DESRIPTIVE REPORT P3 sv-se. Descriptive Report Namn: Anna Bengtsson Adress: Hemvägen 891 Postadress: 000 00 Orten Telefon: E-post: info@assessio.se Ålder: 43 Kön: Kvinna Högsta utbildning: Forskarutbildning Övrig utbildning: Testdatum: 2011-02-21 Syfte med testningen: Swedish version Rapportbeställare: Normgrupp: Lars Svensson Svensk norm. Alla rättigheter förbehålles. Artikelnummer: P3 sv-se Descriptive Report. Version 1.0. 2011.01
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. Inledning Denna rapport innehåller ditt resultat som sammanställts utifrån dina svar. Frågorna, som bygger på modern forskning inom arbetslivets psykologi, är framtagna för att mäta din personlighet vilken är viktig för att identifiera dina styrkor och potentiella svagheter. Rapporten är indelad efter fem personlighetsdimensioner som mäts med varsin skala: Social Stil (AG), Målmedvetenhet (CO), Balans (ES), Extraversion (EX) och Öppenhet (OP). Var och en av de fem skalorna utgörs i sin tur av fem så kallade underskalor, dessa är numrerade från 1 till 5 (exempelvis ES1 för första underskalan i skalan Balans). I rapporten ges först en beskrivning av vad den övergripande skalan mäter och hur den tar sig uttryck, detta följs av ditt individuella resultat uttryckt i termer av låg, genomsnittlig eller hög poäng på den aktuella skalan. Resultaten för skalan följs av en beskrivning och ditt resultat för varje underskala uttrycks på samma sätt som för den övergripande skalan. Tänk på det här när du läser dina resultat Resultaten ska inte tolkas i absoluta termer utan snarare ses som en vägledande indikation på hur din personlighet kan vara strukturerad och därmed påverka ditt beteende i olika sammanhang. När du läser denna rapport, ska du tänka på att det inte finns några resultat som är bra eller dåliga av flera skäl: det finns positiva och negativa innebörder för både höga och låga resultat kombinationen av resultat på olika skalor och underskalor påverkar beteenden och detta tas inte hänsyn till i denna rapport inget test är perfekt, det finns alltid ett visst mått av mätfel För att ditt resultat ska bli meningsfullt för dig jämförs det med en så kallad normgrupp. Vilken normgrupp som valts i just det aktuella fallet anges på första sidan i denna rapport. Genomsnittligt resultat representerar en nivå som folk är mest, närmare bestämt 68% av normgruppen. Låg poäng på en skala eller underskala betyder att ditt resultat hamnar bland de 16 % av normgruppen som fått lägst resultat på den aktuella skalan eller underskalan. Hög poäng betyder att ditt resultat hamnar bland de 16 % som fått högst resultat på den aktuella skalan eller underskalan. Om du har frågor gällande ditt resultat, hur resultaten kommer att användas eller hanteras ska du vända dig till Rapportbeställaren som anges på första sidan i rapporten. Copyright. Författare: Sofia Sjöberg och Cicek Svensson. Grafisk form: Christina Aulin. Artikelnummer: P3 sv-se. Descriptive Report. Att mångfaldiga innehållet i denna rapport, helt eller delvis, utan tillstånd från Assessio International AB, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande och oavsett vilket medium det mångfaldigas i såsom exempelvis tryckning, kopiering, digitalisering, bandinspelning et cetera. 2
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Social Stil (AG) Skalan Social Stil avspeglar hur man samspelar med andra människor. Detta visar sig i graden av tillit, uppfattningen om andra människor som i grund och botten goda, förmågan att vara inkännande och viljan att hjälpa och att finnas till för andra. I skalan avspeglas en genuin sympatiskhet i den meningen att man är rättfram och uppriktig mot andra, även om detta skulle innebära att man framstår som mindre följsam. Något som är centralt för skalan är vilken känslomässig prägel som är typisk för personens relationer, samt förmågan att uttrycka kärleksfullhet och ömsinthet gentemot omgivningen. Du har fått Låga poäng på skalan Social Stil Personer med låga poäng på skalan Social Stil kan uppfattas som något vaksamma och distanserade. De litar inte per automatik på andra utan är på sin vakt gentemot andra och deras avsikter. Det leder till att de sällan blir lurade eller förda bakom ljuset. Personer med låga poäng har lätt för att anpassa sin kommunikation i syfte att undvika omgivningens negativa reaktioner. Genom sitt smidiga sätt att kommunicera kan omgivningen uppfatta dessa personer som både behagliga och socialt välanpassade. I ett längre perspektiv kan dock andra känna sig manipulerade av det sympatiska sättet och uppleva brist på uppriktighet. Personer med låga poäng har ofta ett begränsat behov av andras närhet och ser vanligtvis sitt känslomässiga oberoende som en styrka. Vissa kan ha svårt att uttrycka kärlek och ömhet i sina relationer och ser själva inga större fördelar med starkare känslouttryck av det slaget. De kan snarare bli besvärade av personer som uttrycker starka känslor och tolkar detta som ett tecken på svaghet hos den andre. De ser ofta sig själva som tuffa, okänsliga, uppmärksamma, uthålliga och tävlingsinriktade, medan omgivningen kan uppfatta dem som hårdhudade och reserverade, och stridslystna. 3
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. Tillit (AG1) Underskalan Tillit avspeglar vilken tilltro man har till andra människor och hur lätt man har för att lita på andra. Här avspeglas även vilken syn man har på mänskligheten och omgivningens avsikter om man för det mesta tror gott om andra människor eller om man är mer skeptisk och reserverad. Kommunikation (AG2) Underskalan Kommunikation avspeglar på vilket sätt man formar sin kommunikation med andra. Kommunicerar man på ett uppriktigt och rättframt sätt eller föredrar man att vara mer försiktig och kanske inte lika tydlig? Sättet att kommunicera präglar relationerna med andra och ger information om den mellanmänskliga karaktären över kortare och längre tid. Du har fått Låga poäng på underskalan Tillit Personer med låga poäng på Tillit tenderar att vara mer reserverade än de flesta andra. De är gärna på sin vakt gentemot andra människor och deras avsikter. Omgivningen kan ibland uppfatta dem som cyniska och utan tilltro till den mänskliga naturen. De här personerna har nära till antagandet att andra kan vara oärliga och är skeptiska till andras avsikter. Detta förhållningssätt gör samtidigt att de sällan blir lurade eller förda bakom ljuset. Du har fått Låga poäng på underskalan Kommunikation Personer med låga poäng på underskalan Kommunikation prioriterar ett smidigt och behagligt sätt att kommunicera, som inte äventyrar omgivningens intryck av den egna personen som sympatisk och följsam. De anpassar budskapet eller innehållet i det som kommuniceras till den aktuella situationen eller till att passa de egna målen. De här personerna framstår ofta som mer försiktiga i sin kommunikation än personer med höga poäng, vilket ofta innebär att de har ett vinnande sätt och gör sig bra i sociala sammanhang. I kortvariga kontakter uppfattas de här personerna vanligtvis som trevliga, behagliga och smidiga. De har en mjuk framtoning och går långt för att undvika konflikter. Att anpassa sig till situationen och till omgivningen går vanligtvis bra, men i mer kritiska situationer som kräver att man tar ställning kan omgivningen uppfatta de här personerna som en smula manipulativa eller undanglidande då de inte tydligt uttrycker och står för sina åsikter. Till skillnad från personer med höga poäng har de inte samma behov av att i alla lägen framföra vad just de betraktar som sanningen. Personer med låga poäng är oftast mer villiga att påverka omgivningen med smicker eller list för att få sin vilja igenom. Själva betraktar de dessa strategier som inte bara nödvändiga, utan som önskvärda delar av den sociala kompetensen. De kan anse att mer rättframma personer är naiva, onödigt uppriktiga och ibland obehagligt tydliga. 4
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Osjälviskhet (AG3) Underskalan Osjälviskhet avspeglar vilket behov man har av att finnas till för och hjälpa andra. Här fångas benägenheten att sätta sina egna behov åt sidan, för att istället ge av sig själv till andra och ställa upp för den som behöver det. Medkänsla (AG4) Underskalan Medkänsla avspeglar den grad av sympati och medkänsla man har för andra. Detta tar sig uttryck i hur lätt man har för att bli berörd av andras problem och behov, samt i vilken utsträckning man tenderar att engagera sig i andra. Medkänsla handlar om genuin omtanke och omsorg om andra. Du har fått Låga poäng på underskalan Osjälviskhet Personer med låga poäng på underskalan Osjälviskhet har ett begränsat behov av att finnas till för och hjälpa andra även om de aktivt undviker det. De drivs inte av någon stark vilja att ställa upp för andra utan egennyttiga skäl och drar sig således för att bli inblandade i andras problem och undviker helst den sortens situationer. Andra kan tycka att de är egocentriska för att de i första hand tänker på sig själva och sitt eget välbefinnande. Själva betraktar de ofta sig som hälsosamt självfokuserade överlevare, med förmågan att ta vara på sig och inte låta sig dras med i andras problem. De kan tycka att personer med höga poäng inte tar hand om sig själva och att dessa är onödigt givmilda och frikostiga. på underskalan Medkänsla Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Medkänsla har en förmåga till förståelse och sympati som är i nivå med de flesta andra. De har en förmåga att känna och uppvisa empati för sin omgivning. De blir berörda av andras problem, men dock inte i samma utsträckning som gäller för personer med höga poäng, som kan låta problem och situationer ta överhanden så mycket att det slukar alla tillgängliga resurser. De låter sig heller inte dras med i lika stor utsträckning som personer med höga poäng. Personerna framstår i regel som omtänksamma, engagerade och uppmärksamma på andras sinnestillstånd, utan att vara alltför känslosamma eller lättberörda. 5
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. Tillgivenhet (AG5) Underskalan Tillgivenhet avspeglar i vilken utsträckning de egna relationerna präglas av tillgivenhet, kärlek, ömhet och vänskap i motsats till återhållsamhet och reservation. Anteckningar: Du har fått Låga poäng på underskalan Tillgivenhet Personer med låga poäng på underskalan Tillgivenhet är mer återhållsamma och visar sällan känslor som kärlek och ömhet. De är vanligtvis mer reserverade i förhållande till omgivningen och uppträder gärna litet formellt, även i relationer av mer vänskaplig karaktär. De här personerna har ofta en större känslomässig distans till sina relationer än personer med höga poäng. Omgivningen kan tycka att personerna är professionella, stabila och behärskade, men även uppfatta dem som känslofattiga och avskärmade, som varken intresserar sig för eller behöver andra människor. 6
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Målmedvetenhet (CO) Skalan Målmedvetenhet beskriver vilket förhållningssätt man har till sina uppgifter och åtaganden. Skalan förknippas med prestationer och beskriver på vilket sätt man föredrar att arbeta systematiskt, metodiskt och målmedvetet eller spontant, flexibelt och oplanerat. Skalan representerar även den underliggande drivkraften att uppnå något och mäter egenskaper som är nödvändiga för detta, såsom förmågan att vara organiserad, plikttrogen, effektiv och handlingskraftig. Du har fått Låga poäng på skalan Målmedvetenhet Låga poäng på Målmedvetenhet visar att man gärna förhåller sig till omvärlden på ett spontant, öppet och flexibelt sätt. Man föredrar att följa stundens ingivelser och tar dagen som den kommer och man har en mer avslappnad och lättsam inställning till prestation. De finner inte något självändamål i hårt arbete. Det är enkelt att skjuta upp saker och ting, men man kan samtidigt vara involverad i flera saker samtidigt. Omgivningen kan uppfatta de här personerna som lättsamma och spontana men också som oförsiktiga, kaotiska eller inte så produktiva, och ibland även som litet oberäkneliga. Personer med låga poäng saknar inte moraliska principer, men tillämpar dem mindre strängt. De är ofta okänsliga inför regler och förväntningar, ogillar ofta samhällsnormer och auktoriteter. Andra kan uppfatta det som att personer med låga poäng inte förstår effekterna av sina handlingar då de tar lättare på förpliktelser och sällan blir bekymrade om de inte kan följa förutbestämda planer eller förfaringssätt. Planering kan snarare upplevas som en begränsning. De är heller inte lika öppet prestationsinriktade som personer med höga poäng. De tycker varken om att utmana auktoriteter eller att lösa konflikter med dessa. Det kan hända att de fattar snabba och ibland förhastade beslut, eftersom de tenderar att gå mer på känsla än på logik. 7
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. Arbetsintensitet (CO1) Underskalan Arbetsintensitet speglar den intensitet med vilken man ger sig i kast med uppgifter och åtaganden. Här visas hur uthållig man är och hur hårt och enträget man anstränger sig för att vara så effektiv som möjligt, i motsats till att vara mer avslappnad och inte lika angelägen om att få mycket gjort. I underskalan avspeglas även personens egenupplevda känsla av att vara effektiv och kompetent i fråga om den egna prestationen och hur viktigt man tycker att det är. Observera att låga poäng på skalan inte innebär att man har ett lågt självförtroende, utan enbart att man har en mer avslappnad inställning till effektivitet. Samvetsgrannhet (CO2) Underskalan Samvetsgrannhet består av två lika viktiga delar. Den ena är graden av ordningsamhet och den andra är skötsamheten och plikttroheten. Här avspeglas dessutom hur viktigt man anser det är att uppfylla förpliktelser och åtaganden. på underskalan Arbetsintensitet Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Arbetsintensitet har ett tempo som är i nivå med de flesta andra. De tar sig an och utför sina uppgifter i ett rimligt tempo, och även om de värdesätter effektivitet och uthållighet blir arbetet sällan forcerat eller tvångsmässigt. De störs inte i lika stor utsträckning som personer med höga poäng om de blir tvungna att sänka tempot eller ge upp. De har inget emot att framstå som kompetenta och dugliga, men har sällan ett lika stort behov av detta som personer med höga poäng. De kan emellanåt kosta på sig att ha en mer avslappnad attityd till sina åtaganden och har också lättare att slappna av och tillåta sig att vara lata. De har vanligtvis en god tilltro till den egna förmågan och känner sig i regel både dugliga och kompetenta att klara av de flesta uppgifter de ställs inför, utan att för den skull framstå som överdrivet duktiga. på underskalan Samvetsgrannhet Personer med genomsnittliga poäng på underskalan har en nivå av samvetsgrannhet och ordningsamhet som är i nivå med de flesta andra. De sätter ett visst värde på ordning och reda och lägger tid på att strukturera och organisera tillvaron. De har dock inte ett utpräglat behov av att ständigt ha fullständig ordning och upplever heller inte att ordning och reda har ett självändamål. De kan till och med tillåta sig att emellanåt vara litet slarviga. De lägger vanligtvis en del tid på att förbereda sig inför olika uppgifter, åtminstone om dessa upplevs som viktiga och betydelsefulla. De har inte samma avslappnade inställning som personer med låga poäng, men de blir heller inte störda av att ställas oförberedda inför olika slags uppgifter. De här personerna är oftast ansvarsmedvetna och ansvarskännande, och de anstränger sig vanligtvis för att kunna leva upp till sina åtaganden. De blir dock inte lika frustrerade som personer med höga poäng om de blir tvungna att avsäga sig en uppgift eller tvingas bryta en överenskommelse. 8
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Ambition (CO3) Underskalan Ambition avspeglar graden av strävan att prestera, vilken ambitionsnivå man har och vilka krav man ställer på sig själv. Här avspeglas hur målinriktad man är, hur långt man är villig att gå och hur hårt man är beredd att satsa för att nå sina mål. Graden av uthållighet och ihärdighet är ett par av underskalans viktiga aspekter. Självdisciplin (CO4) Underskalan Självdisciplin avspeglar i vilken utsträckning man har förmågan att påbörja och slutföra uppgifter eller åtaganden, även när man blir uttråkad eller utsätts för distraktioner. Förmågan att motivera sig själv är central, även när det gäller monotona och rutinmässiga uppgifter. på underskalan Ambition Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Ambition har en ambitionsnivå som är i nivå med de flesta andra. De har en strävan att prestera som gör att de oftast sätter upp mål och anstränger sig för att uppfylla dessa. Prestationssträvan kan gärna inbegripa ett eller ett par områden i personernas liv och att det i övrigt präglas av en mer lättsam inställning. De upprätthåller således inte samma ambitionsnivå på lika många områden som personer med höga poäng. På samma sätt är strävan efter att bli bättre i regel inte lika högt satt och heller inte lika omfattande som för personer med höga poäng. De här personerna har förmågan att inta en mer distanserad syn på sina mål och blir inte speciellt frustrerade om de blir tvungna att åsidosätta de egna målen till förmån för något annat. De kan arbeta hårt för att nå dit de vill, men är sällan beredda att satsa allt. Till skillnad från personer med låga poäng, som ofta saknar en tydlig planering, tenderar personer med genomsnittliga poäng att ha vissa mål, om än otydliga, outtalade eller fåtaliga. De här målen styr deras tillvaro och beteenden på en nivå som är mer eller mindre medveten. på underskalan Självdisciplin Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Självdisciplin har en disciplinnivå som de flesta andra. De är inte överdrivet disciplinerade, men heller inte slarviga eller ofokuserade. De slutför i de flesta fall sina åtaganden och behåller vanligtvis fokus på den aktuella uppgiften. Det kan dock hända att de tillfälligtvis skjuter upp saker som behöver göras, men har oftast lätt för att återgå till sina uppgifter och slutföra dem. 9
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. Beslutsfattande (CO5) Underskalan Beslutsfattande beskriver vilken strategi man har när man fattar beslut. I underskalan sammanfattas tendensen att vara eftertänksam och analyserande i motsats till att vara mer spontan och impulsiv. Anteckningar: Du har fått Låga poäng på underskalan Beslutsfattande Personer med låga poäng på underskalan Beslutsfattande är vanligtvis spontana och impulsiva när de fattar sina beslut. De har för vana att basera besluten på stundens ingivelse och magkänslan snarare än på logiska resonemang. De kan uppleva det som tålamodsprövande och ibland onödigt att inhämta den information som andra tycker är nödvändig. De känner sig vanligtvis bekväma med beslutsfattandet, även när de inte har all relevant information tillgänglig. När situationen kräver det har de förmågan att fatta snabba beslut. Snabbheten och bristen på eftertanke leder ibland till förhastade och ogenomtänkta beslut, och inte sällan har personerna en vana att tala eller agera utan att i förhand tänka igenom alla konsekvenser. Omgivningen kan uppfatta de här personerna som spontana och dynamiska, men eftersom det inte alltid syns en tydlig logik bakom besluten kan andra ha svårt att förstå och acceptera dessa. 10
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Balans (ES) Skalan Balans avspeglar det allmänna känslomässiga tillståndet. Med detta avses med vilken styrka och hur ofta man upplever framför allt känslor som ilska, oro, skuld och nedstämdhet. Intensiteten och frekvensen är viktiga eftersom de lägger grunden för de sinnestillstånd som påverkar hur man uppträder i vardagen. Här innefattas huruvida man har ett jämnt humör, ett gott självförtroende och hur effektiv man är i att hantera de egna impulserna. Av central betydelse är också hur känslig man är och hur konstruktiv man upplever att man är när det gäller att hantera motgångar och de stressande situationer man möter i livet. I skalan avspeglas också vilka känslomässiga resurser man har för att lösa de problem och konflikter som uppstår i vardagen. Du har fått Låga poäng på skalan Balans Personer med låga poäng på skalan Balans tenderar att uppleva känslor som oro, irritation och osäkerhet något oftare, mer ihållande och något intensivare än andra. Ofta framstår personer med låga poäng som både livfulla och energiska med mycket temperament vilket på kort sikt väcker engagemang och uppmärksamhet hos andra. Den känslomässiga intensiteten kan på lång sikt resultera i att andra upplever att man överreagerar eller är överdrivet intensiv. Personer med låga poäng tenderar att vara alerta och på sin vakt vilket leder till att de sällan blir överrumplade eller förvånade över de situationer som uppstår. Av andra kan de uppfattas som oroliga, spända eller rastlösa och men också som att man är uppmärksam och intresserad av det som händer i omgivningen. Personer med låga poäng dras lätt med av sina känslor och ger också uttryck för dessa i större utsträckning än personer som är mer känslomässigt återhållsamma (höga poäng). Att agera på sina impulser och göra det som faller en in gör att de uppfattas som modiga och fascinerande men kan också leda till att de hamnar i situationer som de sedan ångrar. Tendensen att vara ombytlig gör att de kan uppfattas som nyckfulla när gamla överenskommelser plötsligt rivs upp och nya planer sätts i verket. Personer med låga poäng är vanligtvis känsliga för yttre påfrestningar och det krävs generellt mindre belastning för att skapa känslor av stress eller överbelastning. Personer med låga poäng kan ibland svikta i tron på sig själva, vara oroliga för att göra fel eller misslyckas. I svåra situationer söker de därför gärna stöd och råd från andra vilket gör att man kan uppfattas som osjälvständiga och veliga. Samma egenskap kan å andra sidan ge intrycket av att man är uppmärksam, lyhörd och tar andras synpunkter och åsikter på allvar, och att man tillåter sig att ändra redan fattade beslut och ställningstaganden efter påverkan från andra kan ses som en styrka. Personer med låga poäng kan ha svårt ta plats i sociala sammanhang, och kan känna sig obekväma med att exempelvis tala inför större grupper eller småprata med folk de inte känner. 11
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. Känslor (ES1) Underskalan Känslor är kärnan i den övergripande skalan Balans. Underskalan avspeglar den grundläggande känslomässiga stabiliteten. Detta tar sig uttryck bland annat i den grad av tillförsikt man känner inför andra människor, i vilken omfattning man våndas när man fattar beslut, om man oroar sig för att misslyckas, ångrar saker man gjort eller ältar saker och ting, i motsats till att lägga dem bakom sig och gå vidare. Humör (ES2) Underskalan Humör avspeglar benägenheten att känna och uttrycka irritation och hur lätt man har för att bli provocerad och tappa humöret. Förutom benägenheten att känna och uttrycka ett allmänt missnöje mäts också tendensen att reagera med irritation, besvikelse och bitterhet. Observera att höga poäng på denna skala inte mäter graden av gott humör, utan enbart avsaknaden av irritationsbenägenhet. på underskalan Känslor Personer med genomsnittliga poäng på underskalan Känslor har en känslomässig stabilitet som är i nivå med de flesta andra. Det kan hända att de oroar sig, även över småsaker, men vanligtvis hanterar de oron på ett konstruktivt sätt. De ger vanligtvis ett stabilt intryck utan att för den skull verka alltför oberörda eller avskärmade från allvaret i en situation. De uppmärksammar det som händer i omgivningen utan att vara spända eller nervösa, och de har vanligtvis en hälsosam beredskap för att kunna agera på händelser i omgivningen. Du har fått Låga poäng på underskalan Humör Personer med låga poäng på underskalan Humör har en benägenhet att känna och uttrycka irritation, både i allmänhet och gentemot omgivningen. De blir lätt provocerade och tappar humöret. De visar frustration, ilska och förbittring oftare och lättare än de flesta andra. Det ojämna sinnelaget gör att de kan uppfattas som lynniga och lättretliga, framförallt i pressande situationer, men även som temperamentsfulla och färgstarka. 12
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Självförtroende (ES3) Underskalan Självförtroende avspeglar graden av grundläggande självförtroende och påverkar bland annat bekvämligheten i sociala situationer, förmågan att fatta beslut och fömedlandet av dessa beslut och åsikter till omgivningen. Här avspeglas också lyhördheten inför andras åsikter och det utrymme man ger dessa och vilken påverkan de har på den egna personen. Självkontroll (ES4) Underskalan Självkontroll avspeglar graden av kontroll över plötsliga ingivelser och begär. Här mäts graden av självbehärskning och förmågan att hålla tillbaka sina impulser. Impulsiviteten påverkar tendensen att agera spontant, ta risker och fatta snabba beslut. på underskalan Självförtroende Självförtroendet för personer med genomsnittliga poäng på underskalan är i nivå med de flesta andra. De har en grundläggande tro på sig själva, som gör att de i de flesta situationer ger ett säkert och kompetent intryck. Vid påfrestningar kan de dock tvivla på sin förmåga och känna sig oförmögna att lösa uppgifter och uppkomna problem. De känner sig vanligtvis bekväma i sociala sammanhang, även om de inte alltid tar mycket plats eller är helt tillfreds med en alltför central roll i större sammanhang. Till vardags känner de sig bekväma med att fatta egna beslut, men under pressande förhållanden eller vid extremt svåra eller viktiga beslut händer det att de söker stöd, råd och bekräftelse hos omgivningen och kan ibland uppfattas som litet osjälvständiga. De här situationerna kan även hanteras genom att man fattar ett beslut, avskärmar sig och inte låter någon annan komma till tals. Omgivningen uppfattar gärna personerna som lagom självsäkra, självständiga och självgående, som lyssnar på andra och låter dessa vara med och påverka både dem själva och deras beslut, utan att ge ett veligt eller osäkert intryck. Du har fått Låga poäng på underskalan Självkontroll Personer med låga poäng på underskalan har en begränsad självkontroll. De faller ofta till föga för sina begär som trots en medvetenhet om långsiktiga negativa konsekvenser. Impulsstyrda spontana reaktioner kan resultera i överdrivna känslomässiga utspel och dåligt underbyggda beslut och kan leda till frustration hos omgivningen, eftersom de fattade besluten inte alltid kan härledas till en logisk process som går att följa. Andra kan ha svårt att förstå vad som föranlett personens handlande. Andra uppfattar ofta personer med låga poäng som spontana och flexibla, men också som ombytliga och nyckfulla 13
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. Stress (ES5) Underskalan Stress mäter hur tålig man är inför stress och påfrestningar och vilka resurser man har för att hantera dessa situationer. Hur känslig en person är för påfrestningar avgör i vilket skede man reagerar känslomässigt gentemot omgivningen. Här ges en antydan om vilken grad av belastning man tål och mår bra av. Underskalan visar även hur man reagerar i situationer med hög belastning och hur detta uttrycks genom beteendet och känslorna. Anteckningar: Du har fått Låga poäng på underskalan Stress Personer med låga poäng på underskalan Stress är känsliga för olika former av stress och påfrestningar. De har en lägre stresströskel och mindre resurser för att hantera påfrestningar och för att reda upp de situationer som gett upphov till stressen. Personerna kan drabbas av en känsla av hopplöshet när de utsätts för olika slags påfrestningar och känner då att de har svårt att hantera situationen. Vid akuta tillstånd kan de även gripas av panik och få svårt att handla på ett konstruktivt sätt. Den återkommande känslan av att inte kunna hantera en situation gör att de oftare söker hjälp och stöd och därmed blir de också mer beroende av andra. Stress och påfrestningar tar mycket energi i anspråk och denna energi behöver få chansen att återskapas. Med rätt stöd kan personerna fungera i arbeten som medför en del påfrestningar, men det bör finnas gott om tid för återhämtning och känslomässig bearbetning efter intensivare perioder. Omgivningen uppfattar ofta de här personerna som känsliga, sköra och ibland litet hetsiga. 14
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Extraversion (EX) Skalan Extraversion mäter den grad av energi man tar sig an tillvaron med och beskriver på så sätt den sociala position man vanligtvis intar. Skalan beskriver graden av sällskaplighet och vilket behov man har av att omge sig med andra människor. Skalan ger en bild av hur man framställer sig själv i sociala situationer och hur man upplevs av andra. I skalan innefattas inte enbart behovet av att ta plats och att synas utan även om man faktiskt tar plats. I skalan avspeglas således behovet av att stå i centrum för andras uppmärksamhet och även hur bekväm man känner sig med andra människors förväntningar. Skalan avspeglar även i vilken utsträckning man känner sig bekväm med, och rör sig obehindrat med, andra människor, även bland människor man inte känner. Att söka efter upplevelser som skänker stimulans är, tillsammans med nivån på personens livstempo, kärnan i denna skala. Du har fått Höga poäng på skalan Extraversion Personer med höga poäng brukar beskrivas som energiska, utåtriktade, sociala och pratsamma. De trivs med att stå i centrum, tar ofta på sig ledarrollen i arbetsgrupper och framstår som självsäkra och optimistiska. Omgivningen ser dem därför i regel som kraftfulla och energiska. De här personerna tar mycket plats i det sociala rummet, vilket i extrema fall kan få andra att känna sig obekväma och osedda. De träffar gärna nya människor och knyter med lätthet nya kontakter. Det är dock inte alltid frågan om djupare långvariga relationer, utan om mer ytliga bekantskaper. Höga poäng betyder att man är intresserad av och riktar mycket av sin i regel höga energinivå mot omgivningen. Man har ett behov av sociala sammanhang med många människor och söker aktivt upp tillfällen att utöka kontaktnätet. De här personerna är entusiastiska och har lätt för att uttrycka sig. En tendens att prata först och tänka sedan kan göra att vissa uppfattas som plumpa och ibland kan förvåna människor med sina kommentarer utan att de själva avsett att göra det. Deras livstempo är ofta högt eftersom de gillar spänning och starka uttryck. De får vanligtvis mycket gjort och har en styrka i att dra igång processer och projekt. Omgivningen kan dock ha svårt att hänga med i tempot och kan uppleva att personerna är mindre bra på att prioritera, behålla fokus och att slutföra påbörjade uppgifter. De här personerna söker sig gärna till riskfyllda aktiviteter eller nya utmaningar, något som gör att de lätt kan uppfattas som djärva, men även som dumdristiga och onödigt spekulativa. Omgivningen kan beskriva dem som positiva, livliga och trevliga, men också som ouppmärksamma, ofokuserade och forcerade. 15
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. Socialt behov (EX1) Underskalan Socialt behov mäter hur sällskaplig man är. Intresset av att vara med andra och att söka sig till sammanhang med mer än en person motsvarar samtidigt behovet av att ha andra människor i sin närhet. Social framtoning (EX2) Underskalan Social framtoning beskriver hur man tar sig an det sociala utrymmet, om man är mer dominant och framträdande eller mer nedtonad och tillbakadragen. på underskalan Socialt behov Personer med genomsnittliga poäng har ett socialt intresse och behov som är i nivå med de flesta människor. De tycker om att umgås med andra och gör det vanligtvis utan alltför stor ansträngning. De har dock inte samma uttryckliga behov av ett socialt umgänge som personer med höga poäng. De klarar sig bra på egen hand och behöver emellanåt tid för sig själva. på underskalan Social framtoning Personer med genomsnittliga poäng har ett behov av att vara i centrum som är i nivå med de flesta andra människor. De har vanligtvis en framtoning som varken är undvikande och avståndstagande eller extremt dominant. Oftast trivs de och känner sig bekväma med att vara en del av ett socialt sammanhang och de kan i regel hantera en plats i rampljuset, även om de inte aktivt söker sig dit. Efter sådana tillfällen uppstår gärna behovet av återhämtning, eftersom den sociala exponeringen kräver energi. 16
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Livstempo (EX3) Den här underskalan beskriver vilken energinivå man har i sitt liv och därmed vilken grad av livlighet, livskraft och kraftfullhet man uttrycker med sitt livstempo. Denna underskala avspeglar huruvida man mår bättre i ett högt tempo, fullt av aktiviteter, eller om man trivs bättre i ett lugnare och mer avslappnat tempo. Spänningssökande (EX4) Underskalan Spänningssökande handlar om behovet av yttre stimulans, starka intryck och spänning. Här avspeglas behovet av dramatik och nya utmaningar, i motsats till att vara lugn och nöjd med tryggheten i bekanta miljöer. på underskalan Livstempo Personer med genomsnittliga poäng har ett livstempo som är i nivå med de flesta andra. Vanligtvis har de behov av ett liv med en hel del aktiviteter, men det är lika viktigt att ibland kunna leva i ett lugnare tempo. Energin tillåter en hel del, men den är inte outsinlig, så personerna behöver återhämta sig med jämna mellanrum. De kan dock bli otåliga och frustrerade om tempot blir alltför lågt under en längre tid, eftersom behovet av att hålla igång och få saker gjorda ändå finns där. Du har fått Höga poäng på underskalan Spänningssökande Höga poäng på den här skalan visar att personen har ett stort behov av spänning. Detta leder till att man utsätter sig själv och ibland andra för risker, utövar riskfyllda aktiviteter på fritiden och ofta kan tänka sig att arbeta inom yrken med hög riskfaktor. Personerna blir lätt rastlösa och kan då dra igång saker eller ta onödiga risker enbart för spänningens skull. De är inte lika stimulerade av arbeten med rutinmässiga uppgifter, utan söker sig hela tiden till nya utmaningar och miljöer. De upplevs som spännande, intressanta och fängslande, men risktagandet gör att de även kan uppfattas som oseriösa och oansvariga. 17
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. Gladlynthet (EX5) Underskalan Gladlynthet fångar tendensen att uttrycka positiva känslor, såsom glädje, lycka och kärlek. Detta visar sig i graden av gott humör, belåtenhet, munterhet och sinnesrörelse. Personer som för det mesta är uttryckligt glada och lättsamma får höga poäng och personer som är mindre sprudlande och uttrycksfulla får låga. Anteckningar: Du har fått Höga poäng på underskalan Gladlynthet Personer med höga poäng på denna skala är uttryckligt glada, positiva och optimistiska människor som håller humöret uppe vad som än händer. Även när de blir ordentligt provocerade eller bringas ur balans har de förmågan att bevara en glad och positiv framtoning gentemot andra. De har lätt för att knyta kontakter, är lättsamma att prata med och har lätt för att få omgivningen på gott humör. Andra uppfattar dem som mycket trevliga, sällskapliga och roliga. 18
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Öppenhet (OP) Skalan Öppenhet avspeglar behovet av inre upplevelser, det vill säga känslomässiga upplevelser som uppträder inom personen. Dessa stimuleras ibland av yttre händelser eller aktiviteter, men kan lika gärna skapas av individen själv med hjälp av den egna fantasin. Öppenhet täcker in egenskaper som livlig fantasi, estetisk känslighet, lyhördhet för det inre känslolivet, en förkärlek för variation, intellektuell nyfikenhet och att vara oberoende av andras synpunkter och omdömen. Här avspeglas om man föredrar variation, komplexitet och kreativitet, eller om man är mer intresserad av specifik kunskap och väljer det välbekanta och traditionella framför det utforskande och okonventionella. på skalan Öppenhet De som har genomsnittliga poäng är öppna för inre upplevelser på ett sätt som är i nivå med de flesta andra. Att ständigt söka nya upplevelser är visserligen inte den främsta drivkraften, men man undviker heller inte tillfällen att prova på nyheter eller skaffa sig nya erfarenheter. Känslouttrycken är varken överdrivna eller nedtonade, man uttrycker sig i regel på ett sätt som inte är besvärande för omgivningen och man blir sällan illa berörda av andras uttryck. Personer med genomsnittliga poäng har inget emot det redan kända och att arbeta med beprövade metoder, eftersom det ger en känsla av bekvämlighet och trygghet. Samtidigt stimuleras de av att ibland få ge sig ut i det okända. Till skillnad från personer med höga poäng söker de gärna en mer praktisk och konkret mening med sina göromål och vill att dessa ska leda till något som är meningsfullt även för andra. De här personerna är lagom kreativa och har en god föreställningsförmåga, utan att bortse från vad som är realistiskt eller praktiskt genomförbart. Nya idéer och förslag på okonventionella arbetssätt har i regel en koppling till praktiken, vilket gör att omgivningen har lättare att ta till sig förslagen. Intresset för vetenskap och intellektuella lekar är måttligt, men detta hindrar inte att personerna ägnar sig åt abstrakta, filosofiska eller politiska diskussioner när tillfälle ges eller när ämnet för diskussionen överensstämmer med egna intressen. Det händer att de reflekterar över nya etiska, sociala och politiska idéer, men intellektualiserar dem sällan för sakens egen skull. De är med andra ord inte på ständig jakt för att omvärdera världen omkring sig, även om de har ett rörligt intellekt, som till och från väcker behovet att ifrågasätta auktoriteter, arbetssätt, värderingar, normer, synsätt och politiska beslut. Intressena är sällan varken särskilt snäva och begränsade eller extremt omfattande. 19
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. Fantasi (OP1) Underskalan Fantasi avspeglar huruvida man har ett aktivt fantasiliv eller om man är mer jordnära och fokuserad på det praktiska och vardagliga. Dagdrömmar och verklighetsfrämmande abstrakta tankelekar hör också till underskalan Fantasi. Estetik (OP2) Underskalan Estetik avspeglar intresset för konstnärliga och estetiska uttryck. Intresset för det kulturella bottnar i behovet av inre stimulans och därmed benägenheten att vara öppen för och söka intryck som skänker den inre känslomässiga världen nya upplevelser. Här ingår uttryckssätt som poesi, musik, färg och form. på underskalan Fantasi Personer med genomsnittliga poäng har ett fantasiliv och en förmåga att föreställa sig abstrakta händelser, som är i nivå med de flesta andra. De har förmågan till fantasifullhet och ibland utvecklar de sina fantasier och dagdrömmar till detaljrika inre föreställningsvärldar även om det inte det tillhör vardagen. De är i grunden ganska jordnära och verklighetsförankrade och fokuserar vanligtvis på det som sker här och nu. på underskalan Estetik Personer med genomsnittliga poäng har ett intresse för konst och estetik som är i nivå med de flesta andra. De uppskattar vanligtvis vissa men inte alla kulturformer och ägnar en del av sin tillvaro åt att bejaka behovet av denna form av inre stimulans. De berörs av kulturella uttryck, men låter sig sällan dras med eller uppslukas helt och fullt. 20
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. COMPREHENSIVE PERSONALITY SERIES Känsloliv (OP3) Underskalan Känsloliv avspeglar hur mottaglig och uppmärksam man är på de egna känslostämningarna och för stämningar i omgivningen. Här avspeglas också i vilken utsträckning man uppfattar känslolivets variationer i styrka och rikedom och hur viktigt man anser att känslolivet är. Upplevelser (OP4) Underskalan Upplevelser visar hur villig man är att prova nya aktiviteter för att stimulera den inre känslovärlden. Sökandet efter inre upplevelser gör att vissa personer är öppnare för alla nya upplevelser som står till buds, medan andra personer är mer trogna sina vanor och inte i behov av lika mycket känslomässig stimulans. på underskalan Känsloliv Personer med genomsnittliga poäng är lika uppmärksamma på egna och andras känslostämningar som de flesta andra. De varken ignorerar eller framhäver egna och andras känslostämningar, utan visar i regel upp balanserade känslouttryck. De är tillräckligt uppmärksamma på andras känslor för att inte uppfattas som hårdhudade eller avskärmade och är heller inte extremt lyhörda med risk att övertolka omgivningens känslor. Balansen gör att känslolivet både hos personerna och omgivningen kan hanteras på ett nyanserat sätt och ges ett konstruktivt utrymme. Omgivningen uppfattar i regel att de uttrycker sig på en rimlig nivå, utan att vara varken avskärmade och oberörda eller överdrivet känslomässiga. på underskalan Upplevelser Personer med genomsnittliga poäng har ett behov av nya upplevelser som är i nivå med de flesta andra. De har inget emot det välkända, utan trivs bra med vanor och rutiner i vardagen. Det betyder dock inte att de systematiskt undviker att pröva nya saker, utan snarare på att det genomsnittliga behovet av känslomässig stimulans driver dem att söka nya upplevelser i lagom utsträckning. De söker sig således då och då till nya och oprövade aktiviteter, men inte med samma frekvens som hos personer med höga poäng. Omgivningen uppfattar personerna i regel som öppna för nya aktiviteter, metoder och arbetssätt, men inte som beroende av att ständigt förnya sig. 21
DESCRIPTIVE REPORT P3 sv-se. Tankestil (OP5) Underskalan Tankestil avspeglar graden av intellektuell nyfikenhet. Här ingår även mottagligheten för nya och ibland okonventionella idéer och villigheten att överväga dessa. Den intellektuella nyfikenheten uttrycks genom abstrakta filosofiska diskussioner, teoretiska resonemang och andra aktiviteter som stimulerar det egna intellektet. Anteckningar: Du har fått Höga poäng på underskalan Tankestil Personer med höga poäng är mycket intresserade och har ett stort behov av aktiviteter och sammanhang som ger intellektuell stimulans. De ägnar sig gärna och ofta åt intressen och aktiviteter som inbegriper filosofiska diskussioner, teoretiska resonemang och andra former av hjärngymnastik. De är beredda att ständigt överväga nya och ibland okonventionella idéer. Omgivningen uppfattar gärna de här personerna som analytiska och intellektuella. 22