svårtolkat. Andelen förefaller vara lägre i de stora företagen (de med minst 250 anställda) än i övriga teknikföretag. Sammantaget kan vi ändå konstatera att många anställda har kunnat behållas i verksamheten tack vare de lokala krisöverenskommelserna. Dessutom har möjligheten att senarelägga lönerevisioner och använda andra avtalsenliga åtgärder gjort att många medarbetare, som annars hade varslats om uppsägning, kunnat behållas i verksamheten. Det finns även exempel på företag som helt skulle lagt ner verksamheten och sagt upp samtliga anställda, om inte möjligheten att använda lokal krisöverenskommelse hade funnits. 17

18

Senareläggning av lönerevisioner i teknikföretag Mer än vart tredje storföretag har senarelagt lönerevisionen Likviditetssituationen var akut i teknikbranschen överlag under 2009. Situationen var särskilt svår för fordonsindustrin med dess underleverantörer och framtiden var oviss för både Volvo Cars och Saab Automobile. Senareläggning av lönerevisioner var ett av flera sätt för många teknikföretag att klara situationen. FÅ SMÅFÖRETAG HAR SENARELAGT LÖNEREVISIONEN Andel teknikföretag som senarelagt 2009 års lönerevision Senarelagda lönerevisioner Alla företag (minst 5 anställda) Stora företag (minst 250 anställda) 12 % 15 % 16 % 27 % 34 % 35 % Arbetare (IF Metall) Tjänstemän (Unionen/Ledarna/ Sveriges Ingenjörer) Totalt (minst ett avtalsområde) Medelstora företag (25 250 anställda) 16 % 19 % 20 % Små företag (5 25 anställda) 8 % 9 % 11 % 0 20 40 Procent Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 19

Antalet företag som senarelagt 2009 års lönerevision är inte lika stort som antalet företag med lokal krisöverenskommelse. Bland storföretagen (med minst 250 anställda) är däremot senarelagd lönerevision vanligare än lokal krisöverenskommelse. En annan skillnad gentemot lokala krisöverenskommelser är att fler företag senarelagt lönerevisioner på tjänstemannasidan än på arbetarsidan. Av de nästan 500 företag som senarelagt lönerevisioner har drygt 450 senarelagt lönerevisioner för tjänstemän. Motsvarande siffra för avtalsområdet med IF Metall är 390 stycken. NÄSTAN 90 000 MEDARBETARE HAR OMFATTATS AV SENARELAGD LÖNEREVISION Andel och antal anställda som omfattats av senareläggning av 2009 års lönerevision Antal anställda som omfattats Arbetare (IF Metall) 44 610 Tjänstemän (Unionen/Ledarna/Sveriges Ingenjörer) 43 100 Totalt 87 710 Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 Antalet anställda som omfattats av senareläggning av 2009 års lönerevision är nästan 88 000 stycken. Sammanställningen är gjord för respektive avtalsområde var för sig och antalet arbetare som berörts är 45 000 stycken medan antalet tjänstemän är 43 000 stycken. Att fler arbetare än tjänstemän berörts, trots att fler företag senarelagt lönerevisioner på tjänstemannasidan, beror bl.a. på att flera företag som senarelagt lönerevisionerna för båda avtalsområdena har både många anställda och en stor andel arbetare. De anställda som berörts utgör 32 procent av det totala antalet anställda i teknikföretagen. Utebliven retroaktivitet ofta en del av en lokal krisöverenskommelse Endast i de fall som löneökningen inte betalats ut retroaktivt har en besparing gjorts. Likviditeten har dock påverkats även i annat fall vilket varit av stor betydelse för många företag i samband med finanskrisen. Sammantaget har 63 procent av företagen angivit att de senarelagda lönerevisionerna inte inneburit retroaktiv utbetalning av löneökningen. I flera fall där retroaktiv utbetalning skett, har retroaktiviteten samtidigt inte gällt för hela perioden från den ordinarie lönerevisionen. 63 PROCENT AV FÖRETAGEN HAR INTE BETALAT UT LÖNEÖKNINGEN RETROAKTIVT Andel teknikföretag som inte betalat ut löneökningen retroaktivt Inte retroaktiv utbetalning Små företag (5 25 anställda) 57 % Medelstora företag (25 250 anställda) 64 % Stora företag (minst 250 anställda) 84 % Totalt (minst 5 anställda) 63 % Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 20

De stora teknikföretagen (med minst 250 anställda) som senarelagt lönerevisionerna har i betydligt mindre utsträckning än andra betalat ut löneökningen retroaktivt. Andelen storföretag som inte gjort retroaktiv utbetalning är 84 procent. Det finns inga större skillnader mellan arbetarsidan och tjänstemannasidan inom de företag som senarelagt lönerevisionerna för båda avtalsområdena. Arbetare och tjänstemän har vanligtvis hanterats på samma sätt. Som vi nämnt tidigare i rapporten har senarelagd lönerevision utan retroaktivitet ofta varit en del av de lokala krisöverenskommelserna. Det är alltså relativt vanligt att kompensation för exempelvis lediga fredagar, eller stängning mellan jul och nyår 2009, helt eller delvis skett i form av utebliven retroaktiv utbetalning av löneökningen. Lönerevisioner har ofta flyttats till vintern 2009/2010 De teknikföretag som senarelagt 2009 års lönerevision har oftast flyttat den till vinterhalvåret 2009/2010, men spridningen är stor. Första kvaltalet under 2010 är vanligast och 38 procent av de aktuella bolagen har förlagt lönerevisionen till detta kvartal. Den enskilt vanligaste månaden är januari 2010. De stora teknikföretagen (med minst 250 anställda) skiljer sig genom att de flyttat lönerevisionerna något längre fram i tiden än övriga bolag. Därmed berörs många medarbetare av lönerevisioner som är senarelagda till 2010. STORA FÖRETAG HAR FLYTTAT LÖNEREVISIONERNA LÄNGRE FRAM I TIDEN ÄN ANDRA FÖRETAG Kvartal till när 2009 års lönerevision i teknikföretag är framflyttad* Procent 40 Datum för senarelagd lönerevision 38 % 27 % 20 11 % 13 % 11 % 0 Q3 2009 Q4 2009 Q1 2010 Q2 2010 Senare Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 *) Några procent av företagen som senarelagt lönerevisionen har även svarat att den är flyttad inom andra kvartalet 2009 vilket vi bortsett från i denna figur. 21

22

Andra avtalsenliga krisåtgärder i teknikföretag Andra avtalsenliga åtgärder vanlig krishantering Övertid och semester fanns i stor utsträckning innestående i teknikföretag innan finanskrisen. Detta eftersom industrikonjunkturen varit god åren dessförinnan, vilket medfört mycket arbete i bolagen. Inom ramen för kollektivavtalen har företagen kunnat vidta ett antal åtgärder för att hantera krisen utöver senarelagda lönerevisioner, lokal krisöverenskommelse och varsel om uppsägningar. I vår undersökning har vi frågat teknikföretagen om dessa här så kallade andra avtalsenliga åtgärder. 45 PROCENT AV DE STORA FÖRETAGEN HAR ANVÄNT ANDRA AVTALSENLIGA ÅTGÄRDER Andel teknikföretag som använt andra avtalsenliga åtgärder* Andra avtalsenliga åtgärder Alla företag (minst 5 anställda) Stora företag (minst 250 anställda) 17 % 21 % 23 % 41 % 39 % 45 % Arbetare (IF Metall) Tjänstemän (Unionen/Ledarna/ Sveriges Ingenjörer) Totalt (minst ett avtalsområde) Medelstora företag (25 250 anställda) 30 % 29 % 33 % Små företag (5 25 anställda) 6 % 12 % 13 % 0 20 40 60 Procent Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 *) Exempelvis tömning av tidbanker, användning av semester, uttag av arbetstidsförkortning eller tjänstledighet. 23

Dessa så kallade andra avtalsenliga åtgärder har använts flitigt, åtminstone bland stora och medelstora teknikföretag. Drygt 700 företag har använt möjligheten, vilket motsvarar nästan en fjärdedel av företagen. Endast 13 procent av de små företagen (5 till 25 anställda) anger samtidigt att de har använt andra avtalsenliga åtgärder medan motsvarande andel är 45 procent bland de stora företagen (med minst 250 anställda). Användningen har varit större på arbetarsidan än bland tjänstemännen. Överlag har även åtgärderna varit mer sammansatta i de stora företagen och i större utsträckning använts i kombination med lokala krisöverenskommelser. Oftast tömning av tidbanker, semester och arbetstidsförkortning I vår undersökning har teknikföretag som använt andra avtalsenliga åtgärder beskrivit vilka åtgärder de använt. Slutsatsen är att tömning av tidbanker, uttag av semester och förtida uttag av arbetstidsförkortning främst använts. I många fall har de använts i stället för lokala krisöverenskommelser för att hålla verksamhet stängd under fredagar eller mellan jul och nyår. 1) Tömning av tidbanker Vanligast förekommande, bland de andra avtalsenliga åtgärderna, är att teknikföretag tömt banker med ackumulerad övertid och flextid som skapats under den högkonjunktur som föregick finanskrisen. Förvisso har detta inte givit någon likviditetsförbättring men åtgärden har ändå varit värdefull eftersom företagens tidsskuld till de anställda minskat. 2) Användning av semester Uttag av semester är en nästan lika vanlig åtgärd som tömning av tidbanker. Exempel finns på företag som antingen uppmuntrat de anställda att ta ut semester på eget initiativ eller gjort överenskommelser med facket om att schemalägga extra semester för att hålla produktionen stängd. 3) Uttag av arbetstidsförkortning Sedan 1995 har regler om arbetstidförkortning funnits i kollektivavtalen på arbetarsidan och tre år senare infördes motsvarande för tjänstemän. Förtida uttag av arbetstidsförkortning eller uttag av innestående tid har varit ett vanligt sätt att hantera krisen. Arbetstidsförkortning har alltså använts under lediga fredagar eller under perioder då verksamheten varit stängd. Detta har varit nästan lika vanligt som tömning av tidbanker och uttag av semester. 4) Obetald tjänstledighet Användning av tjänstledighet som krisåtgärd har skett i en del företag. Ibland har företagen enbart varit extra generösa med beviljande av tjänstledighet. I andra fall har obetald tjänstledighet använts för att minska kostnad och arbetstid när medarbetarna inte haft tidbanker, semester eller arbetstidsförkortning att utnyttja. I ett företagarperspektiv är obetald tjänstledighet praktiskt eftersom åtgärden påverkar likviditeten. 5) Omvandling av pengar till tid Traktamenten, rörliga tillägg eller löneökningar har i vissa fall omvandlats till ledig tid enligt överenskommelse med fack eller anställda. Detta för att hålla kostnaderna nere i företagen. Denna typ av åtgärder har endast använts i mindre utsträckning. 24

TÖMNING AV TIDBANKER ÄR VANLIGAST BLAND ANDRA AVTALSENLIGA ÅTGÄRDER Illustration av omfattningen av andra avtalsenliga åtgärder Andra avtalsenliga åtgärder Tömning av tidbanker Användning av semester Uttag av arbetstidsförkortning Obetald tjänstledighet Omvandling av pengar till tid Senarelagd utbetalning av ersättningar Mycket vanligt Ganska vanligt Förekommer Källa: Teknikföretagens undersökning bland medlemsföretagen 2010 6) Senarelagd utbetalning av ersättningar För att förbättra kassaflödet har en del företag även senarelagt utbetalningar av annat än löneökningar. Bonusar och semesterutbetalningars rörliga del, är exempel på vad som senarelagts. Även denna typ av åtgärder har endast använts i mindre omfattning. Utöver dessa åtgärder anger teknikföretag övertidsstopp, anställningsstopp, föräldraledighet, indragen övertidsersättning och utbildningar i IF Metalls regi som exempel på andra åtgärder. Dessa åtgärder har nämnts av enstaka företag. I vilken omfattning de förekommer är därför svårt att kvantifiera. Personal har behållits i företagen genom åtgärderna Möjligheten att använda allehanda avtalsenliga åtgärder för att hantera minskad efterfrågan i teknikbranschen upplevs som positivt av företagen. Medarbetare har i många fall kunnat behållas tack vare detta, precis som genom de lokala krisöverenskommelserna. Det finns även exempel på företag som beskriver att de lokala krisöverenskommelserna inte behövt användas eftersom medarbetarna solidariskt ställt upp på att ta ut semester, tömma tidbanker och ta ut tjänstledighet m.m. Möjligheten att hitta lokala lösningar som passar den enskilda arbetsgivaren och medarbetarna vid det enskilda företaget har varit värdefull under finanskrisen. 25

26

Metodbeskrivning En enkätundersökning där teknikföretag frågats om användningen av lokala krisöverenskommelser, senarelagda lönerevisioner och andra avtalsenliga åtgärder ligger till grund för många av slutsatserna i denna rapport. Syftet med undersökningen är att erhålla en god bild av i vilken omfattning teknikföretag använt dessa krisåtgärder. Målpopulationen i undersökningen utgörs av företag som är medlemmar i organisationen Teknikföretagen och har minst 5 anställda. Eftersom urvalsramen är Teknikföretagens medlemsföretag definierar medlemsregistret målpopulationen. Utdrag ur registret gjordes i oktober 2010. Teknikföretag och teknikbranschen definieras i denna rapport konsekvent som de företag som är medlemmar i Teknikföretagen. Det stämmer till stora delar (men inte helt) överens med definitionen enligt Svensk näringsgrensindelning (SNI). Enligt SNI 2007 definieras teknikbranschen som SNI-koderna 25 till 30 samt 32. Förutom företag i dessa branscher företräder organisationen Teknikföretagen även en del andra tillverkande företag samt ett flertal serviceoch tjänsteföretag. Företag i urvalsramen är stratumklassificerade utifrån antal anställda. Små företag med 5 till 25 anställda utgör stratum 1, medelstora företag med mellan 25 och 250 anställda utgör stratum 2 och stora företag med minst 250 anställda utgör stratum 3. Totalt ingår 744 bolag i studien som är statistiskt representativ för alla teknikföretag med 5 anställda eller fler. Samtliga 144 stora teknikföretag (med minst 250 anställda) har tillfrågats medan slumpmässiga urval är gjorda för de små och medelstora bolagen (dvs. för stratum 1 och 2). I respektive stratum för de små och medelstora företagen är 300 företag valda slumpmässigt. Mätperioden varade från den 4 oktober 2010 till den 30 november 2010 och under denna period skickades ett första utskick samt en påminnelse. Svarsfrekvensen uppgick till 74 procent och de stora och medelstora företagen svarade i något större utsträckning än de små. Svar erhölls från 549 av totalt 744 tillskrivna företag. Se tabellen nedan. UNDERSÖKNINGENS SVARSFREKVENS OCH MÅLPOPULATION Svarsfrekvens Urval Målpopulation Små företag (5 25 anställda) 68 % 300 1 629 Medelstora företag (25 250 anställda) 78 % 300 1 337 Stora företag (minst 250 anställda) 77 % 144 144 Totalt (minst 5 anställda) 74 % 744 3 110 27

Under- respektive övertäckningen är liten eftersom målpopulationen är teknikföretag som är medlemmar i Teknikföretagen och eftersom medlemsregistret använts som grund för undersökningen. Viss aktualitetsöver- och undertäckning kan finnas eftersom enstaka företag kan ha tillkommit eller upphört att existera utan att detta registrerats i medlemsregistret. Ingen statistisk bortfallsanalys har gjorts eftersom svarsfrekvensen är mycket god. Utifrån vår kännedom om medlemsföretagen har vi dock kritiskt granskat svaren samt bortfallet och konstaterat att användningen av lokala krisöverenskommelser eller andra avtalsenliga krisåtgärder inte skiljer sig väsentligt mellan de företag som svarat respektive inte svarat. Det finns dock skäl att anta att andelen företag som inte använt lokala krisöverenskommelser eller andra avtalsenliga krisåtgärder är något större hos de företag som inte svarat på enkäten. Resultatet av detta skulle innebära att det totala antalet är något överskattat. I de fall där resultat redovisats för samtliga företag, har respektive stratum för små, medelstora respektive stora företag vägts samman med stratumvikt baserat på andel av den totala populationen. I praktiken innebär det i dessa fall att små och medelstora företagen blir klart dominerande eftersom de är så många fler till antalet än vad de stora företagen är. Eftersom undersökningen baseras på ett slumpmässigt urval uppkommer en ofrånkomlig osäkerhet i resultatet då uppgifterna inte baseras på totalräkning. Dock kan ett mått på osäkerheten konstrueras genom att företag utvalts att ingå i undersökningen med känd sannolikhet. För att ange precisionen i skattningen av antal och andelar kan ett 95-procentigt konfidensintervall konstruerats. Det beräknade intervallet täcker med 95 procents sannolikhet det värde som skulle ha erhållits vid en totalundersökning. Användningen av lokala krisöverenskommelser ser i exakt form och med angivet konfidensintervall ut enligt följande: Inom de små företagen (med 5 till 25 anställda) är antalet teknikföretag som använt lokal krisöverenskommelse 272+/-69 stycken. Det ger en andel på 16,7+/-4,2 procent. Motsvarande antal inom de medelstora företagen (med 25 till 250 anställda) är 356+/-67 stycken. Det ger en andel på 26,6+/-5,0 procent. Eftersom alla stora företag deltagit i studien är det inte relevant att konstruera ett konfidensintervall för dem. Här vet vi däremot att borfallet är fördelat på ett sådant sett att resultatet är förhållandevis korrekt. Antalet anställda som omfattats av lokala krisöverenskommelser är följande i exakt form: Inom de små företagen (med 5 till 25 anställda) har 2 289+/- 509 arbetare och 861+/-311 tjänstemän omfattats av lokala krisöverenskommelser. Inom de medelstora företagen (med 25 till 250 anställda) har 14 288+/-2 559 arbetare och 7 460+/-1 762 tjänstemän omfattats. Konfidensintervallen för andra uppgifter i rapporten liknar de intervall för antal företag och antal anställda som presenterats ovan. Eftersom stora företag (med minst 250 anställda) genomgående har totalundersökts behövs inga konfidensintervall för dem. Sammantaget finns skäl att anta att resultatet är bättre än vad som antyds av konfidensintervallen ovan. Teknikföretagen har omfattande kontakt med medlemsföretagen och bilden som redovisas i denna rapport överenstämmer väl med vår kännedom om medlemsföretagen. 28

www.teknikforetagen.se FORM: Tagg, Stockholm TRYCK:?, 2010-12