Ungas delaktighet UNGAS MÖJLIGHETER TILL DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I DEN LOKALA BESLUTSPROCESSEN. Ungas delaktighet 1

Relevanta dokument
Villkor för förtroendevalda

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Medlemsenkät om Agenda 2030

Demokratisatsning med ungt inflytande

236 Motionssvar, Ge elevråden mer inflytande (Kst/2017:437)

Feriejobb för ungdomar sommaren 2018 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR FRÅN KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Feriejobb för ungdomar sommaren 2017 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR FRÅN KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER. Feriejobb för ungdomar sommaren

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen år.

Hur ser företagare på Skövde som ort?

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Viljeinriktning. Vem berörs? A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E R E V I D E R A D

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

POLICY. Policy för medborgardialog

Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Inbjudan till nätverk för förtroendevalda för utveckling av medborgardialoger (RS/146/2015)

NATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD

Barn- och ungdomspsykiatri

Organisation, roller och attityder resultat från en enkät om upphandlingens strategiska betydelse

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog

styrdokument i botkyrka kommun

Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun

Remiss av förslag - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Medborgardialog och medborgarförslag

Program för ungdomars inflytande och verksamhet

Barn och personal i förskolan hösten 2013

Riktlinje för medborgardialog

Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING

HANDSLAGET. Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER. Enkätredovisning 1

Utredning ungdomsråd. Kommunal finansiering i form av en budget för ett ungdomsråd samt en lokal

Barn och personal i förskolan hösten 2016

Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande

Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen

Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16

ENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.

Omfattande frånvaro. Nationell kartläggning & fördjupad granskning

Checklista för jämställdhetsanalys

Ungas inflytande och delaktighet

Till dig som är förtroendevald. och arbetar med socialtjänstfrågor

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Elever i grundskolan läsåret 2008/09

Medborgardialog för unga

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Den kommunala revisionens förtroende. Undersökning 2018

Strategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog

Kommunala tidsbegränsade anställningar för arbetssökande ungdomar

Informationskanaler mellan brukare och politiker Diskussionsunderlag baserat på en pilotstudie

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

Ungas möjlighet till delaktighet och inflytande i Värmdö kommun

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

FAKTABAS REVISION Några fakta om förtroendevalda revisorer i kommuner, landsting och regioner

Ungdomsstyrelsen byter namn

Genomförandet av funktionsrättspolitiken

Demokratiutveckling på Södermalm

Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15

Förord. Maroun Aoun, vd IFS. Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum. Kungsholms Hamnplan Stockholm telefon: www. ifs.a.

Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017

Former för inflytande för ungdomar - Betänkande

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17

Medborgardialog - bakgrund, trender och framgångsfaktorer. Lena Lang

LIKA OLIKA SOM LIKA. om former för lokalt ungdomsinflytande

UNGDOMSFULLMÄKTIGE I ÄNGELHOLM -Är det något som berör mig? Ängelholm behöver sina barn och ungdomars perspektiv på beslut i staden.

Skador i vården utveckling

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Mark- och miljö - domstolarnas handläggningstider EN STUDIE AV ÖVERKLAGADE PLANER OCH BYGGLOV

Regional samverkan kring ungas uppväxt

Riktlinjer och principer för medborgardialog

2. Motion (DEX): Skapa en medborgarpanel. 1. Tjänsteskrivelse Svar på motion (DEX) om medborgarpanel. Ärendet i korthet. Anteckning.

Inrättande av ungdomsråd

HUR KAN UNGA OCH POLITIKER MÖTAS?

Datum Dnr Nya kanaler för medborgerlig delaktighet

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokrati medborgardialog och governance

Barn- och ungdomsdemokratiplan

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Principer för medborgardialog

Ungdomspolitiskt handlingsprogram i Ljungby kommun

Barn- och ungdomspolitisk strategi

kvalitetssäkrad välfärd Användarguide

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog

Ansökningar om att starta fristående skola, läsåret 2016/17

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014

Tierpspanelen. Utvärdering

barn och beslutsfattare möts

Barns och ungdomars fysiska aktivitet. Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet

Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

TILLÄMPNING AV KOMMUNAL REDOVISNINGSNORMERING I 2013 ÅRS ÅRSREDOVISNINGAR

Remissvar på Demokratiutredningens betänkande Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5

Medborgardialog för unga

Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006

Transkript:

Ungas delaktighet UNGAS MÖJLIGHETER TILL DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I DEN LOKALA BESLUTSPROCESSEN Ungas delaktighet 1

Ungas delaktighet 2

Förord Ungas politiska representation i fullmäktige på lokal nivå är lägre i förhållande till befolkningsstrukturen och antalet unga som engagerar sig i politiska partier har minskat under senare år. Grupper som i lägre utsträckning är representerade vid politiskt beslutsfattande riskerar även att få sina intressen beaktade i lägre utsträckning. Flera kommuner, landsting och regioner arbetar därför på olika sätt med inflytandeforum, såsom ungdomsråd och ungdomsfullmäktige, i syfte att engagera ungdomar att delta i den lokala politiken. 2014 års Demokratiutredning har i uppdrag att analysera ungas möjligheter till delaktighet och inflytande, undersöka ungas förutsättningar att medverka i formella beslutsprocesser och att föreslå åtgärder som kan bidra till att stärka ungas inflytande. Demokratiutredningen har tagit fram en enkät och tillsammans med SKL undersökt i vilken utsträckning och hur kommuner, landsting och regioner arbetar för att öka ungdomars inflytande och delaktighet i politiken. I denna rapport publiceras resultaten av undersökningen. Förhoppningsvis kan rapporten bidra som ett kunskapsunderlag för fortsatta diskussioner om hur kommuner, landsting och regioner kan arbeta för att utveckla ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet. Stockholm i oktober 2015 Olle Wästberg Lennart Hansson Utredare Sektionschef 2014 års Demokratiutredning Demokrati och styrning Ungas delaktighet 3

Innehåll Inledning... 5 Ungdomars inflytande... 6 Sammanfattning... 18 Ungas delaktighet 4

Inledning 2014 års Demokratiutredning har tagit fram en enkät och tillsammans med SKL undersökt vilka inflytandeforum som erbjuds specifikt för ungas delaktighet och inflytande i Sveriges kommuner, landsting och regioner. För mer information om 2014 års Demokratiutredning se www.demokratiutredningen.info En enkät till samtliga kommuner landsting och regioner skickades ut i februari 2015 (svarsfrekvens 77 %). I den här rapporten presenteras en sammanställning av resultatet från den enkäten. Syftet med undersökningen är att uppdatera kunskapen om och kartlägga vilka kanaler för inflytande och delaktighet som erbjuds ungdomar. Studien omfattar inte de lagstadgade elevrådsinstitutionerna, utan behandlar andra kanaler för ungdomsinflytande. För att säkra kvalitén på det statistiska underlaget utifrån olika kommungrupper har en bortfallsanalys genomförts. Svarsfrekvensen baseras på den första frågan i enkäten Var i kommunen eller landstinget/regionen är din tjänst placerad? och utgör ett mått på hur många som har valt att svara på enkäten. Givetvis skiljer sig även svarsfrekvensen för respektive fråga, men analysen ger en hyfsad bild över det generella bortfallet. Resultatet av analysen illustreras i diagrammet nedan. Figur 1. Bortfallsanalys Svarsfrekvens efter kommungrupp Kommuner i glesbefolkad region Turism- och besöksnäringskommuner Förortskommuner till storstäderna Pendlingskommuner Större städer Kommuner i tätbefolkad region Landsting Glesbygdkommuner Förortskommuner till större städer Varuproducerande kommuner Storstäder 0% 20% 40% 60% 80% 100% 243 kommuner, landsting och regioner har valt att svara på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvensen på 78 procent. Den genomsnittliga svarsfrekvensen är 79 % för kommunerna och 75 % för landsting/regioner. Bland de tre storstäderna saknas svar från Malmö och Göteborg, vilket drar ner svarsfrekvensen till en tredjedel för gruppen storstäder. Detta bör finnas i åtanke när svaren tolkas och analyseras. I de fall enkätresultaten presenteras med liggande stapeldiagram har flera svarsalternativ varit möjliga att kryssa för. I de fall resultaten presenteras med cirkeldiagram har det endast varit möjligt att kryssa för ett alternativ om inget annat anges. Ungas delaktighet 5

Ungdomars inflytande 40 procent av kommunerna/landstingen/regionerna har antagit en policy eller motsvarande för området ungdomspolitik - 41 procent av kommunerna och 27 procent av landstingen/regionerna. Totalt har 240 respondenter svarat på frågan vilket motsvarar en svarsfrekvens på 77 procent. Figur 2. Policy för ungdomspolitik Har antagit någon policy eller motsvarande för området ungdomspolitik? Ja 40% Nej 60% Ungefär hälften av de som har antagit en policy för området ungdomspolitik har antagit policyn år 2009 eller tidigare. 93 respondenter har svarat på frågan, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 97 procent. Figur 3. Tid för när policyn antogs När antogs policyn för området ungdomspolitik? 49% 3% 8% 13% 11% 15% 1% 2009 eller tidigare 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Det finns inflytandeforum för unga i 58 procent av de 243 kommuner/landsting/regioner som svarat på frågan. I enkäten presenteras olika exempel på inflytandeforum för att rama in begreppet. Ungdomsråd, ungdomsfullmäktige, ungdomspanel etc. är exempel på vad som kan definieras som inflytandeforum. Ungas delaktighet 6

Figur 4. Förekomsten av inflytandeforum Finns det inflytandeforum för unga? Nej 42% Ja 58% Ungdomsinflytandet organiseras på olika sätt enligt de 140 respondenter som svarat att de har inflytandeforum för unga. De flesta har angett alternativet en grupp ungdomar har givits en mer eller mindre formaliserad roll i den kommunala delaktighetsprocessen för kontinuerlig dialog mellan unga och beslutsfattare, t.ex. i form av ungdomsråd, ungdomsfullmäktige eller liknande. Ungdomsråd, ungdomsfullmäktige eller liknande forum för ungdomar finns alltså i de flesta kommuner/landsting/regioner som har institutionaliserat ungdomsinflytandet i särskilda forum. Under kategorin på annat sätt kan majoriteten av exemplen kategoriseras under de andra staplarna i diagrammet nedan. Det framförs även exempel på mer informella mötestyper mellan förtroendevalda och ungdomar. I en kommun har styrelsen exempelvis Pizzakonvent som innebär att politiker bjuder in ungdomar för att äta pizza och diskutera ungdomspolitiska frågor. Även medborgardialog med fokus med unga deltagare återfinns inom denna kategori av svar. Totalt har 139 respondenter svarat på frågan, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 99 procent. Figur 5. Inflytandeforumens organisation Hur är forumet organiserat? På annat sätt, Ungdomar ansvarar för och driver projekt som anknyter till lokal/regional demokrati En grupp ungdomar har givits en mer eller mindre formaliserad roll i den kommunala delaktighetsprocessen för kontinuerlig Fullmäktige bjuder in ungdomar för att diskutera vissa förslag, t.ex. i form av rådslag, demokratidagar eller liknande 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Organisationsformen för de mer formaliserade inflytandeforumen drivs främst som en del av kommunen eller landstingets/regionens verksamhet. Ett fåtal inflytandeforum drivs genom fristående föreningar. Under kategorin annan Ungas delaktighet 7

organisationsform återfinns exempel som uteslutande drivs som en del av kommunen/landstinget eller regionens verksamhet. Endast 34 respondenter har svarat på frågan, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 24 procent. Figur 6. Inflytandeforumens organisationsform Vilken organisationsform har de inflytandeforum, som givits en mer formaliserad roll i den kommunala delaktighetsprocessen? Annan organisationsform Del av kommunens eller landstingets/regionens verksamhet Fristående föreningar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% På mer konkret nivå arbetar kommunen/landstinget eller regionen med att stödja ungdomarnas inflytandeforum med olika arbetsmetoder. Det vanligaste är att en tjänsteperson har i uppdrag att hjälpa inflytandeforumet. 80 procent av de 138 svarande (svarsfrekvens 99 %) uppger att inflytandeforumen understöds genom att ge tillgång till möteslokaler. Drygt hälften anger att inflytandeforumen tilldelas en bestämd summa pengar utan en formell ansökan som motkrav. Drygt en tredjedel uppger även att forumet har tillgång till kontakt- eller fadderpolitiker. Ca 15 procent uppger att de deltagande ungdomarna får mötesersättning. Under kategorin på annat sätt återfinns exempel som kan kategoriseras under de övriga kategorierna i diagrammet nedan, men även en del exempel på kommuner som erbjuder ungdomar att söka pengar för särskilda arrangemang. Ungas delaktighet 8

Figur 7. Stöd till inflytandeforumen Hur stödjer kommunen eller landstinget/regionen ungdomarnas inflytandeforum? Kommunen eller landstinget/regionen stödjer inte lokala inflytandeforum för unga På annat sätt Deltagande ungdomar erbjuds mötesersättning Forumet har tillgång till kontakt- eller fadderpolitiker En tjänsteperson i kommunen eller landstinget/regionen har i uppdrag att De ges tillgång till möteslokaler De tilldelas en bestämd summa pengar, som de ej behöver ansöka om 0% 20% 40% 60% 80% 100% Inflytandeforum arrangeras utifrån olika syften. Det vanligaste syftet med inflytandeforum är att ge ungdomar möjlighet att påverka ungdomsfrågor, t.ex. ungdomsgårdens utformning. Det näst vanligaste syftet är att ge ungdomarna möjlighet att påverka i pågående beslutsprocesser i fullmäktige eller styrelse. Knappt 30 procent använder inflytandeforumen i syfte att få unga intresserade av partipolitik. Tio procent uppger att de lämnar över delar av beslutsmakten till inflytandeforumen. Bland de 26 svaren i kategorin annat skäl finns många exempel som går att placera in under övriga kategorier. De flesta svaren i denna kategori handlar om att göra ungdomar delaktiga på olika sätt. Det finns även ett fåtal svar som handlar om att öka transparensen och ett fåtal som menar att inflytandeforumens syfte är att bidra med ett slags demokratiskt lärande. Totalt har 138 respondenter (svarsfrekvens 99 %) svarat på frågan. Ungas delaktighet 9

Figur 8. Syften med inflytandeforumen Vilket är kommunens eller landstingets/regionens syfte med arbetet med lokala inflytandeforum för ungdomar? Annat skäl I syfte att få unga intresserade av partipolitik För att, inom givna ramar, lämna över delar av kommunens eller landstingets/regionens beslut till ungdomarna För att ge ungdomarna möjlighet att påverka i pågående beslutsprocesser i fullmäktige eller kommun-/landstings-/regionstyrelsen För att ge ungdomar möjlighet att påverka ungdomsfrågor, t.ex. ungdomsgårdens utformning För att ge ungdomarna möjlighet att genomföra aktiviteter som riktar sig till unga, t.ex. festivaler eller andra typer av evenemang För att kunna informera ungdomar om aktiviter som arrangeras av kommunen eller landstinget/regionen 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% 74 Kommuner/landsting/regioner har inkommit med öppna svar på hur de utöver inflytandeforum som behandlats ovan arbetar med att säkerställa ungdomars rätt till delaktighet och inflytande. Text-svaren har analyserats och kategoriserats i åtta kategorier som berör olika arbetssätt. Resultatet redovisas i diagrammet nedan. De tre vanligaste arbetssätten (totalt 65 %) är följande: (1) att ett ungdomsperspektiv är integrerat i ärendehanteringsprocessen (36 %), (2) att särskilt utsedda grupper (politiker och/eller tjänstepersoner) arbetar med ungdomars delaktighet (20 %) samt (3) att frågan behandlas genom medborgardialog (19 %). Ungas delaktighet 10

Figur 9. Andra typer av inflytandekanaler Arbetar ni på något annat sätt för att säkerställa ungas rättighet till inflytande och delaktighet? 1 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00% Elevråd Lupp/enkäter Ungdomsråd kopplade till en specifik verksamhet Medborgardialog Barn- och ungdomsperspektiv integrerat i målstyrningen Ungdomsdelaktighet integrerat i service för ungdomar Särskilda grupper (tjänstemän eller politiker som arbetar med ungdomar) I endast två kommuner förs alltid en dialog med inflytandeforum inför olika beslut som fattas av fullmäktige. De flesta (64 %) för inte en sådan dialog med ungdomar medan 34 procent för en sådan dialog vid beslut som speciellt bedöms beröra unga. Inga landsting eller regioner för en dialog med inflytandeforum kopplat till fullmäktige. Totalt har 124 respondenter svarat på frågan. Siffrorna för dialog med inflytandeforum inför beslut som fattas av styrelsen är ungefär de samma. Återigen är det inga landsting/regioner som för en sådan dialog med ungdomar. Totalt har 120 kommuner svarat på frågan. Ungas delaktighet 11

Figur 10. Fullmäktiges dialog med inflytandeforum För fullmäktige en dialog med inflytandeforum för unga inför olika beslut som fattas i kommunen eller landstinget/regionen? 2% 34% 65% Ja, vid alla beslut Ja, vid beslut som bedömts beröra unga Nej Figur 11. Styrelsens dialog med inflytandeforumen För styrelsen en dialog med inflytandeforum för unga inför olika beslut som fattas i kommunen eller landstinget/regionen? 2% 58% 41% Ja, vid alla beslut Ja, vid beslut som bedömts beröra unga Nej De flesta anger att de för dialog med inflytandeforumet/-en innan ett politiskt beslut har fattats. Under kategorin vid annat tillfälle förekommer öppna svar som vittnar om att det antingen inte finns en särskild strategi för när dialogen ska hållas eller att dialogen sker löpande. Totalt har 110 respondenter (svarsfrekvens 79 %) svarat på frågan. Ungas delaktighet 12

Figur 12. Dialogen i förhållande till beslutsprocessens faser I vilket skede i den politiska beslutsprocessen sker oftast dialogen med forumet/-en? Vid annat tillfälle, ange vilket När beslut efter en tid utvärderas. När förvaltningen genomför beslut. När beslutsförslag diskuteras inför att beslut ska tas. I samband med de utredningar som görs inför beslut. Tidigt i processen, i samband med att initiativ och idéer väcks. I de flesta kommuner/landsting/regioner är ungdomsforumet öppet för alla som vill vara med (58 %). Ca 35 procent har svarat att man kan bli medlem genom val i t.ex. skolan och nästan 30 procent har angett på annat sätt. Inom den sistnämnda kategorin framgår att ca 50 procent väljs ut av representanter för kommunen/landstinget/regionen och i ett fåtal fall av en ideell förening. I ett fall anges att deltagande på inflytandeforumet är obligatoriskt genom skolan. Totalt har 137 respondenter (svarsfrekvens 98 %) svarat på frågan. Figur 13. Inträdesmöjligheter När beslut fattas. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Hur blir man medlem i ungdomsforumet i din kommun eller ditt landsting/region? Annat sätt, nämligen Öppet för alla som vill vara med Genom val, t.ex. i skolan 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Ungas delaktighet 13

Figur 14. Tillvägagångssätt för att bli medlem Hur blir man medlem i ungdomsforumet i din kommun eller ditt landsting/region? (Öppna svar) Val av utomstående Val av forumets medlemmar Öppet för alla Obligatoriskt via skolorna Ca 40 procent anger att representationsförhållandet mellan flickor och pojkar är jämn. 27 procent anger att det är en övervägande andel flickor och 4 procent anger att det är en övervägande andel pojkar. 13 procent anger att representationsförhållandet varierar mellan olika forum och 16 procent anger att de inte vet. Totalt har 135 kommuner/landsting/regioner svarat på frågan vilket motsvarar en svarsfrekvens på 96 procent. Bland de som har en policy för ungdomsfrågor är andelen som menar att de har jämn könsfördelning lite högre i jämförelse med de som inte har en sådan policy (44 % respektive 38 %). Figur 15. Könsfördelning i ungdomsforumen 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Hur ser representationen ut bland medlemmarna i forumet/-en vad gäller flickor och pojkar? Vet inte 16% Vi har flera forum och fördelningen varierar dem emellan 13% Jämn fördelning mellan flickor och pojkar 40% Övervägande andel pojkar 4% Övervägande andel flickor 27% På frågan om det finns representanter för ungdomar med utländsk bakgrund i forumen har 65 procent av respondenterna angett att det finns representanter för ungdomar med utländsk bakgrund. Tio procent har svarat nej och 18 procent vet inte. Sju procent anger att de har flera forum och att representationen varierar mellan dem. Läsaren bör ha i åtanke att den här frågan kan tolkas mer öppet i Ungas delaktighet 14

jämförelse med fråga om representation mellan flickor och pojkar som redovisades ovan. Totalt har 136 respondenter svarat på frågan. Figur 16. Representanter för ungdomar med utländsk bakgrund Finns det representanter för ungdomar med utländsk bakgrund i forumet/-en ur? Vi har flera forum och representationen varierar dem emellan 7% Nej 10% Vet inte 18% Ja 65% På frågan om det finns representanter för ungdomar med funktionsnedsättning i forumet/-en svarar 21 procent att ja och 32 procent nej. 32 procent svarar att de inte vet och 11 procent att de har flera forum där representationen varierar. Liksom föregående fråga är denna fråga mer öppen för tolkning i jämförelse med frågan om pojkar och flickors representation. Figur 17. Representanter för ungdomar med funktionsnedsättning Finns det representanter för ungdomar med funktionsnedsättning i forumet/-en ur? Vet inte 32% Ja 21% Vi har flera forum och representationen varierar dem emellan 11% Nej 36% Huruvida ungdomsforumet/-ens medverkan lett till att beslut i fullmäktige eller styrelse ändrats i förhållande till ursprungsförslaget är för 44 procent av de svarande osäkert. 18 procent svarar ja och 34 procent nej, medan 4 procent svarar att de har flera forum och att det varierar mellan dessa. Ungas delaktighet 15

Figur 18. Ungdomsforumets inflytande Har ungdomsforumets/-ens medverkan lett till att beslut i fullmäktige eller styrelse har ändrats i förhållande till ursprungsförslaget? Ja 18% Vet inte 44% Vi har flera forum och det varierar dem emellan 4% Nej 34% Bryts svaren ner till den nivå som består av de kommuner/landsting/regioner som angett att de använder ungdomsforumen för att i huvudsak behandla frågor tidigt i en beslutsprocess går det att konstatera att det är en större andel som anger att ungdomsforumen faktiskt har bidragit till att ändra ett politiskt beslut (51 %), och en lite mindre andel som har svarat att ungdomsforumen inte har förändrat ursprungsförslaget (10 %). 36 procent svarar att de inte vet och tre procent har angett att det varierar mellan olika forum. Resultatet baseras på 52 svar (svarsfrekvens 37 %) och bör därför tolkas med viss försiktighet. En relativt säker slutsats är att ungdomsforum som äger rum tidigt i en beslutsprocess har större chans att förändra ett politiskt beslut jämfört med ungdomsforum som äger rum senare i en beslutsprocess. Ungas delaktighet 16

Figur 19. Ungdomsforumets inflytande tidigt i beslutsprocessen Bland de som angett att de använder ungdomsforum tidigt i beslutsprocessen Vi har flera forum och det varierar dem emellan 3% Vet inte 36% Ja 51% Nej 10% Störst framgång har ungdomsforumen haft i frågor som rör ungdomsaktiviteter och kultur- och fritidsfrågor enligt respondenterna. Inte lika stor framgång har ungdomsforumen haft i kollektivtrafiksfrågor. Andra områden som respondenterna angett som fritext berör ett bredare spektrum av politikområden. Endast 25 respondenter har svarat på frågan, vilket medför att resultatet bör tolkas med en hög grad av försiktighet. Figur 20. Framgångsområden Inom vilka områden har ungdomsforumet/-en haft framgång i de frågor man drivit? Annat område, ange vilket Ungdomsaktiviteter Kollektivtraifk Skola Kultur/fritid 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Utöver dessa frågor som redovisats ovan har 80 respondenter kommenterat enkäten. I huvudsak berör kommentarerna den svarandes organisations eget arbete med ungdomsfrågor där det är tydligt att det pågår ett brett arbete med att utveckla ungdomars delaktighet och inflytande utifrån lokala förutsättningar där vissa har kommit längre än andra. Ungas delaktighet 17

Sammanfattning Nedan sammanfattas några utvalda delar av rapporten i punktform. 40 procent av kommunerna, landstingen eller regionerna har en policy för ungdomspolitik och ungefär hälften har antagit policyn efter år 2008. 58 procent anger att det finns särskilda inflytandeforum för unga (elevråd inte inräknat). De vanligaste exemplen på inflytandeforum är ungdomsfullmäktige, ungdomsråd eller liknande institutioner. Dessa drivs oftast i kommunen/landstinget/regionens egen regi och de flesta har en tjänsteperson som har i uppdrag att styra processen. Det vanligaste syftet med dessa inflytandeforum är att unga ska få möjlighet att påverka i frågor som rör ungdomar. I 41 procent av fallen finns en institutionaliserad form av dialog mellan styrelse och inflytandeforumen. De flesta menar att könsfördelningen i inflytandeforumen är jämn. Samtidigt uppger 27 procent att flickor är överrepresenterade och 4 procent att pojkar är överrepresenterade. 65 procent anger att utlandsfödda finns representerade i inflytandeforumen och 21 procent att funktionsnedsatta finns representerade. Inflytandeforum som äger rum tidigt i en beslutsprocess har större chans att förändra ett politiskt beslut jämfört med ungdomsforum som äger rum senare i en beslutsprocess. Den största andelen respondenter bedömer att inflytandeforumen har haft störst inverkan på ungdomsfrågor och kultur- och fritidsfrågor. Ungas delaktighet 18

Ungas delaktighet UNGAS MÖJLIGHETER TILL DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I DEN LOKALA BESLUTSPROCESSEN 2014 års Demokratiutredning har tagit fram en enkät och tillsammans med SKL undersökt vilka inflytandeforum som erbjuds specifikt för ungas delaktighet och inflytande i Sveriges kommuner, landsting och regioner. En enkät till samtliga kommuner landsting och regioner skickades ut i februari 2015 (svarsfrekvens 77 %). I den här rapporten presenteras en sammanställning av resultatet från den enkäten. Syftet med undersökningen är att uppdatera kunskapen om och kartlägga vilka kanaler för inflytande och delaktighet som erbjuds ungdomar i Sveriges kommuner, landsting och regioner. Enkäten behandlar inte elevråd, utan andra kanaler för ungdomsinflytande. För mer information om 2014 års Demokratiutredning se www.demokratiutredningen.info Upplysningar om innehållet Lena, Langlet, lena.langlet@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN: 978-91-7585-263-8 Text: Fredrik Carlsson Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN 978-91-7585-263-8 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se