Integrationspolitikens nya paradox

www.svensktnaringsliv.se september 2012 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Li Jansson Ikapp, men ändå efter Integrationspolitikens nya paradox

Innehåll Sammanfattning... 2 Förstärkt insider-outsiderproblematik.... 4 Företagsklimat och instegsjobb... 9 Privat sektor viktig för kvinnors integration... 13 Avslutande diskussion... 15 Referenser... 16 Appendix A... 17 Appendix B... 18 1

Sammanfattning Integrationen på arbetsmarknaden fungerar allt bättre. Sedan finanskrisen har medelarbetstiden utvecklats snabbare bland de utrikes födda än bland de inrikes födda. Åren 2010 och 2011 har de sysselsatta utrikes födda gått om de inrikes födda i medel arbetstid per vecka. De utrikes födda arbetar nu 30,6 timmar i veckan jämfört med 30,3 timmar bland inrikes födda, enligt SCB. Utvecklingen är ett trendbrott framför allt bland utrikes födda män, som fram tills finanskrisen arbetade färre timmar än de inrikes födda. Utrikes födda kvinnor har sedan tidigare en högre medelarbetstid än de inrikes födda, men de inrikes födda kvinnorna har kommit ikapp de senaste åren. Orsaken är att inrikes födda kvinnor var den enda grupp vars medelarbetstid inte minskade under den ekonomiska krisen. Reformer som ökat arbetsutbudet, till exempel RUT-avdrag och jobbskatteavdrag, har bidragit till att arbetstiden ökat. Dessutom har andelen heltidsarbetande ökat kraftigt. Sedan 2007 har andelen heltidsarbetande ökat med 1,2 procentenheter bland de inrikes födda och med 1,9 procentenheter bland de utrikes födda. Bland de utrikes födda har andelen heltidsarbetande ökat kontinuerligt utan att påverkas av den ekonomiska krisen. En jämförelse mellan olika grupper visar dock att heltidsarbetet skiljer sig kraftigt åt mellan könen. Medan ca 85 procent av både de inrikes som utrikes födda männen arbetar heltid gör bara 60 procent av kvinnorna samma sak. Utrikes födda kvinnor har dock i något högre utsträckning en heltidsanställning än inrikes födda kvinnor, 63 jämfört med 60 procent år 2011. Förbättringarna på arbetsmarknaden visar att det är fullt möjligt för utrikes födda personer att få en fast och varaktig förankring på arbetsmarknaden, när personen väl fått ett arbete. Utmaningen är att sysselsättningsnivåerna fortfarande är låga bland utrikes födda i Sverige. I andra länder, som Storbritannien och Nederländerna, är sysselsättningen upp till tio procentenheter högre även bland de som invandrat från låginkomstländer. Ett annat land som utmärker sig är Tyskland, där arbetslösheten bland utrikes födda har halverats sedan 2005. I Sverige kvarstår skillnaderna i sysselsättning. Bland inrikes födda har 80 procent ett arbete, jämfört med 50 procent av de utomeuropeiskt födda. Det strukturella gapet i sysselsättning består över tid, och minskar bara marginellt i goda tider. Det tyder på att det krävs mer än en konjunkturuppgång för att råda bot på sysselsättningsskillnaderna. Tidigare studier har visat att ett bättre företagsklimat är avgörande för att lyckas med integrationen. Kommuner med ett gott företagsklimat har fler utomeuropeiskt födda i arbete, och mindre skillnader i sysselsättning mellan de inrikes och utrikes födda. 2

En bärande slutsats är att privat sektor är avgörande för att förbättra integrationen. En ny regressionsanalys visar att de län som är bäst på att integrera utomeuropeiskt födda kvinnor på arbetsmarknaden också har störst andel marknadsförsörjning. Att höja andelen som arbetar i privat sektor med 10 procentenheter skulle bidra till att höja sysselsättningsnivån bland de utomeuropeiskt födda kvinnorna med upp till 6 procentenheter. Det visar att det i hög utsträckning är den privata arbetsmarknadens storlek, och därmed jobbchanserna, som är viktiga för utomeuropeiskt födda kvinnor och alla andra att vara i arbete. 3

Förstärkt insider-outsiderproblematik Den svenska arbetsmarknaden präglas av stora skillnader i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. Särskilt utsatta är de som är födda utanför Europa. Som figur 1 visar har sysselsättningen bland de utomeuropeiskt födda ökat sedan slutet av nittiotalet, men uppgår ändå inte till mer än 50 procent. Efter finanskrisen föll sysselsättningen kraftigare bland de utomeuropeiskt födda jämfört med de inrikes födda. I takt med att ekonomin återhämtat sig ökar sysselsättningen även bland de utomeuropeiskt födda. Gapet i sysselsättningen består dock oförändrat över tid, vilket indikerar att det krävs mer än en konjunkturuppgång för att råda bot på den bristande arbetsmarknadsintegrationen. Figur 1. Sysselsättning efter födelseland, 20 64 år, 1997 2010 Förvärvsfrekvens 90 80 70 60 50 40 30 Inrikes födda Utomeuropeiskt födda Utomeuropeiskt födda kvinnor 20 10 0 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Källa: SCB/RAMS Att gapet i sysselsättningen mellan de inrikes och utomeuropeiskt födda består kan delvis förklaras av att nya invandrargrupper tillkommer. Men även bland de som vistats mer än 10 år i landet är sysselsättningen bara 65 procent. Integrationsutmaningen är särskilt stor bland utomeuropeiskt födda kvinnor, där sysselsättningen bara är 47 procent 1. En europeisk jämförelse Arbetslösheten bland de utrikes födda i Sverige är på en jämnhög nivå med Europa, se figur 2. I den statistiken ingår dock krisländer i Sydeuropa, som redan från början har anmärkningsvärt höga arbetslöshetsnivåer. Länder som Nederländerna och Storbritannien, har betydligt lägre arbetslöshet bland de utrikes födda. Dessutom utmärker sig Tyskland med en kraftig nedgång i arbetslösheten bland de utrikes födda från 2005 och framåt. Motsvarande mönster kan ses även vad gäller utrikes födda kvinnor, se figur 3. 1 SCB 4

Figur 2. Arbetslöshet bland utrikes födda Procent 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 Euro area Germany Netherlands Sweden United Kingdom 6,0 4,0 2,0 0,0 Källa: Eurostat 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 3. Arbetslöshet bland utrikes födda kvinnor Procent 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2002 Källa: Eurostat 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Euro area Germany Netherlands Sweden United Kingdom Att Tyskland lyckats minska arbetslösheten bland de utrikes födda beror i huvudsak på en stark ekonomi. 2 Därutöver arbetsmarknadsreformer, som stramat åt transfereringssystemen och ökat aktiviteten bland arbetssökande, bidragit. Ytterligare en förklaring är liberaliseringar som ökat arbetskraftsinvandringen, den fria rörligheten med andra EU-länder och som tillåtit invandrare av familjeskäl att arbeta. 3 Måttet över arbetslöshet fångar dock inte med nödvändighet hur antalet i arbete utvecklas. Därför är det viktigt att även analysera hur sysselsättningen utvecklas. I en OECD-studie över ett antal europeiska länder visar det sig att Sverige har en synnerligen låg sysselsättning bland de utrikes födda, 63,8 procent. Arbetslösheten är också högst bland de utrikes födda i Sverige, 14 procent, i de jämförda länderna. 4 2 http://www.bbc.co.uk/news/business-16390429 Germanys Unemployment at Record Low in December ; BBC, 12-01-03 3 Constant och Tien 2011 4 OECD 2010, Se appendix för tabell över länder 5

OECD-studien visar samtidigt att Storbritannien har lika hög andel utrikes födda som Sverige och en lika hög andel av de invandrade som kommer från ett land med låg inkomstnivå. De utrikes födda männen i Storbritannien har dock en högre sysselsättning än de inrikes födda britterna, och de med ursprung i ett låginkomstland har bara marginellt lägre sysselsättning. I Sverige däremot, klarar sig de inrikes födda männen lika bra som de inrikes födda i Storbritannien. Men klyftorna i Sverige till de utrikes födda är mycket större, med nästan femton procentenheters gap till de utrikes födda från låginkomstländer. Kvinnors integration ser något annorlunda ut. Generellt har utrikes födda kvinnor en lägre andel sysselsatta än de inrikes födda kvinnorna, vilket bland annat kan bero på traditionella uppfattningar kring kvinnors arbetsmarknadsdeltagande. Länder som Australien, Kanada, Danmark, Norge och USA är dock särskilt framgångsrika med en högre sysselsättningsgrad bland utrikes födda kvinnor än Sverige. En tänkbar orsak till skillnader i arbetsmarknadsintegrationen är skillnader i utbildningsnivå i den utrikes födda befolkningen. Men en jämförelse för åren 2008 och 2009 visar att de utrikes födda i Sverige inte skiljer sig nämnvärt åt vad gäller utbildningsnivån. Bland utrikes födda från låginkomstländer var 29 procent lågutbildade utan gymnasieutbildning eller motsvarande i Sverige, vilket är i nivå med Storbritannien och USA. Sysselsättningsnivåerna är dock betydligt högre, inte minst bland männen, i USA och Storbritannien. 5 Istället präglas de framgångsrika länderna av ett framgångsrikt företagsklimat. Alla ovan nämnda länder hamnar högre än Sverige på Världsbankens ranking över ett gott företagsklimat. 6 Sveriges ranking är plats 14, medan USA, Danmark, Norge och Storbritannien hamnar på plats 5 7. Det innebär att exempelvis lägre skatter, enklare bygglovshantering och mindre byråkrati gör det enklare att göra affärer i dessa länder. Därigenom växer också företagen mer, och tillväxten blir högre. En förklaring till en lägre sysselsättning bland utrikes födda kan vara förekomsten av diskriminering. Men Sverige tycks ha ovanligt öppna och välkomnande attityder gente mot invandrare. I Sverige är dessutom 65 procent av allmänheten medveten om att det är förbjudet att diskriminera på grund av etnisk härkomst vid anställning, vilket är högst i OECD. 7 Trots detta fortsätter Sverige misslyckas med integrationen vilket tyder på att det kan finnas underliggande strukturella problem på arbetsmarknaden som inte reformerats. Bättre integration med genomförda reformer Även om gapet i sysselsättningen mellan olika grupper i det svenska samhället består finns det ändå ljusglimtar kring integrationen. Nya data visar att integrationen fungerar osedvanligt bra när individen väl är i arbete. Som figur 4 visar har medelarbetstiden bland de utrikes födda utvecklats snabbare än bland de inrikes födda. Åren 2010 och 2011 har de utrikes födda kraftigt gått om de inrikes födda i arbetad tid per vecka. 5 OECD. Se Appendix A 6 Utom Australien som hamnar på plats 15 7 OECD 2010, avser år 2007 6

Figur 4. Faktisk medelarbetstid bland sysselsatta 31 30,5 Inrikes födda totalt Utrikes födda totalt 30 29,5 29 28,5 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: SCB, AKU. Timmar per vecka, 15 74 år Medelarbetstiden har ökat både bland kvinnor och män. I återhämtningen efter finanskrisen har de utrikes födda männen gått om de inrikes födda männen och har nu en högre medelarbetstid. Utrikes födda kvinnor har sedan tidigare en högre medelarbetstid än de inrikes födda. De inrikes födda kvinnorna har dock kommit ikapp sedan 2009. Till skillnad från andra grupper minskade inte de inrikes födda kvinnornas arbetstid under den ekonomiska krisen. Figur 5. Faktisk medelarbetstid bland sysselsatta kvinnor och män, efter ursprung 36,0 34,0 32,0 Inrikes födda män Utrikes födda män Inrikes födda kvinnor 30,0 28,0 26,0 24,0 22,0 20,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: SCB, AKU. Timmar per vecka, 15 74 år Utrikes födda kvinnor Reformer som ökat arbetsutbudet, till exempel RUT-avdrag och jobbskatteavdrag, har bidragit till att arbetstiden ökat. Dessutom har andelen heltidsarbetande ökat, en utveckling som tagit rejäl fart sedan 2006 (se figur 6). Särskilt bland de utrikes födda har andelen heltidsarbetande ökat kontinuerligt, utan att påverkas av den ekonomiska krisen. Andelen som arbetar heltid har ökat med en procentenhet bland inrikes födda med 1,2 procentenhet sedan 2007 och med 1,9 procentenheter bland utrikes födda. 7

Figur 6. Andel heltidsarbetande av sysselsatta i respektive grupp, 15 74 år Andel heltidsarbetande av sysselsatta 74,5 74 73,5 73 72,5 72 71,5 71 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: SCB/AKU Inrikes födda totalt Utrikes födda totalt En jämförelse mellan olika grupper visar dock att heltidsarbetet skiljer sig kraftigt åt mellan respektive grupp. Medan ca 85 procent av både de inrikes som utrikes födda männen arbetar heltid så gör bara 60 procent av kvinnorna samma sak. Utrikes födda kvinnor har dock i något högre utsträckning en heltidsanställning än inrikes födda kvinnor, 63 jämfört med 60 procent år 2011. Figur 7. Andel heltidsarbetande av sysselsatta i respektive grupp, 15 74 år 90 Inrikes födda män Andel heltidsarbetande av sysselsatta 85 80 75 70 65 60 55 50 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: SCB/AKU Utrikes födda män Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor 8

Företagsklimat och instegsjobb Sedan finanskrisen har den svenska integrationen förbättrats genom att de utrikes födda som har ökat sin medelarbetstid och även arbetar heltid i högre utsträckning. Däremot kvarstår de strukturella skillnaderna över tid där utrikes föddas sysselsättning är betydligt lägre än bland de inrikes födda. Särskilt kvinnors integration måste förbättras. Sysselsättning och bättre företagsklimat Sedan tidigare vet vi att utomeuropeiskt föddas sysselsättning i svenska kommuner hänger samman med hur väl kommunen utformat sitt lokala företagsklimat. Kommuner med bra företagsklimat har också betydligt mindre skillnader i sysselsättning mellan de inrikes och utomeuropeiskt födda. Effekten av företagsklimatet kvarstår även när hänsyn tas till andra förklararande faktorer, som utbildningsnivå bland de invandrade, andelen nyanlända och andelen godkända i svenskundervisningen. Om alla kommuner förbättrade sitt företagsklimat i nivå med landets bästa har det potential att skapa upp till 275 000 nya jobb, varav 50 000 skulle gå till personer födda utanför Europa. Motsvarande resultat fås även för andra grupper som drabbas av strukturell arbetslöshet, som personer med nedsatt arbetsförmåga och socialbidragsmottagare. 8 Att förbättra företagsklimatet påverkar integrationen på flera sätt. Dels skapar det ett större utbud av nya arbetstillfällen, vilket gör att konkurrensen om de lediga jobben minskar. Dels skapar det en bredare palett av olika arbetstillfällen, där det är lättare att hitta ett arbete som individen är fullt produktiv på. En ny studie som täcker individer i 13 EU-länder under 2004 och 2005 finner att länder med hög arbetslöshet i allmänhet också har hög arbetslöshet bland de utrikes födda. Kön och den högsta utbildningsnivån förefaller inte påverka arbetsmarknadsstatusen i studien. Däremot ökar arbetslösheten med en rigid arbetsrätt eller en konservativ kontinental välfärdsstat. Samtidigt minskar arbetslösheten bland invandrarna med hög ekonomisk frihet, många mindre statusfyllda jobb och en liberal eller socialdemokratisk välfärdsstat. 9 Att ekonomisk frihet, tillgången på instegsjobb och arbetsrättens utformning påverkar integrationen är i linje med tidigare forskning. Däremot är resultaten kring välfärdsstatens utformning inte helt väntade. Det finns dock en risk att studien underskattar effekten av en omfattande välfärdsstat, eftersom höga bidragsnivåer också driver ur människor från arbetskraften. Det totala utanförskapet kan därför vara högt i dessa länder, samtidigt som den formella arbetslösheten är lägre. I en studie över turkiska invandrares arbetsmarknadssituation i Tyskland och Nederländerna präglas båda länder av en lägre sysselsättningsgrad och att fler turkar har jobb med lägre status. Det förklaras till stor del av utbildningsnivån och ålders- 8 Jansson 2012 9 Fleischerman och Dronkers 2010 9

samman sättningen hos de turkiska invandrarna. Men det finns också skillnader mellan arbetsmarknaden. Även när individuella hänsyn tagits kvarstår ett stort gap i sysselsättningsgrad, som bland annat beror på att höga bidrag på åttio- och nittiotalet medförde ett permanent utanförskap för många grupper, bland annat de som invandrat. För unga turkar finns dock inga signifikanta skillnader i arbetsmarknadsutfall mot resten av befolkningen. 10 Kvinnors företagande och företagsklimat Företagande och integration går hand i hand på flera sätt. Ett av dem är att egenföretagande hos en invandrad grupp kan skapa vägar in till arbetsmarknaden. Det har framför allt visat sig bland utrikes födda kvinnor. I Sverige har företagsamheten ökat från 2005 och framåt, se figur 8. Ökningen har inte minst skett bland kvinnor, se figur 9. Antalet företag bland kvinnor födda i Sverige tog fart redan 2006, men bland utrikes födda kvinnor ökade antalet först efter 2008. 510 Figur 8. Företagande i Sverige 500 490 Antal, tusental 480 470 460 450 440 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: SCB/AKU 120 Figur 9. Kvinnors företagande i Sverige Antal, tusental 100 80 60 40 Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor 20 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: SCB/AKU 10 Dagevos mfl 2007 10

Om statistiken bryts ned till den grupp vi sett har störst svårigheter på arbetsmarknaden, utomeuropeiskt födda, framstår företagande som en särskilt viktig väg till arbete. Mätt som andelen av de förvärvsarbetande som är företagare är det vanligast bland utomeuropeiskt födda. Det gäller framför allt bland utomeuropeiskt födda kvinnor, se figur 10. 18 Figur 10. Företagande bland de förvärvsarbetande, 20 64 år Andel företagare av förvärvsarbetande 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: SCB/RAMS Inrikes födda män Utomeuropeiskt födda män Inrikes födda kvinnor Utomeuropeiskt födda kvinnor Företagandets utveckling bland utomeuropeiskt födda bekräftas i forskning. Under åren 1993 till 2007 fördubblades företagandet bland många invandrargrupper i Sverige, framför allt bland utomeuropeiskt födda. Företagandet sker framför allt i handel och administration samt hotell och restaurangverksamhet. De utomeuropeiskt födda egenföretagarna anställer fler än de inrikes födda, vilket kan bero på att de är verksamma i personalintensiva branscher. De utrikes födda har högre omsättning än de inrikes födda, men något lägre rörelseresultat. Även utomeuropeiskt födda kvinnors företagande har ökat kraftigt i Sverige under samma period. 11 Att kvinnors företagande ökar och bidrar till integrationen är en global trend. Forskning visar också att det internationellt är betydligt vanligare att invandrare är företagare, även bland kvinnor. I USA ökar kvinnors företagande mer än männen. Antalet företag ägda av kvinnor uppgår till 28,8 procent av det totala antalet företag i landet, exklusive jordbruksföretag. Bland företagare där ägaren är vit är bara en fjärdedel av företagen ägda av kvinnor. Det kan jämföras med företag ägda av afro-amerikaner, där 47 procent ägs av kvinnor 12. De kvinnoägda amerikanska företagen blir också framgångsrika. Tre procent av de företag som ägs av kvinnor har vinster på över en miljon dollar, jämfört med 6 procent av företagen som ägs av män. Företagande i tjänstesektorn är särskilt vanligt bland kvinnor med afroamerikansk, spansk och ursprungsbefolkningsbakgrund. Vita kvinnors företag är också verksamma i tjänstesektorn, men oftare med ett vetenskapligt eller tekniskt innehåll. 13 11 Andersson och Hammarstedt 2011 12 Se Abassian 2003 för forskningsöversikt gällande kvinnors företagande.center for Womens Business Research, National Womens Business Council 13 Center for Womens Business Research, National Womens Business Council 11

Utvecklingen av kvinnors företagande skiljer sig dock stort mellan de amerikanska delstaterna. Nationellt har antalet kvinnoägda företag ökat med 20,1 procent sedan 2002. I Georgia, Florida, Nevada, Alabama och Texas har ökningen varit högre än 30 procent. Samtidigt har antalet kvinnoägda företag minskat i Alaska, Indiana, West Virgina, Vermont och Iowa. 14 Inte någon av staterna som lyckas utmärker sig med att traditionellt kvinnligt dominerade sektorer skulle vara större här än annars. Tvärtom förefaller staterna ha en diversifierad och genomsnittlig ekonomi. Inte heller är kvinnor eller personer med viss etnicitet hänvisade till en viss sektor i ekonomin. De delstater som lyckas bäst utmärks istället genom att de tillhör staterna med bäst företagsklimat. 15 Ett exempel är delstaten Georgia, som inte bara har många kvinnoägda företag. De kommer också på plats 2 när delstaterna rankas efter högst andel företag ägda av svarta, med 20,4 procent. Dessutom har Georgia ett av USA:s bästa företagsklimat. 16 Sedan 2005 har delstaten genomfört flera ovanliga och långtgående skattereformer. Totalt uppgår beskattningen av företagsinkomster till 6 procent, vilket är bland de lägre i USA. Men genom att begränsa det beskattningsbara underlaget för företag som handlar med andra delstater minskar skattebördan ytterligare. Därutöver kan skatten bli ännu lägre genom ett omfattande system för skattelättnader om företaget anställer, etablerar sig i mindre utvecklade områden, satsar på forskning, bygger barnomsorg eller utbildar medarbetare. 17 Ett annat exempel är Texas, som med enkla regelverk och låga skatter skapar ett gynnsamt näringslivsklimat med en mångfald bland entreprenörerna. Att företagandet är högre bland invandrade personer har flera skäl. En viktig orsak är strukturella hinder på arbetsmarknaden som hindrar utrikes födda att etablera sig där. Egenföretagande kan då skapa arbete och en genväg förbi arbetslöshet eller en svag förankring på arbetsmarknaden. Utbildningsnivån är ofta hög bland de utrikes födda företagarna, både män och kvinnor. 18 Företagandet påverkas också av kulturella faktorer, och andelen företagare varierar mellan olika etniska eller religiösa grupper. Samtidigt finns det också variationer inom olika minoritetsgrupper, där grupper har högre företagsamhet i vissa städer än andra. Det gäller till exempel turkiska företagare i Holland, där andelen företagare bland dem är betydligt högre i Amsterdam än i Rotterdam trots att den sistnämnda staden har en större turkisk befolkning. Liknande mönster finns bland koreaner i New York och Chicago samt bland pakistanier i Manchester och Birmingham. 19 Svensk forskning visar att individens födelseland och arbetsmarknadsregion förklarar ungefär 15 procent i variationen varför utrikes födda blir företagare. Det innebär att en stor del av invandrarnas företagande hänger samman med individuella beslut och faktorer. Forskarna drar slutsatsen att breda insatser mot alla individer, oberoende av födelseland eller geografiskt område, därför är viktigast. 20 14 National Womens Business Council 15 National Bureau of Labor Statistics, Site Selection 2011, A better Mouse-trap 16 Se www.georgia.com 17 Georgia Business incitatives 18 Abassian 2003 19 Reekers och Van Kempen i Abassian 2003 20 Belevander mfl 2011 12

Privat sektor viktig för kvinnors integration Data över utomeuropeiskt föddas förvärvsarbetande finns som lägst på länsnivå. Figur 11 nedan visar länsobservationer för åren 2001 till 2010, där vi tydligt kan se att länets förvärvsfrekvens bland utomeuropeiskt födda kvinnor hänger samman med graden av marknadsförsörjning. Med marknadsförsörjning avses hur stor del av befolkningen som får sin inkomst från privat sektor, och är ett mått på privat sektors storlek. Ur figuren framgår att län med en hög grad av marknadsförsörjning också har en högre sysselsättning bland de utomeuropeiskt födda kvinnorna. 60 Figur 11. Kvinnors integration 2001-2010 55 Marknadsförsörjning y = 0,3025x + 30,922 50 R2 = 0,1475 45 40 35 30 30 40 50 60 70 Förvärvsfrekvens utomeuropeiskt födda kvinnor Källa: SCB För att säkerställa att just graden av marknadsförsörjning påverkar utomeuropeiskt födda kvinnors sysselsättning genomförs en regressionsanalys, som också tar hänsyn till andra förklarande faktorer. I tabell 1 nedan presenteras resultaten, som visar ett antal intressanta resultat. Effekten av marknadsförsörjningen förstärks när modellen utökas med fler variabler. Att öka marknadsförsörjningen med en procentenhet innebär också att sysselsättningen bland de utomeuropeiskt födda kvinnorna ökar med mellan 0,3 och 0,6 procentenheter. Att höja andelen som arbetar i privat sektor med 10 procentenheter skulle därför bidra till att höja sysselsättningsnivån bland de utomeuropeiskt födda kvinnorna med upp till 6 procentenheter. Andelen kvinnor som godkänns i SFI spelar ingen roll för sysselsättningen, den variabeln är både svag och insignifikant. Däremot förfaller sysselsättningen bland de utomeuropeiskt födda kvinnorna vara lägre om många endast har förgymnasial utbildning. Effekten av bristande utbildning är hälften så stark som betydelsen av marknadsförsörjningen. Om en hög andel av de nyanlända är födda utanför Europa drar det också ned sysselsättningen bland de utomeuropeiskt födda. Det är väntat, eftersom många av naturliga skäl saknar arbete vid ankomsten till Sverige. 13

Avslutningsvis tas också hänsyn till länets befolkningstäthet, för att därigenom ta hänsyn till skillnader i geografiska förutsättningar. Variabeln är dock varken signifikant eller av större vikt, vilket tyder på att länets läge inte har någon avgörande betydelse för hur väl det går på arbetsmarknaden. Tabell 1. Regressionsresultat när Y = Förvärvsfrekvens bland utomeuropeiskt födda kvinnor på länsnivå, 2001 2010 A B C D Marknadsförsörjning 0,3* 0,48* 0,57* 0,57* Andel godkända på SFI -0,008-0,01-0,012-0,02 Andel av utomeuropeiskt födda med högst förgymnasial utbildning -0,26*** -0,3** -0,24 Andel utomeuropeiskt födda av nyanlända (vistelsetid max 2 år) -0,17-0,17* Befolkningstäthet -0,007 Adj R 2 13,9% 14,7% 29% 29% Antal observationer: 210. Signifikansnivåer: *=1%, **=5% och ***=10%. En hög marknadsförsörjning erhålls genom att privat sektor är en stor del av den totala ekonomin. Om kommunen, myndigheter eller försvaret dominerar ekonomin kommer marknadsförsörjningen vara lägre. Det skapar en sårbarhet på flera nivåer, till exempel om en större arbetsgivare läggs ned saknas ett livskraftigt företagande att bygga nya arbetsplatser på. Offentlig sektor finansieras också av privat sektor. Därutöver är det i privat sektor som tillväxten skapas och det är i de nya jobben på marginalen som grupper med svag förankring på arbetsmarknaden har lättare att komma in. 14

Avslutande diskussion Den här studien har visat att integrationen av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden är en komplex fråga. Å ena sidan har medelarbetstiden ökat mer bland de utrikes födda i arbete än bland de inrikes födda. Fler utrikes födda har också en heltidssysselsättning än de inrikes födda. En del av förklaringen kan vara att det genomförts reformer som vidgat arbetstillfällen samt arbetsutbudet, till exempel RUT-avdraget och jobbskatteavdraget. Samtidigt kvarstår de påtagliga sysselsättningsskillnaderna mellan de inrikes och utrikes födda i befolkningen. Skillnaderna påverkas bara marginellt av konjunkturuppgångar, vilket tyder på att det finns strukturella hinder för att ta sig in på arbetsmarknaden. Ofta framförs att diskriminering är en förklarande orsak. Självklart kan det finnas negativa attityder, men nya data visar att internationellt sett så har svenska folket en hög medvetenhet om att diskriminering är förbjudet. Den förstärkta insider-outsiderproblematiken vi kan observera på arbetsmarknaden kan dock förändras. Resultaten från tidigare och nya studier visar att företagsamheten spelar en central roll. Fler och växande företag skapar arbetstillfällen och skapar en inkluderande arbetsmarknad. Policy som bidrar till att företagen växer, som ett bättre företagsklimat, har också visat sig bidra till en bättre integration. I denna studie visas också att länets nivå av marknadsförsörjning, dvs hur hög andel som arbetar i privat sektor, är viktig för kvinnors integration på arbetsmarknaden. Där privat sektor är stor är också fler utomeuropeiskt födda kvinnor i arbete. 15

Referenser Abbasian, Saeid, Integration på egen hand- en studie av invandrade kvinnoföretagare i Sverige, Geografiska regionstudier nr 52, Pp 236 Uppsala. 2003 Andersson, Lina och Hammarstedt, Mats, Invandrares egenföretagande trender, branscher, storlek och resultat, Ekonomisk Debatt, nr 2, årgång 39, 2011 Belevander, Pieter; Brohmé, Per och Ohlsson, Henrik; Egenföretagare bland invandrare och svenskfödda i Sverige en flernivåanalys, Ekonomisk Debatt, nr 8, årgång 39, 2011 Constant, Amelie F och Tien, Bienvenue N, Germany s Immigration Policy and Labor Shortages, IZA Research Report no 41, IZA, 2011 Dagevos, Jaco; Euwals, Rob; Gijsberts, Mérove och Roodenburg, Hans, Immigration, Integration and the Labour Market: Turkish Immigrants in Germany and the Netherlands, IZA Discussion Paper No 2677, 2007 Fleischmann, Fenella och Dronkers, Jaap, Unemployment among Immigrants in European Labour Markets: an Analysis of Origin and Destination Effects, Work, Employment and Society, 2010 Georgia, Business Incentives, Department of Economic Development, 2012 Jansson, Li, Välståndssamhälle för alla den företagsamma vägen ur fattigdom, Ekerlids förlag, 2012 Krause, K. and T. Liebig (2011), The Labour market Integration of Immigrants and their Children in Austria, OECD Social, Employment and Migration Working Papers No. 127, Directorate for Employment, Labour and Social Affairs, OECD Publishing National Womens Business Council, Women-owned firms in the US, January 2012 Site Selection, A Better Mousetrap, Site Selection Magazine, November 2011 Webb: http://www.georgia.org/business-resources/small-business-resources/women-minoritybusiness/pages/default.aspx 2012-08-17 16

Appendix A År 2008/2009, 15-64 år, källa OECD Män Sysselsättning Arbetslöshet Land Procent utrikes födda Varav från låginkomstländer Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda från låginkomstländer Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda från låginkomstländer Österrike 16,4 49 78,5 73,7 71,5 3,4 9 11,6 Australien 28,1 79,7 76,1-4,9 5,5 - Kanada 20,3 75,5 75,8-7,9 8,8 - Danmark 8,4 49 80,7 73,4-4,5 8,5 - Tyskland 15,1 76,4 72-7 12,8 - Nederländerna 12,2 76 83,4 73,9-2,8 7,6 - Norge 9 53 79,8 74,4 72,4 2,7 8,5 12 Sverige 15,2 59 76,7 68,3 63,6 6,3 14 18,6 Schweiz 27,2 33 85,4 83,9 80,1 2,5 5,6 8,8 Storbritannien 13,7 63 75,8 76,9 73,8 7,5 7,6 8,9 USA 16,7 89 70,5 79,1 79 8,6 8 8,5 Kvinnor Sysselsättning Arbetslöshet Land Procent utrikes födda Varav från låginkomstländer Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda från låginkomstländer Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda från låginkomstländer Österrike 18,1 43 68,1 57 49,7 3,7 8 10,3 Australien 28,4 69,1 60,1-4,9 6 - Kanada 21,6 71,2 63,7-5,8 8,6 - Danmark 9,7 51 75,1 60,9 54,5 4,2 8,9 10,3 Tyskland 16 68 54,5-6,6 12,5 - Nederländerna 13,6 73 72,8 57,2 52,9 3,1 7 8 Norge 9,7 59 75,4 68,3 63,4 2,2 5,5 7 Sverige 17,4 57 73,7 58,3 52 6,2 13,7 18,4 Schweiz 28 36 76 67,6 59,5 3,1 7,7 12,8 Storbritannien 14,2 62 66,5 58,2 50,6 5,6 7,5 9,5 USA 15,7 88 64,7 58,4 57,7 6,1 7,1 7,4 17

Appendix B Befolkningen 25-54 år, 2008/2009, källa OECD Procent Lågutbildade, ej motsvarande gymnasieutbildning Medelhög utbildning Högutbildade, högskolenivå Danmark Inrikes födda 20 43 37 Utrikes födda 29 39 32 Utrikes födda från låginkomstland 42 36 22 Tyskland Inrikes födda 9 64 28 Utrikes födda 35 45 20 Utrikes födda från låginkomstland - - - Nederländerna Inrikes födda 22 44 35 Utrikes födda 39 33 28 Utrikes födda från låginkomstland 45 32 22 Norge Inrikes födda 18 44 38 Utrikes födda 26 35 38 Utrikes födda från låginkomstland 36 33 31 Sverige Inrikes födda 11 55 34 Utrikes födda 25 40 35 Utrikes födda från låginkomstland 29 37 33 Storbritannien Inrikes födda 27 39 34 Utrikes födda 22 41 37 Utrikes födda från låginkomstland 26 38 36 USA Inrikes födda 7 58 36 Utrikes födda 28 38 36 Utrikes födda från låginkomstland 31 40 29 18

www.svensktnaringsliv.se september 2012 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Li Jansson Ikapp, men ändå efter Integrationspolitikens nya paradox