INNEHÅLL. Marknaden 17 Aktien 22

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014

2 INNEHÅLL Kort om Rabbalshede Kraft 3 VD har ordet 5 Fokusområden 6 Vision, affärsidé och mål 6 Organisation och medarbetare 8 Historik 9 Hållbarhet och miljö 10 Projektportfölj 11 Tre nya vindparker Att etablera en vindpark 14 Driftsatta vindparker i egen regi 15 Projektportfölj per 31 december Marknaden 17 Aktien 22 Årsredovisning Flerårsöversikt 26 Förvaltningsberättelse 27 Koncernens resultaträkning 32 Rapport över koncernens totalresultat 32 Koncernens balansräkning 33 Förändringar i eget kapital 34 Koncernens kassaflödesanalys 35 Moderbolagets resultaträkning 36 Rapport över moderbolagets totalresultat 36 Moderbolagets balansräkning 37 Moderbolagets ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 38 Förändringar i moderbolagets eget kapital 39 Moderbolagets kassaflödesanalys 40 Noter till de finansiella rapporterna 41 Revisionsberättelse 68 Styrelse 69 Ledande befattningshavare och revisorer 70 Ordlista 71 Kalender Årsstämma för verksamhetsåret april 2015 Delårsrapport januari mars april 2015 Delårsrapport januari juni augusti 2015 Delårsrapport januari september november 2015 Bokslutskommuniké för februari 2016 Årsstämma Årsstämma för verksamhetsåret 2014 kommer att hållas kl den 23 april 2015 i Göteborg. Kallelse till årsstämma har publicerats i vederbörlig ordning. 2 Finansiella rapporter Årsredovisningar, delårsrapporter, pressreleaser med mera kan hämtas på Rabbalshede Krafts webbplats Dessa finns även tillgängliga på huvudkontoret i Rabbalshede. En tryckt årsredovisning kan beställas via e-post; info@rabbalshedekraft.se telefon:

3 KORT OM RABBALSHEDE KRAFT Elområde 1 KORT OM RABBALSHEDE KRAFT Elområde 2 Elområde 3 Rabbalshede Kraft projekterar och etablerar landbaserade vindparker som drivs i egen regi, i samarbete med andra aktörer eller till försäljning där bolaget kan erbjuda operativa tjänster. En bred tillväxtstrategi skapar stordriftsfördelar och gör det möjligt för andra aktörer att få tillgång till egen produktion av förnybar el utan att behöva bygga upp en driftsorganisation. Under år 2014 driftsattes tre nya vindparker med en produktionskapacitet om 289 GWh. Det ökar den totala produktionskapaciteten med 130 procent under Sedan bolaget bildades har totalt 242 MW vindkraft driftsatts varav 190 MW inom åtta vindparker ägs i egen regi. Sammantaget kan bolaget producera kring en halv terawattimme årligen. Den producerade elen säljs på den öppna elmarknaden Nord Pool. Hittills har tre miljarder kronor investerats i driftsatta vindparker. En förutsättning för tillväxt är bolagets kvalitativa projektportfölj med potential att producera 3 TWh el per år. Visionen är att vara en ledande elproducent inom vind i Sverige. Ägarkretsen består av industriföretaget Manor Investment S.A., fastighetsbolaget Ernst Rosén, Nordea Investment Funds samt ytterligare cirka 1100 privata aktieägare och företag. Elområde 4 Rabbalshede Krafts vindparker under projektering och i drift Rabbalshede Kraft förvaltar åtta vindparker om 190 MW i egen regi. Bolaget har ytterligare närmare 800 MW i upphandlings-, ansöknings- och projekteringsfas. ÅRET I KORTHET Q1 laga kraft. Miljötillståndet för vindpark Lyrestad om upp till 8 vindkraftverk (25 MW) vinner Q2 Styrelsen beslutar att inleda handel i bolagets aktie på Alternativa aktiemarknaden via Alternativa Listan. Q4 De tre vindparkerna Årjäng Nordväst, Årjäng Sydväst och Skaveröd/ Gurseröd övergår från och med december 2014 i kommersiell drift. Vindparkerna beräknas producera MWh per år vilket ökar Rabbalshede Krafts produktionskapacitet med 130 procent. Q3 Bolagets hittills största projekt, de tre vindparkerna Årjäng Nordväst om 9 vindkraftverk (27 MW), Årjäng Sydväst om 13 vindkraftverk (39 MW) och vindpark Skaveröd/ Gurseröd om 11 vindkraftverk (33 MW) monteras och inleder provdrift. Miljötillståndet för vindpark Årjäng NV II om upp till 8 vindkraftverk (28 MW) vinner laga kraft. 3

4 ÅRETS RESULTAT ÅRETS RESULTAT Bolagets vindparker producerar ( ) MWh el. Nettoomsättningen uppgår till ( ) tkr. Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) uppgår till (77 821) tkr. Rörelseresultatet (EBIT) till (38 027) tkr. Avskrivningarna uppgår till (39 794) tkr. Finansnettot uppgår till ( ) tkr. Årets resultat uppgår till (117) tkr vilket motsvarar ett resultat per aktie på 0,34 (0,00) kr. Genomsnittligt försäljningspris för vindkraftsproduktionen uppgick till 497 (561) kr/mwh, varav el 315 (351) kr/mwh, elcertifikat och ursprungsgarantier 182 (211) kr/mwh. TWh 9 TWh 9 MW 1 verk 69 MW 81 verk Nyckeltal Helår 2014 Helår 2013 Helår 2012 Helår 2011 Helår Elproduktion, MWh Nettoomsättning, tkr EBITDA, tkr Rörelseresultat 90 (EBIT), 000 tkr Installerad effekt vid periodens slut, MW Soliditet, % Avkastning på sysselsatt kapital före skatt, % 0,7 2,6 0,5 3,6 2,1 Skuldtjänstkvoten 1,4 0,7 1,0 0,9 0,7 Helår Helår Helår Helår Q1 Q2 Q3 Q Periodens kassaflöde, tkr Elpris kr/mwh 2014 Total produktion Beräknad produktion justerad efter säsongsvariationer Kr 400 Elpris kr/mwh 2014 Produktion Installerad effekt MWh MWh Kr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Bolagets försäljningspris Spotpris el, Nord Pool (systempris) 0 Helår 0 Helår Helår 0 Helår Q1 Q2 Q3 Q4 jan feb mar apr maj jun jul 2010 aug 2011sep2012 okt nov dec Bolagets försäljningspris Spotpris el, Nord Pool (systempris) Total produktion MW Elcertifikat kr/mwh 2014 Kr 250 Elcertifikat kr/mwh Kr Antal sålda elcertifikat Antal sålda elcertifikat jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Sålda elcerifikat (antal) Försäljningspris Spotpris elcertifikat, SKM 0 0 Försäljning jan av febelcertifikat mar apr har skett maj under jun mars, jul maj, aug juni, sep augusti, okt september nov dec och december, Sålda elcerifikat mer om (antal) elcertifikat Försäljningspris på sid 21. Spotpris elcertifikat, SKM Produktion Installerad e MWh MW

5 VD HAR ORDET Prioriteringar under fortsätter Rabbalshede Kraft bygga en stark organisation med fokus på att dels driva befintliga vindparker som nu kan producera en halv terawattimme effektiv grön el på årsbasis, dels leverera nyckelfärdiga vindkraftsprojekt till svenska och internationella investerare där vi också kan svara för service när parkerna är i drift. Sådana tjänster erbjuds utifrån en stark position som baseras på en kvalificerad projektportfölj och betydande erfarenheter av att bygga och driva vindparker. Under 2014 har fokus främst legat på att fullfölja vårt hittills största projekt; vindparkerna Årjäng Nordväst, Årjäng Sydväst och Skaveröd/Gurseröd i Årjängs och Tanums kommuner. Som vi meddelade i bokslutskommunikén gick både byggnation och driftsättning enligt budget och tidplan. Under provdriften av vindparkerna har intäkter om tkr erhållits för produktion under december 2015, närmare tkr av dessa har tillfallit leverantören enligt avtal vid driftsättning av vindparkerna och är en engångskostnad. Vi kommer under 2015 se den fulla resultateffekten av att dessa parker är i drift. Nu är de 33 vindkraftverken i full produktion och dessa parker inte bara ökar Rabbalshede Krafts produktionskapacitet med 130 procent till 0,5 TWh ( MWh) under ett normalår. De är också ett kvitto på att vi kan leverera projekt som motsvarar högt ställda förväntningar. Fjolåret blev vindmässigt strax över ett normalt vindår och våra vindparker levererade MWh mot MWh under De tre nya parkerna ovan driftsattes successivt under hösten och ingår därför i årsproduktionen. I fjol beslutade bolagets styrelse att bredda affärsmodellen med avsikt att erbjuda nyckelfärdiga projekt till investerare, både svenska och utländska, samt drift, handel med el och elcertifikat med mera. Nu är vi redo att fullt ut genomföra denna strategi och kommer med anledning av detta stärka organisationen genom att rekrytera medarbetare till nya nyckelpositioner. Det innebär samtidigt en förstärkning av vårt kontor i Göteborg. Under året kommer vi att kunna berätta mer om detta. Majoritetsägare i bolaget är sedan sommaren 2013 luxemburgsregistrerade Manor Investment S.A. Det är en industriell investerare med en betydande erfarenhet av förnybar energi och med ett uttalat långsiktigt perspektiv. Manor är ett starkt stöd i förverkligandet av en bredare strategi i takt med att intresset för svensk vindkraft ökar bland andra industriella och finansiella investerare. Resultatet för 2014 är värt några kommentarer. I kommunikén redogjorde jag för de av- och nedskrivningar på (39 794) tkr som belastar resultatet och hur ansökningsprocess för nya vindparker oftare leder till avslag med efterföljande nedskrivningar vilket drabbar de flesta vindkraftsföretag. Elprisets svaga utveckling under fjolåret har fortsatt under våren och någon betydande uppgång är inte att vänta de närmaste åren. Ändå räcker elpriset till för att fortsätta bygga de bästa vindparkerna i vår projektportfölj. Idag vet vi också mer om regeringens ambition att stärka elcertfikatsystemet för tiden Avsikten är att öka utbyggnaden av förnybar elproduktion i Sverige. Ett starkt elcertfikatsystem som ger en högre intäkt per producerad megawattimme el är ett viktigt redskap för att åstadkomma detta. Vi förväntar oss inga stora prisökningar på certifikaten men däremot en långsiktighet i systemet och en stabil och långsiktig energipolitik. Ska utvecklingen av förnybar och ren energi bli en framgång krävs ett stabilt regelverk mer än någonting annat. Thomas Linnard, VD Rabbalshede Kraft AB 5

6 FOKUSOMRÅDEN Fokusområden Rabbalshede Kraft fokuserar på ett antal strategiskt viktiga områden: projektering och försäljning av vindkraftsprojekt, inköp, byggnation, drift, försäljning av el samt finansiering. Kostnadseffektiv produktion och strukturerad försäljning av el, byggnation av nya vindparker tillsammans med en bred projektportfölj med de bästa vindlägena utgör grunden för tillväxt. Rabbalshede Kraft projekterar och etablerar landbaserade vindparker som drivs i egen regi, i samarbete med andra aktörer eller till försäljning. Bolaget erbjuder tjänster inom projektering, byggnation och drift. Genom att erbjuda tjänster skapas stordriftsfördelar och gör det möjligt för investerare att få tillgång till egen produktion av förnybar el utan att behöva bygga en egen organisation. Försäljning av tjänster är ett område som kommer att få allt större fokus framöver. Detta är möjligt på grund av den erfarenhet och kompetens som byggts upp under utvecklingen av bolagets kvalitativa projektportfölj och de samarbetsavtal som slutits genom åren. Rabbalshede Kraft fokuserar på ett antal strategiskt viktiga områden som presenteras nedan: projektering och försäljning av vindkraftsprojekt, inköp, byggnation, drift, försäljning av el samt finansiering. Inom dessa strategiska fokusområden genereras intäkter genom forsäljning som i sin tur kan delas in i tre produktgrupper ; Försäljning av el, elcertifikat och ursprungsgarantier som idag är bolagets huvudsakliga intäktstkälla, Försäljning av hela eller delar av projekt samt Försäljning av tjänster är produktgrupper som kommer att öka i betydelse. PROJEKTERING OCH FÖRSÄLJNING AV VINDKRAFTSPROJEKT Första steget mot en lyckad etablering är en noggrann analys av förutsättningarna för vindkraft under projekteringen. Projektering är en del av bolagets fundament sedan start. Fokus ligger på att leverera nyckelfärdiga projekt i goda vindlägen. Mot bakgrund av Rabbalshede Krafts industriella erfarenhet, lokala närvaro, förmåga att skapa värde från tidig planering till drift, försäljning av el och operativ verksamhet etablerar bolaget dels vindparker för egen regi, dels vidare för försäljning till investerare. Elmarknaden har de senaste åren varit pressad. Den svaga prisutvecklingen på el ställer höga krav på samtliga elproducenter men det har också bidragit till en effektivare marknad där endast de bästa projekten realiseras. Det innebär att vissa projekt blir vilande där förhållandena inte är optimala utifrån förutsättningarna på marknaden. Sedan bolaget bildades 2005 har en bred projektportfölj utvecklats vilket är en förutsättning för fortsatt tillväxt. Projektportföljen omfattar närmare MW med potential att producera 3 TWh el per år. Bolaget har 156 MW under projektering, 422 MW i ansökan samt 194 MW tillståndsgivet. Under 2014 har tillstånd erhållits för två nya VISION, AFFÄRSIDÉ OCH MÅL Vision Visionen är att vara en ledande elproducent inom vind i Sverige. Affärsidé Rabbalshede Kraft projekterar och etablerar landbaserade vindparker i Sverige för att driva i egen regi, i samarbete med andra aktörer eller för vidare försäljning. Mål Det övergripande målet är att skapa värdetillväxt för bolagets aktieägare genom effektiv produktion av förnybar el och samtidigt behålla en stark balansräkning och leverera långsiktiga resultat till bolagets aktieägare. Värdetillväxt skapas genom försäljning av den egna elproduktionen samt genom avyttring då vinsten på det investerade kapitalet realiseras. Finansiella mål Avkastningen på sysselsatt kapital före skatt ska uppgå till lägst 10 procent. Ramen för investeringsbeslut om nya projekt är en avkastning på totalt investerat kapital före skatt om minst 10 % (mätt som IRR). Soliditeten på koncernnivå ska vara minst 30 %. Skuldtjänstkvoten ska överstiga 1,25 gånger. 6

7 FOKUSOMRÅDEN Vindmätning med mast pågår under ett-två år därefter analyseras mätningarna grundligt vilket ger bra underlag för investerings- och lönsamhetskalkyler. Ylva Abrahamsson, Meteorolog Rabbalshede Kraft vindparker, Lyrestad (24 MW) i Mariestad samt vindpark Årjäng Nordväst etapp II (28 MW) i Årjängs kommun. De projekt som är under projektering och ansökan är föremål för utredning samt prövning hos kommun och/ eller länsstyrelse. Det kan därmed finnas en osäkerhet i huruvida bolaget får tillstånd för dessa projekt. Under tredje kvartalet 2014 gjordes en större nedskrivning av projekt där tillstånd inte beviljats och som därmed avslutats alternativt flyttats ner i projekteringsfas för revidering. INKÖP OCH BYGGNATION Som nämnts ställer dagens prisnivå på el höga krav på samtliga elproducenter i Norden. Det är viktigt att hitta synergier vilket görs genom att upphandla flera projekt samtidigt. Genom att upphandla ett flertal vindparker samtidigt skapas fördelar både i samtal med finansiärer, leverantörer, entreprenörer och framtida partners. Kostnadseffektivisering och skalfördelar uppnås om bolaget kan upphandla vindparker med så likartade förhållanden som möjligt och med samma tekniska förutsättningar. Då kan samma typ av verk användas i alla berörda vindparker. Det ger även långsiktiga fördelar i drift och underhåll. Ett exempel på detta är de 33 vindkraftverken i vindparkerna Årjäng Nordväst, Årjäng Sydväst och Skaveröd/ Gurseröd som monterades och driftsattes under Rabbalshede Krafts hittills största investering. Vindparkerna beräknas producera MWh per år vilket ökar bolagets produktionskapacitet med 130 procent. DRIFT OCH OPERATIVA TJÄNSTER Rabbalshede Kraft ställer höga krav på driften av egna vindparker och de vindparker som förvaltas åt partners. Den egna drift- och underhållsorganisationen är en strategisk kärnkompetens som utarbetat processer vilka är certifierade enligt ISO 9001 och ISO Drift- och underhåll sker i nära samarbete med turbinleverantörerna och bidrar till en hög driftsäkerhet och en hög tillgänglighet. Vindkraftverken ska vara i produktion när det blåser och underhåll skall i möjligaste mån läggas under perioder med svaga vindar. Varje procentenhet som tillgängligheten ökar bidrar till lönsamhet. Under 2014 har installation av ett nytt system för övervakning av vindkraftverken påbörjats. Bolaget fortsätter på den inslagna vägen där optimering av befintliga vindparker och vindparker under byggnation gör det möjligt att leverera förnybar el till successivt allt lägre kostnader. Rabbalshede Kraft har från och med 2015 en egen produktionskapacitet om drygt en halv terawattimme el 7

8 FOKUSOMRÅDEN per år. Tillskottet av nya vindparker stärker kassaflödet och gör det möjligt att fördela overheadkostnader på fler vindparker. Elproduktion är normalt en kapitalintensiv verksamhet men inte personalintensiv när driften väl kommer igång. Att dubbla eller flerdubbla antalet vindkraftverk i drift kräver få nyanställningar vilket innebär att overheadkostnaderna per producerad MWh kan minskas kraftigt. Inom vindkraft finns heller inga kostnader för bränsle- och avfallshantering som för de inom EU dominerande kraftslagen. Tillväxt ger därmed ekonomiska skalfördelar som gynnar både bolaget och dess ägare. Försäljning av operativa tjänster Driftorganisationen tar tillsammans med leverantörerna även ansvar för de verk där Rabbalshede Kraft förvaltar vindparker åt andra ägare, Töftedalsfjället och Dingle-Skogen, som beskrivs närmare på sidan 15, är exempel på detta. Det finns ett stort intresse att investera i förnybar energi. Genom att paketera och erbjuda investerare vindkraftsprojekt där hela kedjan ingår, från byggnation till drift och därefter operativa tjänster, ges investeraren tillgång till egen produktion av förnybar el utan att behöva bygga och utbilda en egen organisation. Detta ger investerare en långsiktig trygg avkastning och en låg operativ risk. FÖRSÄLJNING AV EL, ELCERTIFIKAT OCH URSPRUNGSGARANTIER Den elkraft som produceras säljs löpande på elbörsen Nord Pool Spot. Det är möjligt att minska marknadsprisrisken och skapa jämnare intäkter genom att tillämpa prissäkring. En andel av den framtida elproduktionen prissäkras fortlöpande, vilket innebär att kontrakt tecknas om ett fast pris per MWh för den produktion som uppnås (fast pris och rörlig volym). Det innebär att en andel av produktionen erhåller aktuellt marknadspris medan den övriga andelen erhåller ett i förväg fastställt pris. Detta sätt att prissäkra framtida intäkter gör att volymrisk och profilrisk kan elimineras i den utsträckning säkring sker. Under 2014 har 71 procent av elkraftsproduktionen varit säkrad. Även elcertifikat prissäkras. Elkraft, elcertifikat och ursprungsgarantier säljs både på spot och på termin via ett samarbete med Axpo Sverige AB. Axpo stödjer med rådgivning, marknadsanalyser, hantering av fysisk leverans, terminsprissäkringar samt uppföljning och styrning av bolagets produktionsportfölj. Bolaget har även möjlighet att teckna bilaterala prissäkringsavtal. De processer kring elhandel som bolaget arbetar efter är utformade på samma sätt som för finansiell handel och reglerade i policy och mandat för respektive vindpark. Det ger bättre kontroll över risker och intäkter vilket ger förutsättningar för ökad lönsamhet och tillväxt. Elmarknaden beskrivs närmare i marknadsavsnitten sidan FINANSIERING Rabbalshede Krafts nuvarande vindparker ägs genom separata bolag med enskilda finansieringsupplägg. Det gör det möjligt att erhålla lån för varje projekt. Upp till 70 procent av den totala investeringen i en vindpark finansieras via banklån. För att säkerställa utvecklingen av existerande vindparksprojekt i bolagets projektportfölj och exploateringen av nya krävs en stabil finansiell bas. För att erhålla lån till nya vindparker krävs ett tillgängligt eget kapital. Ytterligare emissioner kan komma att genomföras samtidigt som bolaget kan fortsätta sälja hela eller delar av befintliga och blivande vindparker för att erhålla likvida medel. Behovet av kapital för att finansiera utbyggnad av vindparker, samt att ge aktieägare möjlighet att genomföra regelbunden handel, är bakgrunden till att Rabbalshede Kraft sedan flera år förberett en notering vid Nasdaq Stockholm som kommer att genomföras när det bedöms gynna bolagets aktieägare. FOKUSOMRÅDEN OCH ORGANISATION Projektering och Försäljning av vindkraftsprojekt Inköp och Byggnation VD Drift och Underhåll Försäljning el Stödfunktioner Finansiering, Ekonomi, Marknad, IR, IT, Kvalitet, Miljö, Säkerhet, HR Rabbalshede Kraft har 23 anställda per 31 december Medarbetarna har kompetens inom miljöutredningar, tillståndsprövningar, meteorologi, lantmäteri, ljud- och skuggberäkningar, inköp, byggnation, teknik, el, högspänning, ledning, redovisning, finansiering, IR, m.m. För att komplettera organisationen köper bolaget in tjänster samt kontrakterar personal. Huvudkontoret ligger i Rabbalshede. Därtill har bolaget kontor i Lillhärdal och Dals-Ed. Från och med 2015 planeras även ett kontor i Göteborg. Medarbetarnas medelålder var vid utgången av (43) år. Fördelningen av de anställda är 39 (39) procent kvinnor och 61 (61) procent män. Bolaget har under 2014 en fortsatt hög frisknärvaro om 99 (99) procent. 8

9 FOKUSOMRÅDEN RABBALSHEDE KRAFTS NÄTVERK Vindkraftsleverantörer Ägare Finansiärer Ägarkretsen består av industriföretaget Manor Investment S.A., fastighetsbolaget Ernst Rosén, Nordea Investment Funds samt ytterligare cirka 1100 privata aktieägare och företag. Nätägare Entreprenörer Entreprenörer anlitas för byggnation av vägar och infrastruktur. Vindkraftverk har hittills köpts från Vestas, Siemens, Nordex och Enercon. Leverantörer av elanslutning är ägarna av de regionala elnäten, Fortum, Vattenfall och EON. Rabbalshede Kraft Elmäklare Marknaden Projektering och bygge av vindparker sker i ett nära samarbete med berörda kommuner, entreprenörer och andra näringsidkare samt olika intressegrupper. Myndigheter Lokala näringsidlare Närboende Markägare Vindparkerna uppförs på arrenderad mark med en andel av vindparkens årliga omsättning som ersättning till markägaren. Den el (el, elcertifikat och ursprungsgarantier) som produceras säljs på Nord Pool Spot via elmäklare, främst Axpo Sverige AB som beskrivs på föregående sida. Rabbalshede krafts framgång på kort och lång sikt bygger på gott anseende och förtroende hos ägare, medarbetare, affärsförbindelser och övriga intressenter. Upp till 70 procent av den totala investeringen i en vindpark finansieras via banklån. Låneavtal har tecknats med DNB, Swedbank och SEB. HISTORIK 2005 Entreprenörerna Ingemar Ung och Bertil Jönsson bildar Rabbalshede Kraft AB Bolagets första vindpark, vindpark Hud om 6 vindkraftverk (15 MW) i Tanums kommun, driftsätts Vindpark Kil om 4 vindkraftverk (8 MW) i Tanums kommun driftsätts. Avtal tecknas med DNB och Swedbank avseende bankfinansiering för fortsatt utbyggnad Vindpark Brattön om 6 vindkraftverk (15 MW) i Munkedals kommun driftsätts. Kvalitetscertifikatet ISO 9001 och miljöcertifikatet ISO erhölls för rutiner och processer kring projektering, inköp, drift och underhåll av vindparker samt försäljning av el Vindpark Töftedalsfjället om 10 vindkraftverk (23 MW) i Dals-Eds kommun driftsätts. Vindparken omfattar totalt 21 vindkraftverk varav 10 ägs av Göteborg energi och ytterligare 1 av en privat markägare. I avvaktan på en officiell börsnotering vid Nasdaq OMX beslutar styrelsen att låta alternativa aktiemarknaden svara för mäkling av bolagets aktie. Avtal tecknas med Axpo om samarbete kring försäljning av el, elcertifikat och ursprungsgarantier Avtal tecknas med DNB avseende bankfinansiering för fortsatt utbyggnad. De två första vindkraftverken i bolagets femte vindpark tas i drift, Dingle-Skogen i Munkedals kommun. Vindparken omfattar totalt 14 vindkraftverk som driftsätts successivt under Vindpark Dingle-Skogen om 14 vindkraftverk (32 MW) färdigställs under andra halvåret. Två vindkraftverk i vindparken avyttras till Göteborgs stift. Avtal tecknas med Swedbank och SEB avseende bankfinansiering för fortsatt utbyggnad Vindparkerna Årjäng Nordväst om 9 vindkraftverk (27 MW) och Årjäng Sydväst om 13 vindkraftverk (39 MW) i Årjängs kommun samt vindpark Skaveröd/Gurseröd om 11 vindkraftverk (33 MW) i Tanums kommun driftsätts. 9

10 HÅLLBARHET OCH MILJÖ Hållbarhet och miljö Rabbalshede Krafts verksamhet drivs med höga krav på hållbarhet, socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Att leverera förnybar el står i centrum. Att påverka den lokala miljön så lite som möjligt är en självklarhet. Världen står står idag inför utmaningar i form av global uppvärmning som till stor del beror på användningen av fossila bränslen. För att skapa ett hållbart samhälle krävs en fortsatt utbyggnad av förnybar energi, en ökad energieffektivisering och kraftigt sjunkande utsläpp av klimatgaser. Hållbarhet innebär att söka de bästa möjliga lösningarna för att knyta samman de sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningarna. Rabbalshede Krafts främsta miljömål är att öka andelen förnybar el från vind. Genom att säkerställa en hög driftsäkerhet och hög tillgänglighet skapas effektiv produktion. Inom vindkraft har teknikutvecklingen gått snabbt. Högre, större och effektivare verk gör det möjligt att etablera vindparker med lönsamhet även till dagens elpriser. Den landbaserade vindkraften har blivit allt mer konkurrenskraftig och är idag ett självklart alternativ för investerare på elmarknaden. Den el bolaget producerar bidrar till ett mer hållbart samhälle vilket är positivt i ett regionalt perspektiv. En vindkraftsetablering har samtidigt konsekvenser som berör både miljö och samhälle. Nya vägar och platser som anläggs, ljudpåverkan och skuggor är exempel på konsekvenser för den lokala närmiljön. Rabbalshede Krafts andra miljömål är att påverka den lokala naturmiljön så lite som möjligt när vindkraftverk och vägar tar mark i anspråk. Vindparkernas storlek och avgränsning bestäms av faktorer som vindförhållanden, ljud, naturvärden och kulturvärden. Därefter optimeras placeringen av verken och vägarna. Rapporter från utredningar inom respektive område lämnas in till den myndighet som skall utforma beslutet och de villkor som gäller för etableringen formuleras i tillståndet. Det är viktigt att bolaget och alla medarbetare visar ansvarstagande när det gäller att ta vara på natur och miljö och minimera miljöbelastningen från den egna verksamheten. Det gäller från förprojektering fram till dess att vindparkerna har tjänat ut. Uppföljning av miljömålen är en del av bolagets egenkontroll. När byggfas inleds upprättas en kontrollplan som skall se till att villkoren i tillståndet följs. När ett vindkraftverk tjänat ut efter cirka 25 år och inte längre är lönsamt monteras det ned och säljs på en andrahandsmarknad eller skrotas för materialåtervinning. Betongfundamentet rivs eller täcks över. Länsstyrelsens miljötillstånd innehåller krav på ekonomiska åtaganden som ska garantera att verken demonteras och att fundament och platser för vindkraftverk anpassas till den omgivande miljön. Det tar cirka 7 8 månader för ett vindkraftverk att generera elektricitet som motsvarar den energimängd som gått åt för tillverkning, transporter och montering av vindkraftverket ( CERTIFIERADE PROCESSER Miljöarbetet drivs med stöd av ett miljöledningssystem. Som första svenska vindkraftsbolag erhöll Rabbalshede Kraft både ISO 9001 kvalitetscertifikat och ISO miljöcertifikat år Certifikaten omfattar projektering, inköp, byggnation, drift och underhåll samt försäljning av el. Rabbalshede Kraft är certifierat enligt ISO 9001 och ISO Karolina Tisell,Hälso-, Säkerhet-, Kvalitetoch Miljökoordinator Rabbalshede Kraft 10

11 Vindparker i egen regi 8 vindparker 71 vindkraftverk 190 MW Produktionskapacitet om 0,5 TWh Tillståndsgivna vindparker 7 vindparker 65 vindkraftverk 194 MW xxxxxx xxxxxx xxxxxxx 11

12 PROJEKTPORTFÖLJ Tre nya vindparker 2014 Under 2014 driftsattes bolagets hittills största projekt, de tre vindparkerna Årjäng Nordväst, Årjäng Sydväst och Skaveröd/Gurseröd. Investeringen uppgår till miljoner kronor och omfattar totalt 33 vindkraftverk. De tre vindparkerna är exempel på hur vindkraft skapar arbetstillfällen och lokal nytta. Vindkraft bidrar till nya arbetstillfällen, nya företag och utbildningar. Med rötter i en liten ort i Bohuslän strävar Rabbalshede Kraft efter att gynna det lokala samhället, till exempel genom att så långt det är möjligt anlita lokal arbetskraft. Vi ser också positiva effekter för det lokala näringslivet då montörer utifrån en tid bor och gör sina inköp i närområdet. FÖRBEREDELSE I juli 2013 tecknades avtal med Swedbank och SEB om finansiering vilket säkerställde utbyggnaden av de tre vindparkerna Årjäng Nordväst, Årjäng Sydväst och Skaveröd/Gurseröd. Investeringen uppgår till miljoner kronor varav cirka 30 procent motsvarande 360 miljoner kronor är relaterade till projektering, markarbeten och elarbeten. Det bidrar till lokala arbetstillfällen och affärsmöjligheter. Inför en etablering behövs också kompetens inom miljöutredningar, tillståndsprövningar, meteorologi, lantmäteri, ljud- och skuggberäkningar, inköp, bygg nation, transporter, teknik, el, högspänning, finansiering, m.m. ANLÄGGNING Anläggningsarbetet har utförts av Svevia som ansvarat för markarbeten, vägar, betongfundament samt bygge av el- och fibernät. Totalt har 30 km väg anlagts, för att tåla skrymmande och tunga laster upp till 225 ton. ELANSLUTNING Fortum som är nätägare och innehar koncession har utfört elanslutningen till vindparkerna. Vind kraftsprojektören betalar själv för hela kostnaden för de omoch nybyggnationer som krävs för anslutning till elnätet, både för parknät, lokalnät och regionnät. Rabbalshede Kraft har investerat 80 miljoner kronor i elnätet för anslutning av de tre vindparkerna. VAL AV VINDKRAFTVERK Vindkraftverken av modell Vestas V112 har en effekt om 3 MW. Rotordiametern är 112 meter i alla tre vindparkerna. Totalhöjden uppgår till 180 meter i vindparkerna i Årjäng och 150 meter på Skaveröd/Gurseröd. Vindparkerna beräknas producera 289 GWh per år vilket motsvarar hushållsel till cirka hushåll. ARBETSTILLFÄLLEN Svevia har tillsammans med underentreprenörer engagerat 135 personer i anläggningsarbetet. Vestas har engagerat cirka 80 personer till montage och därtill 30 personer för transporter. Under tiden som byggnation och driftsättning pågått har Vestas med underleverantörer bokat cirka gästnätter på hotell i Årjäng. Vestas svarar idag för drift- och underhåll av vindkraftverken och fyra servicetekniker är anställda av Vestas lokalt. Därtill kommer sysselsättning för lokala entreprenörer för vägunderhåll och snöröjning. Arrenden betalas under hela vindkraftverkens livstid till jord- och skogsägare. STORT LOKALT INTRESSE Under byggtiden har Rabbalshede Kraft tagit emot totalt cirka besökare i de tre parkerna. Genom att bjuda in närboende, allmänhet, skolor, företag med flera ökar kunskapen om vindkraft som förnybar energikälla. En vindkraftsetablering ger också en bättre infrastruktur, området blir lättillgängligt för motionärer, skogsägare, bärplockare, cyklister med flera. 12

13 101 MW installerad effekt 289 GWh beräknad årsproduktion Fotografierna i denna årsredovisning är från byggnationen, invigningen och driften av de tre nya vindparkerna. 13

14 PROJEKTPORTFÖLJ Att etablera en vindpark Första steget mot en lyckad etablering är en noggrann analys av förutsättningarna för vindkraft. Här nedan beskrivs faserna från förprojektering fram till driftsättning. FÖRPROJEKTERING- OCH PROJEKTERINGSFAS De flesta av landets kommuner har fastställda vindbruksplaner som anger var det kan vara lämpligt att etablera vindkraft. De grundläggande förutsättningarna analyseras utifrån arkiv- och kartstudier, som vindläge, motstående intressen och möjligheter för elanslutning. Arrendeavtal tecknas med markägare eftersom samtliga vindparker uppförs på arrenderad mark. Samråd inleds med myndigheter, intresseorganisationer samt närboende och innebär att projektören informerar om den planerade vindparken samt tar emot synpunkter och frågor. Vid samrådet framkommer och avgränsas behovet av utredningar. I denna fas utreds verksplatser och planerade vägsträckningar noggrant. Biolog och arkeolog anlitas för fältbesök och resultatet dokumenteras och medföljer tillståndsansökan. Natur- och kulturhänsyn liksom byggtekniska aspekter leder ofta fram till justeringar av verksplatser och vägsträckningar. Vindmätning med SODAR (Sound Detection And Ranging) och/eller vindmätningsmast pågår under cirka ett till två års tid. ANSÖKNINGSFAS En tillståndsansökan, som innefattar samrådsredogörelse, miljökonsekvensbeskrivning, arkeologisk undersökning, naturvärdesbedömning samt andra eventuella utredningar, inlämnas till Länsstyrelsen för prövning enligt miljöbalken. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut. För att länsstyrelsen ska pröva ett ärende och kunna fatta ett tillståndsbeslut måste kommunen ha tillstyrkt projektet. Om kommunen avstyrker ansökan måste länsstyrelsen avslå ansökan, vilket brukar benämnas en kommunal vetorätt. För medelstora vindparker som består av upp till sex vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 150 meter och som inte anses ha en betydande miljöpåverkan krävs anmälan enligt miljöbalken samt bygglov. Ansökningshandlingar skickas då in till berörd kommun för prövning. TILLSTÅNDSGIVEN FAS När alla tillstånd är beviljade och vunnit laga kraft upphandlas vindkraftverk, el- och entreprenadarbeten, övrig teknik samt även finansiering. Vindmätningarna analyseras grundligt vilket ger underlag för investerings- och lönsamhetskalkyler. Upphandlingen genomförs enligt en beprövad industriell process som säkerställer bästa möjliga totalekonomi över vindkraftsverkens livslängd. Endast de entreprenörer och leverantörer som bedöms uppfylla bolagets krav ombeds lämna offert som förutom ekonomiska villkor och tekniska parametrar ska innefatta rutiner för verifiering av kritiska egenskaper, garantier, tillgänglighet, service med mera. Avtal upprättas också med nätbolag för elanslutning. En regelförenkling har möjliggjort för bolaget att i egen regi bygga ledningsnätet mellan vindkraftverken och fram till en punkt där nätägare övertar ansvaret för elnätet. Det ger bolaget en bättre kontroll över tider och kostnader i projekten. BYGGFAS Byggprocessen inleds med att entreprenören kontrakteras för byggnation av vägar och infrastruktur inklusive interna elledningsdragningar inom vindparken dvs. icke koncessionspliktigt nät (IKN-nät). Turbinleverantörerna står för resning av vindkraftverken och har det fulla ansvaret fram till att provdriften avslutas. Elanslutning utförs av de elbolag som innehar koncession i området och bekostas av Rabbalshede Kraft. Dotterbolaget Rabbals hede Elnät AB svarar för byggnation av egna koncessionspliktiga elnät för anslutning av vindparker. DRIFTSFAS Varje verk följer en service- och underhållsplan och övervakning av driften sker på distans av både leverantören och Rabbalshede Kraft, vilket bidrar till en hög driftsäkerhet och hög tillgänglighet. Underhåll skall i möjligaste mån läggas under perioder med svaga vindar. Vinterhalvåret, perioden oktober - mars, står för cirka 60 procent av en normal årsproduktion vilket är representativt för hela Sverige. Vindkraftverk genererar mindre energi på sommaren än på vintern vid samma vindstyrka beroende på att luften är varmare och därmed har en lägre densitet. En kall vinterdag kan vindens energiinnehåll vara uppåt 40 procent högre än en varm sommardag. Ett genomsnittligt vindår, ett så kallat normalår, baseras på uppmätt vindhastighet över minst tio år. Avvikelser från normalåret kan under vissa perioder vara mycket stora, vilket påverkar intäkter och resultat ett enskilt kvartal eller år. 14

15 PROJEKTPORTFÖLJ DRIFTSATTA VINDPARKER I EGEN REGI Hud Kommun Tanum Driftstart 2008 Fabrikat Nordex Kapacitet (antal verk) 15 MW (6) Beräknad årsproduktion 1) 36 GWh Produktion GWh Dingle-Skogen Kommun Munkedal Driftstart Fabrikat Enercon Kapacitet (antal verk) 32 MW (12) Beräknad årsproduktion 1) 74 GWh Produktion GWh Årjäng Sydväst Kommun Årjäng Driftstart 2014 Fabrikat Vestas Kapacitet (antal verk) 40 MW (13) Beräknad årsproduktion 1) 117 GWh Kil Kommun Tanum Driftstart 2009 Fabrikat Enercon Kapacitet (antal verk) 8 MW (4) Beräknad årsproduktion 1) 20 GWh Produktion GWh Brattön Kommun Munkedal Driftstart 2010 Fabrikat Nordex Kapacitet (antal verk) 15 MW (6) Beräknad årsproduktion 1) 34 GWh Produktion GWh Vindparken omfattar totalt 14 vindkraftverk varav 12 drivs i egen regi. Rabbalshede Kraft ansvarar tillsammans med leverantören för drift och underhåll av hela vindparken. De första månaderna under 2014 var vindkraftverken fortfarande under installation varvid vindkraftverken inte producerat fullt under Töftedalsfjället Kommun Dals-Ed Driftstart 2011 Fabrikat Siemens Kapacitet (antal verk) 23 MW (10) Beräknad årsproduktion 1) 61 GWh Produktion GWh Vindparken omfattar totalt 21 vindkraftverk varav 10 drivs i egen regi. Rabbalshede Kraft ansvarar tillsammans med leverantören för drift och underhåll av hela vindparken. Årjäng Nordväst Kommun Årjäng Driftstart 2014 Fabrikat Vestas Kapacitet (antal verk) 27 MW (9) Beräknad årsproduktion 1) 79 GWh Skaveröd/Gurseröd Kommun Tanum Driftstart 2014 Fabrikat Vestas Kapacitet (antal verk) 33 MW (11) Beräknad årsproduktion 1) 94 GWh 1 Beräknad årsproduktion för alla vindparker motsvarar den beräknade produktionen under ett normalår. 15

16 PROJEKTPORTFÖLJ Projektportfölj per 31 dec 2014 Fas Projektnamn Kommun Antal verk Effekt (MW) Beräknad produktion under ett normalår, MWh DRIFT Hud Tanum Kil Tanum Brattön Munkedal Töftedalsfjället Dals-Ed Dingle-Skogen Munkedal Årjäng Nordväst Årjäng Årjäng Sydväst Årjäng Skaveröd/Gurseröd Tanum Summa i drift TILLSTÅNDSGIVNA Brattön-Sälelund Munkedal Femstenaberg Strömstad Sögårdsfjället Tanum Lursäng Tanum Hällevadsholm Väster Tanum Lyrestad Mariestad Årjäng NV etapp II Årjäng Summa tillståndsgivna ANSÖKAN Lillhärdal Åndberg Härjedalen Forshälla Uddevalla Korpekullen Färgelanda Vetteberget Strömstad Sköllunga Stenungsund Ulvberget Nordanstig Buråsen Dals-Ed Holmevattnet Dals-Ed Summa ansökan Summa projektering, förprojektering Totalt De projekt som är under projektering och ansökan är föremål för utredning samt prövning hos kommun och/eller länsstyrelse. Det kan därmed finnas en osäkerhet i huruvida bolaget får tillstånd för de projekt som finns under projektering och de projekt som bolaget ansökt tillstånd om. Projekt som inte har beviljats tillstånd flyttas ner i projekteringsfas för revidering alternativt avslutas. Den angivna effekten för tillståndsgivna projekt, projekt under ansökan samt under projektering är preliminära då upphandling inte skett. 16

17 MARKNADEN Marknaden VINDKRAFT Ännu ett rekord slogs 2014 när svensk vindkraft producerade 11,5 TWh. En kraftig utbyggnad det gångna året väntas leda till en fortsatt snabb produktionsökning Samtidigt väntas utbyggnadstakten minska kraftigt i år. Under 2014 restes 367 vindkraftverk i Sverige vilket är fler än något tidigare år och vid årsskiftet uppgick den sammanlagda effekten till MW. Totalt producerades 11,5 TWh vilket är en ökning med 16 procent jämfört med Större och effektivare vindkraftverk tillsammans med högre torn och längre blad ger ett högre energiutbyte och att kostnaderna per producerad MWh fortsätter sjunka. Mer om det nedan. Hur mycket el som vindkraften producerar på helårsbasis beror på vindkraftverkens antal och storlek, vilken tid på året som nya verk tas i drift och inte minst hur det blåser under året blev ett nära genomsnittligt vindår. ALLT LÄGRE KOSTNADER Sedan 1980-talet har priset för el producerad med vindkraft sjunkit med 80 procent enligt branschföreningen Svensk vindenergi. 1 Ur ett investerarperspektiv är det mer intressant att studera utvecklingen de senaste åren och hur priset per producerad MWh väntas fortsätta sjunka. OECD-organet IEA:s senaste vindkraftsanalys sammanfattar ett antal rapporter som förutspår en kostnadsreduktion med procent till Den hänvisar också till The European Wind Initiative (EWI) som räknar med ännu snabbare prissänkning. 2 De nationella förutsättningarna för vindkraft varierar kraftigt och Elforsks senaste kostnadsrapport 3 är därför viktig ur ett svenskt perspektiv. Vattenkraft är enligt rapporten alltjämt det billigaste sättet att producera el i nya anläggningar. Men landbaserad vindkraft är nästan lika billig och sedan 2011 har kostnaden per MWh vindel minskat med cirka 20 procent medräknat nätanslutning. Kostnaderna är beräknande utan styrmedel som utsläppsrätter, elcertifikat och skatter. Om hänsyn tas till styrmedel blir vindkraften billigast även om elcertifikaten inte ingår i kalkylen. El från nya biobränsleeldade större kraftvärmeanläggningar sjunker också om hänsyn tas till styrmedel. Däremot ökar styrmedel priset på el från ny kärnkraft, samt nya kol- och gaseldade anläggningar. Om så kallade externaliteter vägs in, som exempelvis utsläpp av miljöpåverkande ämnen, är landbaserad vindkraft det billigaste kraftslaget inom EU. Det hävdas i en ny rapport baserad på data från 28 medlemsländer som beställts av EU-kommissionen. 4 POTENTIAL FÖR VINDKRAFT I SVERIGE Potentialen för vindkraft är större här än i många andra EU-länder. Sverige är glest befolkat, vindförhållandena är goda på många platser och utbyggnaden ännu låg. Sedan 2004 finns mark- och vattenområden angivna som riksintresse för vindbruk. Dessa är 310 till antalet och Svensk elproduktion 2014 omfattar km 2 vilket utgör 1,5 procent av Sveriges yta inklusive 29 områden på svenskt TWh vatten. % Det anses räcka till för att uppnå mycket Vattenkraft, högt ställda 63,9 mål 42 för utbyggnaden. Vindkraft, 11,5 8 Kärnkraft, 62,2 41 I förhållande till landarealen är det glest mellan de Värmekraft, 13,3 9 svenska vindkraftverken. Sverige har endast drygt 0,01 MW vindkraft per kvadratkilometer. Vindkraftsländerna Danmark och Tyskland har båda cirka tio gånger mer vindkraft per kvadratkilometer, om än en betydligt större andel till havs. Svensk vindkraft under 12 år MWh Produktion Effekt Antal verk 11,5 TWh MW verk Svensk vindkraft sedan 2003, det första året med elcertifikat. Den Pris på el och elcertifikat snabba teknikutvecklingen och prispressen på vindkraftverk har kronor per MWh bidragit till en kraftig utbyggnad under senare år. Källa: Energimyndigheten 600 och Svensk Vindenergi Technology Roadmap Wind Energy 2013 Edition. Utgiven av International Energy Agency El från nya och framtida anläggningar Elforsk rapport 14:40 4 Subsidies and costs of EU energy, an interim report. Ecofys Spotpris Sverige Spotpris elområde 3 Systempris (sammanvägt spotpris Nord Pool Spot) 17 Elcertifikat

18 MARKNADEN Tillväxten i andra förnybara kraftslag anses inte ha samma potential. Det gäller främst vattenkraft som till och med kan komma att minska om statliga Vattenverksutredningens förslag genomförs. Sverige ligger också långt framme när det gäller biobränslebaserad elproduktion men även detta kraftslag kan komma att stagnera. 1 AKTÖRER PÅ VINDKRAFTSMARKNADEN När elcertifikatsystemet introducerades 2003 (se sida 21) väntades merparten av den svenska vindkraftsutbyggnaden ske i traditionella energibolags regi. Idag är statliga Vattenfall visserligen störst men en rad nya aktörer har tillkommit som sammantaget dominerar vindkraftsmarknaden. Vindkraftsbolag Bolag som projekterar, bygger och driver vindparker i egen regi och även åt andra. Hit räknas Rabbalshede Kraft, Eolus Vind, Arise, OX2, Svevind, Nordisk Vindkraft med flera. Andra branscher Här återfinns företag inom skog, fastigheter, industri och handel, samt kommuner med flera. Dessa arbetar oftast tillsammans med traditionella energiföretag och vindkraftsbolag. Långsiktiga investerare och finansiella aktörer Vindkraft har under senare år attraherat en rad industriella och finansiella aktörer, både svenska och i växande grad utomnordiska Dessa är investmentbolag, pensionsfonder med flera. Rabbalshede Krafts nye huvudägare Manor Investment S.A. är en långsiktig industriinvesterare. Ett annat exempel är det samarbete som Vattenfall nyligen inlett med pensionsbolaget Skandia kring fyra vindparker. ENERGIPOLITIK, SVERIGE OCH EU Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen och har inom EU en betydande roll för att uppnå unionens energi- och klimatmål. År 2020 ska minst 20 procent av den totala energianvändningen täckas med förnybara energikällor. I en bördefördelning mellan länderna är Sveriges åtagande minst 50 procent förnybar energi till Tack vare en snabb utbyggnad av främst vindkraft uppnåddes målet redan Idag är det svenska siktet därför inställt på 2030 där målet för unionen är 27 procent förnybar energi. Ett arbete har inletts för att omsätta det gemensamma målet i nationella mål. VINDKRAFT GLOBALT OCH INOM EU Under 2014 växte den globala marknaden för vindkraft med 16 procent mätt i installerad effekt, enligt Global Wind Energy Council, GWEC. 2 Totalt installerades MW vindkraft i världen vilket är ett rekord. Av fjolårets nyinstallationer svarade Kina för 45 procent, medan tillväxten i Europa var svagare än tidigare år och uppgick till 10 procent. I slutet av året fanns vindkraft i världen med den sammanlagda effekten MW. Av det svarade Asien för 38, Europa 36 och Nordamerika 21 procent. Afrika, Mellanöstern, Latinamerika och övriga värden svarade för drygt 4 procent av världens vindkraft. Inom EU har den årliga utbyggnaden legat runt MW sedan 2009 och uppgick till MW under 2014 enligt The European Wind Energy Association, EWEA. 3 Det är drygt den dubbla effekten mot alla svenska vindkraftverk tillsammans. Nästan hälften av alla nyinstallationer skedde i Tyskland. Tidigare stora tillväxtländer som Danmark, Spanien och Italien bromsade in kraftigt. Sverige kvalade in i gigawattklubben med MW installerad vindkraft under året. Under 2015 väntar GWEC att ökningstakten i världen sjunker och stabiliseras på en lägre nivå under några år. Ett stort positivt undantag är USA där vindinvesteringarna fyrfaldigades i fjol och väntas fortsätta ligga på en hög nivå. PROGNOS 2015 Det svenska rekordet i vindinvesteringar 2014 övergår till i en kraftig neddragning 2015 när investeringarna kan komma att i minska med cirka 40 procent mätt i antal vindkratverk enligt branschorganisationen Svensk Vindkraft. 4 Bakgrunden är de osäkerheter som råder kring elprisets utveckling i förening med att det fortfarande rådde stora osäkerheter om hur priset på elcertifikat utvecklas de närmaste åren. Föreningen, som representerar alla betydande aktörer i Sverige, efterlyser därför ett snabbt Svenskt-Norskt beslut i denna fråga. (Se sidan 21). Däremot ökar produktionen med drygt 20 procent till 14,1 TWh i år om det blåser normala vindar. Ökningen kommer av den stora mängd verk som installerades i fjol och som nu är i full drift på helårsbasis. 1 Scenarier över Sveriges energisystem, ER 2014:19 2 GWEC, Global Wind Statistics EWEA, 2014 European statistics 4 Vindkraftstatistik och prognos Kvartal

19 MARKNADEN ELMARKNADEN 2014 sjönk elpriserna till de lägsta nivån sedan En låg elförbrukning i förening med hög elproduktion är förklaringen. Under 2015 dominerar frågor om hur en långsiktig energipolitik ska utformas inom EU och även i Sverige. Elförbrukningen i Sverige sjönk under 2014 till 135 TWh, vilket är den lägsta sedan 1986 och bara marginellt högre än 2009, det år som lågkonjunktur drabbade många länder i finanskrisens kölvatten. Det är främst inom industrin som elanvändningen fortsätter backa, men fjolåret var också rekordvarmt vilket minskade behovet av el till att värma bostäder och lokaler. Samtidigt ökade elproduktionen i både vatten- och vindkraft. I förening med en minskad förbrukning ledde det till ett överskott på el som kunde exporteras. Nettoexporten till våra grannländer uppgick under fjolåret till 15,6 TWh vilket är den näst högsta någonsin. Det motsvarar 10 procent av den svenska elproduktionen på 151 TWh. 1 Därmed bidrog Sverige till att öka andelen förnybar och koldioxidfri el i Europa. VARIERANDE ELPRIS Minskad förbrukning i förening med ökad produktion bidrog också till att elpriset i fjol sjönk till den lägsta nivån sedan Systempriset (ett sammanvägt spotpris på elbörsen Nord Pool) uppgick till 269,47 kr/mwh, alltså 26,9 öre/kwh. Det är en minskning med nästan 6 öre sedan 2013 och i det närmaste en halvering mot 50,6 öre/kwh toppåret 2010 som var mycket kallt, samtidigt som den svenska kärnkraften drabbades av betydande problem och nivåerna i vattenmagasinen var låga. Sedan år 2000 har priserna varierat runt ett genomsnitt på 31,7 öre/kwh. Svensk elmarknad är sedan november 2011 indelad i fyra elområden. Avsikten är att styra utbyggnaden av elproduktionen till södra Sverige genom att priset periodvis väntas bli högre i söder än i norr. Under fjolåret var prisskillnaden mellan områdena mycket små. Drygt 95 procent av årets timmar låg priserna på samma nivå. I genomsnitt var elpriset i Malmö 0,3 öre/kwh högre än i Stockholm och knappt 0,5 öre/kwh högre än norra Sverige. Kartan på sidan 3 visar elområdesindelningen och var Rabbalshede Krafts vindparker är belägna Kortsiktsprognos , ER 2014:14 3 Scenarier över Sveriges energisystem, ER 2014:19 MÖJLIGA UTSIKTER TILL 2030 Hittills är marknadens förväntningar låga på ett väsentligt stigande elpris 2015 men historiskt har prisförändringar ofta kommit med relativt kort varsel. Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos från hösten 2014 ökar energiförbrukningen , bland annat på grund av ökad aktivitet i industrin. Andelen förnybar elproduktion ökar, likaså elexporten. Myndigheten väntar att systempriset sjunker något. 2 Till 2020 fortsätter elproduktionen att öka för att sedan minska till 2030 när de första kärnkraftsreaktorerna kan ha avvecklats. Förbrukningen väntas öka i sektorn service och bostäder och priset ligga kring dagens nivåer fram till 2020 men stiger därefter till Myndigheten betonar att dessa prisbedömningar utgår från normala förutsättningar vad gäller konjunktur, väder med mera. Rapporterna ska ses som konsekvensanalyser av dagens styrmedel. Förändringar i EU:s och Sveriges miljö- och energipolitik kan alltså ge helt andra resultat på det framtida elpriset. Redan i år kan styrmedelsförändringar komma som ett resultat av förhandlingarna mellan Sverige och Norge om elcertifikatsystemets utformning åren Styremedelsförändringar väntas även på EU-nivå enligt nedan. DRIVKRAFTER I MARKNADEN Elpriset styrs av en rad samverkande faktorer. Nedan listas ett antal faktorer i tre tidsperspektiv. När elöverskott uppstår under vissa tidsperioder pressas spotpriserna, ibland mycket kraftigt. Det påverkar både spotpriset och de genomsnittliga elpriserna negativt. Det debatteras i ett antal länder med Tyskland i spetsen, där volatila elpriser och väsentligt högre förbrukaravgifter för förnybar energi än i Sverige, utmanar långsiktiga investeringar i ny produktion. I Norden är situationen annorlunda. Här kan norsk och svensk vattenkraft användas som ett komplement till vindkraft men också som en reserv för kalla vinterdagar eller som ett krafttillskott om en kärnreaktor måste stoppas. De nordiska produktionsenheterna arbetar därmed ihop på ett effektivt sätt som tar till vara varje kraftslags unika fördelar. På kort sikt Priselasticiteten för el är näst intill noll. Ett minskat utbud eller ökad efterfrågan kan därför leda till kraftiga svängningar i spotpriset och även för terminshandeln på kort sikt. På medellång sikt Med en tidshorisont på upp till fem år spelar konjunkturen en viktig roll som prissättare genom ökad eller minskad elförbrukning. Den hittills mycket svaga återhämtningen inom EU-området efter finanskrisen 2008 är en av de viktigaste faktorerna till dagens situation på marknaden. Påverkar gör även priserna på kol och naturgas för elproduktion och priset på EU:s utsläppsrätter. Under det senaste året har världsmarknadspriserna på kol och gas sjunkit kraftigt. Prissättningen av både energibränslen och utsläppsrätter påverkas i sin tur av konjunkturen. 19

20 MARKNADEN På längre sikt På längre sikt tillkommer tillkommer andra faktorer som hur stor utbyggnaden av ny kraftproduktion blir i förhållande till efterfrågan och med vilken teknik. När de åldrande svenska kärnkraftsreaktorerna ska ersättas under kommande decennier kan det få betydande påverkan på elpriset. FRAMTIDA ENERGIMARKNAD En rad processer på den politiska nivå i Sverige och inom EU väntas få stor betydelse för den fortsatta utbyggnaden av förnybar energi och framtida prisbildning på elmarknaden. Elcertifikatsavtalet med Norge beslutas i år och berörs separat på sidan 21. EU:s energiunion På alla nivåer inom EU pågar samtal och förhandlingar om den framtida energimarknaden. Hösten 2014 fastställde medlemsländernas statschefer en ram för energi och klimatpolitiken fram till 2030 som bland annat innebär ett ökat fokus på förnybar energi. 1 Nyligen publicerades ett förslag från EU-kommissionen med krav på en långtgående integration mellan de 28 medlemsländernas el- och gasmarknader i en energiunion. Avsikten är att främja utvecklingen så att både unionens elproducenter och elkonsumenter gynnas samtidigt som utsläppen av klimatgaser minskar och inte minst att beroendet av importerade energiråvaror som naturgas från Ryssland minskar. 2 Svensk elproduktion 2014 Svensk vindkraft under 12 år TWh % Vattenkraft, 63,9 42 Vindkraft, 11,5 8 Kärnkraft, 62,2 41 Värmekraft, 13,3 9 Under 2014 producerades 150,9 TWh i Sverige. Nettoexporten blev den näst största någonsin, 15,6 TWh. MWh Europeiska rådet SN 79/14 11,5 TWh ec.europa.eu/priorities/energy-union/index_en.htm Förnybar el och utlandsförbindelser, Sweco på uppdrag av Svensk Vindenergi Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden 2014, ER :30 MW och Dir.2015: verk Förslaget är en förlängning av ett antal tidigare EU-direktiv om energisamarbete mellan medlemsländerna samt el- och gasmarknadenas liberalisering. Ett fokus ligger på utbyggnad av elförbindelserna inom unionen. Avsikten är att möjliggöra ökad export av el från överskotts- till underskottsområden. I Sverige kan en fortsatt kraftfull satsning på förnybar el kombinerat med en stor utbyggnad av utlandsförbindelser bli en lönsam affär för elproducenter. Det hävdas i en rapport till branschföreningen Svensk Vindenergi. 3 EU:s utsläppsrätter EU:s statschefer berörde även det pågående arbetet med att reformera EU:s system för utsläppsrätter (EU ETS) med motivet att dessa bör spela en central roll för att uppnå unionens energi- och klimatmål till En tumregel är att en prisökning med 10 per utsläppsrätt (ett ton CO2) ökar priset per MWh el med cirka 80 kr på den nordiska elbörsen, trots att endast några få procent av all el i Sverige framställs med fossilbränslen. Det uppger branschorganisationen Svensk Energi. Under 2014 uppgick medelpriset per utsläppsrätt till 5,93 per ton CO2 jämfört med en topp på över I februari 2015 röstade EU-parlamentets miljökommitté, ENVI, igenom ett förslag om att från 2016 tillfälligt dra tillbaka 900 miljoner utsläppsrätter från marknaden, benämnt backloading. Förslaget behandlas under året av EU-kommissionen, i EU-parlamentet och Ministerrådet. Går förslaget igenom väntas det leda till en positiv prisutveckling på utsläppsrätter och därmed ett högre elpris. En parlamentarisk energikommission Den svenska regeringen har tillsatt en parlamentarisk energikommission med deltagare från alla riksdagspartier. Uppdraget är långsiktigt med fokus på tiden och arbetet ska redovisas senast 1 januari Det innebär enligt många bedömare att energikommissionen knappast får någon påverkan på energipolitiken under innevarande mandatperiod och därmed inte heller på elpriset i ett kort och medellångt perspektiv Produktion Effekt Antal verk Pris på el och elcertifikat