STRÖMSVATTNETS UTLOPP

STRÖMSVATTNETS UTLOPP FÖRBÄTTRING AV FISKENS VANDRINGSMÖJLIGHETER FÖRSTUDIE 2015-11-30

Innehållsförteckning sid Inledning- uppdraget 4 Lokalisering 4 Kort om vattensystemet och andra vandringshinder 6 Hydrologiska uppgifter 9 Faktaruta 10 Teknisk beskrivning- nuvarande damm 12 Förslag på fiskvägar 13 Kostnader 15 Styrkor och svagheter med de olika alternativen 16 Aspekter på tröskelns reparationsbehov 17 Tröskelns påverkan på olika fiskarter- motiv för åtgärdande 17 Vattendomar och syneförrättningar 19 Naturvärden/naturskydd/artfynd/strandskydd 20 Kulturmiljövärden 20 Markavvattning 20 Fastighetsägare 21 Påverkan på enskilda intressen 21 Påverkan på naturvärden 21 Geotekniska förhållanden och beaktande av höjning av havsytan 21 Stads- och landskapsbild- en möjlighet 21 2

Administrativa uppgifter Projektets huvudman: Strömstads kommun Postadress 452 80 Strömstad Besöksadress Norra Bergsgatan 23 Telefon 0526-196 90 Webbsida www.stromstad.se Kontaktperson Rolf Holmgren E-post rolf.holmgren@stromstad.se Organisationsnummer 212000 1405 Fastighetsbeteckning Strömstad 1:13 och 4:16 Berörd fastighetsägare Strömstads kommun Adress Strömstads kommun 452 80 Strömstad Konsult/ utredare Milva AB, Lars Thorsson E-post lars@milva.se Telefon 0703-741001 Underkonsult Terralimno Gruppen, Lars Pettersson 3

Strömsvattnets utlopp förbättring av fiskens vandringsmöjligheter Förstudien har framtagits av företaget Milva AB i samarbete med TerraLimno Gruppen AB. Projektet har pågått under perioden juni- november 2015 och i uppdraget har ingått: Framtagande av förslag på fiskväg i Strömsån vid Strömsvattnets utlopp. Förstudien skall också redovisa skydd och reglerade planbestämmelser, höjdmätning (karta), gestaltning, kostnadsberäkningar, eventuella motstående intressen och genomgång av vattendomar/miljödomar. Uppdraget har beställts av Strömstads kommun och har finansierats med medel från VÅGA-anslaget som beviljats av Länsstyrelsen i Västra Götalands län Lokalisering Dammen/tröskeln ligger vid sjön Strömsvattnets utlopp ca 400 meter från mynningen i havet. Tröskeln har anlagts i samband med tidigare sänkning av sjön Strömsvattnet. Dammen sträcker sig över hela åns bredd (ca 30 meter) och fallhöjden över tröskeln är ca 0,4 meter (mellan vattenytorna), beroende på vattenstånd och vattenföring. Dammen vid Strömsvattnets utlopp har koordinaterna 6539640 280055 (Sweref 99). 4

Karta 1. Kartan visar befintlig damm/tröskel. Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/0684. Karta 2. Kartan visar befintlig damm/tröskel. Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/0684. 5

Bild 1. Tröskeln vid Strömsvattnets utlopp (foto Lars Thorsson) Kort om vattensystemet och övriga vandringshinder Strömsåns vattensystem har en areal på 256 km 2 och avvattnar en relativt stor del av Strömstads kommun. Huvudflödet är Vättlandsån, vilken avvattnas via sjön Strömsvattnet, som är den största sjön inom vattensystemet. Strömsåns vattensystem är relativt opåverkat av kraftstationer och dammar. Historiskt sett har ett flertal dammar funnits för kvarnverksamhet, men även för sågar. Nästan 6

allt detta är borta. I vattensystemet är numera Gilltorps kvarn den enda anläggningen som är intakt. Gilltorps kvarn är belägen i Vättlandsån ca 8 km uppströms sjön Strömsvattnet. Ca 3,5 kilometer uppströms Gilltorps kvarn i Vättlandsån finns ett partiellt hinder nedströms bron vid Valex. Här finns en förträngning av åfåran orsakad av ett betongfundament (bild 2), vilket medför att vattenhastigheten blir hög. På platsen har tidigare funnits en kvarn. Hindret vid Valex är passerbart, men utgör i någon mån ett hinder för uppvandrande ål och öring, men framförallt för svagsimmande arter, ex karpfiskar. Bild 2. Vandringshinder vid Valex (foto Lars Thorsson) 7

I en annan av Strömsåns delgrenar, Blomsholmsbäcken, vid sjön Färingens utlopp finns en damm (regleringsdamm för vattentäkt) som utgör definitivt vandringshinder för fisk Färingen utgör vattentäkt för Strömstads kommun. Bild 3. Vandringshinder vid Färingens utlopp i Blomsholmsbäcken (foto Lars Thorsson) Vättlandsåns vattensystem består av flera relativt stora delgrenar (karta 3): Hämmensån rinner samman med Vättlandsån ca 2,5 km uppströms Gilltorp. Till Hämmensån rinner också de båda delgrenarna Ekelidbäcken och Ramnbäcken/Sladbäcken. Strax uppströms bron vid Valex rinner Vättlandsån samman med två andra större delgrenar; Skuggälven, som har sin upprinnelse i Vammenområdet, samt Håveälven med delgrenen Valbakebäcken som har sin upprinnelse öster om Buar mot norska gränsen. Till Strömsvattnet rinner också Ejgstån från sjön Lången, samt Blomsholmsbäcken från sjön Färingen. 8

Karta 3. Strömsåns avrinningsområde. Siffrorna markerar de artificiella vandringshinder som finns (1 Strömsvattnets utlopp, 2 Gilltorp, 3 Valex och 4 Färingens utlopp). Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/0684. Hydrologiska uppgifter Strömsåns avrinningsområde Flödesstatistik enligt SMHIs vattenwebb Total vattenföring m 3 /sek HQ50 50,3 MHQ 28,2 MQ 4,15 MLQ 0,24 HQ50= Högsta vattenföringen 50 år MHQ= Medelhögvattenföring MQ= Medelvattenföring MLQ= Medellågvattenföring Avrinningsområdets areal är 256 km 2. 9

Faktaruta Några generella aspekter att beakta vid utformning av fiskvägar Typindelningen av fiskvägar har under senare år genomgått stora förändringar. Idag skiljer man ofta på naturlika fiskvägar och fiskvägar av mera teknisk eller artificiell karaktär. Till den första gruppen hör vattenfåror med naturlig botten som anläggs runt hindret (omlöp), genom hindret (inlöp) eller till och med över hindret med hjälp av upptröskling. Bland de tekniska fiskvägarna återfinns alltifrån mer eller mindre trappliknande konstruktioner som konventionella kammartrappor till kraftigt lutande s k denilrännor. Man ska komma ihåg att den fullkomliga fiskvägen inte existerar, utan varje typ har sina fördelar och sina brister. Ibland kan därför en kombination av flera typer vara den bästa lösningen. Grundregeln är att naturlika fiskvägar ska prioriteras då dessa i allmänhet kan passeras av de flesta vattenlevande djur. I vissa fall är det dock inte alltid givet att en så kallat naturlik lösning är det bästa alternativet vad avser passerbarhet utan det måste avgöras från fall till fall. Förutom passerbarhet bör man även väga in faktorer som biotop och estetiska krav. Det kan tilläggas att även utrivning av dammar eller andra hinder ofta betraktas som en form av fiskväg. Utrivning av dammar bör alltid övervägas som ett första alternativ eftersom man då helt eliminerar ett hinder samtidigt som man vinner en tidigare indämd strömsträcka. Ofta och speciellt när det gäller dammar inom stadsbebyggt område måste en utrivning vägas mot en rad faktorer som t ex tekniska, kulturmiljömässiga, juridiska och ekonomiska intressen. Vägen fram till valet av en viss fiskvägstyp är kantad av en mängd överväganden där faktorer med koppling till teknik, hydrologi, kulturmiljö och biologi måste samverka för ett lyckat resultat. Vid anläggande av fiskvägar eftersträvar man numera att utforma fiskvägen så den även kan forceras av simsvaga arter som t ex ål och karpfiskar. Det är fiskvägskonstruktörens uppgift att väga samtliga dessa aspekter mot varandra. Nedan diskuteras kortfattat några av dessa faktorer. Vattendjup, flöde och vattenhastighet i själva fiskvägen De fiskarter eller andra djur som ska tänkas nyttja fiskvägen styr val av faktorer som vattendjup, flöde och vattenhastighet. Vuxna individer av större fiskarter som t ex asp och lax kräver naturligtvis ett betydligt större djup. I naturlika fiskvägar förkommer i litteraturen olika uppgifter om krav på vattendjup. För t ex omlöp rekommenderas i dansk litteratur ett minsta lämpligt djup på ca 25 cm. Vid utformning av fiskvägar bör dock min 40 cm sättas som ett minimidjup för större fisk i naturlika fiskvägar (Lars Pet- 10

tersson). Samma krav som ställs på vattendjup i naturlika fiskvägar gäller rimligtvis också när man återställer en åfåra helt eller delvis. Det är svårt att ange ett absolut mått på ett lämpligt flöde i en fiskväg då detta i hög grad är beroende av hydrologin i det vattendrag som fiskvägen ansluter till och vilket flöde som finns tillgängligt. Flödet i en naturlik fiskväg kan beräknas teoretiskt med den s.k. Mannings formel där faktorer som djup, lutning och bottnens ojämnhet är avgörande. Viktigare än att bedöma flödet i absoluta tal är kanske att ställa det i relation till det totala flödet i vattendraget. Att forcera en fiskväg är oftast inte det stora problemet utan snarare svårigheten för fisken att hitta mynningen (se även nedan). Flödet måste således vara tillräckligt stort i förhållande till det totala flödet. I större vattendrag anges en nedre gräns på ca 1-5 % av det totala flödet (Degerman 2008). För att ändå ge en fingervisning om det flöde som erfordras kan sägas att i ett omlöp med bottenbredden 50 cm, lutningen 1 % och djupet 40 cm är flödet ca 300-400 l/s beroende på bottnens ojämnhet. Artificiella fiskvägar utformas ofta som en serie dammar/pooler. En slitsränna är en variant av en kammartrappa med en relativt smal slitsöppning i hela bassängens djup. I en slitsränna bör vattendjupet vara minst dubbelt så stort som slitsöppningens bredd. Vid t ex 30 cm, som är en vanlig förekommande storlek på slitsöppningen, bör slitsrännan ha ett minsta vattendjup av ca 60 cm. Vattenflödet i rännan är direkt proportionellt mot djupet i fiskvägen vilket i sin tur styrs av uppströms liggande vattenyta och hur mycket vatten som släpps i in i fiskvägen. Vattenhastigheten är en annan viktig faktor i alla fiskvägar. I grunden styrs hastigheten av flöde, lutning och vattnets friktion mot bl a strukturer i fiskvägens botten och sidor. Detta innebär i praktiken att hastigheten kan variera ganska avsevärt inom olika delar av en fiskväg. Att ange något allmänt riktvärde för vattenhastighet är svårt då förmågan hos akvatiska djur att förflytta sig mot en vattenström skiljer sig åt såväl mellan arter som mellan olika levnadsstadier inom en art. Hos växelvarma djur har även vattentemperaturen betydelse. Generellt kan sägas att man kan tillåta högre vattenhastigheter om viloplatser finns tillgängliga inuti fiskvägen. Vill man öka sannolikheten för att fiskvägen ska fungera för all tänkbar förekommande vattenfauna bör vattenhastigheten längs förhållandevis långa sammanhängande sträckor ej överstiga 0,2 m/s. Flöden och vattendjup i fiskvägens närhet Sett ur optimal biologisk synvinkel bör en fiskväg underlätta vattenlevande djurs migrationsbehov på ett sådant sätt att djurens möjlighet att fullborda sina livscykler ej inskränks. I många fall innebär detta orimliga krav som att fiskvägen ska fungera under alla tidpunkter på året och vid alla förekommande flöden och vattenstånd. I de flesta fall tvingas man dock till kompromisser bl a med hänsyn till rådande vattendomar och 11

fysiska betingelser på platsen eller i vattendraget. I allmänhet handlar dessutom fiskvägsbyggnationer om att säkerställa en eller några fiskarters vandringar i samband med lek- och uppväxt varför just dessa arters speciella behov kan bli ganska vägledande vid projekteringen. Ett grundkrav bör dock vara att fiskvägen ska fungera inom amplituden från medellågvattenföring (MLQ) till medelhögvattenföring (MHQ). Förutom vattenföringen i ån är fiskvägens funktion i hög grad kopplad till vattenståndet på uppströms- och nedströmssidan. Stora variationer i vattenstånd medför att fiskvägen behöver anpassas till dessa förhållanden. Ett högt vattenstånd på uppströmssidan innebär att större fallhöjd behöver tas upp i fiskvägen för att inte riskera en alltför hög vattenhastighet. Vattennivån på uppströmssidan styrs i viss mån av det tillrinnande flödet men är även beroende av den regleringsamplitud som ryms inom gällande domar eller inom den naturliga vattenståndsfluktuationen. Liknande förhållande gäller givetvis för den nedströms liggande vattenytan, men det är inte alltid givet att vattenståndsamplituden samvarierar till 100 % mellan uppströms- och nedströmssidan. I sådana situationer ställs ännu flera speciella krav på fiskvägens utformning. Placering av fiskvägens mynning För att fisken ska kunna finna fiskvägen och passera hindret fordras att mynningen (d.v.s. fiskvägens nedströmsöppning) är rätt placerad i förhållande till huvudströmmen på platsen. När hela flödet går genom fiskvägen är det i allmänhet inget problem för fisken att hitta rätt. Fiskens naturliga strävan att söka sig mot strömmen leder den då mer eller mindre mekaniskt mot fiskvägens mynning. I de flesta fall har man dock endast möjlighet att avleda en delström genom fiskvägen varvid mynningens placering kan bli den helt avgörande faktorn för fiskvägens funktion. Många gånger är det nödvändigt att skapa ett extra flöde intill mynningen, en s.k. lockvattenström, för att anlocka och leda fisken på rätt väg. Teknisk beskrivning- nuvarande damm Nuvarande damm utgör även brofundament för Hjälpebron som är en gångväg över ån. Dammen består från vänster till höger av följande delar: Vänster strand; kajkant med krönhöjden xx (höjd ej bestämd). Kröndamm av betong med krönhöjd ca 1,80 (höjd ej bestämd) enligt uppgift från NNH*. Dammen har en tjocklek av ca 0,5 med och en längd av 30,9 m. I anslutning till grunddammen finns fem brofundament för gångbro av betong med ett inbördes avstånd på 5,7/4,9/5,1/5,1 respektive 4,7 m. Geoteknisk 12

undersökning har ej utförts. Dock synes bropelare liksom grunddamm i sin helhet vara grundlagda på berg. Höger strand; kajkant med en krönhöjd xx (höjd ej bestämd). Grunddammen har i hela sin längd stora sprickor och på sina ställen är krönet på grunddammen uppsprucket och större partier har fallit ur. Likaså synes bropelarna i sig vara av i relativt dåligt skick. Detta innebär att dammen i vilket fall som helst måste åtgärdas inom en inte alltför avlägsen framtid. * = Uppgiften är hämtad från NNH som är Metrias nationella höjddatabas Förslag på fiskvägar Alternativ 1 Det första alternativet bygger på att man höjer upp botten nedströms dammen med sten och block. För att inte öka vattendjupet i någon nämnvärd utsträckning börjar man med höjningen ca 100 meter nedströms dammen (i höjd med gamla kvarnen) genom att anlägga låga stentrösklar, samt även sten mellan trösklarna. Även större block läggs på sträckan. Man bygger i princip upp ett sluttande plan. Tanken är då att man i princip kommer att kunna höja botten nedström dammen upp till i nivå med nuvarande damm. Fiskarna skall kunna simma över krönet, inte hoppa. Det finns lite varianter på denna modell. Om man tar ut en mindre öppning i dammen kan man minska behovet av höjning av botten nedströms. Detta kan dock påverka vattennivån uppströms, varför detta alternativ inte tagits med i denna förstudie. Alternativ 2 är dock en variant på denna tanke. Förslag enligt alternativ 1 visas på illustration 1. Fotot är ett montage som avser att ge en bild av hur det kan komma att se ut. Alternativ 2 Det andra alternativet innebär på att man bygger ett s.k. inlöp på åns södra sida uppströms nuvarande tröskel. Med inlöp menas att man anlägger en strömfåra på uppströmssidan och gör ett urtag i nuvarande damm. Strömfåran kommer att ha en svag lutning ner till nedströmssidan av tröskeln. Den nya fåran avskiljs mot övriga delen av ån med en låg längsgående gjuten mur. Med detta alternativ påverkas inte vattennivåerna uppströms. 13

Att inte den norra sidan väljs för detta alternativ beror på att åbotten där består av berg. En annan illustration av hur ett inlöp kan se ut visas på illustration på bild 4, som visar ett planerat inlöp i Tidan, Tidaholm. Bild 4. Illustration över planerat inlöp i Tidan (Tidaholm). Illustration av Ingemar Tinnert. Förslaget enligt alternativ 2 visas på illustration 2. Fotona på illustrationen visar en motsvarande lösning från Fyn, Danmark Alternativ 3 Det tredje alternativet bygger på att man bygger ett s.k. omlöp på åns södra sida nedströms nuvarande tröskel. Med omlöp menas att man anlägger en strömfåra på nedströmssidan. Fåran kan anläggs ända ner till gamla kvarnbyggnaden och även ledas i den gamla fåran under kvarnbyggnaden. Den nya fåran avskiljs mot övriga delen av ån med en låg längsgående mur. Förslag enligt alternativ 3 visas på illustration 3. Fotona visar en motsvarande lösning från Fyn, Danmark. 14

Alternativ 4, där hänsyn tas till ökade flöden och behov av ökad avbördning från Strömsvattnet Vid vissa delar av Strömsvattnet och i Vättlandsån vid Skee finns återkommande problem med översvämningar. Vid ökade nederbördsmängder kan dessa problem komma att öka. De förslag som tagits fram i denna förstudie innebär att ingen minskning av avbördningen från Strömsvattnet kommer att ske. Skulle man däremot vilja att avbördningen från Strömsvattnet i stället skall ökas, behöver förslagen 1-3 omarbetas. Det finns i så fall möjligheter att samtidigt som man ökar avbördningen från Strömsvattnet även underlättar för fisken att passera. En möjlig lösning är att krönbredden utökas från dagens 30 meter till kanske det dubbla om man ersätter dagens tröskel med en V-formad tröskel, med spetsen på V:et i riktning uppströms. Detta alternativ kan också ses som en variant av ett inlöp. Fiskvägen läggs i ett sluttande plan upp mot spetsen på V:et. Se illustration 4. En sådan lösning beräknas kunna sänka vattennivån med ca 0,3 meter vid ett 50-årsflöde (HQ50). Detta alternativ har dock inte studerats närmare inom detta uppdrag utan nämns bara som en tänkbar lösning, då det delvis har en annan inriktning. Det finns dock goda möjligheter att förena en sådan lösning med en god lösning ur fiske- och naturvårdssynpunkt. Kostnader Kostnaderna för att genomföra dessa projekt är svåra att precisera innan en projektering gjorts och man fastställt vilket av förslagen man vill gå vidare med. Man kan lättast få en uppfattning av kostnaderna om man gör jämförelser med nyligen utförda, liknande projekt. Jämförelser har i huvudsak gjorts med liknande åtgärder utförda under perioden 2005-2013, omfattande bl.a. Gullspångsälven och Motala ström Viktigt att beakta är att dammen och fundamenten till gångbron är i dåligt skick och bör åtgärdas. Denna kostnad tillkommer. Alternativ 1 kan uppskattas kosta ca 0,7 miljoner kronor. Vi räknar med att en yta på 2 300 m 2 åtgärdas. I detta alternativ en utläggning av 700 m 3 sten och block till en kostnad om 700 000 kr, inkl. utförande. Alternativ 2 uppskattas kosta ca 1,8 miljoner kronor baserat på 60 meter långt inlöp och en schablonkostnad på 30 000 kr per längdmeter, inkl. utförande och entreprenad. 15

Alternativ 3 uppskattas kosta ca 2,7 miljoner kronor baserat på ett 85 meter långt omlöp och en schablonkostnad på 30 000 kr per längdmeter, inkl. utförande och entreprenad. Kostnaderna i alternativ 2 och 3 kan enligt schablon fördela sig enligt följande; Lönekostnader 20 %, Material och underentreprenörer 55 %, Projektering och oförutsett 20 % Övrigt 5 % I samtliga tre alternativ bedömer vi att miljödom krävs, en kostnad som kan uppskattas till 200 000 kronor. Denna kostnad tillkommer. Moms tillkommer på samtliga belopp Styrkor och svagheter med de olika alternativen Alternativ 1 är det billigaste alternativet. En större mängd sten och större block kommer att läggas nedströms nuvarande damm och kommer att förändra sträckan något. Förändringen kan dock lika gärna ses som en positiv förändring. Sträckan utgör ett fint uppväxtområde främst för lax, öring och ål. De främsta orsakerna till detta är den varierade stenbotten som finns där och att vattendjupet är lagom, varken för djupt eller för grunt. Väljs detta alternativ måste man sträva efter att dessa förhållanden bibehållas, vilket innebär att stora mängder sten och block måste läggas ut så att botten- och djupförhållandena i stort kvarstår, men att botten höjs upp mot tröskeln. Alternativ 2 blir dyrare än alternativ 1, men ger ett nytt spännande inslag i miljön och tillför ytterligare mervärden till området. Med detta alternativ, behöver inga åtgärder göras på nedströmssidan av tröskeln. Ytterligare en strömsträcka skapas i själva inlöpet. Alternativ 3 är kostnadsmässigt det dyraste alternativet. Huvudsyftet med alternativ 3 vid sidan av funktion som fiskväg är att i någon mån återskapa den kulturmiljö som en gång fanns i ån med en ränna som ledde in till kvarnen. Även denna lösning ger ett nytt spännande inslag i miljön och även för miljön vid den gamla kvarnbyggnaden. Man bör dock alltid eftersträva att fiskvägens mynning ligger så nära vandringshindret som möjligt. I detta alternativ är det viktigt att fiskarna verkligen väljer att gå in i omlöpet under kvarnen och inte väljer att leta sig upp den gamla vägen förbi kvarnen. Det är därför 16

viktigt att vattenmängderna som går in i omlöpet verkligen anpassas så att uppvandrande fisk lockas in i omlöpet. En avvägning måste naturligtvis göras mellan de olika intressena; fiskvägens funktion i form av fiskens möjlighet att finna ingången till omlöpet och möjligheten att återskapa kulturmiljön. Någon enklare lösning än de förslag som diskuteras i denna förstudie som skulle ha någon effekt på uppströmsvandringen är svår att se. Kunde man sänka ett parti av tröskeln och skapa en passage skulle det vara ett alternativ, vilket skulle minska behovet av åtgärder nedströms enligt alternativ 1 (med sten och block nedströms höja botten nedströms). Dock skulle man med ett uttag i tröskeln kunna påverka sjönivån i Strömsvattnet. Att undvika att påverka sjönivåerna i Strömsvattnet har dock varit en utgångspunkt i denna förstudie. Även stabiliteten för området och fundamenten för gångbron och tröskeln skulle påverkas om man tar ut en öppning i tröskeln. Även en sådan lösning måste föregås av en prövning i miljödomstolen. Aspekter på tröskelns reparationsbehov Från den anlagda tröskeln vid Strömsvattnets utlopp har stenar med tiden fallit ur och urgröpningar har bildats. Vid dessa platser är det lättare för fisk att ta sig förbi än vid tröskeln i övrigt. Fundamenten vid gångbron har således börjat bli skadade och behöver inom en inte alltför avlägsen framtid åtgärdas. Därför uppkommer det en kostnad oavsett. Tröskeln måste sannolikt förstärkas och återställas. I annat fall äventyras säkerheten för gångbron. Även vattennivån i Strömsvattnet kan komma att påverkas. Den dag som tröskeln och gångbron åtgärdas kommer en sådan åtgärd att påverka fiskens uppvandring. En återställning av tröskeln till tröskelns ursprungsskick skulle förvärra hindret, jämfört med dagens situation. Troligen går det inte heller att låta gångbron och tröskeln vara som de är och låta tiden ha sin gång. Tröskelns påverkan på olika fiskarter- motiv för åtgärdande Inga provfisken från sjön Strömsvattnet finns inrapporterade till sjöprovfiskeregistret. Därför har vi ingen komplett bild av Strömsvattnets fiskfauna. Dock finns elfisken inrapporterade till Svenskt elfiskeregister från det aktuella området i Strömsån (nedströms Hjälpebron). De arter som har fångats vid elfisken är abborre, braxen, gädda, lax, mört, nejonöga (sp), skrubba, ål och öring. Dessa arter migrerar också mellan sjön och området nedströms tröskeln. 17

Sjöarnas utlopp utgör mycket viktiga områden för fiskarnas migration och är av stor ekologisk betydelse. Det är också viktigt att vara medveten om att fiskar inte bara vandrar uppströms för att leka utan det finns också en betydande migration som omfattar längre och kortare nedströmsvandringar. Fiskarna migrerar förutom för att leka (både uppströms och nedströms beroende på art) även för födosök, för att hitta refuger och övervintringsplatser, samt för att kunna sprida sig. Sjöutloppens betydelse har beskrivits i ett flertal vetenskapliga rapporter. Bl.a. kan nämnas Ulfstrand (1968) och Lillehammar & Saltveit (1984) som beskrivit att tätheten av bottendjur är högre i sjöarnas utlopp. Detta medför också att fisktätheterna blir högre i sjöarnas utlopp än på andra platser. Att sjöarnas utlopp ger högre fisktätheter, bättre tillväxt och ökad migration mellan sjö och nedströmsområden beskrivs bl.a. av Lindström 1954, Degerman & Sers 1994 och Degerman m.fl 2006. Northcote (1978) har beskrivit att sjöarnas utlopp ofta är viktiga för fiskens ontogeni (utveckling). Tröskeln utgör ett partiellt men passerbart hinder för lax och öring. Lax och öring har förmåga att simma mot stark ström och även hoppa för att komma förbi hinder. Hindret som tröskeln utgör kan därför passeras av lax och öring, vilket bl.a. elfiskeresultat från lokaler uppströms i vattensystemet visar. Större lax och öring som kommer från havet och skall vandra upp i vattensystemet för att leka passerar detta hinder utan några större problem, framförallt vid lite högre flöden. Strömsträckan nedströms tröskeln utgör också lek- och uppväxtområde för lax och öring (bl.a. elfiskeresultat visar detta). De lax- och öringungar (årsungar och fjolårsungar) som kläcks nedströms tröskeln och uppehåller sig på strömsträckan har dock svårare att ta sig upp förbi tröskeln. När gäddor har hamnat nedanför tröskeln har de mycket svårt att ta sig tillbaka till sjön. Gäddan utgör en betydande predator på uppväxande lax- och öringungar. Trösklar och pooler kan därför gynna gädda och därmed missgynna arter som lax och öring. Abborre, braxen och mört hamnar också nedanför tröskeln och har troligtvis inga (eller åtminstone mycket små) möjligheter att ta sig tillbaka till sjön. Elfisken som utförts under senare år nedströms tröskeln (främst i syfte att kontrollera förekomst av ålyngel) visar på en riklig förekomst av abborre och mört nedströms tröskeln. Strömsvattnet och Strömsåns avrinningsområde utgör ett mycket viktigt uppväxtområde för ål. Tidigare fanns ålyngelledare (en på var sida av vattendraget). Skyldighet att hålla ålyngelledare fanns tidigare fastlagt i vattendom (AM 11/1945). Detta visar att man tidigare uppmärksammade tröskeln som ett hinder. Ålyngelledarna togs sedan bort år 1984 (enligt dom VA 5/79) då man bedömde att ålen ändå tar sig upp. Situationen för ålen har dock sedan dess dramatiskt ändrats och ålen är numera uppsatt som akut hotad art på artdatabankens rödlista. 18

Uppvandrande ålyngel har svårt att simma fritt mot strömmen och kan inte hoppa för att ta sig förbi fall utan kryper och klättrar. Vid låga flöden på sommaren när ålyngel vandrar uppströms i vattendragen är de utsatta för predation av fåglar vid partier där de klättrar i bergsskrevor/ klippor etc. Hur stor predationen är vid just detta hinder är svårt att uttala sig om, mer än att det förekommer. Med tanke på den utsatta situation som ålen befinner sig i, är det angeläget att ålen inte reduceras vid sin uppvandring i vattensystemet. Rätt utförda och monterade ålyngelledare kan förutom att de underlättar uppvandringen även skydda uppvandrande ålyngel och minska dödligheten. Ett skäl att åtgärda det hinder som tröskeln utgör är att det är artificiellt och uppkom i samband med sänkningen av Strömsvattnet på 1930-talet. Till skillnad från naturliga hinder är artificiella hinder ofta föremål för åtgärdande. Om man ändå måste ta höjd för ökade nederbördsmängder och ökad risk för översvämningar uppströms och behöver se över avbördningsförmågan från Strömsvattnet och även behöver förstärka tröskeln och fundamenten för gångbron, finns det goda möjligheter att förena två nyttigheter; fiskvandring och säkerhet/samhällsskydd. Vattendomar och syneförrättningar För området finns följande domar och förrättningshandlingar Syneförrättning 1935 Karta från syneförrättning som bl.a. visar höjder och inmätningar, samt beräknade sjönivåer efter sänkning. Vattendom UM 11-1935 Dom gällande sänkning av Strömsvattnet. Vattendom AM 11-1945 Förbindelse för Strömsvattnets sänkningsföretag att inrätta och underhålla två ålyngelledare vid dammen/tröskeln Vattendom VA 5-79 Dom som befriar Strömsvattnets sänkningsföretag skyldigheten att hålla ålyngelledare vid Strömsvattnets utlopp (dammen). 19

Naturvärden/naturskydd/artfynd/strandskydd En genomgång har gjorts av Länsstyrelsens GIS-kartor med tillhörande information, samt vattenkartan i VISS för att identifiera naturvärden och om området omfattas av särskilda naturskydd. Vid denna genomgång har följande skydd och särskilda värden kunnat identifieras: Riksintresse naturvård 3:6 (Strömsvattnets södra del) LST Riksintresse rörligt friluftsliv 4:2 LST Riksintresse obruten kust 4:3 NV VicNatur Natura 2000-område (Strömsvattnets södra del) NV särskilt värdefulla vatten Naturvårdsverket NV Värdefulla vatten Fiskeriverket LST-Hav strandexploatering 100 och 300 meter strandzon LST-Potentiellt förorenade områden (markerat för landområden vid Strömsån i anslutning till tröskeln och nedströms) Området omfattas ej av strandskydd En sökning på Artportalen gav inga träffar i och vid vattendraget i anslutning till åtgärdsområdet Kulturmiljövärden När det gäller de kulturhistoriska värdena har en liknande genomgång gjorts. Vid denna genomgång har även Riksantikvarieämbetets tjänst fornsök använts. Det skydd och värde som identifierats vid denna genomgång är: - RAÄ Fornlämningar yta - RAÄ Fornlämning punkt (gamla kvarnen) - LST-O kulturmiljöer i kommunerna Markavvattning Genomgång av markavvattningsföretag som berörs; LST-O Markavvattning diken och rör (tillrinningar till Strömsvattnet) LST-O Båtnadsområde Strömsvattnet med tillrinningar 20

Fastighetsägare Berörda fastigheter är Strömstad 1:13 och 4:16. Fastigheterna ägs av Strömstads kommun. Påverkan på andra fastigheter och enskilda intressen Förslagen 1-3 kommer inte att påverka vattennivåerna i Strömsvattnet och kommer därför inte att påverka några andra enskilda intressen. Påverkan på naturvärden En temporär påverkan i form av grumlingar kommer att ske under den period som arbetena utförs. En påverkan kommer att ske på bottnarna där åtgärderna utförs. Den nya botten kommer att minst hålla samma kvalitet som den nuvarande. När åtgärderna utförts är det partiella vandringshindret undanröjt, vilket medverkar till att Strömsåns och Strömsvattnets ekologiska status kan höjas. Geotekniska förhållanden och beaktande av höjning av havsytan I denna förstudie har inte ingått att studera de geotekniska förhållandena och om en viss åtgärd kan komma att påverka stabiliteten för strand/kajkant. I en kommande projektering är det därför viktigt att de geotekniska förhållandena undersöks. En annan faktor som kan komma att påverka området i Strömsån nedanför dagens tröskel är hur högt havsnivån kan komma att stiga vid en framtida höjning av havsytan. Även detta måste beaktas vid framtida åtgärder i Strömsån. Stadsmiljö och landskapsbild- en möjlighet Vid anläggande av en fiskväg i tätortsmiljö är det viktigt att väva in flera olika aspekter såsom människors upplevelser av miljön, kontakt mellan land och vatten, estetik mm. Det finns flera goda exempel på att fiskvägar och faunapassager i tätortsmiljö har tillfört stora mervärden. Detta bör beaktas vid en framtida projektering av åtgärderna. Som ett bra exempel på mervärde som skapats visas den fiskväg som anlagts mitt inne 21

i Odense, Fyn, Danmark (bild 5). Fiskvägen (inlöpet) in i dammen kom också att bli en plats för människor att vistas på alldeles vid vattnet. Bild 5. Fiskvägen (inlöpet) I Odense, Fyn (Foto Lars Pettersson). 22

Nuvarande fördämning H = ca 0,5 m Bilaga 1 ALTERNATV 1 STRYK Stryk Längd ca 100 m Lutning ca 1 %

Nuvarande fördämning H=ca 0,5 m Bilaga 2 ALTERNATIV 2 OMLÖP Omlöp L = 85 m Lutning ca 1,2 %

Bilaga 3 ALTERNATIV 3 INLÖP INLÖP L= 60 M Lutning ca 1 % Nuvarande fördämning H=ca 0,5 m

Bilaga 4 Fiskväg i form av stryk med en längd på 25-30 m = lutning 2-3% beroende pånivå på nedströmsvattenyta. Fiskväg ansluter till övre spetsen i triangel. Flöde HHQ 50 = 50 m 3 /s Nivå vid bredd 30 m = ca 89 cm Nivå vid förlängt krön B 60 m = 57 cm

Milva AB Göteborgsvägen 11B 451 42 Uddevalla Tfn 0522-37913 Tfn Lars 0703-74 10 01 23