Vården i SLL under sommaren 2016

1 (19) Landstingsstyrelsens förvaltning Chefläkare Anna Nergårdh Vården i SLL under sommaren 2016 Bakgrund Planeringen av vårdverksamheterna inför sommaren 2016 påbörjades hos varje vårdgivare redan under hösten 2015. Under våren hanterades de olika vårdgivarnas planering gemensamt i chefläkarnätverket, för att åstadkomma så stor samordning som möjligt. Landstingsdirektören utsåg även inför denna sommar länets chefläkare till samordnare med särskilda befogenheter. Utmaningen är, i Stockholm läns landsting liksom i resten av landet, att tillhandahålla vård efter medborgarnas behov och med samma kvalitet som under resten av året samtidigt som vårdens medarbetare skall ha sin semester. I dagens specialiserade hälso- och sjukvård är varje kompetens specifik och därmed svår att ersätta ens tillfälligt, vilket ställer stora krav på planeringen för att i varje stund har rätt kompetens på plats efter behov. En särskild utmaning är det rekrytringsläge som råder gällande vissa yrkesgrupper, särskilt sjuksköterskor, och som medför vakanser och påverkan på verksamheterna under hela året. Detta påverkar förstås planeringen under sommaren, och understyrker behovet av ett långsiktigt arbete med kompetensförsörjning och bemanning som en grund även för en god hantering av sommarmånaderna. Ett nära och gott samarbete mellan olika delar av hälso- och sjukvården är avgörande för en fungerande sommarvård. En viktig del av planeringsarbetet är därför de särskilda mötesplatser som upparbetats mellan akutsjukvård, geriatriska enheter, primärvård och kommunal vård inför sommaren. Flera av dessa samordnas centralt av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och landstingstyrelsens förvaltning. Vid sådana möten föds goda idéer om hur samordning kan underlättas, vilka tidigare åtgärder som ansetts verkningsfulla ute i verksamheterna och vilket stöd vårdgivarna behöver för att gemensamt underlätta patientens väg i vården. Förutom dessa möten hölls även möten med 1177 Vårdguiden, företrädare för närakuter och jourläkarbilar under våren. För den sammanhållna planeringen hölls under våren regelbundna planeringsmöten mellan vårdgivarnas chefläkare under ledning av landstingets chefläkare. Dessa möten fortsatte sedan som tidigare år med tätare intervall under hela sommaren. Vägledningen av länets invånare förstärktes, så att de som behöver vård skulle få det på rätt vårdnivå från början, något som är helt

2 (19) avgörande för effektiviteten i systemet och kanske särskilt viktigt när många besökare finns i länet. Metod Den bild som presenteras i denna rapport baseras på information och dialog med länets vårdgivare. Den är ett komplement till den ordinarie löpande uppföljningen hos beställaren, och vårdgivarnas egen uppföljning av sina verksamheter. Data om kapacitet och utfall i vården presenteras löpande under hösten. Statistik gällande HR tas fram av personalavdelningen och sammanställs härefter. Dessa data finns ännu inte tillgängliga, och måste inväntas innan en slutgiltig bedömning av bemanningssituationen under sommaren kan göras. Det som sägs gällande medarbetarperspektivet i denna rapport grundar sig på vårdgivarnas egna allmänna rapporter samt kontakt med medarbetare i vården. Sommaren i länets sjukvård per vårdgren 1177 Vårdguiden är året om viktig både för att vägleda patienter till rätt vårdnivå, att hjälpa patienter med bedömningar om när de behöver söka vård och att, när det är lämpligt, ge egenvårdsråd. Även webbplatsen 1177.se fyller en viktig funktion i det avseendet. Betydelsen av dessa två tjänster ökar under sommaren. Bland annat bidrar de till att minimera väntetider för patienter och minskar risken att patienter kommer med alltför lindriga åkommor till sjukhusens akutmottagningar. Antalet besvarade samtal hos 1177 Vårdguiden under sommaren var mellan 18 000 och 25 000 per vecka. Sammanställning av väntetider under sommaren pågår, och kommer att följas upp enligt gällande avtal. Det är av stor vikt och en förtroendefråga att väntetiderna hålls korta. Hemtjänsten fick även denna sommar ett särskilt telefonnummer för att snabbt kunna få tillgång till egenvårdsråd för brukare och för att undvika onödiga sjukhusbesök och inläggningar. Möjligheten finns också för sjuksköterskorna på 1177 att boka jourläkarbil till brukarens hem om behov av läkarbedömning konstateras vid en sådan telefonkontakt.

3 (19) Primärvården och närsjukvården har haft öppet hela sommaren i enlighet med behovet utifrån erfarenheter från tidigare somrar. Besöken vid husläkarmottagningarna minskar som tidigare år mot mitten av sommaren för att sedan öka igen. Uppgiften från berörda vårdgivare är att den planering som gjordes inför sommaren har hållits, och motsvarat behovet. Länets närakuter har aktivt lyfts fram i veckorapporter och via 1177 Vårdguiden som alternativ till akutsjukhusens akutmottagningar vid lindrigare åkommor. Flera närakuter har vissa veckor rapporterat ett högt tryck gällande sökande, men också att man klarat att hantera situationen väl, vid några tillfällen med förstärkt bemanning.

4 (19)

5 (19) Psykiatrisk vård Inom den psykiatriska vården har flertalet verksamheter varit öppna som vanligt även under sommaren. Ett fördjupat samarbete har skett mellan länets psykiatriska slutenvårdsenheter. Några verksamheter har internt slagit ihop avdelningar, men med möjlighet att öppna upp fler platser vid behov. Detta har t ex skett inom beroendevården. Söktrycket inom beroendevården rapporteras denna sommar ha varit ovanligt högt. Inom barn- och ungdomspsykiatrin slogs ett par avdelningar ihop till en sommaravdelning, även där med beredskap att utöka vårdplatsantalet om det skulle behövas. Maria Ungdom hade öppet hela sommaren för både akut och heldygnsvård och har särskild beredskap under sommarperioden. En viktig resurs har varit de psykiatriska mobila akutteamen som gör hembesök hos patienter. Den psykiatriska akutbilen bemannad med sjuksköterskor åker som under resten av året till patienter som har akuta psykiatriska behov. Länets psykiatriska akutmottagning hade kontinuerligt många sökande under sommaren, med en topp i augusti månad. Situationen har varit belastad men hanterbar. Geriatrisk vård Sammantaget var fler vårdplatser öppna under sommaren 2016 än 2015 vilket varit betydelsefullt för länets äldre medborgare och förstås för den sammantagna vårdplatssituationen. Samarbetet mellan den geriatriska vården och akutsjukhusen har varit tätt och rapporteras från båda håll fungerat väl i stort sett. Principen att alltid sträva efter att använda alla

6 (19) länets geriatriska vårdplatser oavsett geografiskt läge har understrukits, för att inte skapa köer till vissa geriatriska enheter samtidigt som det finns lediga platser på andra. Det har vid de allra flesta tidpunkter under sommaren funnits lediga platser inom geriatriken för de patienter som behövt, och resurserna denna sommar har bedömts täcka behoven. Vikten av god samverkan för att välfungerande vårdkedjor ska kunna hållas mellan akutsjukvården, geriatriken och kommunala verksamheter kan inte nog understrykas och har varit ett fokusområde denna sommar liksom tidigare år. Det sammantagna intrycket är att samverkan fungerar allt bättre över tid, men att det är ett ansvar för alla vårdgivare att tillse att medarbetare på alla nivåer är väl förtrogna med det beslutade regelverket för att undvika onödiga diskussioner kring ansvarsfrågor. För att stödja kunskapen om rådande regelverk har information förtydligats på Vårdgivarguiden, och ansvariga personer med kunskap i avtalsfrågor funnits väl tillgängliga under sommaren, vilket tidigare visat sig vara en framgångsfaktor. De extra platser som finns inom ett antal eftervårdsenheter har under sommaren använts som en aktiv del i vårdkedjan och varit ett välkommet tillskott av vårdplatser. Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) ASiH är en mycket uppskattad och efterfrågad vårdform av patienter och närstående när det finns ett stort medicinskt vårdbehov som kan tillgodoses

7 (19) i hemmet. ASiH har fortsatt öka sin anslutning. Varje vecka har ca 2000 patienter varit inskrivna under sommaren 2016. Det är ca cirka 300 fler är sommaren 2015 och 500 fler än 2014. Många av dessa patienter hade annars behövt en plats inom akutsjukvården, varför det är viktigt att värdera det tillskottet när bedömningen av andelen öppna vårdplatser i slutenvården görs. Uppföljningar visar också att för patienterna inskrivna vid ASiH minskar behovet av oplanerad vård vid akutsjukhusen kraftigt, vilket är ytterligare en stor fördel för patienterna. Anslutningstid för nya patienter har under året periodvis varit över de kravställda 48 timmarna. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen skickade därför i början sommaren information och anmaningsbrev till berörda vårdgivare om att leva upp till kraven och fortsätter uppföljningen under hösten. Samverkan med kommunal vård Även inför denna sommar hölls möten för norra, södra och västra länet, där samtliga berörda vårdgrenar bjöds in till samarbetsdiskussioner. Liksom tidigare år framkommer vid dessa möten vad som fungerar väl i samverkan, men också vad som kan förbättras. Ofta finns lösningar på plats hos de olika aktörerna som behöver bli med kända hos övriga aktörer för att få full effekt. Det är också viktiga tillfällen att lyfta goda exempel, denna vår i form av bl a Stockholm Stads arbete med mottagningsteam i hemmet eller pågående aktiviteter hos vårdgivarna gällande vårdplanering via videolänk.

8 (19) Dessa möten ses nu som fast återkommande, är mycket uppskattade och har högt deltagande från alla inblandade aktörer. De preliminära rapporterna från olika aktörer under och efter sommaren vittnar om ett i stort välfungerande och respektfullt samarbete. Insatser när det gäller förbättrad samverkan har gjorts både från Hälso- och sjukvårdsförvaltningens sida och från de enskilda vårdgivarna. Rehabilitering Förvaltningen har upphandlat extra platser för rehabilitering efter vård på akutsjukhus eller inom geriatriken. Detta har inneburit att patienterna snabbare kommit till rätt vårdnivå och att platserna inom akutsjukvård och geriatrik kunnat användas till patienter i behov av den vårdnivån och kompetensen. En löpande information till vårdgivarna om beläggningsläget på dessa platser har liksom förra sommaren varit mycket uppskattat av vårdgivarna, och platserna har haft en hög beläggningsgrad. I och med akutsjukhusens omställningsavtal har dessa vårdplatser i år bekostats av respektive vårdgivare. Akutsjukvården Situationen vid länets akutsjukhus har periodvis varit mycket ansträngd under sommaren, trycket har varierat över veckor och dygn och mellan vårdgivare. För att tillgodose såväl behovet av vård som semestersituationen är det nödvändigt att minska antalet vårdplatser under sommaren. Det kräver en noggrann planering och produktionsstyrning omfattande hela året men med särskild hänsyn tagen till de speciella förhållandena under sommaren. Samtliga akutsjukhus har som en del i den planeringen att minska den planerade vården till förmån för den akuta vården och vård som inte kan vänta av medicinska skäl. Varje vårdgivare gör en prognos inför sommaren baserad på historiska data, förväntade behov och erfarenheter från tidigare somrar. Det är varje vårdgivares ansvar att göra en planering som tillgodoser ansvaret för såväl patientsäkerhet som arbetsmiljö. Samtliga akutsjukhus gör idag denna planering på såväl verksamhetsområdesnivå som på ledningsnivå, vilket är en förutsättning för en tillräckligt samordnad planering. Inför sommaren 2016 rapporterade samtliga akutsjukhus att det till följd av bemanningssvårigheter var svårt att nå det önskade antalet öppna vårdplatser under sommaren. Självklart påverkas möjligheten till öppethållande också av den bemanningssituation och det därmed stängda antal vårdplatser som vårdgivaren har vid ingången i semesterperioden. Detta understryker behovet av ett långsiktigt arbete med kompetensförsörjningsfrågor inom akutsjukvården såväl på lokal, regional

9 (19) som nationell nivå, något som ju också pågår. Samtliga akutsjukhus rapporterar att man i stort klarat att hålla den planering som gjorts utifrån rådande förhållanden. Dock rapporterade Karolinska Universitetssjukhuset svårigheter i början av juli månad, där man också från ledningens sida vidtog åtgärder för att säkra vårdplatsprocessen och säkerställa att det platsantal som var beslutat faktiskt hölls öppet. I år lade samtliga akutsjukhus ner extra ansträngningar på att prioritera sina resurser mot slutet av sommaren, för att kunna öppna vårdplatser veckorna kring skolstart. Det är en tidpunkt som tidigare somrar visat sig vara skör. Detta arbete visade sig framgångsrikt vad gällde kapaciteten de sista sommarveckorna. Sammanställningen av öppna vårdplatser inom akutsjukvården visar att vårdplatsantalet vid akutsjukhusen denna sommar var lägre än året före. Det kan, förutsatt att det är en del i en planerad strategi där en ökning av platser inom den geriatriska vården samt ASiH, och förbättrad kommunal samverkan ingår, vara steg i rätt riktning mot en mindre akutsjukhustung vård närmre patienterna. Men det är mycket viktigt att inför kommande sommar bevaka att vårdplatsantalet inom akutslutenvården inte minskar ytterligare utan att tydliga kompensatoriska ökningar av andra vårdformer samtidigt sker. Utöver det behöver arbetet med att se mindre till antalet vårdplatser och mer till hur varje vårdplats används på bästa sätt för varje patients behov fortsätta och ytterligare utvecklas. Akutsjukhusen har, såsom under resten av året, vid många tillfällen kunnat hjälpa varandra när vårdplatser inom någon specialitet saknats, detta samarbete är viktigt såväl ur patientsäkerhets- som ur arbetsmiljösynpunkt. Det långsiktiga pågående arbetet hos samtliga akutsjukhus med att renodla arbetet för legitimerad personal, och på bästa sätt skapa förutsättningar för alla yrkesgrupper att använda sin kompetens är avgörande framåt även för sommarsituationen. Yrkesgrupper som tillkommer i större utsträckning än tidigare är apotekare, undersköterskor, socionomer och läkarassistenter. Även personresursen inom städning och mathantering har stärkts.

10 (19)

11 (19) Förlossningsvård och neonatalvård Förberedelserna för att ge en god förlossningsvård och neonatalvård under sommaren pågick under våren utifrån det särskilda läge att länets förlossningsenheter gick från sju till sex. I länet skedde det under året cirka 600 förlossningar i veckan varav cirka 70 i veckan på BB Sophia. Den 15 maj avslutade de sin verksamhet, och dessa 70 förlossningar i veckan behövde fördelas på övriga sex enheter. En särskild arbetsgrupp under ledning av centrala förvaltningarna och med representation från

12 (19) förlossningsvården, mödravården och neonatalvården har under året samordnat det arbetet Nya medarbetare rekryterades till enheterna, men kvarvarande vakanser fanns inför sommarperioden. Läget inför sommaren var att den samlade kapaciteten i länet var tillräcklig, men att förlossningarna behövde fördelas mer jämnt mellan de sex enheterna för att säkerställa säker vård och förutsättningar för tillfredsställande arbetsmiljö. Det var framförallt Danderyds sjukhus och BB Stockholm som hade fler blivande föräldrar inbokade än enheternas egentliga kapacitet. Ett extra resurstillskott på 15 miljoner kronor för att stärka förlossningsvården beslutades av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Bland annat ökades ersättningen med 1000 kronor per förlossning. Inför sommaren lanserades en utökad kommunikationsinsats för att vägleda blivande föräldrar i hur de ska planera inför förlossningen och hur det går till att välja en enhet som har plats den vecka de beräknas föda. Ett särskilt knappval infördes via 1177 för vägledning inom förlossningsvården. Inom neonatalvården inrättades en koordinator för att förenkla samarbetet mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Sachsska barnsjukhuset, för att använda de gemensamma resurserna på bästa sätt. Under juni, juli och augusti genomfördes 7500 förlossningar i länet, mellan 90 och 94 procent fick föda på den enhet de valt i första hand medan övriga togs emot på en annan klinik i länet. I 35 fall tog förlossningsklinikerna hjälp av andra län under juni till augusti, att jämföra med 32 gånger 2015. Resultatet under sommaren visar också en jämnare fördelning av förlossningarna mellan enheterna. Det har trots detta periodvis och som förväntat utifrån förutsättningarna varit mycket ansträngt på enskilda verksamheter vissa timmar och dygn, medan andra perioder rapporterats som lugnare. Regelbunden rapportering av läget har gjorts via verksamhetscheferna till respektive vårdgivares chefläkare, och vidare till de veckovisa avstämningarna. Någon ökning av inrapporterade avvikelser har hittills inte setts, men det är ett trubbigt redskap bl a för att det är känt att det i alla vårdverksamheter förekommer en underrapportering av avvikelser och det också kan påverkas av arbetsbelastningen. Därför är uppföljningen hos varje vårdgivare och dialogen med medarbetarna av största vikt för att dra lärdom av situationen under sommaren och ta med de lärdomar som gjorts i det fortsatta utvecklingsarbetet av länets förlossningsvård.

13 (19) Det är viktigt att lyfta fram det goda samarbete som rått mellan länets förlossningsenheter, mellan förlossning, neonatal och mödravård och framförallt de enskilda medarbetarnas stora insatser för att ge de blivande föräldrarna det de behöver trots den utmaning som länet stod inför den här sommaren. Arbetet med förlossningsvårdens utveckling fortsätter intensivt under hösten, och i nuläget rapporteras läget hos vårdgivarna se bättre ut när det gäller rekryteringssituationen.

14 (19)

15 (19) Ambulanssjukvården En sammanställning av hur ambulanssjukvården fungerat under sommaren görs av Hälso- och sjukvårdsförvaltingen under hösten inom ramen för det löpande uppföljningsarbetet. I korthet syftade den planering som gjordes inför sommaren av HSF tillsammans med vårdgivarna till att skapa en balans mellan behov och resurser, och till att minska risken för oplanerade avställningar. Under veckorna 24-35 beslutades om en minskning av drifttiden med 3,1 procent, jämfört med ordinarie drift. I samband med detta organiserades ett antal åtgärder för att säkra kapaciteten: att justera drifttiden för fyra ambulanser (förskjutning mot sen eftermiddag och kväll när belastningen är som högst) att inrätta fem sjuktransportenheter under veckorna 26-35 att omfördela kapacitet mot Norrtälje kommun att organisera en extra enhet för utomlänstransporter att organisera en extra enhet för kuvöstransporter att organisera extra resurser i relation till begränsad framkomlighet i Södertälje att löpande stämma av resursläget genom veckovisa avstämningar och en veckovis rapportering av olika nyckeltal. Inför sommaren godkände HSF inga avsteg från krav i avtalen på specialistutbildad sjuksköterska i ambulanserna. Den sammanfattande bedömningen är att ambulansverksamheten utifrån de svårigheter som sågs inför sommaren fungerat tillfredsställande, men att framför allt under vecka 33 och 34 finns ett behov av att se över kapaciteten inför nästa sommar. Inför kommande somrar visar den uppföljning som hittills gjorts: att drifttiden bör upprätthållas på så nära ordinarie nivå som möjligt under sommaren att differentieringen av ambulanssjukvården genom inrättande av sjuktransportenheter har ökat tillgängligheten till ambulans att behovet av antalet ambulanser olika tider på dygnet bör ses över, liksom behovet av att justera drifttiden för ett avvägt antal ambulanser mot sen eftermiddag-kväll att i god tid genomföra en planering av resursläget inför sommaren har bidragit till stabilitet När det gäller vecka 33 och 34 är det ett observandum att när övriga vården utifrån ökat behov stärker sina resurser inför skolstart behöver också

16 (19) ambulanssjukvården beakta detta. Det pågår också många evenemang i länet under denna period. Behovet av ambulans har varit större än samma veckor föregående år. Under dessa veckor rapporteras att de som var i behov av ambulans med högsta prioritet fick det men att det var för långa väntetider för de som var mindre sjuka men ändå behöver ambulanstransport. Beställaren begärde i den uppkomna situationen att vårdgivarna utökade ambulanskapaciteten och tre fler ambulanser än planerat kom i drift till dess att normala drifttider åter kunde upprätthållas. En viktig gemensam åtgärd var också att se till att tiden då ambulansen lämnar patienten vid akutsjukhus eller geriatrisk klinik kunde hållas så kort som möjligt. Kommunikation Planeringen av förlossningsvården och sommarvården har redovisats regelbundet under våren. Under sommaren har läget i vården redovisats tillsammans med statistik i veckovisa rapporter vecka 25 till 34. Spridning har skett framförallt via kanalerna SLL.se och Vårdgivarguiden. Rapporteringen har till syfte att, förutom sprida information brett, vara ett underlag för gemensamma insatser mellan vårdgivarna. Den bidrar också till en transparent rapportering till våra medborgare. Under sommaren har chefläkaren varje vecka haft ett telefonmöte med företrädare för de stora vårdgivarna och olika vårdgrenarna, ambulanssjukvården, smittskyddet och den katastrofmedicinska verksamheten. Dessa möten möjliggör en effektiv hantering av aktuellt läge, där åtgärder kan planeras och samordnas vid behov. En bred kommunikationsinsats genomfördes för att vägleda invånare till 1177 Vårdguiden, den syntes i kollektivtrafiken, annonser och på nätet. Dessutom genomfördes riktade kommunikationsinsatser till mödravården och blivande föräldrar för att skapa en jämnare fördelning av förlossningarna mellan länets enheter; en förutsättning för säker vård och tillfredsställande arbetsmiljö. Inom ramen för den extra insatsen rymdes utökad information på 1177 Vårdguiden om förlossningsvården i länet, bland annat producerades filmer från varje förlossningsklinik så att blivande föräldrar kan titta in och få en bild av länets alla förlossningskliniker. Tryckt informationsmaterial togs fram till barnmorskemottagningarna i form av väntrumsaffischer och faktablad. Kommunikationen skedde främst via egna kanaler såsom 1177.se (inklusive 1177s Facebooksida) och kompletterades med en köpt digital kampanj med annonser på för målgruppen relevanta webbplatser samt på Facebook.

17 (19) Dessutom lanserades ett separat knappval via 1177 Vårdguiden för blivande föräldrar som har frågor om förlossningsvården i sommar. Knappvalet var ett komplement till den information som ges av barnmorskan på barnmorskemottagningen och informationen på 1177.se. Tjänsten bemannades av sjuksköterskor vid 1177s ordinarie telefonrådgivning. Särskilda händelser utöver ovan rapporterat Thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna drabbades av ett utbrott med en stam av ESBL-bildande Klebsiella pneumoniae. En styrgrupp från Thoraxkliniken, Vårdhygien och Smittskydd, ledd av chefläkare på sjukhuset, bildades och arbetade med att stoppa spridningen av bakteriestammen. Ett omfattande åtgärdspaket för thoraxkliniken togs fram. Ett 50-tal patienter drabbades och senaste fall var i juni. Fortsatt uppföljning sker för att ha beredskap om nya fall uppkommer och om det inte sker för att fortsätta arbetet med att säkra rutiner. Motorvägsbron i Södertälje stängdes av för trafik söderut på grund av en lastbilsolycka under midsommarhelgen. Stockholms läns landsting deltog i arbete inom ramen för Samverkan Stockholmsregionen med att förbereda inför extra påfrestning i och kring Södertälje när trafiken ökade i samband med skolstart. För landstingets del handlade det om förberedelser både inom kollektivtrafiken och hälso- och sjukvården. Placeringen av ambulanser justerades och två extra ambulanser tillfördes. Samarbete skedde också med berörda vårdgivare för att till exempel säkra försörjning av material och blod. Åtgärder inför framtiden Hos vårdgivarna startar arbete med planering av kommande sårbara perioder såsom jul-nyår och kommande sommar under hösten. Arbete syftar till att i tid ha en gemensam bild av öppethållandet i stockholmssjukvården utifrån varje vårdgivares egen planering och en övergripande analys. Parallellt med detta pågår de viktiga strategiska arbetet med bemanning och kompetensförsörjning, som sker såväl centralt som hos varje vårdgivare. Det arbetet är det som mest påverkar möjligheten att säkra en väl bemannad vård även under traditionella semesterperioder. Arbete med samverkan mellan landstingets vårdgivare och med kommunerna är en annan del som ytterligare behöver utvecklas. Det finns pågående projekt inom området, till exempel gällande standardiserade utskrivningsrutiner (SVEA) som behöver lyftas till strategisk

18 (19) landstingsövergripande nivå. Det arbete som pågår och leds av direktörsgruppen med standardiserade vårdprocesser mellan olika vårdgrenar, t ex akutsjukvård och primärvård, är också viktigt för enhetliga och stabila vårdprocesser. Framtidens nätverkssjukvård är helt beroende av samverkan mellan olika vårdaktörer, och den plattform som arbetats upp bland annat i arbetet med sommarplaneringen är av stor betydelse. Att på olika sätt använda alla sjukvårdsresurser i systemet effektivt är något som fortsatt behöver utvecklas. Sammanställningen av öppna vårdplatser inom akutsjukvården sommaren 2016 visar att vårdplatsantalet vid akutsjukhusen denna sommar var lägre än året före. Det kan, förutsatt att det är en del i en planerad strategi där en ökning av platser inom den geriatriska vården samt ASiH, och förbättrad kommunal samverkan ingår, vara steg i rätt riktning mot en mindre akutsjukhustung vård närmre patienterna. Men det är mycket viktigt att inför kommande sommar bevaka att vårdplatsantalet inom akutslutenvården inte minskar ytterligare utan att tydliga kompensatoriska ökningar av andra vårdformer samtidigt sker. Utöver det behöver arbetet med att se mindre till antalet vårdplatser och mer till hur varje vårdplats används på bästa sätt för varje patients behov fortsätta och ytterligare utvecklas. ASiH är en vårdform som ökat de senaste åren och är mycket efterfrågad. Under sommaren har väntetiderna till ASiH varit längre än önskat. Önskvärt vore att även under sommaren anpassa tillgången till denna vårdform ännu mer följsamt till efterfrågan. På längre sikt Utbygganden av Stockholms sjukvårdssystem pågår i enlighet med planen för Framtidens hälso- och sjukvård. Den harmonierar också väl med de förändringar av hälso- och sjukvården som diskuteras på nationell nivå; en mindre akutsjukhustung vård och effektiv vård närmre medborgarna. En viktig del är inrättande av enhetliga närakuter och den avlastning detta kommer att innebära för akutsjukhusens akutmottagningar. Det förutsätter också en ny och förstärkt primärvårdsstruktur. I detta omfattande arbete är den strategiska planeringen av bemanning och kompetensförsörjning en fortsatt helt avgörande del.

19 (19) Ytterligare statistik Antal platser inom palliativ vård: 166-192 platser disponibla under sommaren, vilket är i nivå med sommaren 2015. Antal platser rehabilitering: ca 150 av 187 platser disponibla under sommaren, vilket är i nivå med sommaren 2015. Överbeläggningar och utlokaliserade per 100 vårdplatser somatisk vård Jan Feb Mars Apr Maj Jun Juli Överbeläggning 2016 Överbeläggning 2015 Utlokaliserade 2016 Sverige 3,9 3,7 3,3 3,4 2,8 4,0 4,2 SLL 2,7 2,6 2,1 1,7 1,7 1,9 3,0 Sverige 3,9 3,59 2,9 2,91 2,62 3,39 3,86 SLL 2,89 2,58 1,92 1,99 1,67 2,25 3,02 Sverige 1,6 1,5 1,4 1,3 1,1 1,4 1,7 SLL 1,2 1,2 1,2 1,0 1,0 1,1 1,3 Utlokaliserade 2015 Sverige 1,9 1,7 1,53 1,44 1,13 1,4 1,47 SLL 1,72 1,17 0,84 1,28 0,94 1,24 0,96