Beslut 2014-03-11 Ängelholms kommun Rektorn vid Söndrebalgs skola 20 i4 i Cg Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Söndrebalgs skola i Ängelholms kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07
2 (8) Tillsyn i Söndrebalgs skola Skolinspektionen genomför tillsyn i Ängelholms kommun under våren 2014. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Söndrebalgs skola besöktes av Skolinspektionen den 12 februari och den 13 februari 2014. Fakta om skolenheten Söndrebalgs skola är belägen i utkanten av Hjärnarp, cirka sex kilometer norr om centralorten Ängelholm, i Ängelholms kommun. Skolan bedriver verksamhet i förskoleklass och årskurs 1-9 samt fritidshem. Det finns 342 elever i skolenheten som leds av en rektor. I förskoleklassen finns 29 barn och i fritidshemmet finns 114 barn. Lärarna är indelade i tre arbetslag och det finns ett arbetslag för fritidshemmet. Skolverkets statistik för år 2013 visar att 93,9 procent av eleverna i årskurs 9 når kunskapskraven (betyg A-E) i alla ämnen. Alla flickor når kunskapskraven i samtliga ämnen och 84,6 procent av pojkarna gör det år 2013. Nästan alla elever i årskurs 9 är behöriga till högskoleförberedande gymnasieprogram efter avslutad grundskola år 2013. Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i årskurs 9 på Söndrebalgs skola har den senaste femårsperioden varierat mellan som lägst 205,5 poäng år 2009 och som högst 224,5 poäng år 2013. Flickor når år 2013 det genomsnittliga meritvärdet 235,5 poäng och pojkar når 207,5 poäng. Nästan alla elever i årskurs 9 når kunskapskraven (betyg A-E) på de nationella ämnesproven år 2013 och genomsnittlig betygspoäng på de nationella proven är, enligt Skolverkets statistik, 13,9 (svenska), 15,5 (engelska), 13,3 (matematik), 11,1 (biologi) och 15,7 (geografi). Eleverna i årskurs 6 når, enligt Skolverkets statistik, kunskapskraven (betyg A- E) i alla ämnen utom i svenska där 78 procent når kunskapskraven år 2013. Alla flickor i årskurs 6 når kunskapskraven i svenska medan 68 procent av pojkarna når kunskapskraven i svenska samma år. Den genomsnittliga betygspoängen varierar mellan som lägst 9,3 poäng (svenska) och som högst 14,4 poäng (naturorienterande ämnen) för eleverna i årskurs 6 år 2013. Flickorna uppnår i årskurs 6 år 2013 en högre genomsnittlig betygspoäng än pojkarna i alla ämnen utom i idrott. Skolverkets statistik för resultat av de nationella ämnesproven för årskurs 3 år 2013 visar att 72,9 procent av eleverna når kunskapskraven i matematik och 85,1 procent i svenska. Skolans egna resultat visar att 91,0 procent av eleverna i årskurs 3 når kunskapskraven i svenska år 2012 och 88,0 procent når kunskapskraven i matematik samma år. Skolan uppvisar inga resultat för hur många av
3 (8) eleverna i årskurs 3 som når kunskapskraven för naturorienterande- och samhällsvetenskapliga ämnen samma år. Helhetsbedömning Nästan alla elever som lämnar Sändrebalgs skola efter årskurs 9 når kunskapskraven (betyg A-E) i alla än -men. Måluppfyllelsen på skolan är såtillvida god även om betygspoängerna varierar kraftigt mellan olika ämnen och mellan pojkar och flickor. Tillsynen visar att lärarna i stor utsträckning planerar och genomför undervisningen tillsammans med eleverna och att eleverna upplever undervisningen som stimulerande. Skolans lärare arbetar målmedvetet med att tydliggöra de nationella målen i läroplanen och med att öka elevernas medvetenhet om sin egen kunskapsutveckling. Det finns en god kännedom om elevernas kunskapsresultat på individnivå men Skolinspektionen menar att elevernas kunskapsresultat på skolnivå måste sammanställas och analyseras av rektorn och lärarna tillsammans. Intervjuerna förmedlar bilden av pedagoger och medarbetare med hög beredskap och intresse för att ytterligare utveckla verksamheten från den nivå den befinner sig på. Rektorn behöver dock utveckla kvalitetsarbetet så att detta blir mer systematiskt och inriktat mot att öka måluppfyllelsen utifrån analyser av skolans resultat. På så sätt kan skolan till exempel identifiera och sätta in åtgärder för att minska skillnaderna i betygspoäng mellan olika ämnen och mellan flickor och pojkar. Skolinspektionens tillsyn av Söndrebalgs skola visar att det vid skolan finns en aktiv strävan efter att skapa en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Eleverna beskriver likväl att man ibland kan känna sig otrygg på rasterna. Det är därför viktigt att skolan fortsätter att arbeta med dessa frågor, bland annat genom att skolans plan mot kränkande behandling utvecklas så att den uppfyller skollagens krav och att rektorn kontinuerligt rapporterar signaler om kränkande behandling till huvudmannen. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Ängelholms kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 29 augusti 2014 redovisas för Skolinspektionen. Trygghet och studiero Bedömning Ängelholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero.
4 (8) - Signaler om kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen. Det ska finnas en plan mot kränkande behandling som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året samt innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Motivering Enligt skollagen är en rektor som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Vidare ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Rektorn vid Söndrebalgs skola utgör tillsammans med ett antal pedagoger och elevhälsopersonal den trygghetsgrupp som har ett särskilt ansvar för skolans värdegrundsarbete och som fångar upp signaler om kränkande behandling. I intervju med rektorn framkommer dock att han inte regelbundet för de signaler om kränkande behandling som kommer till hans kännedom vidare och anmäler dessa till huvudmannen. Det bedrivs på Söndrebalgs skola ett aktivt arbete med att förebygga och motverka kränkande behandling även om eleverna uppger att de kan känna sig otrygga på rasterna ibland. Lärarna ger i intervjun flera förslag på vad de på skolan skulle kunna göra för att motverka kränkande behandling utifrån vad eleverna upplever som specifika riskzoner. Skolinspektionen har vid tidpunkt för tillsynen också tagit del av den likabehandlingsplan som, enligt skolan, inrymmer en plan mot kränkande behandling. Planen beskriver det likabehandlingsarbete som regelbundet bedrivs på skolan bland annat i form av projekt och teman. I intervju med lärare, elevhälsa och rektorn framkommer att man inte är nöjd med utformningen av planen då den är allt för omfattande och svår att orientera sig i. Man uppger att planen måste revideras för att vara begriplig och därmed kunna omsättas i det dagliga arbetet mot kränkande behandling. Skolinspektionen kan konstatera att planen saknar en tydlig koppling mellan de olika kartläggningar som faktiskt görs på skolan och efterföljande val av åtgärder för att motverka kränkande behandling. De åtgärder som anges i planen består idag till stor del av att elever och vårdnadshavare skall informeras om likabehandlingsplanen snarare än om vad skolan faktiskt skall göra för att
5 (8) möta de risker som har framkommit från eleverna i kartläggningarna eller på annat sätt. Planen mot kränkande behandling har inte heller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Mot bakgrund av ovanstående bedömer Skolinspektionen att Söndrebalgs skola måste säkerställa att planen mot kränkande behandling följer författningarnas krav på att ange de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkning av barn och elever samt en redogörelse för vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året och en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts föregående år. De signaler om kränkande behandling som rektorn tar del av ska också anmälas till huvudmannen. Författning 6 kap. 8 och 10 g skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Ängelholms kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Motivering Enligt skollagen ansvarar rektorn för att det, under medverkan av lärare, övrig personal och elever, bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter uppfylls. Läroplanen anger att rektor ansvarar för skolans resultat. Även om eleverna i årskurs 9 och 6 når kunskapskraven i relativt hög omfattning finns det stora skillnader i genomsnittligt meritvärde och i betygspoäng mellan flickor och pojkar på Söndrebalgs skola. Elevernas betygspoäng varierar också mycket mellan olika ämnen. I intervju med rektorn framgår att han inför varje nytt läsår visar det samlade resultatet i årskurs 9 från föregående vårtermin för lärarna. Rektorn uppger dock att man sedan inte strukturerat arbetar vidare med den egna statistiken för elevernas kunskapsresultat i någon större
6 (8) omfattning. Det är främst vid medarbetarsamtal och i elevhälsoarbetet man diskuterar elevernas resultat och då ofta på individnivå. Man har, enligt rektorn, till exempel inte systematiskt analyserat varför flickor når högre betygspoäng än pojkar. Även lärarna menar, i intervjuerna, att elevernas kunskapsresultat på skolnivå i samtliga ämnen väldigt sällan diskuteras systematiskt med tydliga utvecklingsområden/prioriterade mål och förändrade arbetssätt som följd. Lärarna berättar att det är rektorn ensam som ansvarar för kunskapsresultaten och att det inte finns någon arbetsgrupp som har till uppgift att jobba kvalitetsutvecklande. Rektorn beskriver dock att det finns fyra processledare bland lärarna men att dessa i dagsläget inte har några tydligt definierade uppgifter. Såväl rektorn som lärarna delger att det bedrivs ett kommunövergripande kvalitetsarbete som har utmynnat i ett antal, för kommunen gemensamma, prioriterade utvecklingsområden varav IT-satsningen är ett. Man har enligt lärarna och rektorn, vid tidpunkten för Skolinspektionens besök, inga prioriterade utvecklingsmål som härrör ur de egna resultaten förutom det så kallade Matematiklyftet som har pågått under några år. Någon analys och definierad åtgärd utifrån elevernas låga resultat i svenska i årskurs 6 eller skillnaderna i betygspoäng mellan flickor och pojkar har till exempel inte formulerats inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete. Skolinspektionen bedömer att det saknas en systematik för kvalitetsarbetet inom skolenheten och att de utvecklingsområden som finns i liten grad är knutna till elevernas kunskapsresultat. Skolinspektionen menar vidare att analyser av elevernas kunskapsresultat på individ-, grupp- och skolnivå i alla ämnen är en grundförutsättning för skolenhetens arbete med att firma vägar till ökad måluppfyllelse. Rektorn ska därför se till att det inom skolenheten bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Kvalitetsarbetet ska också genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. I detta arbete ska rektor säkerställa att skolenhetens resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Författning 4 kap. 4-5 skollagen Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar
7 (8) 1 ärendets slutliga handläggning har utredare Josefin Roos Wallin deltagit. På Skolinspektionens vägnar Ebba Svartz Undervisningsråd Lena Stagmo Föredragande/ Utredare Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen Bilaga 1 2014-03-11 8 (8) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen films på Skolinspektionens vvebbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.