Lag och Rätt 7D och C

Relevanta dokument
Lag och Rätt. Brott och straff (digilär) De mänskliga rättigheterna, Barnens rättigheter och Diskrimineringsgrunderna i svensk lag

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

samhällskunskap Syfte

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Samhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:

Individer och gemenskaper

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

Samtala om nätetikett

Samtala om nätetikett. Lektionen handlar om regler och normer på nätet och hur vi förhåller oss till dem. Samtala om nätetikett

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Känsliga uppgifter och integritet

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Machofabriken i åk 7-9: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Syfte och mål med kursen

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Rättigheter och Rättsskipning

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Förslag den 25 september Samhällskunskap

Känsliga uppgifter och integritet

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt

Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Kursplanen i ämnet samhällskunskap

Reflektera kring anonymitet på nätet

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Får du fotografera här? Lektionen handlar om lagar och regler kring fotografering; om var man får och inte får fotografera. Får du fotografera här?

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

Ta ansvar för tryggheten på nätet. Lektionen handlar om kränkningar och om att ta ansvar för sin egen och andras trygghet på nätet.

Om nätmobbning 1 av 2. Lektionen handlar om nättrakasserier. Om nätmobbning 1 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Fortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet.

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Rätten att få vara privat på nätet

Vem får se min bild? Sida 1 av 14. En digital lektion från

Om nätmobbning. En digital lektion från Sida 1 av 9

Vem får se min bild? Till läraren

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

Får du fotografera här?

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Rätten att få vara privat på nätet

LPP World's Children's Prize.

Så här kan det gå till.

Etik, normer & lagar. OM allt från språkets betydelse till socialamedier, näthat och hur man lever ett gott liv!

Ta ansvar för tryggheten på nätet

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Lag och rätt. Ett arbetsområde i samhällskunskap

Vilka regler finns på internet?

Lärarhandledning: Upphovsrätten, En film om. Författad av Jenny Karlsson

Får man säga vad man vill på nätet?

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Samhällskunskap/Identitet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Lag och rätt. Vecka 34-38

Om nätmobbning 2 av 2. Lektionen handlar om kränkningar och trakasserier på nätet. Om nätmobbning 2 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim

Granska konspirationer. Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Granska konspirationer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Värdera din digitala integritet

Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Samhällskunskap Steg: 2. Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder. Empati. reflekterar över sina handlingar

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Varför slog du mig, Peter?

Industrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt

Momentguide: Makt & demokrati

Lag och rätt. Normer, regler och lagar.

Reflektera kring anonymitet på nätet 2 av 2

Transkript:

Lag och Rätt 7D och C HT 2016 Information om lärare Lärare E-post Kontrosadress och kontorstider Anders Lennmor Anders.lennmor@stockholm.se Lila arbetslaget, 08:00-16:00 Allmän information Beskrivning I alla samhällen har det funnits lagar och regler om hur vi ska förhålla oss till varandra. De första skrivna lagarna kom för minst 4000 år sedan hos Sumererna i dagens Irak. För att samhällen och städer ska fungera krävs lagar och regler. Dagens svenska rättssystem har sina rötter i antikens Grekland, Rom och kristendomen (bibeln). Demokrati maktdelning alla människors likavärde likheten inför lagen De fyra punkterna här ovan är grundläggande i de flesta länder och samhällen. Däremot finns olika former av lagar och regler: nationellt för att skydda individer och övergripande för att skydda folkgrupper (minoriteter). Man kan också göra skillnader mellan skrivna och oskrivna regler, normer och förhållningssätt. Sida 1

Under arbetet kommer vi att: Använda boken Samhälle 1 sidorna 56-86, samt material på nätet. Se film snuttar och kortare klipp. Ha genomgångar på tavlan och anteckna. Göra tankekartor Diskutera i grupp och arbeta med diskussionsfrågor. Ringa och prata med polisen. Arbeta med Digilär, Quizzlet Examination/prov/test Bedömning kommer att göras utifrån följande: Gruppdiskussioner och redovisningar Skriftligt prov Deltagande under lektioner Centralt innehåll. Följande punkter av centralt innehåll för ämnet samhällskunskap kommer att tas upp: Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation. De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet. Sida 2

Betygskriterier. Kunskapskrav E C A Faktakunskaper Du har grundläggande kunskaper om rättssystemet och mänskliga rättigheter. goda kunskaper om rättssystemet och mänskliga rättigheter. mycket goda kunskaper om rättssystemet och mänskliga rättigheter. Samband Du kan beskriva enkla samband mellan olika delar i samhället. (T.ex. Brottslighet och missbruk) förhållandevis komplexa samband mellan olika delar i samhället. (T.ex. Brottslighet och missbruk) komplexa samband mellan olika delar i samhället. (T.ex. Brottslighet och missbruk) Begrepp och modeller Du kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt och använder begrepp från det centrala innehållet (se ordlistan). relativt väl fungerande sätt och använder begrepp från det centrala innehållet (se ordlistan). väl fungerande sätt och använder begrepp från det centrala innehållet (se ordlistan). Resonemang Du kan föra Argumentation Dina argument är enkla resonemang kring det centrala innehållet. till viss del underbyggda. relativt väl utvecklade resonemang kring det centrala innehållet. relativt väl underbyggda. välutvecklade och nyanserade resonemang kring det centrala innehållet. väl underbyggda. Olika perspektiv Du kan i viss mån växla mellan olika perspektiv. i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Söka kunskap Du kan söka information och använda olika källor...på ett i huvudsak fungerande sätt. på ett relativt väl fungerande sätt. på ett väl fungerande sätt. Källkritik Du kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om källors trovärdighet och relevans. utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källors trovärdighet och relevans. välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källors trovärdighet och relevans. Sida 3

Ordlista. Följande ord skall du träna på och kunna använda i sitt sammanhang. Anhålla Barnkonventionen Brott Brottsbalken Dråp Domare Domstol Häkta Högsta domstolen Lagar Mened Polis Regler Riksdag Rättegång Rättssystem Tingsrätt Vittne Åklagare Mänskliga rättigheter Målsägare Mord Amnesty Brottsstatistik Civil olydnad Dagsböter Diskriminering Domen avkunnas Domstolens enskilda överläggning Domstolens huvudförhandling Etnisk FN Förundersökning Hovrätt Kriminalvård Muntlig bevisning Mörkertal Nationella minoriteter Notarie Nämndeman Offentlighetsprincipen Organiserad brottslighet Penningböter Påföljd Rättssäkerhet Sedvänja Skyddstillsyn Socioekonomisk Tilltalad Villkorlig dom Vittnesed Sida 4

Fördjupningsarbetet. Ett kort arbete där ni jobbar två och två med mobilerna och läroboken. Ni jobbar tillsammans med att söka och sammanställa korta fakta och intressanta iakttagelser om det svenska rättssystemet. Tanken är att ni skall kunna följa en polisanmälning från start ända tills domen. Läraren delar in er i grupper och fördelar arbetsområden efter förslag framtagna gemensamt i klassrummet. Arbetet kan arbetet presenteras i en PowerPoint presentation. Här får ni en jättebra chans att visa att ni kan sätta in orden i ordlistan (ovan) i ett sammanhang! o Tips: försök få med så många ord som möjligt i dess sammanhang! (självklart kan ingen få med alla) Arbetet presenteras muntligt. Det är viktigt att ni inte bara har detaljerad kunskap om just ditt/ert område utan kan se helhetsbilden också! Därför ska ni ju självklart anteckna när de andra redovisar. De som redovisar ställer också några kontrollfrågor till publiken. Bilden visar olika instanser i det svenska rättssystemet att fördjupa sig i. Exempelvis: Polisen, åklagarmyndigheten, Sveriges domstolar, kriminalvården. Sida 5

Utvärdering. Vad har ni lärt er? o Vad tycker ni var mest intressant/ointressant Vad har fungerat bra/dåligt? o Utveckla! Sida 6