Integration NUMMER 4 DECEMBER 2014 LÄNSSTYRELSERNAS NYHETSBREV OM INTEGRATIONSFRÅGOR Från flykt till flytt Anvisning av ensamkommande barn - så går det till Fortsatt hög nivå på mottagande av ensamkommande barn 20 miljoner fördelade för att underlätta bosättning Beredskap och kapacitet
SÅ GÅR DET TILL Anvisning av ensamkommande barn Från Migrationsverket i Norrköping sker alla anvisningar av ensamkommande barn till kommuner i hela landet. På anvisningsfunktionen arbetar sex handläggare och en teamledare med att hantera alla ärenden. Deras roll är att vara en osynlig länk mellan Migrationsverkets nio ansökningsenheter och asylmottagningen samt en länk mellan ankomst och anvisningskommun. Osynliga, men ack så aktiva. Osynliga för att de aldrig träffar barnen och sällan träffar kommunerna, trots att de har kontakt med landets alla 290 kommuner. Aktiva för att de har anvisat i snitt 200 barn per vecka det senaste halvåret till landets kommuner. Hur går det till? När ett barn ger sig till känna och söker asyl på en av Migrationsverkets ansökningsenheter görs en kartläggning och en kort intervju med barnet för att få fram grundläggande information såsom namn, kön, ålder och i förekommande fall föräldrarnas namn, familjemedlemmar, släktingar eller vänner i Sverige som barnet har en anknytning till. Underlaget bildar ett ansökningsprotokoll som används för att meddela behov av anvisning till funktionen i Norrköping. Migrationsverket arbetar alltid efter Barnkonventionens fyra grundläggande principer. I det här fallet innebär det att ta hänsyn till barnets åsikter och önskningar. Om det vid ansökningstillfället uppges en önskan om att få bo nära någon hen uppger att hen har en anknytning till, ska detta tas hänsyn till vid anvisning. En anknytning kan vara en släkting, annan närstående eller någon annan, för barnet, viktig person. BARNKONVENTIONENS FYRA GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. Alla barn har rätt till liv och utveckling. Alla barn har rätt att utrycka sin mening och få den respekterad. I första hand anvisas barn till en kommun där barnet har uppgett att en viktig person finns. Ibland framgår det ifall anknytningen är ett syskon, släkting eller en vän. Målet med detta är att barn och anknytning ska kunna bo nära varandra så att förutsättningar för en fortsatt relation ges. Detta skapar en viss trygghet för de allra flesta barn. Finns kontaktuppgifter (namn, adress och telefonnummer) i ansökningsprotokollet görs det en anvisning enligt anknytningsprincipen, även kallad Steg 1 anvisning. Josefin Nadolski, som är en av handläggarna på anvisningsfunktionen, poängterar att anvisningar alltid görs till en kommun. I kommunen är det socialtjänsten som har ansvaret att utreda var barnet ska placeras. Många kommuner har reagerat på Steg 1 anvisningarna då de har trott att Migrationsverket har anvisat barnet till anknytningen som person, vilket inte är fallet. Det är till den kommun som anknytningen bor i som anvisningen görs. Det finns inget som säger att barnet ska bo hos en anknytning. Finns det inga uppgifter om en anknytning i ansökningsprotokollet anvisar Josefin och kollegorna barnet till en kommun som har anmälat att det finns en ledig plats för ett asylsökande barn i kommunen, så kallad Steg 2 anvisning. Då platsbrist råder, som för tillfället, sker anvisningar utanför överenskomna platser enligt så kallade Steg 3 och 4. Anvisningsprocessen går fort Många kommuner upplever att anvisningarna sker mycket snabbt. - Migrationsverket har som mål att det endast ska ta två dygn (vardagar) från det att ett barn har lämnat in sin asylansökan tills dess att barnet är på plats i anvisningskommunen, säger Mona Fahlèn som är handläggare på anvisningsfunktionen i Norrköping. Detta för att alla barn har rätt till en god man så snart som möjligt, vilket bör utses i anvisningskommunen. En annan anledning är att barnen inte ska hinna rota sig i ankomstkommunerna som också har ett ansvar för barnen till dess att de anvisats. Det är alltid en kommun som är ytterst ansvarig för barnen.
Ann Pierre, Mona Fahlén, Emma Stucki och Josefin Nadolski Beredskap och kapacitet Kommunernas beredskap för att ta emot ensamkommande barn under 2015 behöver öka kraftigt med anledning av den höjda prognosen. Behovet av asylplatser är 4 850 för hela landet. Det är en ökning med 1 650 asylplatser sedan senaste prognostillfället i augusti. Det ökade mottagandet kräver kapacitet i kommunerna avseende boenden, skola, fritid, gode män och inom socialtjänsten. Sker anvisningen före klockan 13 blir anvisningskommunen ansvarig för barnet följande vardag. Sker anvisningen efter klockan 13 blir anvisningskommunen ansvarig för barnet nästföljande vardag. Inför stundande jul och nyårshelg innebär detta att anvisningar kommer att ske i mellandagarna och kommunerna bör därmed vara beredda på att ta emot barn alla vardagar. Vanliga frågor från kommunerna -Vi får många frågor som är kopplade till kommunernas överenskommelser. Det grundar sig ofta i att de som arbetar med mottagandet inte har sett överenskommelsen och därmed inte vet vad som gäller. Har kommunen under flera år endast fått 15-åriga pojkar anvisade till sig tror många att det är det som står i överenskommelsen. När de sedan anvisas en flicka uppstår en rad frågor. Önskvärt vore om alla i kommunen visste vad som stod i deras överenskommelse i fråga om kön och ålder för barnen som anvisas enligt överenskommelsen, säger Mona Fahlén. Överenskommelser Av landets 290 kommuner har 288 en tecknad överenskommelse med Migrationsverket. Cirka 1 900 av de 4 850 asylplatserna finns framförhandlade med kommunerna. För att minska antalet utvidgade anvisningar inom Steg 3 och 4 är det viktigt att kommunerna kontinuerligt och omedelbart rapporterar in lediga platser till Migrationsverkets anvisningsfunktion. Fortsatt hög nivå på mottagande av ensamkommande barn Mottagandet av ensamkommande barn har fortsatt att ligga på en hög nivå sedan sommaren 2014. Andelen ensamkommande barn som kommer till Sverige är fortsatt högt, hittills i år har över 6 000 barn anlänt. De ensamkommande barnen kommer för tillfället till största delen från Afghanistan och Syrien. Tidigare i år kom de från Eritrea. I Migrationsverkets novemberprognos till regeringen beräknas det att cirka 8 000 ensamkommande barn kommer att söka asyl under 2015.
Från flykt till flytt Under nästa år beräknas 21 000 nyanlända med uppehållstillstånd som bor på anläggningsboende och 1 900 kvotflyktingar behöva hjälp med bosättning i en kommun. Flera projekt pågår för att underlätta deras mottagning och etablering. Vi har träffat representanter för tre av dessa projekt och samtalat om resultat, vinster och lärdomar. Från flykt till Jämtland/Ådalen och Kronoberg Det pågår olika insatser för att utveckla lokala och regionala lösningar som rör bosättning. Det behövs när 13 000 nyanlända med uppehållstillstånd bor kvar på Migrationsverkets anläggningar i väntan på bosättning i en kommun, och när en del av årets uttagna kvotflyktingar ännu inte fått anvisning om en kommunplats och därmed inte överförts till Sverige. Två exempel på insatser, som båda utgår från länens åldrande befolkning och behov av fler invånare, är Projekt bosättning och etablering i Jämtland och Ådalen samt Boende och etablering på G (Kronobergs län). Både i Jämtland/Ådalen och i Kronoberg önskar kommuner och andra parter att fler nyanlända bosätter sig och stannar kvar i regionen. Företrädesvis i gles- och landsbygd där tillgången till bostäder är god. De vill också öka tillvaratagandet av de nyanländas kompetens och mildra effekterna av generationsväxlingen. Insatsen i Jämtland/Ådalen pågår till årets slut, och redan syns positiva resultat. - Mottagandet av nyanlända har ökat och fler nyanlända tackar numera ja till anvisat boende. Vi arbetar utifrån närhetsprincipen, med de nyanlända på anläggningsboende som är motiverade av att bo kvar i området efter uppehållstillstånd, säger Christine Johansson, projektledare från Arbetsförmedlingens huvudkontor. Projektet i Jämtland/Ådalen startade i samband med att Migrationsverket öppnade nya anläggningsboenden i regionen. Kommunerna såg behoven av att de nyanlända bidrag till en del av befolkningstillväxten. Arbetsförmedlingen kunde kombinera projektet med regeringsuppdraget, att bidra till att fler nyanlända bosätter sig i glesbygd. Motsvarande tankar fanns i Kronoberg, där länet vill erbjuda nyanlända på anläggningsboenden i länet möjlighet till en framtid i regionen. Projektledare Christina Gutiérrez Malmbom berättar att de erbjuder studiebesök i kommunerna. Dessa besök föregås av så kallade dialogträffar där nyanlända får information om boende, hälsa och den lokala arbetsmarknaden. - Det finns ett tomrum att fylla hos målgruppen. De har förväntningar på det nya landet. Utan information finns risk att man fattar beslut om bosättning på fel grunder. Även i Kronoberg märker projektet att allt fler nyanlända tackar ja till anvisning om bosättning, såväl i de kommuner den nyanlände deltagit i studiebesök, som rent generellt. BOSÄTTNING OCH ETABLERING I JÄMTLAND OCH ÅDALEN Elva kommuner, Länsstyrelserna i regionen, Migrationsverket och samtliga berörda lokala Arbetsförmedlingar deltar i projektet där fler nyanlända ska bosättas enligt närhetsprincipen och i glesbygd, från Migrationsverkets anläggningsboenden i regionen. BOENDE OCH ETABLERING PÅ G (KRONOBERGS LÄN) Länsstyrelsen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Alvesta kommun leder projektet där nyanlända vid Migrationsverkets anläggningsboenden i länet erbjuds att delta i studiebesök och matchas mot arbetsmarknaden i kommuner i länet med låg andel självbosatta och god tillgång till lägenheter. STÄRKT MOTTAGANDE AV KVOTFLYKTINGAR (SMAK, NATIONELLT PROJEKT) Migrationsverket och Länsstyrelserna i Gävleborg, Kronoberg, Norrbotten, Stockholm och Värmland genomför projektet med syfte att vidareutveckla en samverkansmodell för att kvotflyktingar och personer med särskilda behov snabbare ska erbjudas en bosättning. Samverkansmodellen ska tas fram utifrån olika kommuners och läns förutsättningar. Christine Johansson, Arbetsförmedlingen projektledare Jämtland och Ådalen
Evie Wimmer, Migrationsverket projektledare SMAK Lennart Olofsson, utvecklingsledare SMAK tillsammans med Christina Gutiérrez Malmbom och Raed Kamil, projektledare respektive projektmedarbetare för BeG (Kronoberg) Vinster och lärdomar Christina menar att den största vinsten med projektet är att behoven av att samordna resurserna där de bäst behövs har synliggjorts, både ur ett bosättnings- och etableringsperspektiv. - Våra åtgärder har mindre effekt om de inte hänger ihop, säger Christina. I Jämtland/Ådalen går projektet mot sitt slut och Christine Johansson berättar att den största vinsten är arbetet utifrån en helhetsprincip, hela samarbetet. Christine menar att arbeta utifrån en helhet krävs för att motivera nyanlända att flytta till vissa, framför allt, mindre kommuner. På frågan vilken den största lärdomen har varit, svarar Christine Johansson; - Vi har utmaningar att arbeta vidare med inom ordinarie verksamhet. En av dem är vikten av att tidigt ta tillvara på personernas kompetens, särskilt nu när ledtiderna blir längre från ansökan om asyl till uppehållstillstånd och bosättning. Tar vi tidigt tillvara på individernas kompetens ökar chansen att de väljer att bo kvar. I Kronoberg är lärdomen liknande. Christina betonar samtidigt att integration är en ömsesidig process, där majoritetssamhället måste öppna upp för och välkomna de nyanlända. Kommunplats innan flytt Några som fortfarande väntar på att få komma till Sverige är de kvotflyktingar som Migrationsverket tagit ut vid olika delegationsuttagningar i flyktingläger runt om i världen. Evie Wimmer, projektledare för SMAK, berättar om konkurrensen om tillgängliga lägenheter i kommunerna som kan finnas mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Det gäller lägenheter för nyanlända som bor på anläggningsboende, kvotflyktingar och personer med särskilda behov. Nu utvecklas en arbetsmodell vilket kommer att underlätta bosättningen och samarbetet. - En modell kommer att skapas, delvis byggd på erfarenheter från det tidigare projektet Landa. Modellen ska ta hänsyn till både mottagande i storstad, tätort och småstad, berättar Evie. I projektet har fem länsstyrelser utvecklingsledare anställda, för att ta fram denna modell på hur Migrationsverket, länets kommuner, länsstyrelserna, Arbetsförmedlingen med flera ska samverka vid mottagandet. Eftersom projektet just nu pågår, och modellen ska presenteras först i maj 2015, finns inga konkreta resultat, däremot ett drömscenario; - Drömmen är att Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har ett välutvecklat samarbete där kvotflyktingar blir prioriterade. De nyanlända som finns på anläggningsboende är i Sverige och väntar på bosättning. Men de 1 900 personer som årligen tas ut via kvoten måste komma till Sverige för att överhuvudtaget få skydd, avslutar Evie.
20 miljoner fördelade för att underlätta bosättning Med anledning av att ett stort antal nyanlända med uppehållstillstånd bor kvar på Migrationsverkets anläggningsboenden hade länsstyrelserna under 2014 20 miljoner kronor att fördela till landets kommuner, så kallade 37 plus-medel. Medlen var avsatta för att underlätta bosättning av nyanlända och villkor för att bli beviljad medlen var att insatsen skulle leda till ett snabbt ökat mottagande av nyanlända som anvisats till en kommun via Migrationsverkets eller Arbetsförmedlingens bosättningsenhet. Länsstyrelserna har beviljat medel till 22 insatser i 19 kommuner runt om i landet. Ungefär tre fjärdedelar av pengarna har gått till sex insatser som rör ombyggnationer eller renoveringar samt fem insatser som har berört förstärkningar av kollektivtrafiken till områden som annars inte skulle ha varit tillgängliga för bosättning. Resterande medel har gått till insatser som rör metodutveckling av bosättningsprocessen, ökad kontakt med privata hyresvärdar och bostadsägare i kommunerna samt utredningsinsatser. Utifrån ansökningarna räknar länsstyrelserna med att beviljade medel kommer att innebära en ökning med drygt 2000 boendeplatser för nyanlända i landets kommuner under 2015-2016. VÄLKOMMEN TILL EN KONFERENS OM Samhällsorientering och hälsokommunikation Kunskap om hälsa och samhälle är en mänsklig rättighet och en förutsättning för människors delaktighet. Migrationsprocessen påverkar individens hälsa. Forskning och erfarenheter visar att det är viktigt att arbeta med hälsofrämjande insatser. På flera håll i landet erbjuds hälsokommunikation på olika sätt. Är du intresserad av frågorna? Är du beslutsfattare, ansvarig eller verksam inom samhällsorientering och hälsokommunikation? Anmäl dig gärna redan nu! På konferensen får du ta del av pågående utvecklingsarbeten inom samhällsorientering och hälsokommunikation. Projektet MILSA presenterar nyframtagna rekommendationer för genomförande av hälsokommunikation. Utförligare program kommer i början av 2015! Tid: 3 juni klockan 9.30-16.30 (startar med fika klockan 8.00) 4 juni klockan 8.30-12.00 Plats: Garnisonen Konferens, Karlavägen 100 i Stockholm Mer information och anmälan finns på vår webbplats, www.lansstyrelsen.se/integration. Konferensen arrangeras av länsstyrelserna tillsammans med projekt MILSA - Stödplattform för migration och hälsa.
Informationsverige.se - en väg in Informationsverige.se erbjuder nyanlända en väg in till information om det svenska samhället. Webbplatsen har kommit till för att underlätta för nyanlända i Sverige att hitta samhällsinformation som är nödvändig för att kunna etablera sig i Sverige. I arbete med nyanlända kan informationsverige.se vara ett effektivt verktyg för att öka kvaliteten i mottagandet. Portalen informationsverige.se har en unik uppbyggnad med information på 10 språk; arabiska, dari, engelska, franska, persiska, ryska, somaliska, spanska, svenska och tigrinska. Sidorna ser likadana ut och innehåller samma material oavsett språk. Hela webbplatsen är responsiv, det vill säga att den anpassas automatiskt till storleken på skärmen såsom mobil, läsplatta och dator. Samhällsinformationen består av fem huvudkategorier: Leva & bo, Arbete & utbildning, Vård & hälsa, Barn & ungdomar, Samhälle samt Snabbfakta. Under 2014 har länsstyrelserna haft i uppdrag att utveckla informationsverige.se med fokus på information till nyanlända bostadsökande och civila samhällets information till nyanlända Bland annat har följande utveckling skett: Alla Sveriges 290 kommuner finns presenterade på 5 språk och ligger samlade under respektive länspresentation. Kommunpresentationerna ger en samlad information om kommunen, lediga jobb, samhällsservice samt insatser från civila samhället. för varje kommun och län hittar du även en servicekarta där bland annat lediga jobb, bostadsbolag, sfi, skolor, vårdcentraler och läxhjälp visas. Portalen synliggör civila samhällets insatser för nyanlända på nationell, regional och lokal nivå. Arbetsförmedlingen och Migrationsverket gör olika insatser för att sprida informationen om portalen och dess innehåll till nyanlända. En ökad samverkan myndigheter emellan, mellan myndigheter och civila samhället samt andra aktörer har varit en lyckad väg för att nå ut till nyanlända men även för att kvalitetssäkra och förbättra informationen. Prenumeration av vårt nyhetsbrev Länsstyrelsernas nyhetsbrev innehåller aktuell information om flyktingmottagande och integration av nyanlända i Sverige. Nyhetsbrevet ges ut gemensamt av landets samtliga länsstyrelser. Du som vill ta del av nyhetsbrevet digitalt, skicka ditt namn och e-postadress till integration@lansstyrelsen.se. Ange Nyhetsbrev i ämnesraden. Kontakt Nina Lindgren, Länsstyrelsen i Jönköpings län, e-post nina.lindgren@lansstyrelsen.se. www.lansstyrelsen.se/integration