Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport
Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som regeringen föreslår och riksdagen beslutar om och därmed bidra till en ökad öppenhet och tydlighet kring den ekonomiska politikens syften och effektivitet.
Den sjätte rapporten från Rådet Läsanvisning: Rapporten sammanfattas i 21 punkter med ros och ris till regeringen. Två nyheter i årets rapport: 1. Finanspolitiken och klimatförändringar 2. Finanspolitiken och inkomstfördelningen
Rapportens innehåll Det ekonomiska läget (kapitel 1) Den ekonomiska politiken (kapitel 2) Regeringens prognoser (kapitel 3) Det finanspolitiska ramverket (kapitel 4) Sänkt bolagsskatt och skärpta ränteavdrag för företag (kapitel 5) Klimatförändringar och finanspolitik (kapitel 6) Finanspolitiken och inkomstfördelningen (kapitel 7) 4
Stora utmaningar för finanspolitiken Svensk ekonomi har klarat sig förhållandevis väl och finanspolitiken har varit framgångsrik sett i ett internationellt perspektiv. Osäkerheten om den fortsatta utvecklingen är stor: Svag tillväxt och lågt resursutnyttjande Svag exportefterfrågan Hög arbetslöshet Fortsatt stor oro och stora risker i omvärlden 5
Stora utmaningar för finanspolitiken Den internationella krisens djup och långvarighet och därmed en utdragen svag inhemsk konjunktur ställer finanspolitiken inför svåra avvägningsproblem. 6
Finansiellt sparande inom EU Procent av BNP 10 2012 8 6 4 2 Tyskland Sverige 0-10 -8-6 -4-2 0 2 4 6 8 10-2 Finland Ungern Italien 2007 Grekland Frankrike -4 Portugal -6 Storbritannien -8 Irland Danmark -10 Procent av BNP
2012 Bruttoskuld inom EU Procent av BNP 200 150 Grekland Irland Portugal Italien 100 Storbritannien Frankrike Spanien Tyskland 50 Finland Sverige 0 0 50 100 150 200 2007 Procent av BNP
Polen Schweiz Kanada Sverige Norge Tyskland Österrike USA OECD Belgien Tjeckien Frankrike Nederländerna Euroområdet Japan Finland Storbritannien Danmark Spanien Island Ungern Estland Slovenien Portugal Irland Italien Grekland Årlig genomsnittlig tillväxt i BNP 2007 2012 Procent 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5
Japan Tyskland Kanada Danmark Sverige Finland OECD Storbritannien USA Frankrike Italien Euroområdet Portugal Spanien Procent av arbetskraften Arbetslöshet 2012 30 25 20 15 10 5 0
Procent av arbetskraften 10 Arbetslöshet 9 8 7 6 5 4 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Inga ytterligare stimulanser i BP13 och VP13 Underskottet i det offentliga finansiella sparandet beräknas öka från -0,7 % (av BNP) för 2012 till -1,6 % för 2013. Ökningen i underskottet är nästan helt att hänföra till den automatiska försämringen av sparandet som sker när konjunkturen försämras. Det strukturella sparandet, som korrigerar för denna automatiska försämring, är nästan oförändrat 2012 2013. Finanspolitiken i BP13 och VP13 ger inte några ytterligare stimulanser till den totala efterfrågan.. 12
Inga ytterligare stimulanser i BP13 och VP13 Ur ett rent stabiliseringspolitiskt perspektiv hade det varit motiverat med mer expansiv politik under 2013. Men olika delar av efterfrågan är inte direkt utbytbara ett fall i exportefterfrågan, som idag, kan bara delvis kompenseras med ökad inhemsk efterfrågan. Dessutom är utrymmet för mer expansiv politik begränsat: expansiva åtgärder måste kompletteras med budget-förstärkningar längre fram för att inte överskottsmålet ska komma i fara. 13
Finanspolitiken i huvudsak väl avvägd Rådets samlade bedömning är att finanspolitiken i huvudsak är väl avvägd. Men: regeringen bör bättre belysa målkonflikten mellan å ena sidan det kortsiktiga stabiliseringspolitiska målet att dämpa konjunkturnedgången, å andra sidan att trovärdigt upprätthålla överskottsmålet. 14
Överskottsmålet nås inte Regeringens indikatorer pekar på att överskottsmålet inte nås. Rådet anser att det klart föreligger en avvikelse från överskottsmålet. Beräkningar från KI och ESV visar att det kommer att krävas en stram finanspolitik för att målavvikelsen ska kunna korrigeras. 15
18-årssnitt 17-årssnitt 16-årssnitt 15-årssnitt 14-årssnitt 13-årssnitt 12-årssnitt 11-årssnitt 10-årssnitt 9-årssnitt 8-årssnitt 7-årssnitt 6-årssnitt 5-årssnitt 4-årssnitt 0,8 Genomsnitt av faktiskt sparande med 2017 som slutår Procent av BNP 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1-0,2
Plan för återgång till överskott saknas En målavvikelse behöver inte i sig skada trovärdigheten för finanspolitiken om det finns: övertygande argument för avvikelsen och en tydlig plan för återgång till överskott. Regeringen bör presentera en tydlig strategi för hur överskottsmålet ska kunna nås. 17
Överskottsmålets framtid: Vad säger Rådet? 2012 års rapport: Regeringen bör klargöra sin syn på vad som är: a) en lämplig storlek på den offentliga nettoförmögenheten b) en lämplig offentlig bruttoskuld Överskottsmålets framtid ska avgöras genom noggrann analys en samlad bedömning. Rådet bidrar till denna debatt. 18
Långsiktigt hållbara offentliga finanser Avvikelsen från överskottsmålet är inte sådan att de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet är hotad. Rådet ser inga omedelbara hot mot utgiftstaket. Rådet positivt till Pensionsåldersutredningens förslag om att höja pensionsåldern detta skulle bidra till att stärka den långsiktiga hållbarheten hos de offentliga finanserna. 19
Procent 3,5 3,0 Prognoser för tillväxt 2013 Regeringen Konjunkturinstitutet Övriga prognosmakare 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 4 7 12 13 14 16 17 18 19 23 25 25 27 34 35 36 36 39 40 42 45 47 51 51 51 51 7 7 12 12 13 2012 2013
Budgetpropositionen byggde på en för optimistisk prognos Makroprognosen i BP13 avvek kraftigt från andra prognosinstitut. Större avvikelser bör redovisas och motiveras utförligt. 21
Redovisning av potentiell BNP Potentiell BNP spelar en central roll i bedömningen av konjunkturläget och finanspolitikens inriktning. Variabeln kan dock inte observeras och det finns ingen etablerad beräkningsmetod. Rådet välkomnar den mer utvecklade redovisningen av potentiell BNP i VP13. Regeringen bör även redovisa och kommentera avvikelser från andra bedömare. 22
Beräkningsmetoderna bör ses över Som rådet tidigare har påpekat, har regeringens metod för att beräkna det strukturella sparandet uppenbara svagheter. 23
Bedömning av utgiftsrisker saknas Regeringen bör, i de ekonomiska propositionerna, även redovisa: En bedömning av utgiftsrisker Prognosmetoderna för regelstyrda transfereringsutgifter (sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen etc.) 24
2005=100 Reala bostadspriser 140 120 100 Sverige Danmark Finland Norge USA OECD 80 60 40 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012
Bostadsmarknaden fungerar dåligt De svenska bostadspriserna kan vara något övervärderade. Risken för en stor och abrupt priskorrigering bedöms i nuläget som begränsad. Hushållen har relativt god motståndskraft mot turbulens på bostadsmarknaden. Regeringen bör ta ett samlat grepp om bostadspolitiken för en mer effektivt fungerande bostadsmarknad och därmed ökad rörlighet på arbetsmarknaden och högre tillväxt. 26
Bolagsskattesatsen för Sverige, EU och OECD Procent 40 38 36 34 Sverige EU OECD 32 30 28 26 24 22 20 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 27
Bolagsskattesänkningen Sänkningen från 26,3 till 22 procent måste ses mot bakgrund av att skattesatserna är på väg ned i många länder. Rådet har inga avgörande invändningar mot detta steg. Den enskilt största åtgärden i BP13 16 mdkr i minskade skatteintäkter. De beräknade ökade intäkterna på 9 mdkr av ränteavdragsbegränsningarna för företag måste dock betraktas som mycket osäkra. 28
Klimatförändringar ingen anledning att förändra det finanspolitiska ramverket Beräkningarna av konsekvenserna för Sverige av klimatförändringar föranleder i nuläget inte några förändringar av det finanspolitiska ramverket. De för närvarande bästa beräkningarna av de direkta kostnaderna för Sverige visar på små kostnader mätt som procent av BNP. De balanseras dessutom sannolikt av vinster i bl.a. skogsbruk och energiproduktion. 29
Klimatförändringar ingen anledning att förändra det finanspolitiska ramverket Mycket kännbara kostnader för privata och kommunala aktörer kan uppstå, men de är inte så stora att de riskerar att hota den offentliga sektorns finansiella stabilitet eller långsiktiga hållbarhet. 30
Finanspolitiska rådets uppdrag Nytt uppdrag: analysera effekterna av finanspolitiken på välfärdens fördelning på kort och lång sikt Nytt inslag i årets rapport 31
Finanspolitiska rådets uppdrag Vi ser på finanspolitikens effekter på inkomstfördelningen genom hushållens disponibla årsinkomster med justering för hushållens försörjningsbörda Fokus på jobbskatteavdraget och budgetprocessens indexeringsteknik FASIT-modellen är vårt och regeringens redskap 32
Regeringen överdriver jobbskatteavdragets fördelningseffekter Resultaten av FASIT-modellen måste tolkas med större försiktighet än vad regeringen har visat när politikens fördelningseffekter utvärderas. Rådets analys ger inget stöd för regeringens påstående att jobbskatteavdraget minskat spridningen i disponibla inkomster. 33
Fördelningseffekter av regeringens politik 2006 2012 enligt BP13 Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 20 15 Direkt effekt Långsiktig effekt 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 6 12 15 18 21 24 26 29 33 61-5 34
Effekter av förändrat jobbskatteavdrag på disponibel inkomst Procent Sänkning av jobbskatteavdraget Höjning av jobbskatteavdraget Decilgrupp Direkt effekt Långsiktig effekt Inkomstnivån i decilgruppen, lång sikt Direkt effekt Långsiktig effekt Inkomstnivån i decilgruppen, lång sikt 1-0,20-0,25-0,48 +0,18 +0,84 +0,44 2-0,29-0,33-0,51 +0,30 +0,51 +0,44 3-0,50-0,59-0,76 +0,54 +0,89 +0,65 4-0,61-0,87-0,87 +0,69 +1,00 +0,93 5-0,73-0,80-0,94 +0,84 +0,94 +1,02 6-0,75-0,92-0,92 +0,89 +1,11 +1,07 7-0,77-0,98-0,92 +0,98 +1,08 +1,19 8-0,75-1,03-0,85 +1,00 +1,15 +1,15 9-0,73-0,81-0,80 +0,99 +1,09 +1,14 10-0,45-0,56-0,49 +0,65 +0,73 +0,77 35
Ginikoefficient för disponibel inkomst 2012 utan höjning till följd av indexering eller annan orsak, och med höjning Arbetslöshetsförsäkringen 36 20 64 år 0 19 år Utan Med Utan Med 1. Höjd lägsta dagersättning till 427 kr 0,2918 0,2917 0,2751 0,2750 2. Höjd högsta dagersättning till 908 kr 0,2918 0,2916 0,2751 0,2750 3. Höjd högsta dagersättning till 1 500 kr 0,2918 0,2914 0,2751 0,2747 Sjukförsäkringen 4. Höjt tak till 8,17 prisbasbelopp 0,2918 0,2918 0,2751 0,2751 5. Höjt tak till 10 prisbasbelopp 0,2918 0,2918 0,2751 0,2751 Föräldraförsäkringen 6. Höjd lägstanivå till 214 kr 0,2918 0,2917 0,2751 0,2750 7. Höjd grundnivå till 232 kr 0,2918 0,2916 0,2751 0,2747 8. Höjt tak till 10,89 prisbasbelopp 0,2918 0,2918 0,2751 0,2752 Alla tre försäkringar 9. 1+2+4+6+7+8 0,2918 0,2912 0,2751 0,2743 Barnbidrag 10. Inkomstindexerade flerbarnstillägg 0,2918 0,2918 0,2751 0,2752 11. Höjt barnbidrag till 1 288 kr 0,2918 0,2906 0,2751 0,2725 12. Höjt barnbidrag till 1 550 kr 0,2918 0,2894 0,2751 0,2697 13. Höjt barnbidrag till 2 100 kr 0,2918 0,2869 0,2751 0,2641
Spridningen i disponibla inkomster Simuleringarna tyder på att indexeringstekniken i budgetprocessen inte har lett till en ökad inkomstspridning. Spridningen i disponibla inkomster har ökat sedan 1990-talskrisen, men detta ägde huvudsakligen rum under 1990-talet. Ginikoefficienten har i stort sett varit oförändrad sedan 2006. Ökningen i inkomstspridningen under 90-talet kan hänföras till minskad omfördelning via skatter och transfereringar, inte till ökad spridning i bruttoinkomster. 37
0,6 Ginikoefficient 1995 2011 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Faktorinkomst Disponibel inkomst 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 38
Disponibel inkomst per person och år efter justering för försörjningsbörda Tusen kronor 650 600 550 10 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Medelvärde 39
Bättre statistik för att bedöma den ekonomiska politiken Rådet efterlyser en löpande och tillförlitlig statistik över förmögenheter i den privata sektorn, som en värdefull källa för dels makroekonomiska riskbedömningar, dels fördelningsanalys. 40
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport