Kommunpolitiker om investeringsklimatet Jonas Frycklund November, 2005
1 Innehåll Sammanfattning... 2 Investeringsklimatet... 2 Att locka utländska investeringar... 4 Småföretagens finansiering... 7
2 Sammanfattning Förutsättningarna för investeringar är en av huvudpunkterna i s framtidsprogram för företag och jobb Fördel Sverige. Bakgrunden är att företagen i Sverige har en internationellt sett låg investeringsnivå, vilket urholkar vår framtida konkurrenskraft. De senaste åren har även det tidigare höga inflödet av utländska direktinvestering minskat kraftigt. För att undersöka synen på investeringsklimatet hos kommun- och landstingspolitiker har genomfört 220 telefonintervjuer med kommunalråd och landstingsråd under perioden 15-27 september. I denna rapport redovisar vi resultatet av intervjuundersökningen med politiker, jämför svaren för allianspolitiker och företrädare för regerings- och samarbetspartierna samt slutligen jämför politikernas svar med hur företrädare för utländska företag ser på investeringsklimatet. Vi kan konstatera att det finns ett starkt stöd bland kommun- och landstingspolitiker för att s prioritering av investeringar. Åtta av tio kommun- och landstingspolitiker anser att företagsinvesteringarna är otillräckliga. Sex av tio borgerliga politiker anser att Sverige har ett sämre investeringsklimat än övriga EU medan endast en av tio (s), (mp) eller (v) politiker anser att Sverige har ett sämre investeringsklimat än övriga EU. Kommun- och landstingspolitikerna anser att bättre infrastruktur, och ökad tillgång till utbildad arbetskraft är de viktigaste förändringarna för ett bättre investeringsklimat i Sverige. Företrädare för utländska företag anser att lägre arbetsgivaravgift och mer flexibel arbetsrätt är de viktigaste förändringarna för ett bättre investeringsklimat i Sverige. Skillnaderna mellan företrädare för utländska företag och politiker i synen på vad som är de viktigaste förändringarna är större än skillnaderna mellan de politiska blocken. De borgerliga politikerna i kommun och landsting lyfter fram flexiblare arbetsrätt mer än vad som framgår av deras nationella företrädare. Investeringsklimatet gav Temo i uppdrag att genomföra en undersökning bland ledande kommun- och landstingspolitiker om investeringsklimatet i Sverige. Målgruppen för undersökningen var kommunalråd och landstingsråd. Sammanlagt genomfördes 220 telefonintervjuer under perioden 15 27 september. För närvarande sker ett konjunkturellt uppsving i investeringarna i Sverige. Uppgången sker dock från en låg nivå och Sverige har fortfarande en låg investeringskvot i förhållande till andra länder. Det finns med andra ord två motstridiga bilder av investeringarna i Sverige, antingen fokuserar man på den konjunkturbaserade uppgången eller på den fortfarande låga nivån. För att testa vilken bild som är den dominerande bland kommunpolitiker ställdes frågan: Hur ser du på omfattningen av de företagsinvesteringar som idag sker i Sverige? Anser du att företagsinvesteringarna idag är? Som framgår av figur 1 anser åtta av tio kommunpolitiker (80 procent) att investeringarna i Sverige är otillräckliga. Som man kan förvänta sig finns det en skillnad mellan blocken, men skillnaden är inte så stor. Bland borgerliga politiker anser drygt nio av tio (93 procent) att investeringarna är otillräckliga och medan det bland regeringssidans politiker är sju av tio (69 procent) som anser att investeringarna är otillräckliga.
3 Slutsatsen blir att den dominerande bilden bland kommunpolitiker är att nivån på investeringarna är för låg. Tillfälliga svängningar i investeringskonjunkturen har inte rubbat denna bild. Figur 1 Hur ser du på omfattningen av de företagsinvesteringar som idag sker i Sverige? Anser du att företagsinvesteringarna idag är? Totalt 1 14 5 63 17 Borgerliga alliansen 7 1 64 29 Socialistiska blocket 2 19 9 63 6 0% 20% 40% 60% 80% 100% Helt tillräckliga I stort sett tillräckliga Vet ej Knappast tillräckliga Helt otillräckliga Källa: Temo (2005) Men vad beror det på? Om investeringsnivån är för låg så ligger det nära till hands att koppla det till investeringsklimatet i Sverige. Med tanke på att investeringskvoten i Sverige är lägre än i andra EU-länder var det naturligt att ställa frågan: Tror du att investeringsklimatet i Sverige är bättre eller sämre än investeringsklimatet i övriga EU-länder eller är det ingen skillnad? Skillnaden i synen på investeringsklimatet blir tydlig mellan de två politiska blocken. Bland borgerliga politiker anser nästan sex av tio (57 procent) att investeringsklimatet i Sverige är sämre än i övriga EU och endast var tjugonde borgerlig politiker (5 procent) anser att investeringsklimatet är bättre i Sverige, se figur 2. I det socialistiska blocket är det mindre än var tionde politiker (8 procent) som anser att investeringsklimatet är sämre i Sverige än i övriga EU. I regeringsblocket anser hälften (50 procent) att det inte är någon skillnad i investeringsklimat mellan Sverige och övriga EU, samtidigt som 35 procent anser att investeringsklimatet är bättre i Sverige. Figur 2 Tror du att investeringsklimatet i Sverige är bättre eller sämre än investeringsklimatet i övriga EU-länder eller är det ingen skillnad?
4 Totalt 20 41 7 31 Borgerliga alliansen 30 9 57 Socialistiska blocket 35 50 7 8 Källa: Temo (2005) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bättre i Sverige Ingen skillnad Vet ej Sämre i Sverige Att locka utländska investeringar Om de inhemska företagens investeringar är låga finns fortfarande möjligheten till ökade investeringar genom att kapital tillförs från utlandet. Mot slutet av 1990-talet skedde en relativt omfattande kapitalöverföring till Sverige där utländska företag valde att direktinvestera i Sverige. Under de senaste fem åren har inflödet av utländska direktinvesteringar minskat kraftigt. I en tidigare undersökning har undersökt hur de utlandsägda företagen ser på möjligheterna att öka sina investeringar i Sverige. 1 För att se hur de utlandsägda företagens verklighetsbild stämde överens med politikernas, ställdes en fråga med samma svarsalternativ i de båda undersökningarna. Frågan lydde: Tror du att någon eller några av följande förändringar skulle göra det mer attraktivt för utländska företag att investera i Sverige? 2 Åtta givna och ett öppet svarsalternativ gavs, se figur 3. Figur 3 Förändringar som skulle göra det mer attraktivt för utländska investerare att investera i Sverige, enligt politiker och utlandsägda företag. 1 Frycklund (2005): Investeringsmyten, 2 I företagsundersökningen formulerades frågan: Tror du att någon eller några av följande förändringar skulle göra det mer attraktivt för ditt företags utländska ägare att investera i Sverige?
5 Bättre infrastruktur 89 Ökad tillgång till utbildad arbetskraft 46 72 Lägre arbetsgivaravgift 64 77 Bättre energipolitik Avregleringar och mer konkurrens i offentlig sektor Mer flexibel arbetsrätt 39 54 49 64 72 Lägre vinstbeskattning Mer individuell lönebildning 43 0 20 40 60 80 100 Källa: Temo (2005a, 2005b) Politiker Utlandsägda företag Generellt verkar det som att kommun- och landstingspolitiker i högre grad betonar infrastruktur och utbildningssatsningar än vad företagen själva gör. De utlandsägda företagen framhäver å sin sida ett antal reformer på arbetsmarknadsområdet som mer viktiga än vad politikerna tycker. En mer detaljerad bild framträder om man bryter ner resultaten på de två politiska blocken, se figur 4 och 5. Över blockgränserna verkar man vara överens om betydelsen av infrastruktur och tillgång på utbildad arbetskraft. I båda fallen anser politikerna i båda lägren att dessa frågor är av högre betydelse än vad de utlandsägda företagen anser. Inom arbetsmarknadsområdet skiljer sig synen mellan blocken åt. Borgerliga politiker anser, liksom företagen själva, att lägre arbetsgivaravgifter och en mer flexibel arbetsrätt är viktigt för att locka utländska investeringar. I det socialistiska blocket är man mycket mer tveksam till att dessa åtgärder skulle öka investeringarna. Mest tveksam är man till förändringar i arbetsrätten. En stor skillnad mellan blocken gäller synen på avregleringar och mer konkurrens i offentlig sektor. Bland borgerliga politiker är det 86 procent som anser att avregleringar och ökad konkurrens i offentlig sektor skulle leda till ökade utländska investeringar. Bland politiker i det socialistiska blocket är det endast var fjärde (23 procent) som har den åsikten. Här intar företagen en mellanposition, fyra av tio (39 procent) menar att ökad konkurrens i offentlig sektor skulle stimulera de utländska investeringarna. Figur 4 Förändringar som skulle göra det mer attraktivt för utländska investerare att investera i Sverige, enligt (s,v,mp)-politiker och utlandsägda företag.
6 Bättre infrastruktur 85 Ökad tillgång till utbildad arbetskraft 46 72 Bättre energipolitik 57 Lägre arbetsgivaravgift 37 77 Lägre vinstbeskattning Avregleringar och mer konkurrens i offentlig sektor Mer individuell lönebildning 23 21 33 39 Mer flexibel arbetsrätt 12 72 0 20 40 60 80 100 Källa: Temo (2005a, 2005b) Socialistiska blocket Utlandsägda företag Figur 5 Förändringar som skulle göra det mer attraktivt för utländska investerare att investera i Sverige, enligt (m, fp, c, kd)-politiker och utlandsägda företag. Bättre infrastruktur 92 Lägre arbetsgivaravgift 77 90 Mer flexibel arbetsrätt Avregleringar och mer konkurrens i offentlig sektor Ökad tillgång till utbildad arbetskraft 39 46 72 74 87 86 Bättre energipolitik 70 Mer individuell lönebildning 67 Lägre vinstbeskattning 55 0 20 40 60 80 100 Källa: Temo (2005a, 2005b) Borgerliga alliansen Utlandsägda företag Ett alternativ till att jämföra nivåerna på hur de olika grupperna svarat är att jämföra rangordningarna. I tabell 1 framgår respektive grupps rangordning av åtgärder för att öka de utländska investeringarna.
7 Tabell 1 Åtgärder som gör det mer attraktivt för utländska företag att investera i Sverige. Rangordning efter respektive grupps åsikter Utlandsägda företag Socialistiska blocket Borgerliga alliansen 1. Lägre arbetsgivaravgift 1. Bättre infrastruktur 1. Bättre infrastruktur 2. Mer flexibel arbetsrätt 2. Ökad tillgång till utbildad 2. Lägre arbetsgivaravgift arbetskraft 3. Mer individuell 3. Bättre energipolitik 3. Mer flexibel arbetsrätt lönebildning 4. Bättre energipolitik 4. Lägre arbetsgivaravgift 4. Avregleringar och mer konkurrens i offentlig sektor 5. Ökad tillgång till utbildad arbetskraft 5. Lägre vinstbeskattning 5. Ökad tillgång till utbildad arbetskraft 6. Bättre infrastruktur 6. Avregleringar och mer 6. Bättre energipolitik konkurrens i offentlig sektor 7. Lägre vinstbeskattning 7. Mer individuell lönebildning 7. Mer individuell lönebildning 8. Avregleringar och mer konkurrens i offentlig sektor 8. Mer flexibel arbetsrätt 8. Lägre vinstbeskattning Källa: Temo (2005a, 2005b) Man kan ana att landstings- och kommunpolitiker lägger en annan tonvikt vid frågorna än rikspolitikerna. Exempelvis verkar många lokalpolitiker inom det socialistiska blocket anse att en bättre energipolitik är viktigt för att stimulera utländska investeringar. Det kan ses som en indirekt kritik av regeringens förda energipolitik. På motsvarande sätt verkar borgerliga lokalpolitiker lägga en relativt stor vikt vid en mer flexibel arbetsrätt, detta trots att borgerliga politiker på riksplanet valt att tona ner sin tidigare kritik av den svenska arbetsrätten. Småföretagens finansiering Ett inflöde av internationellt kapital är viktigt för ekonomin som helhet. För småföretag är däremot det nationella och lokala kapitalet viktigast. Att på distans utvärdera ett litet företag är lika kostsamt och krävande som att utvärdera ett stort företag. Stora kapitalplacerare föredrar därför i allmänhet att göra färre men större investeringar i stora bolag hellre än att göra många små investeringar i små bolag. En förutsättning för att mindre företag ska få tillgång till kapital är därför att det finns en livaktig lokal kapitalmarknad. För att ta reda på hur politikerna ser på småföretagens finansiering ställdes frågan: Tror du att det idag i allmänhet är lätt eller svårt att få tillgång till nödvändigt kapital för den som vill starta och utveckla nya företag i Sverige? Figur 6 Tror du att det idag i allmänhet är lätt eller svårt att få tillgång till nödvändigt kapital för den som vill starta och utveckla nya företag i Sverige?
8 Totalt 1 24 5 50 20 Borgerliga alliansen 20 2 59 19 Socialistiska blocket 3 28 7 18 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket lätt Ganska lätt Vet ej Ganska svårt Mycket svårt Källa: Temo (2005) Sju av tio politiker anser att det är svårt för nystartade företag att få tillgång till kapital, se figur 6. Även om det finns skillnader mellan blocken, är samstämmigheten relativt stor om att det är problem med kapitaltillgången för nya företag. Vad ska man göra åt det? Blir den naturliga frågan att ställa om man uppfattar att det är problem med kapitalförsörjningen. Politikerna fick därför besvara frågan: Tror du att någon eller några av följande förändringar skulle göra det enklare för nystartade företag att få tillgång till det kapital man behöver? Sex givna och ett öppet svarsalternativ gavs, se figur 7. Skillnaden mellan blocken blev relativt stora. Av figur 7 framgår hur politiker i det socialistiska blocket rangordnar de olika åtgärderna. Bland politiker i det socialistiska blocket prioriteras ökade offentliga utgifter i form av stöd till uppfinnare och forskare, statligt stöd till riskkapitalfonder samt statliga lån till småföretag. Förändringar på skattesidan har en lägre prioritet hos det socialistiska blockets lokalpolitiker.
9 Figur 7 Förändringar som skulle göra det enklare för nystartade företag att få tillgång till kapital, enligt (s,v,mp)-politiker Statliga pengar till uppfinnare och forskare Statliga pengar till riskkapitalfonder 85 85 Statliga lån till småföretag 77 Riskkapitalavdrag 55 Borttagande av förmögenhetsskatten 27 Lägre skatter på företagande 18 0 20 40 60 80 100 Källa: Temo (2005) Borgerliga politiker prioriterar å andra sidan skatteförändringar högt, se figur 8. Högst prioriterat för borgerliga lokalpolitiker är ett riskkapitalavdrag, därefter ser man ett borttagande av förmögenhetskatten som viktigt. Statliga pengar till uppfinnare och forskare har samma prioritet som lägre skatter på företagande enligt borgerliga lokalpolitiker. Däremot har borgerliga politiker en ljummare inställning till statliga lån för småföretag. Figur 8 Förändringar som skulle göra det enklare för nystartade företag att få tillgång till kapital, enligt (m,fp,c,kd)-politiker Riskkapitalavdrag 82 Borttagande av förmögenhetsskatten Statliga pengar till uppfinnare och forskare Lägre skatter på företagande Statliga pengar till riskkapitalfonder 73 69 69 66 Statliga lån till småföretag 0 20 40 60 80 100 Källa: Temo (2005)