Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN. Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg



Relevanta dokument
Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Strategi för förstärkningsresurser

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Styrning och ledning för öppenhet och mångfald Slutrapport och utblick

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Personalpolitiskt program

Kravprofil generaldirektör och chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Personalpolitiskt program

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Stockholms skärgård uppdrag och samarbete. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

2019 Strategisk plan

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

Kustbevakningen. nu och för framtiden

Plattform för Strategi 2020

Legala aspekter - dispostion

Vision och styrkort Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1

2017 Strategisk plan

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef

Göteborgs Stads program för IT

Haninge kommuns internationella program

Kommittédirektiv. Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten

Karlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Program för digitalisering

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Riktlinjer för lönebildning

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Chefsplattform

Ronneby kommuns personalpolitik

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2017

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

FSPOS Strategisk plan

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Chefspolicy för Smedjebackens kommun

Regional ledningssamverkan

Utveckling av arbetet i samverkansområdena

Stockholms läns landstings Personalpolicy

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy

KF Ärende 5. Revidering av Chefs-, Ledar- och medarbetarpolicy

Strategisk färdplan Kortversion

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS

Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Krissamverkan Gotland

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

Verksamhetsplan

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN

Förtydligande underlag till uppdraget om att genomföra en förstudie om utvecklingssatsning för att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering i länen

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Personalpolicy för Laholms kommun

Överenskommelser med kommuner och landsting. Anna Nöjd

Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning

En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande av funktionshinderspolitiken en plan för utvecklingsarbete

Handlingsplan för Samhällsstörning

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Personalpolicy för Sollentuna kommun.

Personalpolitiskt program

Linköpings personalpolitiska program

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

TILL DIG SOM ÄR CHEF.

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

Länsstyrelsens strategiska inriktning

Stockholms stads Personalpolicy

Medarbetarskap i Umeå kommun

Transkript:

Dnr 100-4357-13 STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN 2014-2016 Foto: Lars Bäckman och Lena Hultberg STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN VERKSAMHETSPLAN ENHETENS AKTIVITETSPLAN

Datum 2013-12-16 Dnr 100-4357-13 1(6) Strategisk utvecklingsplan 2014 2016 1 Syfte Den strategiska utvecksplanen (SUPÉN) är en långsiktig plan för prioritering och planering av områden som är viktiga för utveckling av Länsstyrelsens verksamhet. Utvecklingsplanen är ett treårigt styrdokument och är en viktig grund i den årliga verksamhetsplanen och enheternas aktivitetsplaner. Länsstyrelsens styr- och uppföljningsprocessen beskrivs i figuren nedan. 2 Vision, verksamhetsidé och värdegrund Vi tar Gotland längre i dialog och med helhetssyn Länsstyrelsens vision ger oss en färdriktning när vi formulerar uppdrag och mål. Visionen beskriver hur vi ser på den framtida Länsstyrelsen på Gotland och ska genomsyra hela verksamheten. Länsstyrelsens uppdrag framgår av instruktionen, särskilda förordningar och regleringsbrev. Vår verksamhetsidé visar hur vi väljer att tolka eller förtydliga dessa uppdrag. POSTADRESS 621 85 VISBY BESÖKSADRESS Visborgsallén 4 TELEFON 010-223 90 00 E-POST gotland@lansstyrelsen.se WEBBPLATS www.lansstyrelsen.se/gotland

2 Vår verksamhet är inriktad mot ett hållbart samhälle genom att: Utveckla och vårda de gotländska värdena Fokusera på människan i relation till djur, natur och kultur Utföra vårt uppdrag på ett demokratiskt, rättssäkert och effektivt sätt Länsstyrelsens värdegrund är våra gemensamma etiska grundvalar som vi ska utgå ifrån i det dagliga arbetet. Vår värdegrund kännetecknas av öppenhet, ansvar och engagemang. Vår öppenhet bidrar till ökad kunskap, nytänkande, flexibilitet och framsynthet. I varje situation tar vi ett ansvar för resultatet, dialogen, helheten, ledarskapet och medarbetarskapet. Vårt engagemang är en drivkraft som leder till goda resultat och kunskapsspridning. Vår vision, verksamhetsidé och värdegrund ska vägleda oss i vårt gemensamma arbete för att ta Gotland längre. Värdegrunden ska vara ett stöd i preciseringen av rollen som anställd på Länsstyrelsen och tydliggöra vad som förväntas av oss som medarbetare och chefer. Den ska beskriva hur vi kännetecknas som organisation och i vilken riktning vi vill utveckla verksamheten avseende medarbetarskap och ledarskap. 3 Utgångspunkter och förutsättningar Vår vision och värdegrund är ledstjärnan för arbetet inom våra utvecklingsområden. Visionen tillsammans med vårt uppdrag, att utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen, har varit viktiga utgångpunkter för den strategiska inriktningen de kommande tre åren. En annan utgångspunkt är att antalet län och länsstyrelser inte kommer att ändras inom överskådlig tid. Samtidigt ställs fortsatta krav på hög effektivitet, rationell användning av resurser och en säkerställd hög rättssäkerhet. Regeringen har aviserat att möjligheten att omfördela ytterligare verksamheter mellan länsstyrelserna fortsatt kommer att prövas. Ett förändrat och delvis utvidgat uppdrag inom området krisberedskap och det civila försvaret ställer krav på ett strukturellt arbete de närmaste åren. En annan viktig ledstjärna för perioden är en ekonomi i balans, vilket förutsätter högt kostnadsmedvetande, god kontroll och uppföljning.

3 4 Målbild Genom vårt gemensamma utvecklingsarbete har vi 2017 processer som säkerställer helhetssyn, rättsäkerhet, effektivitet och nytta för mottagaren, ökat vårt Nöjdindex (NI) i de länsstyrelsegemensamma brukarundersökningarna, fortsatt högt Nöjdmedarbetarindex (NMI), goda förutsättningar för att ta på oss nya uppdrag. 5 Utvecklingsområden Under perioden 2014-2016 kommer Länsstyrelsen att, utöver grunduppdraget och den ständigt pågående utvecklingen av verksamhetens sakområden och sektorsövergripande uppgifter, fokusera på tre övergripande mål. För varje mål anges strategier för att nå målen och indikatorer för måluppfyllelse. Indikatorerna följs upp årsvis och en samlad utvärdering av SUPÉN görs hösten 2016. En översyn av SUPÉN görs årligen i samband med VP-processen. Målsättningen är dock att de övergripande målen ska gälla för hela treårsperioden. Länsstyrelsen har under perioden 2014-2016 bidragit till att hållbart och långsiktigt utveckla det gotländska samhället och näringslivet Länsstyrelsen har i uppdrag att främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet. Målen för länets utveckling som anges i Vision Gotland 2025 och vår egen vision är ledstjärnor i arbetet med detta uppdrag. Länsstyrelsen har i uppdrag att verka för att förenkla för företag. Ett särskilt fokus under kommande period läggs därför på att stödja utvecklingen av näringslivet. Det strategiska målet berör flertalet av våra sakområden och genom helhetssyn, gemensam målbild och samordning av olika samhällsintressen bidrar vårt arbete till utvecklingen på Gotland. Strategier för att uppnå målet Samverkan och samordning Ha aktiva samhälls- och näringslivskontakter. Nätverka och överskrida sektorsgränser. Delta i nationella/internationella utvecklingsprojekt till nytta för Gotlands utveckling, främst inom ramen för Östersjöstrategin. Utveckla samarbetsytor med Uppsala Universitet.

4 Natur- och kulturmiljöer som utvecklingsfaktor Lyfta fram våra natur- och kulturmiljöer för att genom dem utveckla besöksnäringen och det gotländska samhället. Ökad kunskap Ta fram och tillgängliggöra planerings- och kunskapsunderlag. Utveckla och beskriva dialogen om planerings- och kunskapsunderlag. Genom miljömålsarbetet öka näringslivets kunskap om miljöns betydelse för ekonomisk tillväxt. Årligen öka tillsynsvägledningen gentemot Region Gotland. Förbättrat företagsklimat Åtgärder som leder till förenkling för företag. Resultatindikatorer Samverkan och samordning Antal organiserade samhälls- och näringslivskontakter. Antal aktiva deltagare från länsstyrelsen på företagardagen. Antal deltagande i nationella/internationella utvecklingsprojekt. Antal Östersjöprojekt som vi medverkat i. Antal samarbeten med Uppsala Universitet. De gotländska natur-och kulturmiljöerna som utvecklingsfaktor Möten mellan länsledningen och brukare och entreprenörer som sköter våra reservat och kulturmiljöer. Ökad kunskap Antal planerings- och kunskapsunderlag som tillgängliggjorts. Antal timmar som lagts på dialogarbete med planerings- och kunskapsunderlag. Antal miljömålsaktiviteter riktade till näringslivet. Antal tillsynsvägledningar gentemot Region Gotland. Förbättrat företagsklimat Förbättrad position i jämförande studier av företagsklimatet. 2016 har Gotland stärkt förmågan att förhindra och hantera samhällskriser Det arbete som på regional nivå nu i 10 års tid fokuserat på olyckor och kriser i fredstid är viktigt och ska fortsätta att utvecklas. I detta arbete behöver effekterna av pågående klimatförändringar på det gotländska samhället lyftas in. Den pågående reformen av Sveriges försvar ställer förändrade krav på länsstyrelserna. Statliga myndigheter ska utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter såväl vid fredstida krissituationer som vid höjd beredskap (civilt försvar).

5 Under 2013 har försvarsmaktens (FM) regionala staber börjat byggas upp och samverkan har börjat utvecklas. Myndigheten för samhällskydd och beredskap fick under våren 2013 uppdraget avseende planering inför höjd beredskap (civilt försvar). Strategier för att nå målet Utveckla risk- och sårberhetsanalyserna (RSA). Integrera klimatanpassning i RSA-arbetet och i alla relevanta sakområden. Öka kunskapen hos medborgarna om ansvarsfördelningen vid kriser. Återuppta samverkan, kunskapsuppbyggnad och planering inom områdena försvarsplanering och civilt försvar. Övningar i krishantering. Resultatindikatorer Regeringens återkoppling på årsredovisningen och andra redovisningar. Antal utvecklade/reviderade risk- och sårbarhetsanalyser. Antal samverkansmöten, utbildningar m.m. Procentuell ökning av resurser och förmågor bl.a. genom MSB finansiering. Deltagande (tid) i MSB:s utvecklingsarbete inom höjd beredskap/civilt försvar. Deltagande (tid) i samverkansområdet geografiskt områdesansvar (SOGO) utvecklingsarbete inom höjd beredskap/civilt försvar. Länsstyrelsen är den lilla och vassa myndigheten med en utvecklad förmåga att ansvara för nationella uppdrag och med ett medborgar- och företagsperspektiv i fokus. Utmaningen för Länsstyrelsen 2014-2016 är att möta de krav som eventuella förändrade och/eller nya uppdrag, medborgarnas önskemål samt teknikutvecklingen ställer. Strategier för att nå målet Styrning och uppföljning Utvecklad styrning genom en förbättrad resultatkultur, bl.a. genom införande av beslutsstödssystemet LISA. Förbättrade arbetssätt Effektiva processer som säkerställer helhetssyn, rättssäkerhet och effektivitet samt vilka aktiviteter i processen som skapar värde för mottagaren. Implementera de framsteg som görs bl.a. inom Platina och övriga stödsystem genom ökad digitaliserad ärendehantering.

6 Minska sårbarheten i verksamheten, bl.a. för ensamarbeten, genom innovativa arbetsmetoder och arbetsfördelning. God kompetensförsörjning Attraktiv arbetsgivare. Ett stöttande och inkluderande ledar- och medarbetarskap. Rätt kompetens hos medarbetare. Stärka varumärket/vår image Synliggörande av Länsstyrelsen. För medborgarna synliggöra Länsstyrelsens tillsynsverksamhet i syfte att öka förståelsen för tillsyn. Säkra ett gott genomförande av och lära av utvecklingssatsningen inom jämställdhet (LUJ). Resultatindikatorer Styrning och uppföljning Antalet Lisa-nyckeltal där vi ligger över lst-genomsnittet. Antalet områden som har ett Nöjd-index i brukarundersökningarna på 70 eller högre. Betyg på genomförandet av LUJ (övriga Lst, följdforskare m.fl.). Förbättrade arbetssätt Antal processbeskrivningar som beslutats. Antal ärendeprocesser som digitaliserats. God kompetensförsörjning Antalet kompetensutvecklingsinsatser som syftar till att utveckla medarbetarnas kunskap om de lagar och förordningar som styr de olika verksamhetsområdena. Antalet enheter som har ett Nöjd-medarbetar-index som överstiger 70 i medarbetarenkäterna. God tillgång och rätt kompetens på sökanden till våra tjänster. Stärka varumärket/vår image Analyser av informations-/kommunikationsinsatser. Antal kommuniceringar av LUJ internt och externt. Antal uppdateringar av hemsidan och antal pressmeddelanden som stärker Länsstyrelsens image.