Rabbalshede Kraft AB Årsredovisning 2010
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / AVSNITT / Innehåll Kalender Delårsrapport januari mars 2011 5 maj 2011 Delårsrapport januari juni 2011 15 juli 2011 Delårsrapport januari september 2011 1 november 2011 Bokslutskommuniké för 2011 Februari 2012 Årsstämma Årsstämma för verksamhetsåret 2010 kommer att hållas onsdag den 27 april 2011 kl 16.00 i RunAn, Chalmers Kårhus, Chalmersplatsen 1 i Göteborg. Kallelse till årsstämma kommer att utgå i vederbörlig ordning. Finansiella rapporter Årsredovisningar, delårsrapporter, pressreleaser med mera kan hämtas på Rabbalshede Krafts hemsida www.rabbalshedekraft.se De finns även tillgängliga på huvudkontoret i Rabbalshede. En tryckt årsredovisning kan beställas via e-post; info@rabbalshedekraft.se. Året i korthet 3 VD har ordet 5 Detta är Rabbalshede Kraft 6 Historik 9 50-talet parker i olika faser 10 Fyra parker i drift inom kort 12 Vindkraftsmarknaden 14 Elmarknaden 17 Aktien 20 Flerårsöversikt 22 Projektportfölj per 31 december 2010 23 Förvaltningsberättelse 26 Koncernens resultaträkning 30 Koncernens balansräkning 31 Koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser 32 Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital, hänförligt till moderbolagets aktieägare 32 Koncernens kassaflödesanalys 33 Moderbolagets resultaträkning 34 Moderbolagets balansräkning 35 Moderbolagets ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 36 Förändringar i moderbolagets eget kapital 37 Moderbolagets kassaflödesanalys 38 Noter till de finansiella rapporterna 39 Revisionsberättelse 64 Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer 65 Ordlista 67 2
rabbalshede KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / året i korthet / Året i korthet Nettoomsättningen ökade med 41 procent till 47 347 (33 461) tkr i jämförelse med föregående år. Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 48 477 (17 121) tkr och resultatet efter skatt till 6 845 ( 1 058) tkr. Bolagets tredje vindpark, Brattön i Munkedals kommun, invigdes i juni. Tillsammans med vindparkerna Hud och Kil i Tanums kommun producerade dessa tre 65 653 (42 360) MWh el som såldes till det genomsnittliga priset 468 (468) kr/mwh och elcertifikat för 246 (319) kr/mwh. I övriga rörelseintäkter redovisas ett nettoreslutat om 18 154 tkr från försäljningen till Göteborg Energi för rätten att uppföra tio verk i vindpark Töftedalsfjället som driftsätts successivt under våren 2011. Bygglov har beviljats och miljöanmälan godkänts för vindparkerna Dingle-Skogen, Ås och Hällevadsholm Väster i Munkedals kommun. Bygget av dessa parker beräknas inledas i år och medför då att parkerna preliminärt tas i drift 2012. Beslutet för vindpark Ås har dock överklagats, vilket kan leda till att bygget av denna park skjuts upp. Tanums kommun har tillstyrkt vindparkerna Sögårdsfjället och Skaveröd/Gurseröd, vilket är en förutsättning för att länsstyrelsen skall ge tillstånd enligt miljöbalken. Ett sådant tillstånd väntas under innevarande år varefter Bolaget kan ta beslut om byggstart. Vid årets slut fanns 14 parker i ansökningsfas med en sammanlagd effekt på cirka 655 MW. Det motsvarar tio gånger större kapacitet än vad Bolaget har tillgängligt när vindpark Töftedalsfjället tas i drift, vilket förväntas ske under våren 2011. Bolaget ansökte i december hos regeringen om att få bygga vindpark Lillhärdal Åndberg i Härjedalens kommun. Ansökan gäller en vindpark om maximalt 101 verk på cirka 303 MW. Rabbalshede Kraft erhöll som första vindkraftsbolag i Sverige både kvalitetscertifiering enligt ISO 9001 och miljöcertifiering enligt ISO 14001. Detta är ett led i strävan att implementera industriella processer i verksamheten från förprojektering av vindparker till drift och underhåll. Nyemitterade aktier har tecknats som ett led i ett tidigare beslutat incitamentsprogram varpå det egna kapitalet ökade med 9 650 tkr. Totalt tecknades 482 500 nya B-aktier. Rabbalshede Kraft har gått över till kalenderår som räkenskapsår från och med år 2010. Tidigare hade Bolaget brutet räkenskapsår juli juni. Förändringen häremellan gjordes genom det förkortade räkenskapsåret 1 juli 31 december 2009. För ökad jämförbarhet mellan år 2010 och 2009 redovisas till och med förvaltningsberättelsen föregående års siffror (inom parantes) med perioden 1 januari 31 december 2009. Nyckeltal Belopp i tkr Helår 2010 Helår 2009 Halvår 2009 Helår 2008/2009 jan 10 dec 10 räkenskapsår jan 09 dec 09 juli 09 dec 09 räkenskapsår Juli 08 juni 09 räkenskapsår Nettoomsättning 47 347 33 461 21 258 26 928 EBITDA 48 477 17 121 12 690 11 678 EBITDA-marginal, % 102,3 51,2 59,7 43,4 EBIT 26 135 2 851 4 241 179 EBIT-marginal, % 55,2 7,7 20,0 0,7 Soliditet, % 56 69 69 67 Installerad effekt vid årets slut, MW 38 23 23 15 Definition av nyckeltal sid 67. 3
rabbalshede KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / VD-ORD / För oss på Rabbalshede Kraft står den ekonomiska avkastningen i centrum när vi projekterar vindparker. 4
VD har ordet Avkastning i centrum Inom kort tar vi vår fjärde vindpark i kommersiell drift när Töftedalsfjället i Dals-Eds kommun invigs. Samtidigt pågår förberedelserna för nästa tre parker. Vid årsskiftet fanns hela 14 parker på sammanlagt cirka 655 MW i ansökningsfas. Det gör det möjligt att väsentligt öka utbyggnadstakten under 2011 och 2012. Bilder från den japanska katastrofen och de fyra havererade reaktorerna i kärnkraftverket Fukushima har än en gång intensifierat debatten om Sveriges energiframtid. Vi kan vara säkra på att de förnybara kraftslagen kommer att få en allt viktigare roll i både Sverige och i EU:s övriga 26 medlemsländer. Dels för att länderna har förbundit sig att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser fram till 2020. Dels för att försörjningstryggheten måste öka, alltså att EU:s stora beroende av importerad olja, gas och kol måste minska. I skrivande stund är vindkraft och biobränsleeldade kraftverk de enda förnybara kraftslagen i Sverige efter vattenkraft som är ekonomiskt försvarbara att bygga ut. För vindkraftens del gynnas denna utveckling av att kostnaden per producerad megawattimme el minskar. Från 1987 till 2006 sjönk produktionskostnaden för vindenergi till lands med upp emot 50 procent och har därefter fortsatt falla, vilket vi berör i marknadsavsnittet. Samtidigt anser vi att vindkraftens konkurrenskraft kommer att öka ytterligare genom att EU:s miljökrav gör kolkraft dyrare. Även kärnkraft kan komma att bli dyrare som följd av ökade säkerhetskrav efter katastrofen i Japan. För oss på Rabbalshede Kraft står den ekonomiska avkastningen i centrum när vi projekterar vindparker. Målet är att maximera det långsiktiga kassaflödet genom att välja rätt verk för varje park och placera dessa så gynnsamt som möjligt. Vi bygger parker med avsikt att förvalta dessa och leverera en avkastning som gynnar både våra nuvarande och framtida ägare. Ett bevis för den inriktningen är att vi redovisar ett positivt resultat för 2010, trots att fjolårets vindar endast gav cirka 80 procent av den möjliga produktionen ett normalår. Det skall sägas att även 2009 var ett år med svagare vindar än normalt medan det under inledningen av år 2011 tyder på bättre vindar än ett normalår. En bidragande orsak till det positiva resultatet är vår satsning på att införa industriella och kvalitetssäkrade processer i alla led, inte minst i drift och underhåll. Turbinleverantörerna garanterar en tillgänglighet på 95 97 procent när det blåser. I fjol nådde vi närmare 99 procents tillgänglighet. Några procentenheters skillnad kanske låter lite men har en betydande resultatpåverkan då marginalkostnaden för dessa extra megawattimmar är mycket låg. På sikt räknar vi med att satsningen på underhåll ger ännu större resultatpåverkan eftersom det även kan minska risken för längre driftsstopp. Efter vindpark Töftedalsfjällets invigning nu i maj står utbyggnaden av parkerna Dingle-Skogen, Ås och Hällevadsholm Väster på tur. Vid årsskiftet fanns dessutom 14 parker i ansökningsfas med en sammanlagd effekt på cirka 655 MW. Det motsvarar tio gånger större kapacitet än vad Bolaget idag har tillgängligt inklusive Töftedalsfjället. Vi avser alltså att öka utbyggnadstakten nu när de ekonomiska och miljömässiga omständigheterna är allt mer gynnsamma för vindkraft och i takt med att vi erhåller fler tillstånd samt säkerställer finansiering. Men för att uppnå vårt högt uppsatta mål om 1,5 TWh produktion med cirka 250 verk fordras ett betydande kapital. Det är bakgrunden till att vi länge flaggat för en börsnotering vid NASDAQ OMX och en samtidig nyemission. Ett bolag i vårt utvecklingsskede söker hela tiden nya möjligheter att säkerställa finansieringen och vi vill attrahera både industriellt och finansiellt kapital. Hittills har marknadsläget inte varit sådant att det underlättat en börsnotering. Nu prövar vi än en gång denna fråga utifrån en allt starkare konjunktur och nya omständigheter i världen men grundförutsättningarna är naturligtvis desamma, nämligen att en notering skall gynna både Rabbalshede Kraft och dess ägare på både kort och lång sikt. Det som under alla omständigheter gynnar Bolaget är medarbetarnas engagemang och framtidstro. Tack för det gångna året. Jag ser fram emot ett fortsatt spännande 2011. Thomas Linnard, VD Rabbalshede Kraft AB 5
rabbalshede KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / VERKSAMHETEN / Detta är Rabbalshede Kraft Rabbalshede Kraft projekterar, bygger och driver landbaserade vindparker, oftast i egen regi men även i samarbete med andra aktörer. En omfattande projektportfölj utgör grunden för tillväxt. Målet är att under 2015 uppnå en produktionskapacitet på 1,5 TWh per år, vilket motsvarar cirka 250 vindkraftverk. Ungt bolag i snabb tillväxt Rabbalshede Kraft är ett ungt bolag som idag driver tre vindparker och har en i provdrift. I tillägg arbetar företaget med fem vindparker som är under upphandling, 14 som är under ansökan, samt 30-talet parker under projektering och i förprojektering. Sammantaget arbetar Bolaget med 50-talet vindparker med potential att årligen producera cirka 3 TWh per år. Projektportföljen är dock under ständig utveckling då nya projekt kontinuerligt tillkommer samtidigt som något avyttras eller aldrig förverkligas. Det senare kan inträffa när exempelvis vindmätningar visar att det kan bli svårt att uppnå acceptabel lönsamhet. Intäkterna består främst av försäljning av egenproducerad el och av elcertifikat. Elmarknaden och elcertifikaten beskrivs närmare på sidorna 17 19. Därutöver erhålls intäkter från arbeten som utförs åt samarbetspartners. Ett exempel är vindpark Töftedalsfjället, som är under provdrift, där Bolaget äger elva vindkraftverk och Göteborg Energi tio. Rabbalshede Kraft har totalansvar för projektering, upphandling och byggnation och kommer tillsammans med Siemens att svara för drift och underhåll av de totalt 21 verken när vindparken i maj väntas övergå till reguljär drift. Organisationen fokuseras på lönsamhet Industriellt tänkande och industriella processer är implementerade i verksamhetens alla led från förprojektering till drift och underhåll av vindparker. Rabbalshede Kraft erhöll i maj 2010 som första svenska vindkraftsbolag både ISO 9001 kvalitetscertifikat och ISO 14001 miljöcertifikat. Certifikaten omfattar projektering, inköp, drift och underhåll samt försäljning av el. Bolagets avsikt med att optimera och kvalitetssäkra processer är att lägga grunden för en lönsam vindproduktion på både kort och lång sikt. Organisationen är i linje med detta uppdelad på fyra strategiskt viktiga kompetensområden: projektering, inköp, byggnation samt drift och underhåll. Under de kommande åren fortsätter Bolaget rekrytera inom främst drift- och underhållsorganisationen i takt med att fler parker tas i drift. Att till viss del sköta driften internt anser Bolaget leder till en förbättrad effektivitet och lägre driftskostnader. Det har bidragit till att tillgängligheten successivt ökat i de driftsatta vindparkerna. Under 2010 uppgick tillgängligheten till närmare 99 procent, vilket innebär att verken stått stilla endast drygt 1 procent av den möjliga drifttiden. De löpande kostnaderna är visserligen relativt begränsade under ett vindkraftverks ekonomiska livslängd, men varje procentenhet som tillgängligheten ökar bidrar markant till lönsamheten. Elpris kr/mwh 2010 kr 1 000 900 800 700 600 500 400 300 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Elcertifikat kr/mwh 2010 kr 350 13 929 325 304 315 307 300 290 275 268 270 7 847 253 250 6 347 232 225 2 847 6 000 1 000 700 2 000 200 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Antal 16000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Bolagets försäljningspris Spotpris Nord Pool Sålda elcertifikat (st) Spotpris elcertifikat Försäljningspris 6
Produktion och försäljning Under året producerade Bolagets tre parker 65 653 (42 360) MWh vilket gav en nettoomsättning om 47 347 (33 461) tkr. Brattön invigdes den 13 juni 2010. Denna vindpark redovisas alltså inte på helårsbasis. Den beräknade sammanlagda helårsproduktionen uppgår till 90 000 MWh vid ett normalt vindår. Enligt SMHI har 2010 varit det kallaste året i Sverige sedan 1987 med mindre andel väst- och sydvästvindar än normalt, vilket medfört en lägre produktion än förväntat. Det genomsnittliga priset för el och elcertifikat uppgick till 714 (787) kr/mwh, varav elpriset utgjorde 468 (468) kr/mwh och elcertifikatpriset 246 (319) kr/mwh. Försäljningen av el sker över den nordiska elbörsen Nord Pool och hanteras av mäklare. För att parera kortsiktiga fluktuationer i elpriset säljs el på termin (benämns även säkring), vilket innebär att kontrakt tecknas om försäljning vid senare tillfällen till priser som fastställs vid teckningstillfället. Under 2010 har 70 procent av elproduktionen sålts på termin och resterande 30 procent har sålts på spotmarknaden. Även försäljningen av elcertifikat hanteras av mäklare och sker på termin. Vision, mål och strategi Vision Rabbalshede Kraft skall vara en ledande aktör på den svenska marknaden i övergången till klimatvänlig och långsiktigt hållbar energiproduktion. Mål Rabbalshede Krafts mål är att i egen regi eller i samverkan med andra aktörer driftsätta 250 verk till och med år 2015. Detta motsvarar en produktion på cirka 1,5 TWh el per år. Finansiella mål Bolagets övergripande mål är att avkastningen på sysselsatt kapital före skatt skall uppgå till lägst 10 procent per år. Ramen för investeringsbeslut är en avkastning på totalt investerat kapital före skatt om minst 10 procent mätt som IRR. Soliditeten på koncernnivå skall vara minst 25 procent. Vid investering av nya projekt skall extern finansiering uppgå till maximalt 75 procent. Skuldtjänstkvoten, mätt som EBITDA som andel av räntebetalningar plus låneamorteringar, skall överstiga 1,25 gånger. Produktionsutfall MWh 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Juli Sep 2009 Okt Dec 2009 Jan Mar 2010 Apr Jun 2010 Juli Sep 2010 Okt Dec 2010 Strategi Bolaget avser att expandera snabbt och fokuserar därför verksamheten på fyra strategiskt viktiga kompetensområden: projektering, inköp, byggnation samt drift och underhåll. Grunden för en lönsam produktion är bra vindförhållanden. Bolagets projektportfölj består därför av projekt med bra vindlägen. Dessa är i huvudsak belägna i Västra Götaland. Rabb alshede Kraft har implementerat väl genomarbetade processer och rutiner för projekteringsarbetet och fortsätter kontinuerligt utveckla projektportföljen. Inom områdena inköp och byggnation har Bolaget rutiner för att säkerställa att investeringar görs i verk som optimerar produktionen per investerad krona i varje enskild park, samt att leverans sker enligt Bolagets tidsplan. Bolaget strävar efter den högsta möjliga tillgängligheten i produktionen och har därför prioriterat uppbyggnaden av en egen drift- och underhållsorganisation. Total produktion Beräknad produktion justerad efter säsongsvariationer 7
rabbalshede KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / verksamheten / Varierande vindar avgör produktionen Mindre andel väst- och sydvästvindar än normalt präglade året 2010 enligt SMHI vilket medförde en lägre produktionsnivå än förväntat. Bolaget redogör kvartalsvis för produktionen ned på parknivå för att skapa förståelse för hur vindstyrkan kan variera jämfört med ett normalår. Hur det blåst under ett år eller ett kvartal är alltså viktig kunskap för att korrekt bedöma ett vindkraftsbolags redovisning. Ett genomsnittligt vindår baseras på tio års vindmätningar. Avvikelserna från ett normalår kan vara betydande och under vissa perioder så stora som plus/minus 20 procent. Cirka 60 procent av en normal årsproduktion fås under vinterhalvåret oktober till mars. Produktionsutfall och därmed resultat bör därför bedömas över en betydligt längre tid. Turbulens, vindstötar och virvlar påverkar produktionen negativt och utsätter dessutom verken för påfrestningar som kan förkorta livslängden på lager och andra komponenter. Verk byggs därför aldrig direkt i skogsterräng, utan på platåer så att naven kommer så högt som möjligt från den omgivande marken. Det ger mindre turbulens samtidigt som medelvinden är starkare på högre höjder. Säsongsvariationer jan mar, 28% apr jun, 22% jul sep, 20% okt dec, 30% Finansiering och lönsamhetskalkyler Ett vindkraftverk skrivs av på 20 år och den ekonomiska livslängden bedöms uppgå till minst 20 år bland annat beroende på typ av verk och placering. Finansieringen sker per projekt och extern finansiering via banklån skall uppgå till maximalt 75 procent. Hur finansiering upphandlas liknar i stort en vanlig inköpsprocess med offertförfrågningar, urval och förhandling. Samtliga vindparker, förutom Hud, ägs genom separata bolag med enskilda finansieringsupplägg. Seniora lån kan således erhållas för varje projekt då banken tar tillgångarna i varje sådant separat bolag som säkerhet för lånen. För att erhålla lån och kunna lägga bindande beställningar krävs ett tillgängligt eget kapital, vilket innebär att likvida medel från tid till annan kan komma att uppgå till betydande belopp. Detta innebär att ytterligare emissioner kan komma att genomföras under de kommande åren. För att få tillgång till hela kapitalmarknaden planerar därför Bolaget en börsnotering av Bolagets aktier. Kravet Rabbalshede Kraft ställer på en vindpark är att avkastningen på totalt eget kapital skall uppgå till minst 10 procent före skatt, mätt som IRR. Den avgörande faktorn för att etablera en vindpark är de rådande vindarna som utgör råvaran i elproduktionen. Årsmedelvinden i Bolagets projektportfölj uppgår till omkring 6,5 7,5 m/s, vilket anses gott. En annan faktor av stor ekonomisk betydelse är anslutningen till elnät. Om avståndet är stort till närmsta lämpliga nät eller om nätet behöver förstärkas kan det försena eller omöjliggöra en investering. Rabbalshede Kraft kan sälja hela eller delar av projekterade vindparker, om det anses gynna Bolagets resultat och ekonomiska ställning. Diagrammet visar hur en normal årsproduktion från vindkraft fördelar sig över årets kvartal baserat på statistik över historiskt genomsnittliga vindar i Sverige. Källa: Scandem Organisation Organisationen är uppdelad på fem områden; centrala funktioner, projektering, inköp, byggnation samt drift och underhåll. Under året växte den från 18 till 25 anställda. Bland annat har en inköpsansvarig rekryterats som ingår i ledningsgruppen. Bolagets inköpsprocess syftar till att säkerställa att upphandling och inköp medför bästa möjliga totalekonomi över vindkraftverkens livslängd. En Business Controller har anställts som arbetar med analyser till grund för investeringsverksamheten och med vidareutveckling av koncernens ekonomistyrning. Medelåldern i Bolaget var vid utgången av året 41 år. 40 procent av de anställda var kvinnor. VD Stödfunktioner Ekonomi/finans HR, Miljö & Kvalitet Marknad/IR/IT Projektering Inköp Byggnation Drift & underhåll 8
rabbalshede KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / historik / Historik 2005/06 Entreprenören Ingemar Ung bildade Rabbalshede Kraft AB. 2006/07 Tre nyemissioner genomfördes som totalt inbringade 96 Mkr för finansiering av de tio första vindkraftverken och projektering av nya vindparker. 2007/08 Tillstånd erhölls för vindparkerna Hud och Kil i Tanums kommun samt för projekt Brattön i Munkedals kommun. Rabbalshede Vindenergi AB förvärvades. Därmed övertogs åtskilliga vindkraftsprojekt. Ytterligare nyemissioner om sammanlagt 252 Mkr genomfördes. 2008/09 Vindpark Hud i Tanums kommun driftsattes. Tillstånd för projekt Töftedalsfjället i Dals Eds kommun och Årjäng NV i Årjängs kommun vann laga kraft. Kreditramar tecknades med Swedbank och DnB NOR. Juli december 2009 Bolagets andra vindpark, Kil, togs i drift i augusti. Rätten att uppföra 10 av 21 verk i vindpark Töftedalsfjället i Dals-Eds kommun avyttrades till Göteborg Energi. Tillståndsansökningar för fem nya parker med en samlad effekt på 109 MW lämnades in. Genom en nyemission i december tillfördes Bolaget 138 Mkr och hade därefter 1 052 aktieägare. 2010 Ansökningshandlingar lämnades in för projekten Brattön-Sälelund, Kyrkeröd, Lursäng, Ulvås, Årjäng NO, Årjäng SV, Årjäng NV, Forshälla, Lillhärdal Åndberg, Hällevadsholm Väster samt Vävra Berg. Den sammanlagda effekten för de elva projekten omfattar 580 MW. Kvalitetscertifikatet ISO 9001 och miljöcertifikatet ISO 14001 erhölls för rutiner och processer kring projektering, inköp, drift och underhåll av vindparker samt försäljning av el. Den tredje vindparken invigdes i juni, Brattön i Munkedals kommun. Bygglov beviljades och miljöanmälan godkändes för vindparkerna Dingle-Skogen, Ås och Hällevadsholm Väster i Munkedals kommun. Beslutet om Ås överklagades. Ansökan inskickad till regeringen om att bygga vindpark Lillhärdal Åndberg i Härjedalens kommun med upp till 101 verk med en samlad effekt på 303 MW. Som ett led i ett incitamentsprogram tecknades aktier som tillförde ett eget kapital på 9,7 Mkr. Affärsrelationer Leverantörer Vindkraftverk Upp till 75 procent av den totala investeringen i en vindpark finansieras via banklån. Finansiärer Försäljning av el Merparten av elen säljs med hjälp av mäklare via den nordiska elbörsen Nord Pool för att sedan säljas vidare till elkonsumenterna av marknadens elleverantörer. Under 2010 producerades 65 653 MWh, vilket är 55 procent mer än föregående år. Andelen el som säljs på termin (prissäkras) uppgick till 70 procent. Aktörer i försäljningsledet Elmäklare (Scandem) Elbörs (Nord Pool) Elleverantörer (elhandelsbolag Slutkunder Elkonsumenter i hushåll, näringsliv och offentlig sektor Byggtjänster Rabbalshede Kraft Markägare Försäljning av elcertifikat Elcertifikatsmäklare (Svensk Kraftmäkling, ICAP Energy) Större företag med egen handel i el En industriellt etablerad inköpsprocess garanterar bästa möjliga totalekonomi över vindparkernas livslängd. Bolaget är inte låst till enskilda leverantörer inom något område. Rabbalshede Kraft har egen kompetens för att leda projektering, inköp, byggnation samt drift och underhåll. I övrigt köps tjänster in och personal kontrakteras eller hyrs. Vid upphandling av vindkraftverk tas anbud in från cirka fem till tio leverantörer. Hittills har verk köpts från Nordex, Enercon och Siemens. Viktiga leverantörer är även nätägarna. Vindparkerna uppförs på arrenderad mark med en andel av vindparkens årliga elproduktion som ersättning till markägaren. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stöd för att gynna utbyggnaden av elproduktion från förnybara källor. Rabbalshede Kraft får ett certifikat för varje producerad MWh som sedan säljs vidare av elcertifikatsmäklare. Köpare är alla svenska elleverantörer och vissa större elanvändare. Dessa är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en andel (kvot) av elförsäljningen respektive användningen. 2010 2012 uppgår kvoten till 17,9 procent. Elkonsumenten betalade cirka 6 öre i elcertifikatavgift per kwh under 2009 varav cirka 0,9 öre gick till producenter av vindkraft enligt Svensk Vindenergi. Tillkommer försäljning av så kallade ursprungsrättigheter, ett frivilligt avtal mellan producenter och elförbrukare. Även dessa säljs via mäklare. 9
rabbalshede KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / verksamheten / 50-talet parker i olika faser Ett vindkraftsprojekt består av ett markområde där vanligen 5 till 20 vindkraftverk planeras och som bildar en vindpark. Projektet börjar med att markägare kontaktas och pågår fram till dess att vindparken driftsätts. Per 31 december 2010 hade Bolaget cirka 50 parker i fem olika faser från förprojektering till drift och underhåll. Fram till idag har Rabbalshede Kraft fokuserat utbyggnaden av vindparker till Västra Götaland där nära halva projektportföljen är belägen. Ett starkt nätverk i området har möjliggjort att Bolaget kunnat bygga ett förtroendefullt förhållande till markägare, kommuner och lokala intressenter. Erfarenheterna från parkerna Hud, Kil och Brattön samt Töftedalsfjället under driftsättning, lägger en stark grund för pågående och kommande projekteringar i övriga landsdelar. För att få till stånd etableringar i de bästa vindlägena arbetar Bolaget med projektering över hela landet. Under året har en stor andel parker gått från projekteringsfas till nästa fas, ansökan. Närmare bestämt 10 parker med 196 vindkraftverk och en sammanlagd effekt på 548 MW. Att etablera en vindpark från inledande förstudie till driftsättning tar ofta fyra till sju år. Ett grundligt förarbete är avgörande för att ett projekt skall bli lönsamt och för att minimera riskerna. De fem projektfaserna beskrivs nedan. 2. Projektering I många kommuner har arbetet med att ta fram vindbruksplaner i form av tillägg till översiktsplaner slutförts. Bolaget följer kommunernas planering noga under förprojektering och projektering. Meteorologiska kartor och historisk vindstatistik analyseras för att identifiera optimala lägen. En noggrannare analys av potentiella stötestenar genomförs. Hit räknas lokalt motstånd samt motstående miljö- och kulturvärden. Därefter genomförs samråd med berörda myndigheter, intresseorganisationer och andra sakägare samt vindmätningar med mast och SODAR under ett till två års tid. Den viktigaste faktorn för att uppnå lönsamhet i ett projekt är goda vindförhållanden då elproduktionen ökar exponentiellt med vindstyrkan. En medelvind från cirka 6,5 m/s mätt i vindkraftverkets navhöjd, i kombination med minimal turbulens, ger som regel god avkastning vid nuvarande prisnivåer på el och elcertifikat. Förutsättningarna för vägbyggen och nätanslutning undersöks då detta ofta utgör en betydande andel av investeringen. Därefter upprättas ansökan, vilken innefattar samrådsredogörelse, miljökonsekvensbeskrivning, eventuella arkeologiska undersökningar, naturvärdesbedömningar och andra utredningar. 1. Förprojektering Antal parker: ~13 Antal verk: ~ 91 Kapacitet: ~ 244 MW 0,5 år 2. Projekteringsfas Antal parker: ~ 17 Antal verk: ~ 105 Kapacitet: ~ 288 MW 0,5 1,5 år 1. Förprojektering Majoriteten av Bolagets projekt i denna fas finns i sydvästra Sverige. Av konkurrensskäl kommuniceras inte några lokaliseringar förrän samtliga delar i förprojekteringen är avslutade. De grundläggande förutsättningarna för uppförande av en vindpark analyseras som markförhållanden, vindläget utifrån vindkartor och om det finns motstående intressen. Kostnaderna för elanslutning uppskattas. Arrendekontrakt tecknas med markägare då samtliga vindparker uppförs på arrenderad mark. Ersättningen är normalt kopplad till elproduktionen och betalas som en andel av vindparkens omsättning. Intresset att arrendera ut mark för vindkraftsparker är stort bland markägare då det erbjuder en möjlighet att öka avkastningen på marken. Rabbalshede Kraft får löpande förfrågningar från intresserade markägare. 3. Projekt i ansökningsfas Antal parker: 14 Antal verk: ~ 240 Kapacitet: ~ 655 MW 1 2 år 3. Ansökan Parker som består av upp till sex vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 150 meter kräver anmälan enligt miljöbalken och bygglov enligt plan- och bygglagen och prövas av kommunen. Parker med två eller fler vindkraftverk med en totalhöjd på över 150 meter, alternativt sju eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 120 meter, är tillståndspliktiga enligt miljöbalken och prövas av länsstyrelsen. Innan miljötillstånd beviljas krävs att kommunen tillstyrker etableringen. Anmälnings- eller tillståndsprocedurerna kan komma att bli relativt långdragna på grund av överklaganden från berörda sakägare. I syfte att förenkla och förkorta ansökningsprocessen för vindkraftverk trädde en lagändring i kraft från 1 augusti 2009. Tillståndsprocessen har förenklats men det nya regelverket har i flera fall bidragit till förlängda ansökningstider. Detta beskrivs i avsnittet om vindkraftsmarknaden på sidan 14. En ytterligare regelförenkling är att nätägare kan få bygga det interna elnätet i en vindpark utan tillstånd (nätkoncession). 10
4. Upphandling Fokus i denna fas ligger på upphandling av verk, annan teknik, el- och entreprenadarbeten samt finansiering. Avtal upprättas också med nätbolag. Vindmätningarna analyseras grundligt vilket ger underlag för investerings- och lönsamhetskalkyler. Bolagets krav är en avkastning på totalt investerat kapital före skatt på minst 10 procent för varje enskild park. En industriellt etablerad inköpsprocess tillämpas vid upphandling av verk, entreprenadarbeten och vindmätningsutrustning. Det säkerställer bästa möjliga totalekonomi över vindkraftsverkens livslängd. Endast de leverantörer som bedöms uppfylla Bolagets krav ombeds lämna offert som förutom ekonomiska villkor och tekniska parametrar skall innefatta rutiner för verifiering av kritiska egenskaper, garantier, tillgänglighet, service med mera. Finansieringsprocessen liknar i stort inköpsprocessen med offertförfrågningar, urval och förhandlingar. Mer om finansiering på sidan 8. 6. Drift och underhåll Rabbalshede Kraft har idag tre vindparker i kommersiell drift; Brattön I i Munkedals kommun samt Hud och Kil i Tanums kommun. En vindpark börjar generera intäkter efter cirka tre månaders provdrift. De löpande kostnaderna för ett vindkraftverk är relativt begränsade under dess livslängd. Varje verk följer en service- och underhållsplan och övervakning av driften sker på distans av både leverantören och Rabbalshede Kraft. Leverantörerna erbjuder en garanti under verkens första år, servicepaket utöver garantin och därefter förlängda serviceavtal. En egen drift- och underhållsorganisation har byggts upp som idag är en strategisk kärnkompetens i Bolaget med ansvar för processer som är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001. Syftet är att uppnå en högre tillgänglighet än vad turbintillverkarna kan erbjuda i sina serviceavtal. Under 2010 uppgick tillgängligheten i driftsatta verk till närmare 99 procent. Driftsorganisationen tar även ansvar för partners vindkraftverk tillsammans med leverantörer. Vindpark Töftedalsfjället är det första exemplet på detta. 4. Projekt i upphandlingsfas Antal parker: 5* Antal verk: 27 Kapacitet: ~ 67 MW 5. Projekt i byggfas Antal parker: 1 Antal verk: 11 Kapacitet: ~ 25 MW 6. Vindparker i drift Antal parker: 3 Antal verk: 16 Kapacitet: 38 MW 20 25 år cirka 1 år 1 2 år 4 7 år 5. Byggnation Denna fas inleds med förarbeten av mark och byggande av vägar som skall tåla skrymmande laster upp till 45 ton. Entreprenörer anlitas för markarbeten medan turbinleverantörerna står för resningen av vindkraftverken. Leverantörerna ansvarar även för verken fram till att testdriften avslutas. Elanslutning utförs av de elbolag som äger intilliggande nät och bekostas av Rabbalshede Kraft. Vindpark Töftedalsfjället i Dals-Eds kommun är i provdift men beräknas tas i kommersiell drift i maj och kommer då att gå från Byggnation till nästa fas, Drift och underhåll. Senare i år kan beslut tas om att tre parker i Munkedals kommun skall flyttas över från Upphandlings- till Byggfas. Dessa är Dingle-Skogen, Ås och Hällevadsholm Västers som kommer att hanteras som en enda park under byggnation och elanslutning. Dessa kan i så fall preliminärt vara i drift 2012. * Rabbalshede Kraft har i februari 2011 avyttrat sin del i vindpark Tolvmanstegen. Avveckling När ett vindkraftverk inte längre är lönsamt monteras det ned och säljs på en andrahandsmarknad eller skrotas. Betongfundamentet rivs eller täcks över. I en studie från Svensk Vindenergi i samarbete med Energimyndigheten beräknas avvecklingskostnaden till cirka 700 000 kr för ett verk på 2 MW. Det motsvarar drygt 2 procent av en investeringskostnad på 33 Msek eller 0,7 öre/kwh efter 20 år med 2 500 timmars årlig fullasttid. Detta är mycket lägre än för andra energislag. Källa: Vindkraftverk kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning. Februari 2009. 11
rabbalshede KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / verksamheten / Fyra parker i drift inom kort I maj 2010 togs en tredje park i drift. Den fjärde vindparken tas i drift våren 2011 vilket ökar Rabbalshede Krafts produktionskapacitet med 75 procent. DRIFTFAS Hud Antal verk 6 Kapacitet 15 MW Produktion 2010 32 790 MWh Beräknad produktion 36 000 MWh Driftstart Juni 2008 Brattön I Antal verk 6 Kapacitet 15 MW Produktion 2010* 17 582 MWh Beräknad produktion 34 000 MWh Driftstart Juni 2010 * Halvår UPPHANDLING Hällevadsholm Väster Antal verk 2 Kapacitet ~ 5 MW Uppskattad produktion 12 000 MWh Förväntad driftstart 2012 Bolagets första vindpark i drift med sex 2,5 MW verk från Nordex. Hud i Tanums kommun var den första landbaserade parken i Sverige med 100 meter höga torn. Kil Antal verk 4 Kapacitet 8 MW Produktion 2010 15 281 MWh Beräknad produktion 20 000 MWh Driftstart Augusti 2009 Parken i Munkedals kommun har bygglov för tio verk men på grund av begränsningar i elnätet har hittills sex 2,5 MW verk från Nordex byggts. Resterande fyra avvaktar utbyggnad av nätet. BYGGFAS Töftedalsfjället Antal verk 11 Kapacitet 25 MW Uppskattad produktion 68 000 MWh Driftstart Våren 2011 Munkedals kommun har beviljat bygglov och godkänt miljöanmälan. Vindmätningar, byggnation och elanslutning samordnas med närliggande Dingle-Skogen och Ås. Möjlighet för ytterligare ett vindkraftverk i vindpark Hällevadsholm Väster undersöks. Bygglov har sökts för ett tredje verk i Tanums kommun. Dingle-Skogen Antal verk 6 Kapacitet ~ 15 MW Uppskattad produktion 36 000 MWh Förväntad driftstart 2012 Kil i nordvästra delen av Tanums kommun består av fyra 2,0 MW verk från Enercon. Töftedalsfjället i Dals-Eds kommun är Dalslands första vindpark och består av 21 2,3 MW verk från Siemens varav elva ägs av Rabbalshede Kraft och tio av Göteborg Energi. Första verken togs i provdrift i februari 2011. Byggtillståndet omfattar 25 verk. Munkedals kommun har beviljat bygglov och godkänt miljöanmälan. 12
Ås Antal verk 6 Kapacitet ~ 15 MW Uppskattad produktion 36 000 MWh Förväntad driftstart 2012 Brattön II Antal verk 4 Kapacitet ~ 10 MW Uppskattad produktion 20 000 MWh Förväntad driftstart 2014 Sögårdsfjället Antal verk 10 Kapacitet ~25 MW Uppskattad produktion 67 000 MWh Munkedals kommun har beviljat bygglov och godkänt miljöanmälan. Beslutet har överklagats. Begränsningar i elnätet medför fördröjningar. Under väntetiden har en ansökan om högre verk med totalhöjd upp till 180 meter och ytterligare tio verk lämnats in till länsstyrelsen. Området är beläget i Munkedals kommun. Tanums kommun har tillstyrkt vindparken vilket är en förutsättning för att länsstyrelsen skall kunna ge tillstånd enligt miljöbalken. Skaveröd/Gurseröd Antal verk 11 Kapacitet ~27 MW Uppskattad produktion 72 000 MWh Årjäng NV Antal verk 9 Kapacitet ~ 22 MW Uppskattad produktion 50 000 MWh Förväntad driftstart 2012/2013 ANSÖKAN* Lillhärdal Åndberg Antal verk 101 Kapacitet ~ 303 MW Uppskattad produktion 770 000 MWh Tanums kommun har tillstyrkt vindparken vilket är en förutsättning för att länsstyrelsen skall kunna ge tillstånd enligt miljöbalken. Ny ansökan för verk med totalhöjd upp till 180 meter inlämnad. Härjedalens kommun antog i november 2010 en vindkraftplan där Åndberg inte ingår. Rabbalshede Kraft har i december 2010 ansökt hos reg e- ringen om att få bygga parken. Ansökan innefattar även alternativ om 71 respektive 23 verk. Brattön-Sälelund Antal verk 10 Kapacitet ~25 MW Uppskattad produktion 58 000 MWh * Bolaget har ytterligare tio vindparker under ansökan. Tillståndsansökan är inlämnad till Länsstyrelsen i Västra Götalands län i november 2010. Munkedals kommun har tillstyrkt vindparken som inklusive näraliggande Brattön II har en samlad effekt om 35 MW. Kommunens beslut är en förutsättning för att länsstyrelsen skall kunna ge tillstånd enligt miljöbalken. 13
rabbalshede KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / marknad / Vindkraftsmarknaden Vindkraften har en central roll i den svenska regeringens satsning på förnybar elproduktion fram till 2020. Bakgrunden är att vindkraft bedöms ha störst potential bland alla förnybara kraftslag. Utbyggnaden har gått snabbt de senaste åren och 2011 bedöms bli ytterligare ett rekordår. Vindkraftens roll i svensk energipolitik Den svenska energi- och klimatpolitiken har under de senaste decennierna utvecklats i ett allt intimare samarbete inom EU där medlemsstaterna kommer överens om både gemensamma och nationella mål. När det gäller utvecklingen av förnybar energi skärptes det svenska målet 2009 i regeringens proposition om energi- och klimatpolitik 1. Där fastslogs att andelen förnybar energi år 2020 skall uppgå till minst 50 procent av den totala energianvändningen mot 40 procent 2002. 2009 hade andelen enligt Energimyndigheten ökat till 45 procent. För att uppnå 50-procentsmålet till 2020 har vindkraften tilldelats en central roll i satsning på förnybar elproduktion och om detta råder en enighet mellan regeringen och oppositionen. Bakgrunden är att tillväxten i andra förnybara kraftslag som vattenkraft och biobränsleeldning väntas bromsa in i Sverige. Den förnybara kraftkälla som bedöms ha störst utbyggnadspotential innevarande decennium är vindkraft, vindpotentialen är större än i många andra EU-länder som exempelvis Tyskland på grund av en förhållandevis liten utbyggnad och glest befolkade landområden med goda medelvindar, denna industri som beskrivs nedan har uppnått en global storlek och en mognadsgrad som bidragit till att priset per producerad kilowattimme kontinuerligt sjunkit och väntas fortsätta sjunka, samarbetet inom EU kring förnybar energi skall också bidra till att öka försörjningstryggheten, alltså minska unionens stora beroende av importerad gas och olja. Nedan beskrivs dessa drivkrafter i marknaden närmare. Fortsatt utbyggnad till 2020 krävs Medlemsländerna inom EU har sinsemellan varierande målnivåer och olika stödformer för att gynna framväxten av förnybar energi. I Sverige infördes 2003 elcertifikat, ett marknadsbaserat stödsystem som beskrivs på sidan 19. Fortfarande finns en stor teoretisk potential inom vattenkraft men riksdagsbeslut omöjliggör annat än en marginell utbyggnad. Inom biobränslekraft är hindren övervägande kommersiella, främst att underlaget för fortsatt utbyggnad av kraftvärmeverk som producerar både el och fjärrvärme bedöms som minskande. Däremot bedöms utrymmet för utbyggnad av vindkraft vara mycket stort. Dock inte upp till de 30 TWh i årlig produktion som regeringens så kallade planeringsram anger. I propositionen nämnd ovan fastslogs denna ram till år 2020. Den har främst tillkommit för att vindparker skall få hög prioritet i kommunernas och länsstyrelsernas beslut om markanvändning. En tydligare bild av den roll som regeringen ger vindkraften kan utläsas ur bakgrundsmaterialet till nytt svenskt-norskt elcertifikatsystem som väntas träda i kraft från 1 januari 2012. I Sverige förväntas produktionen av förnybar el öka med med 13,2 TWh mellan 2012 2020 och i Norge med lika mycket under samma tidsperiod. Merparten av detta väntas komma från landbaserad vindkraft i bägge länderna. Snabb tillväxt i Sverige 2010 och 2011 Under 2010 ökade vindkraftsproduktionen med cirka 1 TWh till 3,5 TWh vilket motsvarar 2,4 procent av elförbrukningen i Sverige. Under året installerades 304 nya verk med en samlad effekt på 603 MW, vilket är den största årliga utbyggnaden hittills enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi. Motsvarande siffra för 2009 var 512 MW vilket även det var en ny toppnotering jämfört med tidigare år. I slutet av fjolåret fanns 1 720 verk i drift med en total effekt på 2 163 MW. Prognosen för 2011 pekar enligt Svensk Vindenergi på att det återigen blir ett rekordår. Vid prognostillfället 17 februari fanns beställningar på totalt 319 vindkraftverk med en samlad effekt på 676 MW för uppsättning under 2011. På världsnivå hamnar Sverige på tionde plats vad gäller tillväxt under fjolåret mätt i installerad effekt. Det visar statistik från Global Wind Energy Council som presenteras nedan. I förhållande till folkmängd installerade dock Sverige betydligt mer vindkraft 2010 än något av de nio största länderna på listan. I Energimyndighetens senaste kortsiktsprognos för Sverige beräknas vindkraftsproduktionen 2012 uppgå till 6 TWh mot 3,5 TWh i fjol. 2 1 Prop 2008/09:163 2 ER 2010:28 14
Sverige under genomsnittet bland EU-länder Trots en snabb tillväxt i Sverige under de senaste åren ligger Sverige långt efter en rad EU-länder när det gäller vindkraftens andel av elproduktionen. Förklaringen är främst utbyggnaden av 12 kärnreaktorer som ledde till ett överskott på el och låga elpriser under många år vilket bromsade in den satsning på vindkraft som inleddes under 1970 talet. Detta avspeglas i EU-ländernas vindstatistik. Ännu finns inga officiella siffror för 2010 på EU-nivå men branschorganisationen EWEA har gjort en beräkning som baseras på den installerade vindkapaciteten i alla 27 medlemsstaterna och hur mycket el som kunde ha produceras om det blåst som under ett normalt vindår och alla verk varit i drift hela året. 1 Enligt denna beräkning ser det ut som följer: Danmark är Europas ledande vindkraftsland med en andel på 24 procent av elförbrukningen. Därefter kommer Spanien med 14,4 procent, Portugal 14 procent, Irland 10,1 procent och Tyskland 9,4 procent. Genomsnittet för EU uppgick till 5,3 procent. Enligt denna beräkning hamnade Sverige på tionde plats bland medlemsstaterna 2010 med vindkraft som under ett normalår skulle svara för 3,2 procent av elförbrukningen, alltså under EU-snittet och inte ens en sjundedel mot Danmark. Snabb global tillväxt Medan tillväxten av vindkraft ökade i Sverige under fjolåret skedde en viss inbromsning inom EU och globalt, om än från en hög nivå. Inom EU installerades 15 gånger mer vindkraft än i Sverige i fjol räknat i effekt, det vill säga 9 300 MW, och därmed växte den samlade effekten till 84 000 MW mot slutet av året. Det är tio procent mindre än 2009, vilket främst drabbade utvecklingen av Så mycket el producerar vindkraften i Sverige TWh 7 landbaserade vindparker. Installationerna till havs ökade med hela 51 procent om än från en låg nivå. De största minskningarna skedde i Spanien, Tyskland och Storbritannien. På global nivå var 2009 ett rekordår när vindkraft motsvarande 38 610 MW togs i drift. I fjol minskade sedan investeringarna mätt i effekt med 7 procent, enligt Global Wind Energy Council. 2 I slutet av 2010 uppgick den installerade effekten i världen till 194 400 MW. Tillväxten drevs främst av länder utanför Europa och Nordamerika. Kina svarade ensamt för nästan halva tillväxten i fjol. Med 42 300 MW installerad effekt i landet är nu Kina världens största vindkraftsnation tätt följt av USA och med Tyskland, Spanien och Indien på tredje, fjärde och femte plats. Andra länder i snabb tillväxt är Brasilien och Mexiko. Ökad försörjningstrygghet Förnybar energi stod för cirka 10 procent av energiförbrukningen inom EU under 2008 och förväntas 2020 svara för det dubbla, 20 procent. Detta mål sattes upp av både klimatskäl och för att EU vill minska medlemsländernas växande beroende av importerad olja, gas och kol. Om inget görs kommer unionens import av fossilbränslen att öka från dagens 50 procent av den totala energiförbrukningen till 65 procent 2030. Gasimporten stiger från 57 till 84 procent och oljan från 82 till 93 procent av det totala gas- respektive oljebehovet. Resterande kommer främst från Nordsjön där både olje- och gaskällor nu sinar. 3 En sådan utveckling ökar de politiska och ekonomiska riskerna anser EU-kommissionen. Ryssland är den sammantaget största exportören av gas, kol och olja till EU och unionens beroende av den stora grannen i öster väntas öka. Hittills har försöken att minska importberoendet inom EU alltså gett magra resultat. Nu väntas EU öka satsningarna och i ett strategidokument från november 2010 utlovar kommissionen ett antal konkreta förslag under de kommande 18 månaderna för att främja förnybar energi och minska beroendet av importerade energiråvaror. 6 5 4 3 2 1 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Svensk vindkraft har vuxit snabbt på några få år. År 2011-12 är Energimyndighetens prognos. 1 EWEA Annual Statistics 2010 2 www.gwec.net 3 Energy Policy For Europe 2011 15
rabbalshede KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / marknad / Kostnadsutveckling Expansionen på vindkraftsmarknaden de senaste årtiondena har drivit på den tekniska utvecklingen. Trenden går mot större turbiner som producerar mer el i ett givet vindläge. Det ökar kostnadseffektiviteten vilket är viktigt eftersom vindkraft är mer kapitalintensiv än elproduktion från fossila bränslen. Den mest intressanta trenden är utvecklingen av verk för lönsam produktion i sämre vindlägen. Dagens verk kan alltså utnyttja svagare vindar än tidigare konstruktioner och klarar hårdare blåst. Betydelsefullt är att tornen blir allt högre och numera ibland även överstiger 100 meter vilket innebär starkare medelvind än på lägre nivåer samt mindre skadlig turbulens och därmed högre produktion. På många håll i världen utvecklas alla ingående komponenter som styrning, nätanslutning med mera. Samma utveckling pågår kring produktionsmetoder så att turbiner, blad och torn kan tillverkas till lägre kostnader. Mellan 1987 2006 sjönk produktionskostnaden för vindenergi till lands med upp emot 50 procent och har därefter fortsatt falla. 1 Vidare citerar samma studie EU-kommissionen som också förutspår ett fortsatt prisfall fram till 2030. FN-organet UNEP skriver i en annan studie att priset på turbiner väntas fortsätta sjunka i takt med att branschen utvecklas och konkurrensen mellan tillverkarna ökar. 2 Prisfallet är en tendens som i Sverige förstärks av en starkare krona eftersom vindturbiner främst handlas i euro men även i dollar. Aktörer på vindkraftsmarknaden Den svenska vindkraftsmarknaden är fragmenterad. Svensk Vindenergi räknar till 23 aktörer i Sverige som har eller bygger parker med en effekt som överstiger 10 MW. Många fler projekterar och driver mindre parker, enstaka verk eller planerar större satsningar. Större aktörer på marknaden kan delas in i tre grupper: energibolag, vindkraftsbolag samt bolag med annan verksamhet i botten. Bland energibolagen är Vattenfall störst med bland annat vindparken Lillgrund på 110 MW i Öresund. Till gruppen vindkraftsbolag räknas aktörer utan ägarkoppling till energibolagen. Tillsammans har dessa bolag flest MW i drift och under byggnation. Hit räknas Rabbalshede Kraft, Eolus Vind, Arise Windpower, O2 och Nordisk Vindkraft (dotterbolag till brittiska RES Group Ltd) som tillsammans med HgCapital uppfört Sveriges hittills största landbaserade vindpark, Havsnäs i Jämtland med effekten 95 MW. Svevind är det bolag som har störst park i ansökningsfas, Markbygden i Piteå med upp till 1 101 vindkraftverk och en samlad effekt om minst 2 500 MW. I den tredje gruppen återfinns Wallenstam som idag är det mest ambitiösa fastighetsbolaget inom vindkraft. SCA agerar tillsammans med norska Statkraft i det gemensamägda Statkraft SCA Vind med enligt egen utsago stora planer. Det finns dock ännu inte med i Svensk Vindenergis statistik. Ytterligare en ny aktör är IKEA som samarbetar med O2. Tillståndsprocessen För att underlätta utbyggnaden av vindkraft antogs ett nytt regelverk för tillståndsprocessen 1 aug 2009. I korthet går det ut på att de flesta vindkraftsprojekt inte behöver prövas enligt både miljöbalken och plan- och bygglagen när det finns tillstånd enligt miljöbalken. Det nya regelverket har medfört förenklingar i själva ansökningsförfarandet. I miljöbalkens 16 kapitel infördes dock en paragraf som har tolkats som en kommunal vetorätt, nämligen att ett projekt inte får tillstånd förrän en kommun gett sitt godkännande. Dock saknas riktlinjer för hur paragrafen skall tillämpas och kommunens beslut är inte möjligt att överklaga. Energimyndigheten har sammanställt erfarenheter och synpunkter från såväl projektörer som myndigheter och kommit fram till att tillämpningen av den nya lagstiftningen resulterat i att prövningen av vindkraft försvårats och att rättssäkerheten i processen kan ifrågasättas. 3 Enligt Svensk Vindenergi har den nya lagstiftningen lett till just sådana förseningar som befarades. Miljöministern har vid upprepade tillfällen uppgett att det kan bli aktuellt att pröva ändringar i regelverket. Kravet på kommunens tillstyrkande gäller inte för det fall regeringen har tillåtit en verksamhet enligt miljöbalkens 17 kapitel, med hänvisning till synnerligen angelägna nationella intressen. Denna möjlighet har Rabbalshede Kraft utnyttjat i vindpark Lillhärdal Åndberg med upp till 101 vindkraftverk där ansökan om tillåtlighetsprövning lämnades in till regeringen i december 2010. Regeringen har ännu inte tagit beslut i Bolagets hemställan. Tillståndsprocessen berörs även av Försvarsmaktens riktlinjer vid vindkraftverk nära militära flygplatser, skjutfält eller radaranläggningar. Dessa hotar att stoppa planerade och påbörjade projekt och möjligen även befintliga vindparker i Sverige. Av Bolagets projektportfölj är dock endast ett fåtal verk i konflikt med sådana områden. 1 EWEA The economics of wind energy 2 UNEP, Global Trends in Sustainable Energy Investment 2009 3 Energimyndighetens rapport 16 kap. 4 Miljöbalken vad hände sen? 16
rabbalshede KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / Elmarknaden / Elmarknaden Den nordiska elmarknaden har genomgått stora förändringar sedan elbörsen Nord Pool bildades 1996. En fortsatt integrering av elmarknaden med övriga EU väntas innebära ytterligare förändringar som ökade möjligheter att exportera el till Kontinentaleuropa. Nordisk elmarknad i stark förändring Sverige är ett land med en elkonsumtion per capita som enbart överträffas av Island, Norge, Finland och Kanada. 1 Grunden till den höga svenska elkonsumtionen lades i och med utbyggnaden av vattenkraften i de stora norrländska älvarna under 1900- talet. En god tillgång på billig el bidrog till framväxten av en betydande elintensiv industri. När sedan 12 kärnreaktorer togs i drift under åren 1972 1985 medförde det ett kapacitetsöverskott som ledde till en fortsatt ökad elkonsumtion i alla sektorer, främst i bostadssektorn. Avregleringen av den svenska elmarknaden 1996, bildandet av den nordiska elbörsen Nord Pool samma år och en successiv integrering av de nordiska stamnäten har medfört en förändrad situation för både elproducenter och elkonsumenter. Idag styrs prisbildningen på en nordisk marknad som successivt kommer att integreras med övriga EU-länder. Mer om det nedan. Samtidigt är beslut om produktion en nationell angelägenhet. Likaså är andra frågor nationella som energiskatter och val av stödsystem för att uppnå EU:s krav på andelen förnybar elproduktion till 2020. Förbrukning och elprisets utveckling Sedan slutet av 1980-talet har elförbrukningen i Sverige legat kring 140 145 TWh med en topp på 150,4 TWh år 2001. 2 Under finanskrisen 2009 sjönk förbrukningen inom landet till den lägsta nivån på två decennier, 138,3 TWh, för att därefter stiga till 146,5 TWh i fjol. Med undantag för finanskrisåret 2009 har elförbrukningen i Norden också legat relativt stabil sedan 2001. Under högkonjunkturer och år med kalla vintrar ökar förbrukningen och minskar följaktligen när det råder motsatta förhållanden. Under fjolåret uppgick förbrukningen i Norden till 391,8 TWh. Elpriset följer också konjunkturen och vädret men här tillkommer ett antal andra betydande faktorer, inte minst hur mycket vatten som finns i de svenska och norska kraftverksdammarna. Vintern 2010 11 bidrog en ytterligare faktor till tillfälliga pristoppar, nämligen avstängda svenska kärnkraftverk som alltså minskade utbudet av billig el på marknaden vilket då ersattes av dyrare el från bland annat grannländernas kolkraftverk. Första året med handel på Nord Pool var 1996 och då uppgick spotpriset till 30,52 euro/mwh 3. Spotpriset kallas även systempris och är ett nordiskt jämviktspris mellan alla köp- och säljbud. Detta var ett torrår med lite vatten i kraftverksdammarna. Därefter sjönk priset fram till 2000 när det låg på 12,75 euro/mwh för att året därefter fördubblas på grund av ännu ett torrår. Introduktionen av utsläppsrätter för koldioxid 2005 bidrog till en prispress uppåt eftersom dessa även påverkar priset för koldioxidfri elproduktion. Under 2010 steg spotpriset till rekordnivån 53,53 euro/ MWh. Prissättning och handel med el Nord Pool Spot, med 338 medlemmar i 20 länder svarar för en elhandel som motsvarar mer än 70 procent av Nordens elkonsumtion. 2009 omsattes 288 TWh för 10,8 miljarder euro 4. Handelsplatsen ägs av de fyra nordiska ländernas systemoperatörer, däribland Svenska Kraftnät, och är ett instrument för att gemensamt reglera tillgång och efterfrågan på el. Stamnätsoperatörerna har balansansvar i sina respektive länder, vilket innebär ett ansvar för att planera produktionen så att inte elbrist uppstår. Genom Nord Pool hanteras detta ansvar i ett samarbete. Prissättningen på spotmarknaden styrs av utbud och efterfrågan på elektricitet och därmed av marginalkostnaden för den sista sålda enheten, det vill säga den elproduktion med högst marginalkostnad som periodvis består av el från kolkraft. Då priselasticiteten för elektricitet på kort sikt är nästintill noll, leder ett minskat utbud eller ökad efterfrågan till kraftiga prishöjningar. Några tillfälliga pristoppar de senaste två vintrarna med spotpriser på upp till 1,4 euro per kilowattimme har fått stor uppmärksamhet i media. Detta inträffade ett fåtal kalla dagar när det uppstod risk för elbrist och den så kallade effektreserven togs i bruk, främst oljeeldade kraftverk som endast används i nödfall. En prissättningsmekanism med sådana konsekvenser för elpriset har kritiserats och nya principer för hur bristsituationer skall hanteras i framtiden har införts i vår. För producenter som Rabbalshede Kraft har de gångna vintrarnas extrema pristoppar dock haft liten påverkan på resultatet då det rör sig om korta tidsperioder och merparten av den försålda elen prissäkrats. Av all el som köps och säljs i Norden är merparten prissäkrad i termins- och forwardkontrakt med löptider från en dag upp till fem år med spotpriset som referenspris. Den handeln sköts 1 EIA 2008 2 Energiläget i Sverige 2010 3 Spotpriset 1996 har beräknats utifrån växelkurser det året då el inte handlades i euro förrän 2000 4 Nord Pool 17
rabbalshede KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / Elmarknaden / sedan 2009 av Nasdaq OMX Commodities som även hanterar handel i naturgas och i utsläppsrätter för koldioxid. Kontrakt tecknas även som bilaterala avtal direkt mellan köpare och säljare. Prissättningen på terminsmarknaden är generellt betydligt stabilare än på spotmarknaden eftersom priset bestäms av en prognostiserad framtida efterfrågan och utbud av el, samt av kostnaden för att bygga ut och ersätta produktionskapacitet. Gemensam EU-marknad för el EU driver på för en gemensam och konkurrensutsatt el- och gasmarknad för de 27 medlemsstaterna. Efter tre så kallade inre marknadspaket för el och gas är nu visionen sakta men säkert på väg att förverkligas. Norden har kommit en god bit på väg i detta arbete genom upprättandet av Nord Pool och sammanlänkade elnät. Fortfarande finns ändå begränsningar i överföringen mellan länderna och även inom länderna inklusive Sverige. Sådana begränsningar vill EU successivt bygga bort i hela unionen och ett redskap är införandet av så kallade elområden (även kallade prisområden och anmälningsområden) för att med hjälp av marknadsmekanismer styra utbyggnaden av produktion och nät. När det uppstår flaskhalsar i elöverföringen mellan områden uppstår prisskillnader. Områden med större efterfrågan och mindre utbud får då högre elpris och tvärtom. Uppdelningen skall tydliggöra var det finns behov av att bygga ut elproduktion och stamnät. Förhoppningen är att marknadens aktörer skall lockas till att investera i kraftproduktion i områden med elbrist och högre elpriser. Detta är bakgrunden till att Sverige den 1 november 2011 delas in i fyra elområden som visas på kartan här intill. I söder råder på årsbasis ett elunderskott efter nedläggningen av kärnkraftverket Barsebäck. I norr råder istället överskott. Det väntas leda till periodvis högre elpriser i söder än i norr. Rabbalshede Kraft har merparten av produktionen i elområde 3 där priset förväntas vara högre än i de två nordliga elområdena. Ur ett nordiskt perspektiv är en utbyggnad av elförbindelserna söderut till Kontinentaleuropa nästa steg i EU:s integreringsprocess. Till 2020 förväntas kapaciteten ha fördubblats till cirka 8 000 MW vilket kommer att påverka prisbildningen i Norden och planer finns på ytterligare utbyggnad. 1 Framtida utveckling av elkonsumtion och produktion Behovet av ny elproduktion är stort inom unionen under de kommande decennierna. Främst för att många kärn- och kolkraftverk går mot slutet av sin ekonomiska livslängd förenat med att unionen vill ersätta fossileldad produktion med förnybara kraftslag. I Sverige förväntas endast en marginell ökning av elförbrukningen fram till 2030 enligt Energimyndigheten men under samma period väntas produktionen öka vilket leder till ett visst elöverskott, främst på grund av en uppgradering av kärnkraften och en fortsatt utbyggnad av förnybar energi. 2 På nordisk nivå väntas utbyggnaden av kärnkraft i Finland också bidra till ett överskott. På lång sikt bedöms därför överföringskapaciteten av elektricitet mellan de nordiska länderna och Kontinentaleuropa utgöra en avgörande faktor för elprisutvecklingen i Sverige eftersom prisnivån vanligen är lägre i Norden än i Kontinentaleuropa. 1 Nordel & Fortum investerarpresentation februari 2010 2 Långtidsprognos 2008 Spotprisets utveckling i Norden 1996-2010 Eur/ MWh 70 60 50 40 30 20 10 Svensk elkonsumtion 2010, TWh Vattenkraft, 66,2 Vindkraft, 3,5 Kärnkraft, 55,1 Övrig värmekraft, 19,7 Import, 1,9 Sveriges elförbrukning 2010 uppgick till 146,5 TWh enligt preliminära beräkningar från Energimyndigheten. 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 18
Elcertifikatsystemet i Sverige Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att främja utbyggnaden av förnybar energi. Riksdagen beslutade i maj 2010 att förlänga elcertifikatsystemet från 2030 till 2035 samt justera upp kvoterna. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat system där priset på elcertifikat styrs av utbud och efterfrågan. Producenter av el från förnybar energi får ett elcertifikat för varje producerad MWh el under de första 15 åren som anläggningen är i drift. För Rabbalshede Kraft svarade elcertifikaten för 34 procent av produktionsintäkterna och el för resterande 66 procent under 2010. Certifikatspriset har under det gångna året fallit markant. Under fjärde kvartalet redovisades en snittintäkt på 275 kr/mwh att jämföras med 331 kr/mwh för motsvarande period föregående år. Enligt Bolaget beror prisnedgången på en rekordstor utbyggnad av förnybar energi inom främst biokraftvärme där ett antal större anläggningar har tagits i drift de senaste åren vilket lett till att vissa aktörer sålt många certifikat under en kort tidsperiod. Elleverantörerna lyder under den så kallade kvotplikten som innebär att de är tvingade att köpa en viss andel (kvot) elcertifikat i proportion till elförsäljningen. Kvoten varierar mellan åren och är som högst 2020 för att därefter minska fram till 2035 då systemet upphör. Ökningen av kvoten innebär att elleverantörerna och större företag med egen handel i el och certifikat tvingas köpa in fler elcertifikat, vilket antas leda till att elproducenterna installerar mer av ny produktionskapacitet baserad på förnybar energi. Under våren väntas en proposition om ett utvidgat elcertifikatsystem med Norge. Motivet är att en internationell handel med elcertifikat väntas bidra till en bättre fungerande marknad med högre likviditet och ökad omsättning. Därigenom skulle högre effektivitet och en ökad konkurrens för den förnybara elproduktionen skapas. Inga eller mestadels bara mindre förändringar väntas vad gäller kvotplikter, vilka kraftslag som kan få elcertifikat, administration, hur det belastar slutkonsumentens elräkning med mera. Kostnaden för elcertifikat uppbärs av slutkonsumenten genom att en elcertifikatavgift per kwh läggs på elräkningen. För konsumenten motsvarade elcertifikaten endast cirka 6 öre av kostnaden per kwh el under 2009 enligt Svensk Vindenergi. Merparten av dessa 6 öre gick till biobränsleeldad kraftvärme i kommunala energibolag och industriell kraftproduktion. Endast cirka 0,9 öre/kwh gick till vindkraft, vilket motsvarar cirka 50 kronor per år för en normalstor lägenhet som förbrukar 5 000 kwh per år. Rabbalshede Krafts vindparker under projektering och i drift Elområde 2 Elområde 3 Elområde 4 Elområde 1 I november 2011 delas Sverige in i fyra elområden som förklaras på sidan 18. Avsikten är att styra utbyggnaden av elproduktionen till södra Sverige genom att priset periodvis väntas bli högre i söder än i norr. Rabbalshede Kraft har merparten av projekten i elområde 3 med ett förväntat högre elpris än i de nordliga elområdena 1 och 2. 19
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / aktien och ägare / Aktien Inkluderande nyemissionen i december 2010 uppgår Rabbalshede Krafts aktiekapital till cirka 227 miljoner kronor. Det totala antalet aktier uppgår till 22,7 miljoner fördelat på 1 miljoner A-aktier och 21,7 miljoner B-aktier. Varje A-aktie har 1 röst och varje B-aktie har 1/10 röst. Bolaget och dess aktier är anslutna till det elektroniska värdepapperssystemet, VP-systemet, med Euroclear Sweden AB som central värdepappersförvaltare (Euroclear Sweden AB, Box 7822, 103 97 Stockholm). Aktierna är registrerade på person och denominerade i svenska kronor, SEK. (tusental) Aktier Röster Röster, % A-aktier 1 000 1 000 32 B-aktier 21 688 2 169 68 Totalt 22 688 3 169 100,0 Utveckling av aktiekapitalet Förändring Ackumulerat antal År Händelse A-aktier B-aktier A-aktier B-aktier Kvotvärde Ökning aktiekapital Ackumulerat aktiekapital 2005 juni Bolagsbildning 1 000 0 1 000 0 100 100 000 100 000 2006 juli Ändrat kvotvärde 99 000 0 100 000 0 1 0 100 000 2006 juli Nyemission 4 000 000 300 000 4 100 000 300 000 1 4 300 000 4 400 000 2006 aug Nyemission 1 600 000 0 5 700 000 300 000 1 1 600 000 6 000 000 2006 dec Nyemission 4 000 000 6 000 000 9 700 000 6 300 000 1 10 000 000 16 000 000 2007 nov Apportemission 0 8 000 000 9 700 000 14 300 000 1 8 000 000 24 000 000 2007 dec Fondemission 3:1 0 72 000 000 9 700 000 86 300 000 1 72 000 000 96 000 000 2008 jan Företrädesemission 0 24 000 000 9 700 000 110 300 000 1 24 000 000 120 000 000 2008 maj Företrädesemission 0 39 029 000 9 700 000 149 329 000 1 39 029 000 159 029 000 2008 maj Riktad emission 0 16 671 000 9 700 000 166 000 000 1 16 671 000 175 700 000 2008 juni Företrädesemission 300 000 0 10 000 000 166 000 000 1 300 000 176 000 000 2009 dec Nyemission 1 0 46 054 314 10 000 000 212 054 314 1 46 054 314 222 054 314 2010 maj Omvänd split 1:10 0 0 1 000 000 21 205 432 10 0 222 054 320 2010 dec Aktieteckning pga. teckningsprogram 2 0 482 500 1 000 000 21 687 932 10 4 825 000 226 879 320 1 Emissionen registrerades i januari 2010 2 Aktierna registrerades i januari 2011 20
Största aktieägarna (per den 31 januari 2011) Ägare Antal A-aktier Antal B-aktier Innehav Kapitalandel, % Röster Röstandel, % Reine Rosén med bolag 410 000 5 082 687 5 492 687 24,2 918 269 29,0 Anna-Lisa Thorén-Jönsson med familj 410 000 4 908 100 5 318 100 23,4 900 810 28,4 Nordea Investment Funds 0 1 811 100 1 811 100 8,0 181 110 5,7 Ingemar Ung med familj 180 000 1 525 800 1 705 800 7,5 332 580 10,5 Källö Sweden AB med ordförande 0 1 416 667 1 416 667 6,2 141 667 4,5 GAMLA LIVFÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAGET 0 690 000 690 000 3,0 69 000 2,2 Anders Kullendorff (dödsbo) med familj och bolag 0 484 700 484 700 2,1 48 470 1,5 KL Ventures AB 0 350 000 350 000 1,5 35 000 1,1 Bertil Falck med familj och bolag 0 329 160 329 160 1,5 32 916 1,0 GÖTEBORGS STIFTS PRÄSTLÖNETILLGÅNGAR 0 300 000 300 000 1,3 30 000 0,9 TIBIA KONSULT AB 0 300 000 300 000 1,3 30 000 0,9 Gerdhard Almgren med familj 0 265 000 265 000 1,2 26 500 0,8 Lars-Erik Askengren med familj och bolag 0 219 000 219 000 1,0 21 900 0,7 Specialkarosser AB inkl. VD 0 177 100 177 100 0,8 17 710 0,6 Karl-Erling Trogen med familj 0 177 000 177 000 0,8 17 700 0,6 Övriga aktieägare 0 3 651 618 3 651 618 16,1 365 162 11,5 Totalt 1 069 aktieägare 1 000 000 21 687 932 22 687 932 100,0 3 168 793 100,0 Vid årsstämman den 21 oktober 2008 beslutades om att utge teckningsoptioner motsvarande 1 500 000 st varav 1 050 000 har tecknats (teckningsprogram II). Teckningsprogrammet ger rätt att under tiden 2011-07-01 2011-12-31 teckna lika många aktier för 45 kr per aktie. 21
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / Flerårsöversikt / Flerårsöversikt Projektportfölj Antal verk Total effekt Fas 31 dec-10 31 dec-09 30 jun-09 30 jun-08 31 dec-10 31 dec-09 30 jun-09 30 jun-08 Drift 16 10 6 6 38 23 15 15 Byggnation 11 6 10 4 25 15 23 8 Upphandling 38 36 38 10 95 87 95 15 Projekterings- och ansökningsfas 343 332 345 229 940 876 919 627 Förprojektering 91 103 178 301 244 258 450 779 Totalt i drift och under projektering 499 487 577 550 1 342 1 259 1 502 1 444 Resultaträkning i sammandrag Helår 2010 jan 10 dec 10 Halvår 2009 juli 09 dec 09 Helår 2008/2009 juli 08 juni 09 Helår 2007/2008 juli 07 juni 08 Helår 2006/2007 juli 06 juni 07 Nettoomsättning 47 347 21 258 26 928 2 225 170 Rörelseresultat 26 135 4 241 179 2 740 743 Resultat efter finansiella poster 9 356 754 1 410 512 56 Årets resultat 6 845 534 1 799 320 30 Kassaflöde från den löpande verksamheten 8 108 25 561 18 037 22 969 1210 Resultat per aktie (kr) 0,31 0,00 0,01 Balansräkning i sammandrag 31 dec-10 31 dec-09 30 jun-09 30 jun-08 30 jun-07 Balansomslutning 947 304 786 877 647 077 458 868 96 195 Anläggningstillgångar 807 280 537 536 408 804 294 437 41 659 Omsättningstillgångar 140 024 249 341 238 273 164 431 54 536 Eget kapital 535 217 544 686 432 764 411 560 96 040 Räntebärande skulder 366 153 181 338 153 500 Övriga skulder 45 934 60 853 60 813 47 308 155 Produktion Helår 2010 jan 10 dec 10 Halvår 2009 juli 09 dec 09 Helår 2008/2009 juli 08 juni 09 Helår 2007/2008 juli 07 juni 08 Helår 2006/2007 juli 06 juni 07 Utfall produktion, MWh 65 653 27 051 33 148 2 476 Prissäkrad energi 70 % 42 % 71 % 0 % Nyckeltal 31 dec-10 31 dec-09 30 jun-09 30 jun-08 30 jun-07 Balansomslutning 947 304 786 877 647 077 458 868 96 195 Eget kapital 535 217 544 686 432 764 411 560 96 040 Nettoskuld 265 964 12 037 45 880 157 910 54 302 Soliditet, % 56,4 69,2 66,9 89,7 99,8 Antal aktier vid utgången av perioden (tusental)* 22 205 222 054 176 000 176 000 16 000 Eget kapital per aktie (kr) 24,10* 2,45 2,46 2,34 6,00 Genomsnittligt antal anställda 21 17 9 4 1 * Vid årsstämman i april 2010 beslutades om att Bolagets aktier skall sammanläggas vilket innebär att tio (10) aktier av serie A respektive serie B sammanläggs till en (1) ny aktie av serie A respektive serie B (s.k. omvänd split). Verkställighetsdag för sammanläggningen hos Euroclear Sweden AB var tisdag den 4 maj 2010. Med anledning av den omvända spliten ger 10 teckningsoptioner rätt att teckna en B-aktie i Bolaget. 22
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / Projektportfölj per 31 dec 2010 / Projektportfölj per 31 dec 2010 Fas Projektnamn Kommun Antal verk Effekt, MW Prövningsinstans Planerad Byggstart Driftstart Drift Hud Tanum 6 15 MD 2007 2008 Kil Tanum 4 8 K 2008 2009 Brattön Munkedal 6 15 K 2008 2010 Byggnation Töftedalsfjället Dals-Ed 11 25 Lst 2010 2011 Upphandling Dingle-Skogen Munkedal 6 15 K 2011 prel. 2012 Ås Munkedal 6 15 Lst 2011 prel. 2012 Hällevadsholm Väster Munkedal 2 5 K 2011 prel. 2012 Tolvmanstegen* Strömstad 11 28 MÖD/HD Årjäng NV Årjäng 9 22 K 2010 prel. 2012/2013 Brattön II Munkedal 4 10 K/Lst 2013 prel. 2014 Ansökan Ulvås Kungsbacka 14 35 Lst Lillhärdal Åndberg Härjedalen 101 303 Lst Årjäng NO Årjäng 26 78 Lst Årjäng SV Årjäng 14 35 Lst Korpekullen Färgelanda 7 14 Lst Vävra Berg Kungälv 5 13 Lst Brattön Sälelund Munkedal 10 25 Lst Kyrkeröd Orust 3 8 Lst Femstenaberg Strömstad 16 40 Lst Skaveröd/Gurseröd Tanum 11 27 Lst Sögårdsfjället Tanum 10 25 Lst Lursäng Tanum 5 10 Lst Hällevadsholm Väster Tanum 1 3 K Forshälla Uddevalla 15 38 Lst Summa, 24 parker 303 810 Projektering, 17 parker 105 288 Förprojektering, 13 parker 91 244 Totalt, inklusive förprojektering 499 1 342 HD K Lst MD MÖD Högsta domstolen Kommun Länsstyrelsen Miljödomstolen Miljööverdomstolen * I februari 2011 avyttrade Rabbalshede Kraft sin del i vindpark Tolvmanstegen motsvarande 11 st verk. 23
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010/ / Förvaltningsberättelse AVSNITT / / Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 26 Resultaträkning för koncernen 30 Balansräkning för koncernen 31 Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital 32 Kassaflödesanalys för koncernen 33 Resultaträkning för moderbolaget 34 Balansräkning för moderbolaget 35 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser för moderbolaget 36 Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital 37 Kassaflödesanalys för moderbolaget 38 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper 39 Not 2 Nettoomsättningens fördelning 46 Not 3 Övriga rörelseintäkter 46 Not 4 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 46 Not 5 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 49 Not 6 Avskrivning materiella och immateriella anläggningstillgångar 49 Not 7 Finansnetto 50 Not 8 Bokslutsdispositioner 50 Not 9 Skatter 51 Not 10 Immateriella anläggningstillgångar 52 Not 11 Materiella anläggningstillgångar 52 Not 12 Andelar i intresseföretag 53 Not 13 Långfristiga fordringar och övriga fordringar 54 Not 14 Immateriella omsättningstillgångar 54 Not 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 55 Not 16 Eget kapital 55 Not 17 Räntebärande skulder 56 Not 18 Övriga skulder 56 Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 56 Not 20 Finansiella tillgångar och skulder 57 Not 21 Finansiella risker och finanspolicies 58 Not 22 Leasing 59 Not 23 Investeringsåtaganden 60 Not 24 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 60 Not 25 Närstående 61 Not 26 Koncernföretag 61 Not 27 Obeskattade reserver 61 Not 28 Kassaflödesanalys 62 Not 29 Händelser efter balansdagen 62 Not 30 Uppgifter om moderbolaget 62 Revisionsberättelse 64 24
/ AVSNITT / RABBALshede KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 På Töftedalsfjället i Dals-Eds kommun invigs våren 2011 Västra Götalands största vindpark om 21 vindkraftverk. Etableringen är ett samarbete mellan Rabbalshede Kraft och Göteborg Energi. Vindparken beräknas producera 129 000 MWh vilket motsvarar hushållsel till cirka 25 000 hushåll. Bilden är tagen i Uddevalla Hamn dit delar till verken levererades med båt. 25
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / Förvaltningsberättelse / Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Rabbalshede Kraft AB (publ.), organisationsnummer 556681-4652 avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01 2010-12-31. Verksamheten Koncernen består av moderbolaget, Rabbalshede Kraft AB (publ.) och de helägda dotterbolagen Rabbalshede Vindenergi AB, Rabbalshede Värdepapper AB, Töftedal Vind AB, Sögårdsfjället Vind AB, Lygnern Vind AB (ägs till 91,65%), Tolvmanstegen Vind AB, Årjäng Nordväst Vind AB, Rabbalshede Förvaltning 1 AB samt två dotterbolag till Rabbalshede Förvaltning 1 AB; Kil Vind AB och Brattön Vind AB. Moderbolaget påbörjade sin verksamhet 2005 och koncernen bildades i november 2007. Vid benämning Rabbalshede Kraft eller Bolaget avses koncernen. Rabbalshede Kraft är en snabbväxande aktör inom vindkraft som projekterar och uppför landbaserade vindkraftparker i Sverige för att driva och förvalta dessa i egen regi eller i samarbete med andra aktörer. Verksamheten är uppdelad i projektering som innefattar fyra faser, byggnation samt slutligen drift och underhåll. Genom att kontrollera alla steg från en första analys av lämpliga områden för att upprätta vindparker till att driva dessa uppnås bästa lönsamhet på både kort och lång sikt. Vid utgången av räkenskapsåret uppgick antalet anställda i koncernen till 25 (18) personer. Utveckling av koncernens nettoomsättning och resultat Rabbalshede Kraft har gått över till kalenderår som räkenskapsår från och med år 2010. Tidigare hade Bolaget brutet räkenskapsår juli juni. Förändringen häremellan gjordes genom det förkortade räkenskapsåret 1 juli 31 december 2009. För ökad jämförbarhet mellan år 2010 och 2009 redovisas i förvaltningsberättelsen föregående års siffror (inom parantes) med perioden 1 januari 31 december 2009. 2010 har i Sverige varit det kallaste året sedan 1987 med mindre väst- och sydvästvindar än normalt enligt SMHI vilket medfört en lägre produktionsnivå än förväntat i Bolagets vindparker. Under perioden januari december 2010 uppgick produktionen till 65 653 (42 360) MWh vilket gav en nettoomsättning på 47 347 (33 461) tkr. Det genomsnittliga priset för el och elcertifikat under året uppgick till 714 (787) kr/mwh, varav elpriset utgjorde 468 (468) kr/mwh. Andelen prissäkrad el har legat på 70 procent. Marknadspriset på elcertifikat har haft en vikande utveckling under året från drygt 300 till 235 kr/mw vilket också påverkat den redovisade intäkten. Under övriga rörelseintäkter på 68 001 tkr redovisas vidarefakturerade byggkostnader för vindpark Töftedalsfjället och Tolvmanstegen motsvarande 49 576 tkr. Vidare ingår ett nettoresultat om 18 154 tkr från försäljningen till Göteborg Energi av rätten att uppföra 10 verk i vindpark Töftedalsfjället. Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 48 477 (17 121) tkr. I rörelseresultatet (EBIT) som uppgick till 26 135 (2 851) tkr ingår personalkostnader med 5 860 (6 111) tkr och externa kostnader med 61 011 (10 229) tkr. I externa kostnader ingår byggkostnader 49 576 tkr som vidarefakturerats. Finansnettot var 16 779 ( 4 623) tkr och resultatet före skatt uppgick till 9 356 ( 1 772) tkr. I de finansiella kostnaderna ingår 3 730 tkr för gjorda förberedelser för en börsnotering och kapitalanskaffning. Årets resultat för koncernen uppgick till 6 845 ( 1 058) tkr vilket motsvarar ett resultat per aktie på 0,31 ( 0,06) kr. Investeringar och avskrivningar Investeringarna inklusive betalda förskott uppgick under räkenskapsåret till 322 196 tkr. Investeringarna avser i allt väsentligt vindparkerna Brattön och Töftedalsfjället samt pågående projektering. Vindpark Brattön invigdes den 13 juni 2010 och vindpark Töftedalsfjället kommer att invigas under våren 2011. Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick till 24 696 (14 270) tkr varav avskrivningar på vindkraftverk, fundament och elanläggningar uppgick till 17 857 (11 108) tkr. Kassaflöde Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 8 108 ( 24 907) tkr och kassaflöde efter investeringar 268 163 (201 852) tkr. Kassaflöde från finansieringsverksamheten uppgick till 191 193 (314 192) tkr. Finansiering och likviditet Nettoskulden uppgick i slutet av året till 265 964 ( 12 037) tkr. Likvida medel uppgick till 100 189 (193 375) tkr. Soliditeten på balansdagen uppgick till 56 (69) procent. Moderbolaget Moderbolaget Rabbalshede Kraft AB (publ.) är främst inriktat på ledning, samordning och utveckling av koncernen. Försäljningen av el sker från moderbolaget. Nettoomsättningen uppgick till 23 592 (27 929) tkr och övriga rörelseintäkter till 39 008 (2 745) tkr varav försäljning av vindkraftsprojekt uppgick till 26 000 (0) tkr. Rörelseresultatet uppgick till 28 319 (2 707) tkr och resultatet efter skatt till 14 859 ( 1 022) tkr. Investeringar Under verksamhetsåret har investeringar inklusive betalda förskott gjorts med 322 196 (142 024) tkr. Investeringarna avser i allt väsentligt vindparker under byggnation och pågående vindkraftsprojektering. Aktien och ägarförhållanden På årsstämman den 15 april 2010 beslutades om sammanläggning av aktier vilket innebar att tio (10) aktier av serie A respektive serie B sammanläggs till en (1) ny aktie av serie A respektive serie B (s.k. omvänd split). Sammanläggningen verkställdes hos Euroclear Sweden AB den 4 maj 2010. Per den 31 december 2010 omfattade det registrerade 26
aktiekapitalet 22 205 432 aktier (176 000 000), varav A-aktier 1 000 000 (10 000 000) och varav B-aktier 21 205 432 (166 000 000). Alla aktier har lika rätt till utdelning. Varje A-aktie har en röst och varje B-aktie har 1/10 röster. Aktiernas kvotvärde uppgår till 10 SEK. Den 31 december 2010 uppgick antalet aktieägare enligt den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken till 1 069 (199) st. En nyemission under december månad 2009 som registrerades den 29 januari 2010 ökade antalet ägare med mer än fem gånger. Vid utgången av räkenskapsåret kontrollerade Reine Rosén med bolag 29,2 procent, Anna- Lisa Thorén Jönsson med familj 28,8 procent, Ingemar Ung med familj 10,0 procent, samt Nordea Fonder 5,8 procent. Övriga aktieägare kontrollerar var och en mindre än 5 procent av Bolagets röster. Rabbalshede Krafts aktier är inte noterade vid någon börs eller marknadsplats. Däremot pågår förberedelser för att ansöka om notering på NASDAQ OMX Stockholm när det kan anses lämpligt med hänsyn till börsutvecklingen. Väsentliga händelser under räkenskapsåret I februari tecknade Rabbalshede Kraft och Göteborg Energi avtal med Siemens AB för leverans av 21 verk med effekten 2,3 MW till vindpark Töftedalsfjället. Totalt uppgår investeringen till cirka 700 MSEK varav Rabbalshede Krafts andel uppgår till 370 MSEK. Byggnationen finansieras inom en kreditram med Swedbank AB. Töftedalsfjället blir Rabbalshede Krafts fjärde vindpark i drift. Parken driftsätts under våren 2011 och ökar Bolagets installerade effekt med drygt 40 procent. Vid årsstämman den 15 april 2010 valdes Håkan Hellström in som ny styrelseledamot i Bolagets styrelse. Håkan Hellström är VD för det börsnoterade fastighetsbolaget Castellum AB och styrelseledamot i Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Stämman beslutade vidare att Bolagets aktier sammanläggs vilket innebär att tio (10) aktier av serie A respektive serie B sammanläggs till en (1) ny aktie av serie A respektive serie B (s.k. omvänd split). Verkställighetsdag för sammanläggningen hos Euroclear Sweden AB var tisdag den 4 maj 2010. Bolagets tredje vindpark, Brattön (15 MW) i Munkedals kommun, invigdes den 13 juni 2010. Vidare har Munkedals kommun beviljat bygglov och godkänt miljöanmälan för vindpark Dingle-Skogen (15 MW), vindpark Ås (15 MW) och vindpark Hällevadsholm Väster (5 MW). Beslutet för vindpark Ås har under oktober 2010 överklagats. Under året har Bolaget lämnat in ansökningshandlingar för projekten Lillhärdal Åndberg, Vävra Berg, Forshälla, Lursäng, Hällevadsholm Väster, Årjäng NO, Årjäng SV, Årjäng NV, Kyrkeröd, BrattönSälelund samt Ulvås. Projekten omfattar totalt 580 MW. Vindpark Lillhärdal Åndberg i Härjedalens kommun omfattar upp till 101 vindkraftverk med en beräknad effekt på upp till 303 MW. Härjedalens kommun har i november antagit en vindkraftsplan där området inte är utpekat som ett område för vindkraftsetableringar. Rabbalshede Kraft har i december ansökt hos regeringen om att bygga vindpark på Åndberget. Försvarsmakten har i oktober fattat beslut om nya riktlinjer för bedömning av vindkraft i närheten av militära flygplatser. En mindre del av projektet Forshälla i Uddevalla kommun samt delar av två projekt i projekteringsfas ligger inom ett så kallat stoppområde för Såtenäs flygplats. Projekten har tidigare fått ett positivt remissvar från försvarsmakten. Det är osäkert huruvida de nya riktlinjerna kommer att medföra begränsningar i utbyggnadsmöjligheterna. Händelser efter räkenskapsårets utgång Rabbalshede Kraft har i februari 2011 avyttrat sin del motsvarande 11 verk i vindpark Tolvmanstegen till Eolus Vind. Försäljningen kommer att påverka Bolagets resultat och kassaflöde positivt under Q1 2011. Som ett led i ett tidigare beslutat incitamentsprogram har nyemitterade aktier tecknats varpå eget kapital ökar med 9 650 tkr. Totalt tecknades 482 500 nya B-aktier där villkoren för teckning var 20 kr. Teckningskursen bestämdes vid en extra bolagsstämma i december 2007. Emissionen registrerades hos Bolagsverket i januari 2011. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Riskhantering vid elförsäljning Rabbalshede Kraft har samarbete med Scandem, en av mäklarna på elbörsen Nord Pool. Genom samarbetet erhåller Bolaget stöd i riskhantering vid försäljning av el. Samarbetet syftar till att säkra framtida produktionsintäkter, med hjälp av terminskontrakt, uppnå långsiktig lönsamhet, minska risken för att svängningar i marknadspriset sänker intäkterna, realisera goda resultat i prissäkringar samt att hantera behovet av balanskraft på ett kostnadseffektivt sätt. Tillsammans med Scandem har en elhandelspolicy utarbetats. Den syftar till att identifiera risker samt fastställa ramar och limiter för Bolagets risktagande. Prognoser för koncernens elproduktion tas fram av Scandem. Scandem är godkänd balansansvarig och förfogar över en stor kundkrets, vilket möjliggör en kostnadseffektiv optimering av koncernens balanskraftbehov. Politiskt relaterade risker Elmarknaden är omgärdad av lagar och regler som för Sveriges del delvis utgår från direktiv inom EU. Likaså är marknaden för vindkraft omgärdat av lagar och regler, både vad gäller stödsystem och tillståndsprocessen för etablering av vindkraftverk. I syfte att förenkla och förkorta ansökningsprocessen för vindkraftverk har riksdagen antagit lagändringar som trädde i kraft från 1 augusti 2009, vilket i flera fall bidragit till kortare ansökningstider och därmed lägre projekteringskostnader. Samtidigt har kommunerna fått vetorätt över vindkraftsprojekt vilket möjligen kan påverka utvecklingen negativt. Regeringen väntas i år lägga fram en proposition om ett gemensamt elcertifikatsystem för Sverige och Norge som skall träda i kraft 1 januari 2012. Förslaget väntas göra det möjligt för kvotpliktiga köpare av elcertifikat att annullera dessa i det andra landet vilket antas bidra till ökad likviditet i systemet med mindre prissvängningar. Samtidigt finns risk för att osäkerheten ökar, särskilt på kort sikt, och dessutom har det uttryckts farhågor för att norsk vattenkraft byggs istället för vindkraft. Det kan heller inte uteslutas att det i framtiden antas nya EU-direktiv och nationella lagar som försämrar stödsystem och andra förutsättningar på Bolagets marknad Elpris och elcertifikat Det allmänna konjunkturläget påverkar efterfrågan på el och elcertifikat. Utvecklingen av priset på el och elcertifikat utgör en av de viktigaste omvärldsrelaterade riskerna och koncernens intäkter kan komma att påverkas negativt vid en långsiktigt svag konjunkturutveckling. För att motverka variationer i marknaden säkrar Rabbalshede Kraft försäljningen via terminskontrakt. 27
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / Förvaltningsberättelse / Konkurrens Under de senare åren har intresset för vindkraft ökat och konkurrensen om områden med goda vindförhållanden har intensifierats. Genom en omfångsrik projektportfölj har Rabbalshede Kraft redan en god positionering på den svenska vindkraftsmarknaden. Rabbalshede Kraft är öppet för samarbeten med andra aktörer i enskilda projekt vilket också kan möjliggöra etablering av fler och större vindparker än vad den egna finansieringen tillåter. I framtiden är det dock möjligt att konkurrensen om goda vindlägen menligt kan påverka Bolagets möjligheter att etablera lönsamma vindparker. Valutakursförändringar En stor del av Koncernens inköp av vindkraftverk sker i euro. Förändringar i kursen mot den svenska kronan kan påverka lönsamheten i etableringen av nya vindparker. Rabbalshede Kraft har en fastlagd policy att terminssäkra betalningar i utländsk valuta. Vindvariationer Oberoende av genomförda vindmätningar kan produktionen variera med ± 20 procent jämfört med ett normalt vindår, vilket kan påverka koncernens resultat. Vid investeringsbeslut för en vindkraftpark tar Rabbalshede Kraft hänsyn till dessa vindvariationer och lägger dessutom stor vikt vid noggranna vindmätningar för att optimera vindkraftverkens placering och därmed produktionen. Ränteutveckling Belåningsgraden uppgår normalt till 70 procent av investeringskostnaden för en vindkraftpark och förändrade marknadsräntor har därmed en stark påverkan på resultatet. Rabbalshede Kraft har en finanspolicy för att hantera ränterisken. För ytterligare beskrivning se not 17 och 21. Livslängd och driftkostnader Investeringsbeslut grundas på en bedömd livslängd om 20 år för vindkraftverken. Om den verkliga livslängden skulle understiga den bedömda har detta en negativ inverkan på koncernens lönsamhet. Med så lång investeringshorisont kan även framtida driftskostnader komma att avvika från de uppskattade och påverka resultatutvecklingen. För att kunna öka tillgängligheten på verken har koncernen under verksamhetsåret utvecklat en egen organisation för drift och underhåll. Beroenden För att kunna projektera och uppföra vindparker använder Bolaget olika leverantörer. Det är Rabbalshede Krafts bedömning att Bolaget inte är beroende av någon enskild leverantör av strategiska komponenter som vindturbiner, varför ett eventuellt leveransavbrott inte behöver innebära långsiktiga konsekvenser för verksamheten. Avgörande för att ta nya verk i drift är att dessa kan anslutas till det svenska elnätet. Här är producenter av förnybar el som Rabbalshede Kraft mycket beroende av nätbolag på lokal, regional och nationell nivå. Svenska Kraftnät ansvarar för det nationella stamnätet och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Myndigheten har av regeringen fått i uppdrag att förstärka stamnätet för att klara utbyggnaden av vindkraftparker som ofta ligger i glesbygder med elnät som inte är dimensionerade för storskalig elproduktion. För de verk som avses uppföras under de närmaste åren bedömer Bolaget att anslutningarna skall vara klara i tid. Bolaget har ingått leverantörsavtal avseende förvärv av sammanlagt 29 vindkraftverk och därvid träffat tillhörande serviceavtal. En förskottsbetalning i EUR har erlagts motsvarande 39 921 tkr (kurs 9,23). Avtalen anger specifika leveransdatum. Mot bakgrunden att Bolaget inte har erhållit tillstånd för dessa projekt ännu eller är förhindrad av andra skäl att förvärva verk enligt avtal, utgör det en risk att Bolaget inte kan uppfylla vissa åtaganden inom utsatt tid och att detta försenar leverantörens leveranser. I det fall Bolaget avbeställer alla de 29 vindkraftverken kan utgiften för Bolaget uppgå till ytterligare 78 077 tkr, per balansdagens kurs 9,03. Det följer dock av tilläggsavtal att Bolaget kan låta leveranserna ske till andra av Bolaget ägda vindparker. Bolaget planerar att löpande avropa från leverantörsavtalen för den fortsatta utbyggnaden. Medarbetare En uthållig tillväxt med goda resultat är även beroende av Bolagets förmåga att rekrytera, behålla och utveckla personer i ledningen och andra nyckelmedarbetare. Organisationen är idag anpassad för en fortsatt tillväxt i enlighet med expansionsplanen. Ytterligare nyckelmedarbetare kan i takt med att Bolaget växer komma att anställas. Framtida kapitalbehov Bolaget har en tryggad finansiering för den operativa verksamhet som föreligger med nuvarande beslutade investeringar. För att säkerställa att den förutsedda expansionsplanen följs kommer det att uppstå ett naturligt behov av nytt kapital. Finansiella instrument och riskhantering För ytterligare beskrivning av koncernens finansiella instrument och riskhantering se not 21. Miljöinformation Vindkraft är en ren och förnybar energikälla med liten miljöpåverkan under hela verkets nyttjandeperiod. Miljöpåverkan under drift sker främst i form av ljud och skuggor. Genom innehav av vindkraftanläggningar bedriver Rabbalshede Kraft verksamhet som är tillståndspliktig eller anmälningspliktig enligt miljöbalken. Bolaget innehar nödvändiga miljötillstånd. Där anmälningsplikt föreligger är anmälan enligt miljöbalken en förutsättning för att bygglov skall beviljas. Som första vindkraftbolag i Sverige erhöll Rabbalshede Kraft under maj 2010 kvalitetscertifiering enligt ISO 9001 och miljöcertifiering enligt ISO 14001. Finansiering Rabbalshede Kraft har som mål att lånefinansiera upp till 75 procent av nya investeringar och att soliditeten skall vara minst 25 procent. Sedan tidigare räkenskapsår har Rabbalshede Kraft tecknat avtal om kredit- 28
ramar med Swedbank och DnB NOR där det fortsatt finns ett samlat låneutrymme på drygt 800 Mkr. Diskussioner pågår även med andra banker avseende finansiering av kommande vindparker. Tillämpade redovisningsprinciper Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats från Rådet för finansiell rapportering. Koncernen bildades räkenskapsåret 2007/2008. Koncernen har tillämpat IFRS sedan den bildades. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. Koncernen har frivilligt valt att tillämpa IFRS i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) 7 kap 33. Styrelsens arbete Styrelsen består av sju ledamöter. Dess arbete regleras av en årlig fastställd arbetsordning samt en instruktion för arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Under verksamhetsåret 2010 har styrelsen haft 7 ordinarie samt 15 extra styrelsemöten. Styrelsens sammanträden och arbetet i samband därmed följer en föredragningsplan i syfte att säkerställa styrelsens behov av information och kontroll av verksamheten och koncernens organisation. Ledamoten Anders Kullendorff avled den 23 oktober 2010. Kallelse till årsstämma 2011 avseende räkenskapsåret 2010 tillsammans med bland annat styrelsens förslag om riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till Bolagets ledande befattningshavare finns tillgängliga på Bolagets hemsida www.rabbalshedekraft.se. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen En stor projektportfölj har byggts upp omfattande närmare 500 vindkraftverk, fördelade på ett 50-tal vindparker i goda vindlägen över hela Sverige. Rabbalshede Krafts mål är att i egen regi eller i samverkan med andra aktörer driftsätta 250 verk till och med år 2015. Detta motsvarar en produktion på cirka 1,5 TWh el per år. Under våren 2011 driftsätts koncernens fjärde vindpark, Töftedalsfjället i Dals Eds kommun. Etableringen är ett samarbete mellan Rabbalshede Kraft och Göteborg Energi. Rabbalshede Kraft tecknade i december 2009 avtal med Göteborg Energi om att sälja en del av parken. Avtalet innebär att Rabbalshede Kraft äger 11 och Göteborg Energi 10 verk. Markarbeten har utförts i samarbete med Skanska AB som svarar för byggnation av vägar och fundament Siemens levererar och installerar vindkraftverken. Vindparken beräknas producera 129 GWh/år. För att långsiktigt säkerställa det kapitalbehov som den planerade utbyggnaden kräver, förbereder sig Rabbalshede Kraft för en ansökan om notering på NASDAQ OMX Stockholm. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande finns följande belopp i tkr: Överkursfond 287 237 Pågående nyemission 4 825 Balanserat resultat 6 058 Årets resultat 14 859 Summa 300 863 Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel och fria fonder disponeras enligt följande: Balanseras i ny räkning 8 801 Pågående nyemission 4 825 Överkursfond 287 237 Summa 300 863 Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Bolagsstyrningsrapport Rabbalshede Krafts bolagsstyrningsrapport finns att tillgå på Bolagets hemsida, www.rabbalshedekraft.se. I bolagsstyrningsrapporten finns upplysningar om de viktigaste inslagen i koncernens system för intern kontroll och riskhantering. 29
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / KONCERNENS RESULTATRÄKNING / Koncernens resultaträkning tkr Not 2010-01-01 2010-12-31 2009-07-01 2009-12-31 Nettoomsättning 2 47 347 21 258 Övriga rörelseintäkter 3 68 001 Summa intäkter 115 348 21 258 Personalkostnader 4 5 860 3 369 Övriga externa kostnader 3, 5 61 011 5 199 Avskrivningar materiella och immateriella anläggningstillgångar 6 22 342 8 449 Rörelseresultat 26 135 4 241 Finansiella intäkter 7 256 51 Finansiella kostnader 7 17 035 3 538 Resultat före skatt 9 356 754 Skatt 9 2 511 220 Årets resultat 6 845 534 Resultat per aktie Antal aktier, tusental 22 205 176 000 Resultat per aktie före utspädning (kr) 0,31 0,00 Resultat per aktie efter utspädning (kr) 0,31 0,00 Rapport över koncernens totalresultat tkr 2010-01-01 2010-12-31 2009-07-01 2009-12-31 Årets resultat 6 845 534 Övrigt totalresultat: Kassaflödessäkringar: Förändringar av verkligt värde 48 935 15 154 Upplöst mot resultaträkningen 8 583 2 008 Överfört till anskaffningsvärdet på säkrad post 2 375 8 874 Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar 9 988 6 847 Årets totalresultat 21 144 18 655 30
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / Koncernens balansräkning / Koncernens balansräkning tkr Not 31 dec 2010 31 dec 2009 Tillgångar 23, 24 Immateriella anläggningstillgångar 10 39 435 49 655 Materiella anläggningstillgångar 11 767 830 487 866 Övriga långfristiga fordringar 13 15 15 Summa anläggningstillgångar 807 280 537 536 Immateriella omsättningstillgångar 14 11 509 7 116 Kundfordringar 11 244 23 355 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 13 781 11 268 Övriga fordringar 13 3 301 14 227 Likvida medel 28 100 189 193 375 Summa omsättningstillgångar 140 024 249 341 Summa tillgångar 947 304 786 877 Eget kapital 16 Aktiekapital 222 054 176 000 Övrigt tillskjutet kapital 321 354 234 837 Pågående nyemission 9 650 130 577 Reserver 28 189 200 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 10 340 3 472 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 535 209 544 686 Innehavare av icke bestämmande inflytande 8 Summa eget kapital 535 217 544 686 Skulder 24 Uppskjutna skatteskulder 9 3 560 13 145 Räntebärande skulder 17 346 403 181 338 Övriga långfristiga skulder 18 6 190 4 752 Summa långfristiga skulder 356 153 199 235 Leverantörsskulder 5 194 11 219 Aktuell skatteskuld 88 Räntebärande skulder 17 19 750 Övriga skulder 18 21 048 6 265 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 9 854 25 472 Summa kortfristiga skulder 55 934 42 956 Summa skulder 412 087 242 191 Summa eget kapital och skulder 947 304 786 877 31
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / Koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser / FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGNA KAPITAL / Koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser tkr Not 31 dec 2010 31 dec 2009 Ställda säkerheter 24 706 183 405 315 Eventualförpliktelser 24 117 998 Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital, hänförligt till moderbolagets aktieägare tkr Not Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Pågående nyemission Reserver Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Summa Eget kapital Ingående eget kapital 2009-07-01 176 000 234 837 18 989 2 938 432 764 Årets resultat 534 534 Övrigt totalresultat 19 189 19 189 Årets totalresultat 18 655 18 655 Summa förmögenhetsförändringar exkl. transaktioner med Bolagets ägare 176 000 234 837 18 989 15 717 414 109 Periodens förändring av säkringsreserv 19 189 19 189 Nyemission 138 163 138 163 Utgifter hänförliga till emission 10 293 10 293 Uppskjuten skatt hänförlig till poster redovisade direkt mot eget kapital 2 707 2 707 Utgående eget kapital 2009-12-31 176 000 234 837 130 577 200 3 472 544 686 Ingående eget kapital 2010-01-01 176 000 234 837 130 577 200 3 472 544 686 Årets resultat 6 845 6 845 Övrigt totalresultat 27 989 27 989 Årets totalresultat 21 144 21 144 Summa förmögenhetsförändringar exkl. transaktioner med Bolagets ägare 176 000 234 837 130 577 200 17 672 523 542 Omklassificering 46 054 84 523 130 577 Periodens förändring av säkringsreserv 27 989 27 989 Nyemission 9 650 9 650 Skatt hänförlig till emissionsutgifter 1 994 1 994 Inbetalda optionspremier 23 23 Utgående eget kapital 2010-12-31 222 054 321 354 9 650 28 189 10 340 535 209 Innehavare av icke bestämmande inflytande innehar endast 8 tkr varvid enbart sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare redovisas. 32
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / Koncernens kassaflödesanalys / Koncernens kassaflödesanalys tkr Not 2010-01-01 2010-12-31 2009-07-01 2009-12-31 Den löpande verksamheten Resultat före skatt 9 356 754 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 28 6 542 8 442 Betald inkomstskatt 24 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 15 874 9 196 Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital Ökning ( )/Minskning (+) av immateriella tillångar/varulager 4 393 3 175 Ökning ( )/Minskning (+) av rörelsefordringar 18 504 34 093 Ökning (+)/Minskning ( ) av rörelseskulder 38 093 2 511 Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital 23 982 34 757 Kassaflöde från den löpande verksamheten 8 108 25 561 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 60 46 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 26 000 Förvärv av materiella anläggningstillgångar inkl förskott 322 196 142 024 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 19 985 Kassaflöde från investeringsverksamheten 276 271 142 070 Finansieringsverksamheten Nyemission 9 650 138 163 Emissionsutgifter 3 295 4 375 Upptagna lån 193 124 27 838 Amortering av lån 8 309 Optionspremier 23 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 191 193 161 626 Periodens kassaflöde 93 186 6 005 Likvida medel vid periodens början 193 375 199 380 Likvida medel vid periodens slut 100 189 193 375 33
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / Moderbolagets resultaträkning / Moderbolagets resultaträkning tkr Not 2010-01-01 2010-12-31 2009-07-01 2009-12-31 Nettoomsättning 2 23 592 15 726 Övriga rörelseintäkter 3 39 008 2 042 Summa intäkter 62 600 17 768 Personalkostnader 4 11 677 4 453 Övriga externa kostnader 5 10 537 4 641 Avskrivning materiella och immateriella anläggningstillgångar 6 12 067 5 717 Rörelseresultat 28 319 2 957 Ränteintäkter och liknande resultatposter 7 2 658 620 Räntekostnader och liknande resultatposter 7 12 226 3 360 Resultat före skatt och bokslutsdispositioner 18 751 217 Bokslutsdispositioner 8 1 500 Resultat före skatt 20 251 217 Skatt 9 5 392 62 Årets resultat 14 859 155 Rapport över moderbolagets totalresultat tkr 2010-01-01 2010-12-31 2009-07-01 2009-12-31 Årets resultat 14 859 155 Övrigt totalresultat: Kassaflödessäkringar: Förändringar av verkligt värde Upplöst mot resultaträkningen Överfört till anskaffningsvärdet på säkrad post Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar Årets totalresultat 14 859 155 34
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / Moderbolagets balansräkning / Moderbolagets balansräkning tkr Not 31 dec 2010 31 dec 2009 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 10 665 755 Materiella anläggningstillgångar 11 262 537 280 603 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 26 321 692 170 800 Fordringar på koncernföretag 15 087 31 316 Andra långfristiga fordringar 13 15 15 Uppskjuten skattefordran 9 227 Summa finansiella anläggningstillgångar 336 794 202 358 Summa anläggningstillgångar 599 996 483 716 Omsättningstillgångar Immateriella omsättningstillgångar 14 5 818 5 228 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 3 306 22 172 Fordringar på koncernföretag 40 359 19 993 Övriga fordringar 13 302 4 036 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 8 502 6 433 Summa kortfristiga fordringar 52 469 52 634 Kassa och bank 28 31 719 163 002 Summa omsättningstillgångar 90 006 220 864 Summa tillgångar 690 002 704 580 fortsättning nästa sida 35
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / Moderbolagets eget kapital / Forts. Moderbolagets balansräkning tkr Not 31 dec 2010 31 dec 2009 Eget kapital och skulder Eget kapital 16 Bundet eget kapital Aktiekapital 222 054 176 000 Pågående nyemission 4 825 43 526 Fritt eget kapital Överkursfond 287 237 200 719 Pågående nyemission 4 825 87 051 Balanserat resultat 6 058 2 426 Årets resultat 14 859 155 Summa eget kapital 527 742 509 877 Obeskattade reserver 27 500 2 000 Skulder Räntebärande skulder 17 141 109 151 338 Summa långfristiga skulder 141 109 151 338 Kortfristiga skulder Räntebärande skulder 17 8 350 Leverantörsskulder 2 319 6 322 Skulder till koncernföretag 390 4 948 Skatteskuld aktuell skatt 9 88 Övriga skulder 18 1 517 5 034 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 7 987 25 061 Summa kortfristiga skulder 20 651 41 365 Summa eget kapital och skulder 690 002 704 580 Moderbolagets ställda säkerheter och ansvarsförbindelser tkr Not 31 dec 2010 31 dec 2009 Ställda säkerheter 24 186 796 199 184 Ansvarsförbindelser 24 117 998 260 36
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / Förändringar i moderbolagets eget kapital / Förändringar i moderbolagets eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital tkr Aktiekapital Pågående nyemission Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2009-07-01 176 000 200 719 11 2 651 379 381 Vinstdisposition 2 651 2 651 Lämnat koncernbidrag 322 322 Skatt på koncernbidrag 86 86 Årets resultat 155 155 Nyemission 43 526 94 637 138 163 Utgifter hänförliga till emission 10 293 10 293 Uppskjuten skatt hänförlig till poster redovisade direkt mot eget kapital 2 707 2 707 Utgående eget kapital 2009-12-31 176 000 43 526 287 770 2 426 155 509 877 Ingående eget kapital 2010-01-01 176 000 43 526 287 770 2 426 155 509 877 Omklassificering 46 054 43 526 2 528 Vinstdisposition 155 155 Lämnat koncernbidrag 11 720 11 720 Skatt på koncernbidrag 3 082 3 082 Årets resultat 14 859 14 859 Nyemission 4 825 4 825 9 650 Skatt hänförlig till emissionsutgifter 1 994 1 994 Utgående eget kapital 2010-12-31 222 054 4 825 292 061 6 057 14 859 527 742 37
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / Moderbolagets kassaflödesanalys / Moderbolagets kassaflödesanalys tkr Not 2010-01-01 2010-12-31 2009-07-01 2009-12-31 Den löpande verksamheten Resultat före skatt och bokslutsdispositioner 18 751 217 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 28 13 851 5 717 Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 32 602 5 934 Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital Ökning ( )/Minskning (+) av immateriella tillångar/varulager 590 1 287 Ökning ( )/Minskning (+) av rörelsefordringar 8 260 43 572 Ökning (+)/Minskning ( ) av rörelseskulder 29 152 2 205 Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital 38 002 42 654 Kassaflöde från den löpande verksamheten 5 400 36 720 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 73 46 Förvärv av materiella anläggningstillgångar inkl förskott 22 154 37 621 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 26 531 89 023 Nyemission/lämnade aktieägartillskott 150 600 162 400 Förvärv av finansiella tillgångar 292 100 Kassaflöde från investeringsverksamheten 146 588 111 144 Finansieringsverksamheten Nyemission 9 650 138 163 Emissionsutgifter 3 295 4 375 Upptagna lån 6 430 2 162 Amortering av lån 8 309 Långfristiga fordringar 16 229 16 151 Koncernbidrag 322 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 20 705 115 153 Årets kassaflöde 131 283 32 711 Likvida medel vid periodens början 163 002 195 713 Likvida medel vid periodens slut 31 719 163 002 38
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / Noter / Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats från Rådet för finansiell rapportering. Koncernen nybildades november 2007. Koncernen har tillämpat IFRS sedan den nybildades. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. Koncernen har frivilligt valt att tillämpa IFRS i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) 7 kap 33. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 2011-03-30. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultatoch balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 2011-04-27. (b) Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet och revideras om så behöver göras. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. (e) Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag, vad avser intresseföretag vid behov genom anpassning till koncernens principer. (f) Ändrade redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tilllämpades föregående år med undantag för de som framgår nedan: Koncernen har under året infört följande nya och ändrade standarder från IASB och uttalanden från IFRIC från och med 1 januari 2010. I den mån som respektive standard eller uttalande har givit eller troligen kommer att ge upphov till effekter på redovisningens innehåll beskrivs innehållet avseende den aktuella förändringen mer utförligt. Dessa förändringar har vidare påverkat de aktuella skrivningarna med avseende på tillämpade redovisningsprinciper. IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar - Ändring. Koncerninterna aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter (Godkänd av EU 23 mars 2010 och tillämpas på räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 eller senare) IFRS 3R Rörelseförvärv och IAS 27R Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (Godkänd av EU 3 juni 2009 och tillämpas på räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare) IFRS 3R inför ett antal förändringar i redovisningen av rörelseförvärv som påverkar storleken på redovisad goodwill, rapporterat resultat i den period som förvärvet genomförs samt framtida rapporterade resultat. IAS 27R kräver att förändringar i ägarandelar i ett dotterbolag, där majoritetsägaren inte förlorar bestämmande inflytande, redovisas som eget kapitaltransaktioner. Detta innebär att dessa transaktioner inte längre ger upphov till goodwill, eller leder till några vinster eller förluster. Vidare förändrar IAS 27R redovisningen för förluster som uppstår i delägt dotterbolag och redovisningen när det bestämmande inflytandet över ett dotterbolag upphör. IAS 39 Finansiella Instrument: Redovisning och värdering Ändring. Poster berättigade för säkringsredovisning (Godkänd av EU 15 september 2009 och tillämpas på räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare) IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster. (Godkänd av EU 25 mars 2009 och tillämpas på räkenskapsår som börjar 1 april 2009 eller senare) IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastigheter. (Godkänd av EU 22 juli 2009 och tillämpas på räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 eller senare) 39
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet (godkänd av EU 4 juni 2009, och tillämpas på räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare) IFRIC 17 Utdelning av sakvärden till ägare (Godkänd av EU den 26 november 2009 och tilllämpas på räkenskapsår som börjar 1 november 2010 eller senare) Alla former av icke kontanta utdelningar skall redovisas till verkligt värde vilket innebär att en skuld redovisas vid utdelningsbeslutet, en skuld som löpande skall omvärderas över eget kapital. Vid utdelningstillfället skall differensen mellan tillgångarnas bokförda värde och skuldernas verkliga värde redovisas i resultaträkningen. IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder (Godkänd av EU den 27 november 2009 och tillämpas på räkenskapsår som börjar 1 november 2009 eller senare) Tillämpningen av dessa standarder och tolkningar har inte haft någon effekt på koncernens finansiella resultat eller ställning. (g) Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Nedan presenteras de nya standarder och tolkningar som skall tillämpas för kalenderåret 2011 eller senare. Den framtida tillämpningen av nedanstående standarder och tolkningar kommer inte, om inte detta specifikt kommenteras, att förväntas ha någon effekt på koncernens finansiella resultat eller ställning. IFRS 9, Financial Instruments: Recognition and Measurement (Ännu ej godkänd av EU och tidplan för godkännande saknas f.n.) Denna standard är en del i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innebär att huvudkategorierna för redovisning är till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultaträkningen. För vissa investeringar i eget kapitalinstrument finns möjligheten att redovisa till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringen redovisad direkt i övrigt totalresultat, där ingen överföring sker till årets resultat vid avyttring. Vidare har nya regler införts för hur förändringar i egen kreditspread skall presenteras när skulder redovisas till vekligt värde. Standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar, säkringsredovisning och borttagande ur balansräkningen. IFRS 9 kommer troligen att tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare. Det är troligt att standarden kommer att in-verka på finansiella rapporter när tillämpning påbörjas. IAS 24 Upplysningar om närstående (ändring) (Godkänd av EU 19 juli 2010) (h) Klassificering m m Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. (i) Segmentrapportering Ett rörelsesegment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som antingen tillhandahåller varor eller tjänster eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning, som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. Eftersom koncernens verksamhet för närvarande består i att producera el på en begränsad geografisk marknad bedöms koncernen som helhet utgöra ett rörelsesegment. Därmed presenteras ingen segmentsinformation eftersom det sammanfaller med koncernen som helhet. (j) Konsolideringsprinciper Dotterföretag Dotterföretag är företag i vilka Rabbalshede Kraft AB har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. För att bedöma om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Förvärv av dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvet betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar ett dotterföretags tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. I anslutning till förvärvet upprättas en förvärvsanalys där anskaffningsvärdet fastställs för dels andelarna eller rörelsen och dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade eget kapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas differensen som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen. Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Intresseföretag Intresseföretag är företag vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande, inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom ett andelsinnehav uppgående till mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som Andel i intresseföretags resultat koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagets ägare justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade överrespektive undervärden. Resultatandelen reducerad med erhållna utdelningar utgör primärt förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag redovisade som tillgång i balansräkningen. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresse- 40
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / företaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. Samtliga utdelningar från intresseföretag redovisas som intäkt i resultaträkningen även om de kan betraktas som en återbetalning av ursprunglig investerat kapital. Det senare kan emellertid föranleda att det balansmässiga värdet av andelarna behöver testas för nedskrivning. Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orea liserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag elimineras i den utsträckning de motsvarar koncernens ägarandel. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men enbart i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. (k) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner uttryckta i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till sina historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakursen som förelåg vid transaktionstillfället. I de fall säkringsredovisning tillämpas hänvisas till avsnittet derivat och säkringsredovisning. (l) Intäkter Intäkter redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits, eller förväntas komma att erhållas, med avdrag för lämnade rabatter. Nettoomsättningen omfattar primärt försäljning av producerad el samt försäljning av elcertifikat. Övriga rörelseintäkter består främst av försäljning av projekt och vidarefakturerade byggkostnader. Intäkter avseende försäljning av producerad el redovisas i den period leverans skett. Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som upplupen intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Intäkter avseende upparbetade elcertifikat redovisas i den period leverans av certifikatsgrundande el har skett. Elcertifikaten redovisas i balansräkningen som immateriell tillgång när de finns registrerade på energimyndighetens konto och som upplupen intäkt så länge de är upparbetade men ännu ej registrerade. (m) Leasing Leasade tillgångar Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar med finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- respektive kortfristig skuld. De leasade tillgångarna avskrivs linjärt över den kortare av leasingperioden eller nyttjandeperioden medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. (n) Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter består av ränteintäkter samt valutakursvinster. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Finansiella kostnader består främst av räntekostnader på lån samt börsnoterings- och kapitalanskaffningskostnader och övriga finansiella kostnader. Lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden utom till den del de ingår i en tillgångs anskaffningsvärde. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser. (o) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital eller som Övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital eller Övrigt totalresultat. Aktuell skatt utgör skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av tidigare perioders aktuella skatt. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt tagen i de temporära skillnader som föreligger mellan tillgångars och skulders redovisade och skattemässiga värden. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av till- 41
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / gångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar justeras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld. (p) Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, låne- och kundfordringar samt derivat med ett positivt verkligt värde. På skuldsidan återfinns leverantörs- och låneskulder samt derivat med ett negativt verkligt värde. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när Bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar redovisas i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld redovisas när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder redovisas när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller Bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för en del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att nettoreglera eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då Bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Klassificering och värdering Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur finansiella instrument värderas efter första redovisningstillfället. Derivatinstrument redovisas initialt till sina verkliga värden. Detta innebär att transaktionskostnader belastar årets resultat. Huvudregeln är att dessa finansiella instrument löpande redovisas till sina verkliga värden över resultaträkningen om inte säkringsredovisning tillämpas och företaget uppfyller kraven för denna redovisning. Används derivatinstrument för säkringsredovisning och till den del denna är effektiv, redovisas värdeförändringarna på derivatinstrumentet på samma rad i resultaträkningen som den säkrade posten om det rör sig om verkligt värdesäkring. Värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet redovisas som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med innehavet. Se vidare under rubriken (q) Derivat och säkringsredovisning nedan. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen i den period de uppstår. I den första undergruppen ingår bland annat derivat med positivt verkligt värde. Baserat på syftet med kontraktet redovisas värdeförändringar antingen i rörelseresultatet eller som finansiell intäkt. I balansräkningen redovisas derivaten som övriga kortfristiga fordringar respektive övriga långfristiga fordringar beroende på kontraktets löptid. I den utsträckning ett derivat utgör part i ett effektivt säkringssamband kan värdeförändringen, i de fall det rör sig om en kassaflödessäkring redovisas i Övrigt totalresultat. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, finansiella skulder som innehas för handel och andra finansiella skulder som företaget valt att placera i denna kategori (den s.k. Fair Value Option), se beskrivning ovan under Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. I den första kategorin ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen i den period de uppstår. Baserat på syftet med kontraktet redovisas värdeförändringar antingen i rörelseresultatet eller som finansiell kostnad. I balansräkningen redovisas derivaten som övriga kortfristiga skulder respektive övriga långfristiga skulder beroende på kontraktets löptid. Andra finansiella skulder Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. 42
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Nedskrivning av finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen. (q) Derivat och säkringsredovisning Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränteexponering samt försäljningspris- och valutarisker som koncernen är utsatt för. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar årets resultat. Efter initial redovisning värderas derivatinstrument till sina verkliga värden och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan. I balansräkningen redovisas de som kortfristiga fordringar respektive skulder eller som långfristiga fordringar respektive skulder beroende på kontraktets löptid. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en dokumenterad koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkras. Derivat används för säkring av ränterisk, framtida kassaflöden vid försäljning av el (där derivaten kontantregleras) samt för säkring av inköp av vindkraftverk i utländsk valuta. För säkring framtida ränteflöden avseende lån upptagna till rörlig ränta används ränteswapar. Ränteswaparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas i räntekupongdelen löpande som ränteintäkt och räntekostnad. Annan värdeförändring på ränteswapen redovisas som övrigt totalresultat tills dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen och så länge som kriterierna för säkringsredovisning är uppfyllda och säkringen bedöms effektiv. Den vinst eller förlust som hänför sig till en eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. I enlighet med Bolagets finanspolicy kan det förekomma lån med formell löptid om 5 år, men där avsikten är att finansiären skall förnya lånet i syfte att säkerställa en parks finansiering över 15 20 år. I dessa fall bedömer Bolaget att räntederivat längre än lånets formella löptid är att anse som effektiv hedge enligt IAS 39. För de derivat, elterminer, som används för säkring av framtida elförsäljning tillämpas kassaflödessäkring. Samtliga elterminer kontantregleras. Detta innebär att de redovisas som finansiella derivat i enlighet med IAS 39. Terminerna redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultatet till dess att det säkrade flödet påverkar det redovisade resultatet varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar (som redovisats i övrigt totalresultat) överförs till resultaträkningen för att matcha effekterna från den säk-rade transaktionen. Detta sker så länge som kriterierna för säkringsredovisning är uppfyllda och säkringen bedöms effektiv. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen. De valutaterminer som används för säkring av framtida kassaflöden avseende prognostiserade inköp av vindkraftverk i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till materiella anläggningstillgångar. Detta sker så länge som kriterierna för säkringsredovisning är uppfyllda och säkringen bedöms effektiv. Den vinst eller förlust som hänför sig till ineffektiva delar av pågående säkringar, där säkringsredovisning tillämpas, redovisas i resultaträkningen. (r) Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt direkta och indirekta kostnader hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Vid beräkning av respektive tillgångs avskrivningsbara värde tas hänsyn till tillgångars eventuella restvärden. Bedömda restvärden samt tillämpade nyttjandeperioder ses löpande över och i den mån det är nödvändigt justeras redovisningen. I de fall materiella anläggningstillgångar består av komponenter som är väsentliga i relationen till hela tillgångens värde behandlas dessa separat. Respektive komponent redovisas och skrivs av i enlighet med enskilda avskrivningsplaner. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen när tillgången utrangeras eller avyttras eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Realisationsvinst redovisas som rörelseintäkt och realisationsförlust redovisas som övrig kostnad. Leasade tillgångar Finansiella leasingavtal, där koncernen i allt väsentligt övertar alla risker och fördelar knutna till ägarskapet av det leasade föremålet redovisas i balansräkningen till den leasade egendomens verkliga värde eller, om värdet är lägre, till nuvärdet av minimileasingbetalningarna. Leasingbetalningar fördelas mellan finansieringskostnader och amortering av hyresskulden. Redovisade finansiellt leasade tillgångar skrivs av över den förväntade nyttjandeperioden. Leasingavtal där leasegivaren i huvudsak behåller alla risker och fördelar med äganderätten klassificeras som operativa. Leasingavgifter kostnadsförs linjärt i resultaträkningen under leasingperioden. I koncernen finns både operationella och finansiella leasingavtal. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter eller delar därav. Även i de fall ny komponent tillskapats aktiveras utgiften. Eventuella oavskrivna 43
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande. Lånekostnader Lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning inkluderas i tillgångens anskaffningsvärde. Aktivering av lånekostnader sker under förutsättningen att det är troligt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar och kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, pågående projektering skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Dock bedöms nyttjandeperioden för samtliga komponenter i vindkraftverk, fundament och elanläggningar att sammanfalla varför någon ytterligare uppdelning ej skett. De tillämpade nyttjandeperioderna är: Byggnader och markanläggningar 20 25 år Vindkraftverk, fundament och elanläggningar 20 år Inventarier, verktyg och installationer 3 5 år (s) Immateriella tillgångar Arrendeavtal Immateriella tillgångar som förvärvats av koncernen utgörs av arrendeavtal och dessa redovisas till sina respektive anskaffningsvärden minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Nedlagda utgifter för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer. Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar består av förvärvade dataprogram och erhållna elcertifikat. I syfte att främja användningen av förnybara energikällor för elproduktion finns certifikatsystem. Anläggningar som berörs av dessa system erhåller gratis certifikat i takt med att certifikatberättigad el produceras. Erhållna elcertifikat finns registrerade på konto hos Energimyndigheten. Dessa certifikat redovisas till verkligt värde när elcertifikatberättigad el har producerats. Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning. De tillämpade nyttjandeperioderna är: Arrendeavtal 30 år Datorprogram 5 år (t) Lager I den mån som något lager förekommer redovisas detta i enlighet med lägsta värdets princip och först in, först utmetoden (FIFU). (u) Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar samt andelar i intresseföretag Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång, och dess verkliga värde minus försäljningskostnader inte kan användas, skall tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning av tillgångar reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Gjorda nedskrivningar av goodwill återförs under inga omständigheter. I de fall som finansiella tillgångar tillgängliga till försäljning har skrivits ned kan dessa inte heller återföras. (v) Aktiekapital Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen. (w) Ersättningar till anställda Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovi- 44
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / sas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period. I koncernen finns enbart avgiftsbestämda pensionsplaner. Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. (x) Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Avtal finns om återställande av mark efter att arrendetiden utgått och vindkraftanläggningar upphört med produktion. Avtalet innebär en skyldighet att montera ned och bortforsla samtliga anläggningar, byggnader och ledningar. I dessa fall finns försäkring som täcker samtliga dessa åtaganden och därmed har ingen avsättning för detta gjorts. (y) Eventualförpliktelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.(se ovan) Moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rekommendation från Rådet för finansiell rapportering RFR 2.2 Redovisning för juridisk person. Även akutgruppsutalanden utgivna av Rådet för finansiell rapportering tillämpas. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som skall göras. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tilllämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter. Dotterföretag och intresseföretag Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar. Finansiella instrument Reglerna om finansiella instrument i IAS 39 tillämpas inte i moderbolaget som juridisk person. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar i enlighet med anskaffningsvärdeprincipen vilket innebär att de värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Säkringsredovisning tillämpas inte i moderbolaget. Anteciperade utdelningar Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter. Skatter I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från uttalande från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Aktieägartillskott redovisas i eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt dess ekonomiska innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats och erhållits i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel. Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras. 45
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Not 2 Nettoomsättningens fördelning Intäkter per väsentligt intäktsslag Koncernen Moderbolaget tkr 2010 2009 2010 2009 Försäljning el 30 720 12 200 15 911 8 994 Intäkter elcertifikat 16 146 9 043 7 199 6 717 Övrigt 481 15 482 15 Summa 47 347 21 258 23 592 15 726 Koncernens försäljning av el uppgick under 2010 till 65 653 MWh (27 051). Not 3 Övriga rörelseintäkter Koncernen Moderbolaget tkr 2010 2009 2010 2009 Försäljning av vindkraftsprojekt 18 154 26 000 Vidarefakturerade byggkostnader 49 576 Övriga intäkter från koncernföretag 12 719 2 042 Övrigt 271 289 Summa 68 001 39 008 2 042 Vidarefakturerade byggkostnader 49 576 tkr ingår som kostnad bland övriga externa kostnader. Not 4 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar Medelantalet anställda 2010 varav män, % 2009 varav män, % Moderbolaget 21 57 17 47 Dotterföretag Koncernen totalt 21 57 17 47 Könsfördelning i företagsledningen Moderbolaget 2010 Andel kvinnor, % 2009 Andel kvinnor, % Styrelsen 14 14 Övriga ledande befattningshavare 32 33 Koncernen totalt Styrelsen 14 14 Övriga ledande befattningshavare 32 33 46
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Forts. not 4 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda samt sociala kostnader 2010 2009 tkr Ledande befattningshavare (14 personer) Övriga anställda Summa Ledande befattningshavare (13 personer) Övriga anställda Summa Moderbolaget Sverige 5 551 5 509 11 060 2 399 1 850 4 249 (varav tantiem o.d.) Sociala kostnader 2 734 2 060 4 794 863 770 1 633 varav pensionskostnader 784 333 1 117 88 159 247 Koncernen totalt 5 551 5 509 11 060 2399 1 850 4 249 (varav tantiem o.d.) Pensionskostnader 784 333 1 117 88 159 247 Samtliga anställda finns i moderbolaget varmed moderbolagets och koncernens lönekostnader är desamma. Ledande befattningshavares ersättningar Till ledande befattningshavare utgår fast månadslön. Samtliga pensionsplaner i koncernen är avgiftsbestämda. För ledande befattningshavare, förutom styrelsen inbetalas premiebaserade pensionsavtal. Premien skall motsvara de premieavsättningar som, vid var tid gäller, för ITP 1. Ersättningar och övriga förmåner, moderbolaget, 2010 tkr Grundlön/ Styrelsearvode Övriga ersättningar och förmåner Pensionskostnad Summa Torgny Bergh, Styrelsens Ordförande 271 271 Karin Kronstam, Ledamot 130 130 Anders Kullendorff, Ledamot 75 75 Reine Rosén, Ledamot 90 90 Fredrik Bergh Thorén, Ledamot 110 110 Karl-Erling Trogen, Ledamot 90 90 Håkan Hellström, Ledamot 110 110 Thomas Linnard, Verkställande direktör 1 123 102 218 1 443 Andra ledande befattningshavare (6 personer) 3 552 59 567 4 178 Summa 5 551 161 785 6 497 Vid årsstämman den 15 april 2010 valdes Håkan Hellström in som ny styrelseledamot. Styrelseledamot Anders Kullendorff avled den 23 oktober 2010. 47
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Forts. not 4 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar Ersättningar och övriga förmåner, moderbolaget, 2009 tkr Grundlön/ styrelsearvode Övriga ersättningar och förmåner Pensionskostnad Summa Torgny Bergh, Styrelsens Ordförande 93 93 Bertil Falck, Ledamot 30 30 Karin Kronstam, Ledamot 30 30 Anders Kullendorff, Ledamot 30 30 Reine Rosén, Ledamot 30 30 Fredrik Bergh Thorén, Ledamot 30 30 Karl-Erling Trogen, Ledamot 30 30 Thomas Linnard, Verkställande direktör 453 48 32 533 Andra ledande befattningshavare (5 personer) 1 608 17 57 1 682 Summa 2 334 65 89 2 488 Avgångsvederlag Verkställande direktör har vid uppsägning från Bolagets sida rätt till ersättning som maximalt kan motsvara 12 månadslöner. Teckningsoptioner Program I Rabbalshede Kraft AB beslutade på extra bolagsstämma den 11 december 2007 att utge teckningsoptioner till personer av stort värde för Rabbalshede Kraft framtida utveckling. Emission av teckningsoptioner med åtföljande teckning av nya aktier har skett i december 2007. Detta innebär att ledande befattningshavare, inklusive styrelseordförande och samtliga styrelseledamöter, samt vissa anställda inom Rabbalshedekoncernen har förvärvat teckningsoptioner till verkligt värde. Totalt har 9 stycken ledande befattningshavare, 2 övriga anställda samt en konsult förvärvat 4 825 000 teckningsoptioner till verkligt värde. Verkställande direktören innehar 0 teckningsoptioner, styrelsens ordförande innehar 1 500 000 teckningsoptioner och övriga ledande befattningshavare samt övriga anställda innehar mellan 50 000 och 2 000 000 teckningsoptioner vardera. Rabbalshede har valt Black & Scholes modell som optionsvärderingsmodell till teckningsoptionerna. Det per december 2007 bedömda verkliga värdet som erlagts uppgick till 21 öre per teckningsoption medförande att 1 013 250 kronor under december 2007 till februari 2008 har inbetalts till Rabbalshede värdepapper AB. Då transaktionen skett till verkligt värde uppstår ingen kostnad att redovisa enligt IFRS 2. Teckningskursen för aktierna uppgår till 20 kr per aktie (efter omvänd split) och teckningstiden för aktier med stöd av betalda teckningsoptioner kan äga rum under perioden 1 juli 2010 till och med 31 december 2010. Per den 31 december 2010 påkallades teckning av samtliga aktier motsvarande 482 500 nya B-aktier varpå eget kapital ökar med 9 650 tkr. Emissionen har registrerats hos bolagsverket i januari 2011. Program II Rabbalshede Kraft beslutade på årsstämman den 21 oktober 2008 att utge teckningsoptioner till personer av stort värde för Rabbalshede Kraft framtida utveckling. Emission av teckningsoptioner med åtföljande teckning av nya aktier har skett i januari 2009. Detta innebär att verkställande direktör, vissa anställda samt en konsult inom Rabbalshedekoncernen har förvärvat teckningsoptioner till verkligt värde. Totalt har 3 stycken ledande befattningshavare, 7 övriga anställda samt en konsult förvärvat 1 050 000 teckningsoptioner till verkligt värde. Verkställande direktören innehar 500 000 teckningsoptioner samt övriga anställda och konsult innehar mellan 50 000 och 100 000 teckningsoptioner vardera. Rabbalshede har valt Black & Scholes modell som optionsvärderingsmodell till teckningsoptionerna. Det per januari 2009 bedömda verkliga värdet som erlagts uppgick till 52 öre per teckningsoption medförande att 416 000 kronor under januari 2009 har inbetalts till Rabbalshede värdepapper AB. Det per februari 2010 bedömda verkliga värdet som erlagts uppgick till 9 öre per teckningsoption medförande att 22 500 kronor under mars 2010 har inbetalts till Rabbalshede värdepapper AB. Då transaktionen skett till verkligt värde uppstår ingen kostnad att redovisa enligt IFRS 2. Teckningskursen för aktierna uppgår till 45 kr per aktie (efter omvänd split) och teckningstiden för aktier med stöd av betalda teckningsoptioner kan äga rum under perioden 1 juli 2011 till och med 31 december 2011. 48
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Avgiftsbestämda pensionsplaner I koncernen finns enbart avgiftsbestämda pensionsplaner för anställda som helt bekostas av företagen. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan. Koncernen Moderbolaget tkr 2010 2009 2010 2009 Kostnader för avgiftsbestämda planer 1 117 247 1 117 247 Sjukfrånvaro i moderbolaget 2010 2009 Total sjukfrånvaro som andel av ordinarie arbetstid 1,2% 0,5% Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 0% 0% Not 5 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Koncernen Moderbolaget tkr 2010 2009 2010 2009 Ernst & Young Revisionsuppdrag 540 322 421 271 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag 1 689 82 1 689 82 Skatterådgivning 417 35 417 35 Övriga tjänster 51 124 51 124 Not 6 Avskrivning materiella och immateriella anläggningstillgångar Koncernen Moderbolaget tkr 2010 2009 2010 2009 Driftsatta vindparker 17 860 6 577 9 299 4 650 Byggnader och Mark 778 385 778 385 Inventarier verktyg och installationer 636 509 1 206 682 Arrendeavtal 2 284 978 Nedlagda projekt 784 784 Summa 22 342 8 449 12 067 5 717 Avskrivningskostnaden är netto efter avdrag för aktiverade utgifter. 49
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Not 7 Finansnetto Koncernen tkr 2010 2009 Ränteintäkter övriga 256 51 Finansiella intäkter 256 51 Räntekostnader 11 774 3 538 Övriga finansiella kostnader 1 530 Resultatförda kapitalanskaffningskostnader 1 648 Kostnader förberedelser för börsnotering 2 083 Finansiella kostnader 17 035 3 538 Finansnetto 16 779 3 487 Moderbolaget Räntekostnader och liknande poster Ränteintäkter och liknande resultatposter tkr 2010 2009 2010 2009 Ränteintäkter, koncernföretag 2 523 569 Ränteintäkter, övriga 135 51 Valutakursvinst Räntekostnader, övriga 6 935 3 360 Övriga finansiella kostnader 1 560 Resultatförda kapitalanskaffningskostnader 1 648 Kostnader förberedelser för börsnotering 2 083 Summa 12 226 3 360 2 658 620 Not 8 Bokslutsdispositioner Moderbolaget tkr 2010 2009 Skillnaden mellan redovisad avskrivning och avskrivning enlig plan: Driftsatta vindparker 1 500 Inventarier, verktyg och installationer Summa 1 500 50
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Not 9 Skatter Redovisat i resultaträkningen Koncernen Moderbolaget tkr 2010 2009 2010 2009 Aktuell skattekostnad ( )/skatteintäkt(+) 112 88 Uppskjuten skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 2 344 2 552 1 995 Uppskjuten skatt avseende bokslutsdispositioner 172 2 795 3 082 Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt avseende förändring underskottsavdrag 227 23 227 62 Summa skatter 2 511 220 5 392 62 Avstämning av effektiv skatt Koncernen Moderbolaget tkr 2010 2009 2010 2009 Resultat före skatt 9 356 754 20 251 217 Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget (26,3%) 2 461 198 5 326 57 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader 68 5 54 5 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 23 Övrigt 5 17 12 Redovisad effektiv skatt 2 511 220 5 392 62 Redovisat i balansräkningen Redovisade uppskjutna skattefordringar och -skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: 2010 2009 Koncernen tkr Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Immateriella tillgångar 10 197 12 861 Valutaderivat 1 713 1 386 Elderivat 2 925 492 Räntederivat 1 781 965 Aktiverad valutakursvinst 1 999 2 739 Underskottsavdrag 227 Obeskattade reserver 3 150 3 321 Aktiverad koncernränta 154 Internvinst 1 215 Skattefordringar/-skulder 3 560 13 145 Moderbolaget Uppskjuten skattefordran tkr 2010 2009 Underskottsavdrag 227 Skattefordringar/-skulder, netto 227 51
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Not 10 Immateriella anläggningstillgångar Koncernen Arrendeavtal/dataprogram tkr 2010 2009 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 53 733 53 687 Nyanskaffningar 73 46 Försäljningar/utrangeringar 9 219 Utgående balans 44 587 53 733 Ackumulerade av- och nedskrivningar Ingående balans 4 078 3 100 Årets avskrivning 2 447 978 Försäljningar/utrangeringar 1 373 Utgående balans 5 152 4 078 Redovisat värde 39 435 49 655 Moderbolaget Dataprogram tkr 2010 2009 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 755 709 Nyanskaffningar 73 46 Utgående balans 828 755 Ackumulerade av och nedskrivningar Ingående balans Årets avskrivning 163 Utgående balans 163 Redovisat värde 665 755 I koncernen och moderbolaget ingår dataprogram med anskaffningsvärde 828 tkr (755). Årets avskrivning avseende dataprogram, 163 tkr, ingår i aktiverade utgifter, varför beloppet inte ingår i avskrivningskostnader, not 6. Not 11 Materiella anläggningstillgångar Koncernen Byggnader och mark Driftsatta vindparker Inventarier, verktyg och installationer Vindparker i byggfas och pågående projektering Totalt tkr 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 Anskaffningsvärden Ingående balans 21 962 21 135 301 615 185 972 15 951 11 945 167 740 146 170 507 268 365 222 Omklassificering 66 700 34 683 66 700 34 683 Nyanskaffningar 827 152 306 80 960 4 381 6 218 165 509 56 253 322 196 144 258 Försäljningar/utrangeringar 2 212 19 985 19 985 2 212 Utgående balans 21 962 21 962 520 621 301 615 20 332 15 951 246 564 167 740 809 479 507 267 Avskrivningar Ingående balans 447 62 16 640 10 063 2 316 1 784 19 402 11 909 Årets avskrivningar 779 385 17 857 6 577 3 610 1 307 22 246 8 269 Försäljningar/utrangeringar 776 776 Utgående balans 1 226 447 34 497 16 640 5 926 2 316 41 649 19 402 Redovisat värde 20 736 21 515 486 124 284 975 14 406 13 635 246 564 167 740 767 830 487 865 De driftsatta vindparkerna utgörs av vindpark Hud, Kil och Brattön. Aktiverade ränteutgifter under byggnation uppgår till 1 924 tkr (2 162). Taxeringsvärde 2010-12-31 på mark uppgår till 218 tkr (946) och för byggnad 2 194 tkr (0). Årets avskrivningar för materiella anläggningstillgångar uppgår till 20 058 tkr (7 471) tkr. Beloppet är ett nettobelopp bestående av årets avskrivning 22 246 tkr (8 269)respektive aktiverad del av avskrivningarna 2 972 tkr (798) samt nedlagt projekt 784 tkr (0). Vindparker i byggfas omklassificeras till driftsatta vindparker när vindkraftverket tas i drift. 52
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Forts. not 11 Materiella anläggningstillgångar Moderbolaget Byggnader och mark Driftsatta vindparker Inventarier, verktyg och installationer Vindparker i byggfas och pågående projektering tkr 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 Anskaffningsvärden Ingående balans 21 962 21 135 185 972 185 972 15 681 11 675 74 327 130 740 297 942 349 522 Nyanskaffningar 827 4 381 6 218 17 773 30 577 22 154 37 621 Försäljningar/utrangeringar 2 212 26 531 86 989 26 531 89 201 Utgående balans 21 962 21 962 185 972 185 972 20 062 15 681 65 569 74 327 293 565 297 942 Totalt Avskrivningar Ingående balans 447 62 14 713 10 063 2 180 1 675 17 339 11 800 Årets avskrivningar 779 385 9 299 4 650 3 610 1 280 13 688 6 315 Försäljningar/utrangeringar 776 776 Utgående balans 1 226 447 24 012 14 713 5 790 2 180 31 027 17 339 Redovisat restvärde 20 736 21 515 161 960 171 259 14 272 13 501 65 569 74 328 262 537 280 603 De driftsatta vindparkerna utgörs av vindpark Hud. Årets avskrivningar för materiella anläggningstillgångar uppgår till 12 067 tkr (5 717). Beloppet är ett nettobelopp bestående av årets avskrivning 13 688 tkr (6 315) respektive aktiverad del av avskrivningarna 2 405 tkr (-598) samt nedlagt projekt 784 tkr (0). Vindparker i byggfas omklassificeras till driftsatta vindparker när vindkraftverket tas i drift. Obeskattade reserver som utgörs av överavskrivningar på driftsatta vindparker uppgår till 500 tkr (2 000). Taxeringsvärde 2010-12-31 på mark uppgår till 218 tkr (946) och för byggnad 2 194 tkr (0). Not 12 Andelar i intresseföretag Vid ingången av året var moderbolaget komplementär i Lygnern Vind KB (Org nr. 969733-1289). Under räkenskapsåret har moderbolaget sålt sin andel och gått ur som komplementär. Projektet Ulvås som fanns i Lygnern Vind KB har överlåtits till Lygnern Vind AB under räkenskapsåret. 53
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Not 13 Långfristiga fordringar och övriga fordringar Koncernen tkr 2010-12-31 2009-12-31 Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar: Övrigt 15 15 Summa 15 15 Övriga fordringar som är omsättningstillgångar: Valutaderivat som innehas för säkring 5 270 Fordringar mervärdesskatt 2 989 Övrigt 312 8 957 Summa 3 301 14 227 Moderbolaget tkr 2010-12-31 2009-12-31 Långfristiga fordringar: Övrigt 15 15 Summa 15 15 Övriga fordringar (kortfristiga): Fordringar mervärdesskatt Övrigt 302 4 036 Summa 302 4 036 Not 14 Immateriella omsättningstillgångar Koncernen tkr 2010-12-31 2009-12-31 Elcertifikat 11 509 7 116 Summa 11 509 7 116 Moderbolaget Tkr 2010-12-31 2009-12-31 Elcertifikat 5 818 5 228 Summa 5 818 5 228 54
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Not 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderbolaget tkr 2010-12-31 2009-12-31 2010-12-31 2009-12-31 Upplupen elförsäljning 3 025 1 204 Upplupna elcertifikat 1 492 1 357 680 919 Upplupna inkomsträntor 12 12 Upplupen emissionslikvid 3 904 3 904 Uppläggningsavgift kreditram 2 139 Förutbetalda emissionskostnader 3 295 3 295 Övrigt 5 957 3 868 3 311 1 610 Summa 13 781 11 268 8 502 6 433 Not 16 Eget kapital På årsstämman den 15 april 2010 beslutades om sammanläggning av aktier vilket innebar att tio (10) aktier av serie A respektive serie B sammanläggs till en (1) ny aktie av serie A respektive serie B (s.k. omvänd split). Sammanläggningen verkställdes hos Euroclear Sweden AB den 4 maj 2010. Per den 31 december 2010 omfattade det registrerade aktiekapitalet 22 205 432 aktier (176 000 000), varav A-aktier 1 000 000 (10 000 000) och varav B-aktier 21 205 432 (166 000 000). Alla aktier har lika rätt till utdelning. Varje A-aktie har en röst och varje B-aktie har 1/10 röster. Aktiernas kvotvärde uppgår till 10 SEK. Vid årsstämman den 21 oktober 2008 beslutades om att utge teckningsoptioner motsvarande 1 500 000 st varav 1 050 000 har tecknats (teckningsprogram II). Teckningsprogrammet ger rätt att under tiden 2011-07-01 2011-12-31 teckna lika många aktier för 45 kr per aktie. Koncernen Övrigt tillskjutet kapital Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner. Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag samt inbetalda optionspremier. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost. Reserver Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på kassaflödessäkringsinstrument (ränteswap, eltermin samt valutatermin) hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat. Belopp som tagits bort från reserv för kassaflödessäkring har redovisats i följande poster i resultat- och balansräkningen: Koncernen tkr 2010 2009 Ingående balans 200 18 989 Redovisat övrigt totalresultat 48 935 15 154 Upplöst mot resultaträkningen; Nettoomsättning 8 583 2 008 Upplöst mot balansräkningen; Materiella anläggningstillgångar 2 375 8 874 Skatt 9 988 6 847 Utgående balans 28 189 200 Moderbolag Bundna fonder Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning. Fritt eget kapital Överkursfond När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna skall betalas mer än aktiernas kvotvärde, skall ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde, föras till överkursfonden. Belopp som tillförts överkursfonden fr.o.m. 1 januari 2006 ingår i det fria kapitalet. Balanserade vinstmedel Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och överkursfond summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna. 55
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Not 17 Räntebärande skulder Not 18 Övriga skulder Koncernen Moderbolaget tkr 2010-12-31 2009-12-31 2010-12-31 2009-12-31 Räntebärande skulder Banklån (inkl kortfristig del) 369 650 183 500 149 650 153 500 Avgifter periodiserade över lånets löptid 3 497 2 162 191 2 162 Summa 366 153 181 338 149 459 151 338 Säkerhet för banklånen är utställda med så kallade säkerhetsöverlåtelser där tillgångar är överlåtna samt pantbrev i fastighet och företagsinteckning, se not 24. Koncernen Moderbolaget tkr 2010-12-31 2009-12-31 2010-12-31 2009-12-31 Låneavtalens förfallostruktur 0 1 år 19 750 8 350 2 5 år 231 500 140 000 135 900 140 000 6 10 år 62 400 5 400 11 15 år 56 000 43 500 13 500 Summa 369 650 183 500 149 650 153 500 Koncernen Moderbolaget tkr 2010-12-31 2009-12-31 2010-12-31 2009-12-31 Koncernen tkr 2010-12-31 2009-12-31 Övriga långfristiga skulder El derivat 1 960 1 081 Räntederivat 4 269 3 671 Övrigt 39 Summa långfristiga skulder 6 190 4 752 Övriga kortfristiga skulder Elderivat 9 161 789 Räntederivat 2 501 Valutaderivat 6 512 Mervärdesskatt 1 925 4 971 Övrigt 949 505 Summa övriga kortfristiga skulder 21 048 6 265 Moderbolaget tkr 2010-12-31 2009-12-31 Övrigt 944 493 Mervärdesskatt 573 4 541 Summa 1 517 5 034 Ränteförfallostruktur 0 1 år 90 050 78 500 44 650 48 500 2 5 år 116 480 30 000 30 000 30 000 6 10 år 120 600 35 000 75 000 35 000 11 15 år 42 520 40 000 40 000 Summa 369 650 183 500 149 650 153 500 Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget tkr 2010-12-31 2009-12-31 2010-12-31 2009-12-31 Upplupna projekteringskostnader avseende vindkraftverk 3 340 3 340 Upplupna semesterlöner 2 392 1 731 2 392 1 731 Upplupna sociala avgifter 442 272 442 272 Upplupna utgiftsräntor 1 939 1 747 1 000 1 616 Upplupna arrendeersättningar 1 446 1 004 708 838 Försäljning projekt 16 000 16 000 Upplupet arvode finansiell rådgivare 2 400 2 400 Övrigt 1 235 1 378 1 045 1 264 Summa 9 854 25 742 7 987 25 061 56
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Not 20 Finansiella tillgångar och skulder Koncernen 2010 tkr Derivat där säkringsredovisning tillämpas Kund- och lånefordringar Övriga skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Likvida medel 100 189 100 189 Kundfordringar 11 244 11 244 11 244 Summa 11 244 111 433 111 433 Övriga långfristiga skulder 6 229 6 229 6 229 Räntebärande skulder 366 153 366 153 366 153 Leverantörsskulder 5 194 5 194 5 194 Övriga kortfristiga skulder 18 174 18 174 18 174 Summa 24 403 371 347 395 750 395 750 I moderbolaget finns enbart kundfordringar, leverantörsskulder, likvida medel och räntebärande skulder där redovisat och verkligt värde är samma, se moderbolagets balansräkning. Koncernen 2009 tkr Derivat där säkringsredovisning tillämpas Kund- och lånefordringar Övriga skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Likvida medel 193 375 193 375 Kundfordringar 23 355 23 355 23 355 Övriga långfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar 5 270 5 270 5 270 Summa 5 270 23 355 222 000 222 000 Övriga långfristiga skulder 4 752 4 752 4 752 Räntebärande skulder 181 338 181 338 181 338 Leverantörsskulder 11 219 11 219 11 219 Övriga kortfristiga skulder 789 789 789 Summa 5 541 192 557 198 098 198 098 I moderbolaget finns enbart kundfordringar, leverantörsskulder, likvida medel och räntebärande skulder där redovisat och verkligt värde är samma, se moderbolagets balansräkning. Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Derivatinstrument För valutakontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från noterade kurser om sådana finns tillgängliga. Om sådana inte finns tillgängliga beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserad på statsobligationer. För derivatinstrument för säkring av framtida elförsäljning bestäms det verkliga värdet med utgångspunkter från priser satta på extern handelsplats. Det verkliga värdet för ränteswapar baseras på förmedlande kreditinstituts värdering, vars rimlighet prövas genom diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserad på balansdagen. 57
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Forts. not 20 Finansiella tillgångar och skulder Räntebärande skulder Verkligt värde för finansiella skulder som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på balansdagen. Kundfordringar och leverantörsskulder För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Not 21 Finansiella risker och finanspolicies Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer och kreditförfall. Koncernens finanspolicy har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten avseende hantering av finansiella risker. Verkställande direktören har ansvaret för koncernens finansiella transaktioner och risker. Den övergripande målsättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat som härrör från marknadsrisker. Rapportering sker löpande till Bolagets styrelse. Marknadsrisk Marknadsrisk är risken för att verkligt värde eller framtida kassaflöden av ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Marknadsrisker indelas av IFRS i tre typer, valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar koncernen utgörs av valutarisker, ränterisker, och risker hänförbara till prisutvecklingen av el och elcertifikat. Koncernens målsättning är att hantera och kontrollera marknadsrisker inom fastställda parametrar och samtidigt optimera resultatet av risktagandet inom givna ramar. Parametrarna är fastställda med syfte att marknadsriskerna på kort sikt (6 12 månader) endast skall påverka koncernens resultat och ställning marginellt. På längre sikt kommer emellertid varaktiga förändringar i valutakurser, räntor och elpris få en påverkan på det konsoliderade resultatet. Prisrisk vid försäljning av el Rabbalshede Kraft är nettoproducent av el vilket gör att elpriset är en viktig parameter för koncernens resultat. Ett lägre elpris medför direkta negativa effekter på koncernens omsättning och resultat, det är därför av stor vikt att elprisrisker hanteras på ett professionellt och kostnadseffektivt sätt. I syfte att uppnå ett stabilt resultat har Rabbalshede Kraft upprättat ett avtal med en av de ledande mäklarna på Nordpool, Scandem. Detta ger koncernen tillgång till uppdaterade prognoser och derivatinstrument för prissäkring av el. Samarbetet syftar till att säkra framtida produktionsintäkter, uppnå långsiktig lönsamhet, minska risken att svängningar i marknadspriset negativt påverkar Bolagets intäkter, realisera goda resultat i prissäkringar samt hantera behovet av balanskraft på ett kostnadseffektivt sätt. Tillsammans med Scandem har Rabbalshede Kraft utarbetat en elhandelspolicy, vilken syftar till att identifiera risker samt fastställa ramar och limiter för Rabbalshede Krafts risktagande. Med prisrisk avses förändringen i priset på el och elcertifikat och dess påverkan på resultatet. För att minska denna exponering används derivatinstrument för att säkra den framtida försäljningen. Koncernen prissäkrar sin försäljning av el med hjälp av terminskontrakt som finns på marknaden. Fasta limiter har upprättats på max tillåtna volymavvikelser mellan normal säkringsvolym och prissäkrad volym avseende löpande elförsäljning. Likaså finns limiter på hur stor volym som kan lagras respektive säljas i förväg avseende elcertifikat. Koncernens försäljning av el uppgick under 2010 till 65 653 (27 051) MWh. Per balansdagen hade följande volymnivåer, avseende förväntad framtida produktion av el, säkrats: Säkrad andel 2010 2011 2012 2013 El 70% 50% 30% 23% Det verkliga värdet på utestående terminskontrakt, avseende framtida försäljning av el uppgick på balansdagen netto till 11 121 ( 1 870) tkr. Känslighetsanalys En 10 procent förändring av elpriset, per 31 dec 2010, medför en förändring av resultatet efter skatt med 3 390 (1 639) tkr. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade. Valutarisk I samband med projektering och beställning av vindkraftverk vilket företrädesvis sker från europeiska leverantörer i euro uppstår en valutarisk. I de flesta fall sker betalningen vid ett antal förutbestämda tillfällen. I syfte att begränsa valutarisken skall Rabbalshede Kraft tidigt i processen minska osäkerheten genom att säkra delar av valutaexponeringen redan innan beställning för att sedan successivt öka säkringsgraden fram till slutleverans och betalning. Denna risk benämns transaktionsexponering. Valutarisker säkras därmed om de är hänförliga till inköp av framtida investeringar i vindkraftverk där tillstånd erhållits. Säkringsredovisning tillämpas i koncernen, se not 1. Koncernens transaktionsexponering har fördelat sig på följande valutor: Koncernen, teur 2010 2009 Beställda vindkraftverk* 45 098 28 208 Varav säkrat 100% 78% * Inkluderar under året gjorda investeringar samt beställningar av verk där leverans ännu ej har skett. 58
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Koncernen klassificerar sina valutaterminskontrakt som används för säkring av prognostiserade inköp som kassaflödessäkringar. Säkringsredovisning tillämpas i koncernen, se not 1. Det verkliga värdet på utestående terminskontrakten på balansdagen uppgick netto till 6 512 (5 270) tkr. I balansräkningen har dessa redovisats som tillgångar. Samtliga utestående valutaterminer förfaller 2011. Känslighetsanalys En förändring om +/ 5 procent av den svenska kronan gentemot euro per 31 december 2010 skulle innebära en förändring på anskaffningsvärdet med 0 (3 158) tkr. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer (t ex räntan) förblir oförändrade. Likviditetsrisker Likviditetsrisken är risken att koncernen kan få problem att fullgöra sina skyldigheter som är förknippade med finansiella skulder. Koncernen har rullande tolv månaders likviditetsplanering. Planeringen uppdateras varje månad. Koncernens prognoser som omfattar tre år innefattar likviditetsplanering på medellång sikt. Likviditetsplaneringen används för att hantera likviditetsrisken och kostnaderna för finansieringen av koncernen. Målet är att koncernen skall kunna klara sina finansiella åtaganden i såväl uppgångar som nedgångar utan betydande oförutsebara kostnader. Likviditetsriskerna hanteras av koncernens ekonomifunktion. Enligt finanspolicyn skall det alltid finnas tillräckligt med kontanta medel och garanterade krediter för att täcka minst 20 procent av Bolagets årsomsättning inom loppet av fem bankdagar. Dessutom har förfallen på de finansiella skulderna spridits över tiden för att begränsa likviditetsrisken. Koncernens finansiella skulder uppgick vid årsskiftet till 366 153 (181 338) tkr. Förfallostrukturen, se not 17. Ränterisker Ränterisk är risken att värdet på finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan leda till förändring i verkliga värden och förändringar i kassaflöden. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Hantering av koncernens ränteexponering sköts av koncernens ekonomifunktion, som ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Per balansdagen hade koncernen 369 650 (183 500) tkr i utestående låneskulder. Då den långsiktiga policyn är att finansiera investeringar i vindkraftverk med en låneandel om maximalt 75 procent kommer koncernens finansiella skulder att avsevärt öka framledes, vilket innebär en ökad ränterisk. För att kontrollera koncernens ränterisk kan derivatinstrument som till exempel ränteswapar användas. Enligt finanspolicyn finns fastlagda limiter och beskrivningar av hantering av tillåtna räntesäkringsinstrument. Under året har Bolagets genomsnittliga låneränta på upptagna lån uppgått till 5,55 (4,32 ) procent. Ränteförfallostruktur, se not 17. Ränteswapar används för byte mellan rörlig och fast ränta, detta i syfte att anpassa ränta och räntebindningstid. Per den 31 december 2010 uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 3,85 (3,58) år och den genomsnittliga kapitalbindningstiden för skuldportföljen 4,91 (6,93) år. Per balansdagen fanns räntederivat med ett nominellt värde på 288 720 tkr (105 000 tkr). Det verkliga värdet på utestående räntederivat per balansdagen uppgick netto till 6 770 ( 3 671) tkr. I balansräkningen har dessa redovisats som långfristiga skulder. Säkringsredovisning tillämpas i koncernen, se not 1. Känslighetsanalys En ränteförändring på 100 räntepunkter skulle per balansdagen innebära en förändring med 809 (785) tkr i resultatet. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade. Kreditrisk Kreditrisker i kundfordringar Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, dvs. att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Per balansdagen bedöms inget nedskrivningsbehov av kundfordringar föreligga. Inga utestående kundfordringar är äldre än 30 dagar. Då försäljningen huvudsakligen sker till elbörsen Nord Pool via Scandem som är en av de ledande mäklarna föreligger inte några betydande kreditrisker avseende försäljningsintäkter. En viss risk föreligger dock då försäljningen till Nord Pool sker via Scandems konto. Kapitalhantering Koncernens finansiella målsättning att ha en god kapitalstruktur samt finansiell stabilitet och därigenom bibehålla investerare, kreditgivare, marknadens förtroende samt utgöra en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Kapital definieras som totalt eget kapital exklusive säkringsreserven. Målet för skuldsättningsgraden är 75 procent och anpassningen till detta mål utgör en del av den strategiska planeringen. Styrelsens ambition är att bibehålla en balans mellan hög avkastning som kan möjliggöras genom en högre belåning och fördelarna och tryggheten som en sund kapitalstruktur erbjuder. Koncernens mål är att uppnå en avkastning på eget kapital på lägst 10 procent. Not 22 Leasing Koncernen Moderbolaget tkr 2010 2009 2010 2009 Maskiner/Inventarier Anskaffningsvärde 5 945 5 945 Ackumulerade avskrivningar enligt plan 1 367 1 367 Planenligt restvärde 4 578 4 578 59
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Forts. not 22 Leasing Not 23 Investeringsåtaganden Leasingavtal där företaget är leasetagare Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till: Koncernen Moderbolaget tkr 2010 2009 2010 2009 Finansiell och operationell leasing Inom ett år 504 277 504 277 Mellan ett år och fem år 753 272 753 272 Längre än fem år Summa 1 257 549 1 257 549 Under räkenskapsåret har koncernen, genom dotterbolaget Töftedal Vind AB ingått investeringsavtal för vindpark Töftedal där Bolaget själv äger 11 verk och Göteborgs Energi äger 10 verk. Töftedal Vind AB har tecknat avtal med Siemens om leverens av 11 vindkraftverk och ett totalentreprenadsavtal gällande väg- och fundamentsbyggnation med Skanska för hela vindparken. Dessa byggtjänster vidarefaktureras Göteborgs Energi AB för deras del i vindparken. Under räkenskapsåret har koncernen, genom dotterbolaget Tolvmanstegen Vind AB, slutit avtal om nätanslutning i vindpark Tolvmanstegen. Detta åtagandet har efter räkenskapsårets utgång övertagits av Eolus Vind AB. Kostnaden 2010 för leasing uppgick till 554 (196) tkr. Not 24 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Koncernen Moderbolaget tkr 2010 2009 2010 2009 Ställda säkerheter I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Säkerhetsöverlåtna beställda vindkraftverksamt arrende 640 291 361 390 161 960 171 259 Pantbrev i fastighet 13 500 13 500 13 500 13 500 Företagsinteckning 5 000 5 000 5 000 5 000 Spärrade bankmedel 47 392 25 425 6 336 9 425 Summa ställda säkerheter 706 183 405 315 186 796 199 184 Eventualförpliktelser / Ansvarsförbindelser 117 998 Inga 117 998 260 Säkerhetsöverlåtna beställda vindkraftverk samt arrenden innebär att Bolaget gentemot banken har överlåtit dels nyttjanderätten till arrenderat område för vindkraftverk dels övriga rättigheter/tillstånd/avtal m.m. som finns eller kommer att finnas för att kunna uppföra vindkraftverken och därefter producera, distribuera och försälja el, och dels äganderätten till samtliga byggnader, anläggningar m.m. som finns eller kommer att uppföras på det arrenderade området. Säkerhetsöverlåtelsen sker endast för att banken skall erhålla säkerhet för kredittagarens förbindelser med banken genom att efter ianspråktagande av säkerheten kunna försälja den överlåtna egendomen till ett marknadspris och tillgodogöra sig betalning ur köpeskillingen. Säkerhetsöverlåtelsen faller bl a under 3 kap 37 Avtalslagen. Även om det således är fråga om en formell överlåtelse av egendomen så är det typiska för säkerhetsöverlåtelse till skillnad från verklig omsättningsöverlåtelse att den överlåtna egendomen blir kvar i överlåtarens besittning och får utnyttjas av denne under tiden säkerheten består och kreditförpliktelserna fullgörs avtalsenligt. Överlåtaren har också kvar alla sina förpliktelser mot tredje man såsom en ägare och/eller nyttjanderättshavare av egendomen. Något pris sätts ej på säkerhetsöverlåtelsen, och ej heller uppkommer några skattekonsekvenser eller registerförändringar som vid omsättningsöverlåtelse. När krediterna återbetalts skall banken utan ersättning överlåta egendomen tillbaka till överlåtaren. Rabbalshede Kraft AB har ingått leverantörsavtal avseende förvärv av sammanlagt 29 vindkraftverk och därvid träffat tillhörande serviceavtal. En förskottsbetalning i EUR har erlagts motsvarande 39 921 tkr (kurs 9,23). Avtalen anger specifika leveransdatum. Mot bakgrunden att Bolaget inte har erhållit tillstånd för dessa projekt ännu eller är förhindrad av andra skäl att förvärva verk enligt avtal, utgör det en risk att Bolaget inte kan uppfylla vissa åtaganden inom utsatt tid och att detta försenar leverantörens leveranser. I det fall Bolaget avbeställer alla de 29 vindkraftverken kan utgiften för Bolaget uppgå till ytterligare 78 077 tkr, per balansdagens kurs 9,03. Det följer dock av tilläggsavtal att Bolaget kan låta leveranserna ske till andra av Bolaget ägda vindparker. Bolaget planerar att löpande avropa från leverantörsavtalen för den fortsatta utbyggnaden. 60
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Not 25 Närstående Not 26 Koncernföretag Närståenderelationer och transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Under verksamhetsåret har 387 500 B-aktier tecknats av ledande befattningshavare från teckningsoptionsprogram I. För mer information se not 4. För ersättning till ledande befattningshavare se not 4. Företagets styrelseledamöter och dess nära familjemedlemmar kontrollerar 60 procent av rösterna i företaget. Moderbolaget tkr 2010-12-31 2009-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 170 800 8 300 Inköp 292 100 Försäljning Nyemission och aktieägartillskott 150 600 162 400 Redovisat värde 321 692 170 800 Forts. not 26 Koncernföretag Specifikation av moderbolagets direkta innehav av andelar i dotterföretag Dotterföretag / Organisationsnummer / Säte Antal andelar Andel % 2010-12-31 2009-12-31 Redovisat värde Rabbalshede Vindenergi AB, 556093-1874, Rabbalshede 4 000 000 100 8 000 8 000 Rabbalshede Värdepapper AB, 556732-7852, Rabbalshede 1 000 100 100 100 Töftedal Vind AB, 556753-8599, Rabbalshede 1 000 100 111 700 100 Rabbalshede Förvaltning 1 AB, 556775-1358, Rabbalshede 100 000 100 162 500 162 500 Sögårdsfjället Vind AB, 556794-0340, Rabbalshede 100 000 100 100 100 Lygnern Vind AB, 556792-4039, Rabbalshede 100 000 91,65 2 092 Tolvmanstegen Vind AB, 556809-3453, Rabbalshede 100 000 100 37 100 Årjäng Nordväst Vind AB, 556812-2666, Rabbalshede 100 000 100 100 Summa 321 692 170 800 Aktieinnehav ägda av andra koncernföretag än moderbolaget Företag / Organisationsnummer / Säte Antal andelar Andel % 2010-12-31 2009-12-31 Redovisat värde Kil Vind AB, 556782-8305, Rabbalshede 100 000 100 55 900 55 900 Brattön Vind AB, 556753-8870, Rabbalshede 1 000 100 106 700 106 700 Not 27 Obeskattade reserver Moderbolaget Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer tkr 2010 2009 2010 2009 2010 2009 Ackumulerade avskrivningar över plan: Ingående balans 2 000 2 000 2 000 2 000 Årets avskrivningar utöver plan 1 500 1 500 Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 500 2 000 500 2 000 Totalt 61
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Not 28 Kassaflödesanalys Likvida medel koncernen tkr 2010-12-31 2009-12-31 Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och banktillgodohavanden 100 189 193 375 Summa enligt balansräkningen 100 189 193 375 Summa enligt kassaflödesanalysen 100 189 193 375 Likvida medel moderbolaget tkr 2010-12-31 2009-12-31 Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och banktillgodohavanden 31 719 163 002 Summa enligt balansräkningen 31 719 163 002 Summa enligt kassaflödesanalysen 31 719 163 002 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Koncernen Moderbolaget tkr 2010 2009 2010 2009 Avskrivningar 24 696 8 449 13 851 5 717 Realisationsresultat avyttring anläggningstillgångar 18 154 7 Summa 6 542 8 442 13 851 5 717 Investeringar Koncernen Moderbolaget tkr 2010 2009 2010 2009 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 322 196 144 258 22 154 37 621 Försäljningar av materiella anläggningstillgångar 19 985 2 212 26 531 89 023 Summa 302 211 142 024 4 377 51 402 Not 29 Händelser efter balansdagen Not 30 Uppgifter om moderbolaget Koncernen har genom dotterbolaget Tolvmanstegen Vind AB omförhandlat avtalet med Eolus Vind AB i februari 2011 gällande vindpark Tolvmanstegen i Strömstads kommun. I vindparken finns tillstånd att etablera totalt 24 verk. I tidigare avtal ägde Tolvmanstegen Vind AB rätten att uppföra 50 procent av verken och Eolus Vind resterande 50 procent. Det nya avtalet innebär att Tolvmanstegen Vind AB säljer sin del i vindpark Tolvmanstegen till Eolus Vind. Försäljningen kommer att påverka koncernens resultat och kassaflöde positivt under Q1 2011. Ansökan om miljötillstånd har lämnats in för projekt Vetteberget (7,5 MW) i Strömstads kommun. Munkedals kommun har tillstyrkt vindpark Brattön-Sälelund (35 MW). Kommunens beslut är en förutsättning för att länsstyrelsen skall kunna ge tillstånd enligt miljöbalken. Rabbalshede Kraft AB (publ.) är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Rabbalshede. Adressen till huvudkontoret är Marknadsvägen 1, 457 55 Rabbalshede. Koncernredovisningen för år 2010 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag. 62
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / noter / Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU antagna International Financial Reporting Standards (IFRS) och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 30 mars 2011. Moderbolagets och koncernens balans- och resultaträkningar blir föremål för fastställande vid årsstämman den 27 april 2011. Rabbalshede den 30 mars 2011 Torgny Bergh Styrelseordförande Reine Rosén Ledamot Karin Kronstam Ledamot Fredrik Bergh Thorén Ledamot Karl-Erling Trogen Ledamot Håkan Hellström Ledamot Thomas Linnard Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avlämnats den 30 mars 2011. Ernst & Young AB Stefan Kylebäck Auktoriserad revisor Bjarne Fredriksson Auktoriserad revisor 63
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / REVISIONSBERÄTTELSE / Revisionsberättelse Till årsstämman i Rabbalshede Kraft AB (publ.) Org.nr 556681-4652 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Rabbalshede Kraft AB (publ.) för räkenskapsåret 2010-01-01 2010-12-31. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 26 63. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i Bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot Bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av Bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Rabbalshede den 30 mars 2011 Ernst & Young AB Stefan Kylebäck Aukt revisor Bjarne Fredriksson Aukt revisor 64
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / styrelse / Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer Styrelse Torgny Bergh, f 1946, Kemiingenjör. Styrelseordförande sedan 2006. Övriga uppdrag/befattningar: Carls-Bergh Pharma AB (styrelseordförande, 1988 ), Phalarica AB (styrelseordförande, 2007 ), Brf.Västra Linnéstaden (styrelseordförande 2006 ). Assertia AB (styrelseordförande 2006 ), Företagarna Göteborg Service AB (styrelseledamot,2003 ), Föreningen Företagarna Göteborg (styrelseledamot, 1990 ), Rabbalshede Vindenergi AB (styrelseordförande, 2006 ), Rabbalshede Värdepapper AB (styrelseordförande, 2007 ), Rabbalshede Förvaltning 1 AB (styrelseordförande, 2009 ), Töftedal Vind AB (styrelseordförande, 2008 ), Sögårdsfjället Vind AB (styrelseordförande, 2010 ), Lygnern Vind AB (styrelsesuppleant, 2010 ), Kil Vind AB (styrelseordförande, 2009 ), Brattön Vind AB (styrelseordförande, 2008 ), Tolvmanstegen Vind AB (styrelseordförande, 2010-), Årjäng NV Vind AB (styrelseordförande, 2010 ), Dingleskogen Vind AB (styrelseledamot 2011-). Aktieinnehav: 112 900 B-aktier (privat, inkl. familj). Karin Kronstam, f 1950, Socionom, Master of Business Administration. Styrelseledamot sedan 2007. Övriga uppdrag/befattningar: Kamarilla AB (styrelseordförande och VD, 2001 ), Arbetslivsresurs AR AB (styrelseordförande, 2006 ), Fouriertransform AB (styrelseledamot, 2009 ), MPT Intressenter AB (styrelseledamot, 2009 ) och Praktikertjänst AB (styrelseledamot, 2009 ), Volvoresultat Försäkringsförening (adjungerad styrelseledamot, 2009 ). Rabbalshede Förvaltning 1 AB (styrelsesuppleant, 2009 ), Sögårdsfjället Vind AB (styrelsesuppleant, 2009 ), Rabbalshede Vindenergi AB (styrelsesuppleant, 2008 ), Rabbalshede Värdepapper AB (styrelsesuppleant, 2008 ), Töftedal Vind AB (styrelsesuppleant, 2008 ), Brattön Vind AB (styrelsesuppleant, 2008 ), Kil Vind AB (styrelsesuppleant, 2009 ), Tolvmanstegen Vind AB (styrelsesuppleant, 2010 ), Årjäng Nordväst Vind AB (styrelsesuppleant, 2010 ), Dingleskogen Vind AB (styrelsesuppleant 2011-). Aktieinnehav: 23 500 B-aktier. Fredrik Bergh Thorén, f 1976, Fil. Mag. farmaceutisk biovetenskap, leg. apotekare, medicine doktor. Styrelseledamot sedan 2007. Övriga uppdrag/befattningar: Phalarica AB (VD och styrelseledamot, 2007 ). Forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Styrelseledamot, 2006 2008). Aktieinnehav: 410 000 A-aktier och 4 908 100 B-aktier (privat, inkl. familj och genom bolag). Reine Rosén, f 1951, Byggnadsingenjör. Styrelseledamot sedan 2007. Övriga uppdrag/befattningar: Byggnadsfirman Ernst Rosén AB (styrelseordförande, 2006 ), Byggnadsfirman Ernst Rosén AB med dotterbolag (styrelseledamot, 1984 ), Ernst Rosén Förvaltning AB (styrelseledamot, 1991 ), Ernst Rosén Förvaltning AB (VD, 1996 ). Aranäs AB med dotterbolag (styrelseledamot, 1996 ). Örgryte Bostads AB (styrelsesuppleant i 2003 ). Deer Mountain Golf AB (styrelsesuppleant i 2006 ), Vallda Golf AB (styrelsesuppleant, 2006 ), Ernst Rosén Invest AB (styrelsesuppleant 1991 2007, därefter styrelseledamot och VD, 2007 ). Aktieinnehav: 410 000 A-aktier och 5 082 687 B-aktier (privat, inkl. familj, och genom bolag). Karl-Erling Trogen, f 1946, Civilingenjör. Styrelseledamot sedan 2009. Övriga uppdrag/befattningar: NBE Sweden AB (styrelseledamot, 2008 ), Dragon Power Co., Ltd. (styrelseledamot, 2006 ), DP CleanTech Europe (styrelseledamot, 2007 ). Aktieinnehav: 167 000 B-aktier (privat, inkl. familj). Köpoptioner utfärdade av aktieägare motsvarande 500 000 B-aktier. Håkan Hellström, f 1956, Civilekonom. Styrelseledamot sedan 2010. Övriga uppdrag/befattningar: Verkställande direktör i Castellum AB (publ), styrelseordförande i dotterbolag inom Castellumkoncernen och styrelseledamot Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Aktieinnehav: 0. Innehav avser uppgifter per 2011-01-31 Torgny Bergh Karin Kronstam Håkan Hellström Reine Rosèn Fredrik Bergh Thorén Karl-Erling Trogen 65
RABBALSHEDE KRAFT ÅRSREDOVISNING 2010 / ledande befattningshavare och revisorer / Ledande befattningshavare Thomas Linnard, VD VD, f 1973, Byggnadsingenjör samt ekonom med inriktning mot marknadsföring. Verkställande Direktör från och med 1 september 2008. Övriga uppdrag: Rabbalshede Förvaltning 1 AB (styrelseledamot, 2009 ), Sögårdsfjället Vind AB (styrelseledamot, 2010 ), Rabbalshede Vindenergi AB (styrelseledamot, 2008 ), Rabbalshede Värdepapper AB (styrelseledamot, 2008 ), Töftedal Vind AB (styrelseledamot, 2008 ), Brattön Vind AB (styrelseledamot, 2008 ), Kil Vind AB (styrelseledamot, 2009 ), Tolvmanstegen Vind AB (styrelseledamot, 2010 ), Årjäng Nordväst Vind AB (styrelseledamot, 2010 ), Lygnern Vind AB (styrelseordförande, 2010 ), Dingleskogen Vind AB (styrelseledamot 2011-). Aktieinnehav: 0. Optioner: 500 000 teckningsoptioner. Kent Söderström, Finanschef, f 1958, Civilekonom. Finanschef från och med 1 juni 2009. Övriga uppdrag: Styrelseledamot och VD Högbom-Söderström AB (2001 ), Styrelseledamot Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (2003 ), Styrelseordförande Gestio Ingarö AB (2005 ). Aktieinnehav: 1 300 B-aktier (privat, inkl. familj och bolag). Ulrika Edh-Spranger, HR-, Kvalitets- och miljöansvarig, f 1969, Gymnasial utbildning, vård och omsorg. HR- kvalitet och miljöansvarig sedan juni 2009. Aktieinnehav: 600 B-aktier. Optioner: 50 000 teckningsoptioner. Ingemar Ung, Senior Advisor, f 1950, Gymnasial utbildning, naturvetenskapliga programmet. Grundare samt Senior Advisor till Bolaget. Övriga uppdrag/befattningar: Klev Produkt AB (styrelsesuppleant, 2006 ), Bransteby Förvaltning AB (styrelsesuppleant, 2005 ), S. Å. Jensens Fastigheter AB (styrelsesuppleant 2006 ), Rökeriet i Strömstad AB (styrelsesuppleant 2006 2008), Klings Snickeri (styrelsesuppleant 2002 ). Aktieinnehav: 180 000 A-aktier och 1 525 800 B-aktier (privat, inkl. familj). Karolina Aronsson Tisell, Projekteringsansvarig, f 1979, Fil. kand med huvudämnet miljövetenskap, inriktning mot kvalitet, hälsa och säkerhet. Aktieinnehav: 3 000 B-aktier. Hans Svensson, Bygg- och Anläggningsansvarig, f 1964, Gymnasial utbildning bygg, Anställd på Skanska 1982 2009, Produktionschef, arbetsledare på Skanska 2000 2009. Aktieinnehav: 3 000 B-aktier. Optioner: 50 000 teckningsoptioner. Peter Bjelkengren, Inköpsansvarig, f 1958. Gymnasial utbildning maskinteknik. Inköpskonsult 1997 2010, Inköpsansvarig Wärtsilä Dieselkraftverksenhet. Inköpare SAAB Automobile 1987 1992. Inköpschef från och med 1 september 2010. Aktieinnehav: 0. Innehav avser uppgifter per 2011-01-31 Vid årsstämman i april 2010 beslutades om att Bolagets aktier skall sammanläggas vilket innebär att tio (10) aktier av serie A respektive serie B sammanläggs till en (1) ny aktie av serie A respektive serie B (s.k. omvänd split). Verkställighetsdag för sammanläggningen hos Euroclear Sweden AB var tisdag den 4 maj 2010. Med anledning av den omvända spliten ger 10 teckningsoptioner rätt att teckna en B-aktie i Bolaget. Ulrika Edh-Spranger Ingemar Ung Thomas Linnard Karolina Aronsson Tisell Peter Bjelkengren Kent Söderström Hans Svensson Revisor Ernst & Young AB utnämndes till Bolagets revisor på årsstämma den 21 oktober 2008, varvid följande personer utsetts till ansvariga revisorer: Stefan Kylebäck, f 1965. Auktoriserad revisor och medlem i Far, Verksam vid Ernst & Young AB i Göteborg. Bjarne Fredriksson, f 1966. Auktoriserad revisor och medlem i Far, Verksam vid Ernst & Young AB i Uddevalla. 66