EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Utförlig rapport om garantifondens verksamhet

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 13.10.2003 KOM(2003) 604 slutlig 2003/0233 (CNS) RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Utförlig rapport om garantifondens verksamhet Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (framlagt av kommissionen)

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Utförlig rapport om garantifondens verksamhet SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...5 2. GARANTIFONDENS MEKANISM OCH DESS HUVUDSAKLIGA FÖRÄNDRINGAR UNDER PERIODEN 1998-2002...6 2.1 Mål...6 2.2 Huvuddrag...6 2.2.1 Huvuddrag i de garantier som beviljas EIB...6 2.2.2 Fondens upp- och utlåningstransaktioner...7 2.2.3 Finansiering av garantifonden...7 3. GARANTIFONDENS UTVECKLING OCH RESULTAT UNDER PERIODEN 1998 2002...9 3.1 Skydd som ges av fonden mot oförutsedda krav på budgetanslag i händelse av betalningssvårigheter...9 3.2 Budgetdisciplin...13 4. UTVIDGNINGENS EFFEKT PÅ GARANTIFONDEN...13 5. GARANTIFONDENS PARAMETRAR...16 5.1 Målbeloppet och fondens kapacitet för garanterad utlåning...17 5.2 Regler och villkor för gemenskapens garantier till EIB...18 6. TEKNISKA FÖRBÄTTRINGAR...19 2

BILAGOR...20 Bilaga 1: Fördelning av utestående belopp per land enligt risktäckning (per den 31 december 2002). Bilaga 2: Utestående belopp inom ramen för EIB-garanterade lån med avbetalning under perioden 2003-2006. Bilaga 3: Garantifondens utveckling under perioden 2002-2006 på grundval av nuvarande parametrar. Bilaga 4: Utestående belopp inom ramen för EIB-garanterade lån som har utanordnats till förmån för de tio nya medlemsstaterna. Bilaga 5: Teoretiska antaganden på grundval av nuvarande parametrar för inbetalningssats och garantinivå. Bilaga 6: Användning av reserven inom ramen för budgetplanen 2000-2006. Bilaga 7: Fördelning av utestående belopp per land (Bulgarien, Rumänien och Turkiet) enligt risktäckning (per den 31 december 2002). Bilaga 8: Uppgifter om skillnader mellan EIB:s prognoser och utanordnade lån. Bilaga 9: Betalningsströmmar från och till garantifonden. 3

SAMMANFATTNING I förordning nr 1149/1999 av den 25 maj 1999 föreskrivs att en utförlig rapport rörande garantifondens ( fondens ) verksamhet skall utarbetas senast den 31 december 2006 eller när det första anslutningsavtalet ingås med de nya medlemsstaterna. Denna rapport omfattar följaktligen perioden 1998-2002. Fonden har fortsatt uppfylla sina viktigaste mål under perioden 1998-2002 genom att tillhandahålla en likviditetsbuffert för gemenskapsbudgeten att ta till i händelse av uteblivna betalningar i samband med garanterade lån och som ett instrument för att fastställa en finansiell ram för gemenskapsgarantier som omfattar kommissionens och EIB:s utlåning till tredje land. Antalet uteblivna betalningar har varit lågt. Fonden täcker garanterade lån och lånegarantier till tredje land. Den kommande anslutningen av tio länder till EU 2004 kommer att påverka fonden eftersom flera av dessa länder har beviljats lån från EIB som omfattas av en garanti från EU:s budget. När dessa länder går med i Europeiska unionen kommer deras garanterade lån inte längre att omfattas av fondens målbelopp. Själva garantierna kommer att finnas kvar men den utestående risken kommer i förekommande fall att belasta EU:s budget direkt. Samma situation kommer att uppstå vid eventuella ytterligare anslutningar. Kommissionen föreslår att förordningen ändras så att regler fastställs för alla liknande situationer i framtiden. På grundval av aktuella beräkningar av garanterade lånetransaktioner och den föreslagna översynen av EIB:s allmänna lånemandat som har lagts fram i kommissionens halvtidsöveryn 1, har det inte fastställts något omedelbart behov av att ändra fondens parametrar. Kommissionen planerar emellertid att införa vissa tekniska förbättringar av förfarandena för inbetalningar till fonden i syfte att ytterligare underlätta dess verksamhet. Dessa förbättringar kommer inte att medföra att förordningen behöver ändras. 1 Halvtidsöversyn av EIB:s mandat för utlåning till tredje land enligt rådets beslut nr 2000/24/EG av den 22 december 1999, med ändringar. 4

1. INLEDNING Genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 av den 31 oktober 1994 ( förordningen ) upprättas en garantifond ( fonden ) för åtgärder avseende tredje land, så att gemenskapens borgenärer kan få ersättning om betalningssvårigheter skulle uppstå hos mottagarna av lån som är beviljade eller garanterade av gemenskapen. En första översyn av fondens verksamhet gjordes 1998 i enlighet med artikel 9 i förordningen, där det föreskrivs att Senast den 31 december 1998 skall kommissionen överlämna en utförlig rapport rörande fondens verksamhet. Genom förordning nr 1149/1999 av den 25 maj 1999 2 ändrades artikel 9 på så att det nu anges att en ny rapport skall utarbetas senast den 31 december 2006 och när det första anslutningsavtalet ingås med de nya medlemsstaterna. Eftersom tio stater ingick anslutningsavtal den 16 april 2003, analyseras i denna rapport följande: Fondens verksamhet Mot bakgrund av de erfarenheter som gjordes under perioden 1998-2002 lägger kommissionen fram en kortfattad analys av de resultat som uppnåddes av fonden jämfört med de mål som hade fastställts. Detta avsnitt innehåller även en beskrivning och en analys av hur fonden är uppbyggd, vilka skulder den har, vilka betalningssvårigheter den täcker och hur den finansieras. Utvidgningens effekter Det analyseras vilka konsekvenser anslutningen av tio nya medlemsstater den 1 maj 2004 kommer att få för fonden. I rapporten undersöks risktäckningen för de utestående skulder som EG garanterar för dessa länder och vilka skuldförbindelser som kommer att övergå till EU:s budget efter anslutningen. Kommissionen lägger även fram ett separat förslag till ändring av förordningen om upprättandet av fonden i syfte att beakta denna nya situation och konsekvenserna för fonden av framtida anslutningar. Bedömningen av fondens parametrar 3 Denna bedömning bygger på den erfarenhet som hittills har samlats om fondens verksamhet och den beräknade ytterligare lånevolym som kommer att omfattas av EU-garantier fram till slutet av 2006. 2 3 I artikel 1.4 i förordning nr 1149/1999 anges följande: "Både när det första anslutningsavtalet ingås med de ansökande staterna och senast den 31 december 2006 skall kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna utförliga rapporter rörande fondens verksamhet. Om så är nödvändigt skall kommissionen förelägga rådet lämpliga förslag till ändring av fondens parametrar." Artikel 1.4 i förordning nr 1149/1999. 5

Tekniska förbättringar av fondens verksamhet I rapporten beskrivs de tekniska förändringar som planeras för att underlätta fondens verksamhet utan att ändra några av dess parametrar. I rapportens bilagor redovisas finansiell information om fondens resultat under perioden 1998-2002 och aktuella prognoser om fondens utveckling under perioden 2002-2006. 2. GARANTIFONDENS MEKANISM OCH DESS HUVUDSAKLIGA FÖRÄNDRINGAR UNDER PERIODEN 1998-2002 2.1 Mål Fonden och den garantireserv som sammanhänger med denna upprättades under en period då garantierna för lån till icke-medlemsstater ökade i snabb takt. Målen var följande: Att ge gemenskapen ett instrument för att skydda dess budget mot effekterna av att gemenskapsgarantier tas i bruk. En av fondens huvudsakliga ändamål är följaktligen att tillhandahålla en likviditetsbuffert, så att inte gemenskapsbudgeten behöver användas varje gång betalningssvårigheter eller förseningar inträffar i samband med lån som omfattas av garanti. Att skapa ett instrument för budgetdisciplin genom att upprätta en finansiell ram för utvecklingen av gemenskapens policy avseende garantier för kommissionens och EIB:s lån till icke-medlemsstater. 2.2 Huvuddrag Garantifondens mekanism omfattar lån till tredje land genom tre helt olika system: garantier för extern utlåning från Europeiska investeringsbanken (EIB), för extern utlåning från Euratom och för lån till tredje land i form av makroekonomiskt stöd från EU. 2.2.1 Huvuddrag i de garantier som beviljas EIB Lånegarantier utfärdas avseende lån till tredje land som beviljas av EIB. När EIB har konstaterat att en låntagare vars lån är garanterat inte har återbetalat på den utsatta förfallodagen, begär banken att gemenskapen betalar skuldbeloppet enligt garantiavtalen. Beloppet skall utbetalas till EIB senast tre månader efter det att en begäran från EIB inkommit till gemenskapen. EIB skaffar alltid ytterligare en offentlig eller privat borgensman utöver gemenskapens garanti och är skyldig att åberopa dessa tredjepartsgarantier innan EU:s garanti kan betalas ut (för mer detaljer om garantityperna se punkt 4. nedan). Sedan förordningen trädde i kraft har fonden tillhandahållit likviditet för betalningar till EIB när betalningssvårigheter har uppstått vid återbetalningen av lån. 6

Ett tillämpningsavtal ingicks den 20 och 22 januari 1999 mellan gemenskapen och EIB beträffande förfarandet för betalning och återbetalning inom ramen för gemenskapsgarantierna till EIB. 2.2.2 Fondens upp- och utlåningstransaktioner För den här typen av transaktioner som omfattas av fonden lånar gemenskapen upp medel på finansmarknaden för att sedan återutlåna dessa (på samma räntevillkor och löptid) till icke-medlemsstater (makroekonomiskt stöd) eller till företag (Euratomlån). Återbetalningen av dessa lån skall täcka återbetalningen av de lån som gemenskapen har tagit upp. Om låntagaren inte betalar i tid skall kommissionen återbetala lånet på det fastställda datumet med egna medel. De medel som krävs för att betala budgetgarantin när den som tagit ett lån från gemenskapen inte har återbetalat i tid skall anskaffas på följande sätt: a) Genom provisoriskt utnyttjande av likvida medel enligt artikel 12 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel. Denna metod har upprättats för att gemenskapen omedelbart på den fastställda förfallodagen skall kunna återbetala lån även om låntagaren inte betalar i tid. b) Om förseningen av återbetalningen har bekräftats tre månader efter förfallodagen, skall kommissionen vända sig till fonden för att möta den konstaterade bristen. c) I händelse att medlen i garantifonden mot förmodan skulle visa sig otillräckliga anges i rådets förordning nr 1150/2000 ett överföringsförfarande för att tillskjuta de anslag till budgeten som behövs för att möta bristen. Enligt detta förfarande skall varje disponibelt utrymme i reserven för garantier (se nedan) användas i första hand. 2.2.3 Finansiering av garantifonden Det sammanlagda årliga belopp som avsätts till utlåning och garantier bestäms av reserven för lån och garantier för lån till tredje land ( reserven ) som försörjer garantifonden, även om taken för EIB:s utlåning till tredje land läggs fast av rådet och omfattar ett antal år utan årliga tak. Om fondens medel skulle visa sig otillräckliga till följd av de rådsbeslut som beviljar garantierna till EIB, blir det budgetmyndighetens sak att träda in om EIB åberopar gemenskapsgarantin. Det interinstitutionella avtalet av den 29 oktober 1993 om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet och det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 innehåller en bestämmelse om en reserv för lånegarantier och garanterade lån till icke-medlemsstater i Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Garantireservens årliga belopp har fastställts i budgetplanen 2000-2006 och uppgår till 200 miljoner euro i 1999 års penningvärde 4. 4 Villkoren för inbetalningar till samt utnyttjande och finansiering av garantireserven fastställs genom följande beslut: Rådets beslut nr 94/729/EG av den 31 oktober 1994 om budgetdisciplin. 7

Detta reservbelopp och garantifondens regler begränsar den totala utlåningen och kapaciteten att ställa garantier till cirka 3 miljarder euro per år (beroende på garantinivån). I princip skall en viss del av låne- eller garantibeloppet täckas av reserven när ett nytt lån eller en lånegaranti beviljas. Därför styr inbetalningssatsen tillsammans med reservbeloppet den totala utlåningen och beviljandet av garantier. Om exempelvis alla lån och garantier skulle ha full täckning och inbetalningssatsen var 10 %, skulle ett reservbelopp på 100 euro begränsa utlåningskapaciteten och kapaciteten att ställa garantier till 1000 euro per år. I praktiken kompliceras situationen av att både lån och garantier behandlas enligt olika metoder. Basen för täckningen varierar beroende på vilken garantinivå som tillämpas. För alla Euratomlån och lån för makroekonomiskt stöd är garantinivån fastställd till 100 %, dvs. att inbetalningssatsen gäller för hela lånebeloppet. Lånegarantierna som ställs för EIB-lån varierar beroende på vilken låneportfölj det gäller. För varje låneportfölj ställs en garanti till EIB som är uttryckt som en procentandel av den totala låneportföljen. Inom varje portfölj är i praktiken individuella EIB-lån garanterade till 100 % fram till dess att det övergripande taket är uppnått 5. För att bestämma det belopp som skall avsättas till fonden multipliceras i ett första steg de totala lånebeloppen med respektive garantinivåer. Resultatet av denna uträkning multipliceras sedan med inbetalningssatsen. Tidigare beräknades de belopp som inbetalades till garantifonden med hjälp av den tillämpliga inbetalningssatsen (14 %), enligt det underlag som definierats ovan. I förordningen om upprättandet av fonden fastställs i artiklarna 2 och 4 att fonden skall tillföras medel genom betalningar från den allmänna budgeten motsvarande 14 % av transaktionsbeloppet till dess att fondens medel uppgår till målbeloppet. Eftersom målbeloppet uppnåddes den 31 december 1997 har kommissionen enligt förordningen lagt fram förslag om omprövning av inbetalningssatsen. Förslagen ingår i den övergripande rapport om fondens verksamhet som kommissionen utarbetade i enlighet med artikel 3 i förordningen om fondens upprättande (KOM(1998) 168 slutlig av den 18 mars 1998). På grundval av dessa förslag ändrades förordningen genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1149/1999 av den 25 maj 1999, enligt vilken inbetalningssatsen och målbeloppet för fonden fastställs till 9 % fr.o.m. den 1 januari 2000. Rådets förordning (EKSG, EG, Euratom) nr 2730/94 av den 31 oktober 1994 om ändring av budgetförordningen av den 21 december 1977 för Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Rådets beslut nr 94/728/EG av den 31 oktober 1994 om systemet för gemenskapernas egna medel. 5 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 av den 31 oktober 1994 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land, ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1149/99 av den 25 maj 1999. Med tanke på den särskilda risk som togs, beviljades EIB en garantinivå på 100 % avseende mandatet för en specialåtgärd Baltikum/Ryssland. Även om äldre globala lånegarantier till EIB hade garantinivåer på 75 % och 70 %, garanteras enligt det nuvarande allmänna mandatet som omfattar perioden 2000-2007 bara 65 % av EIB:s utlåningsportföljer för tredje land av gemenskapen. 8

Genom fondens målbelopp sätts de utestående belopp för lån och lånegarantier som omfattas av fonden i förhållande till storleken på fondens tillgångar. I slutet av varje år jämförs fondens tillgångar med dess målbelopp, vilket beräknas genom att det totala beloppet för alla garanterade lån och lånegarantier multipliceras med målsatsen. Överskjutande belopp återförs till gemenskapens budget 6. I praktiken tillämpas olika regler för tillförandet av medel till fonden beroende på vilken transaktionstyp som skall täckas. När det gäller EIB-lån sker inbetalningarna till fonden för närvarande i början av varje år, på grundval av en EIB:s beräkning av det totala lånebelopp som kommer att beviljas under respektive år. Dessa preliminära beräkningar av EIB har ofta överskridit det totala lånebelopp som faktiskt har beviljats under det ifrågavarande året. Skillnaden mellan beräknat belopp och utfall räknas ut i slutet av varje år i samband med att fonden anpassas till sitt målbelopp (se punkten ovan). När det gäller lån till makroekonomiskt stöd görs inbetalningarna i samband med att rådet fattar beslut om att bevilja makroekonomiskt stöd, dvs. individuellt för varje enskilt fall. Detta förfarande tillämpas även om lånet betalas i flera delutbetalningar över en period som sträcker sig längre än ett år. Euratomlånen finansieras däremot enligt de nuvarande reglerna fullt ut samtidigt som låneavtalen skrivs under. 3. GARANTIFONDENS UTVECKLING OCH RESULTAT UNDER PERIODEN 1998 2002 3.1 Skydd som ges av fonden mot oförutsedda krav på budgetanslag i händelse av betalningssvårigheter Figur1 Täckning av uteblivna betalningar med medel ur fonden (i milj. euro) 1.280 1.313 1.432 1.774 1.646 862 557 291 301 53 50 15 16 17 10 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Uttag ur fonden Fondens medel Fonden har sedan starten 1994 förhindrat alla former av störningar i genomförandet av budgeten som skulle ha uppstått till följd av betalningsförsummelser i samband med betaln ingar till gemenskapen. Figur 1 visar hur fonden har lyckats med att fånga upp effekterna av krav på att garantin skulle aktiveras. Om det inte hade varit för fonden, skulle gemenskapen vid flera tillfällen ha behövt ta av budgetmedlen för att tillhandahålla nödvändiga garantier och detta skulle ha krävt en omfördelning av anslag under budgetårets gång. Sedan 1998 har vid elva tillfällen 6 Om reservbeloppet skulle visa sig vara otillräckligt tillämpas artikel 5 i förordning nr 2728/1994. 9

garantibelopp på sammanlagt 58,8 miljoner euro hanterats genom fondmekanismen, samtliga fall gällande garantier till EIB för lån till f.d. Jugoslavien 7 (se tabell 3 nedan). I tabell 2 redovisas detaljer om finansiella rörelser inom fonden. Tabell 2 Fondens intäkter under perioden 1994-2002 (i euro) År Intjänad ränta Överföringar från reserven Återföring av försenade inbetalningar Totalt 1994 478,331 293,720,000 294,198,331 1995 23,539,828 251,000,000 35,630,569 310,170,397 1996 19,842,550 235,000,000 55,715,204 310,557,754 1997 34,506,566 286,095,000 45,033,282 365,634,848 1998 50,185,883 272,389,000 185,299,547 507,874,430 1999 48,562,535 300,069,000 5,318,632 353,950,167 2000 62,728,174 186,290,500 135 249,018,809 2001 74,040,184 207,176,000 241,220,210 522,436,394 2002 80,527,994 166,720,000 0 247,247,994 Totalt 394,412,045 2,198,459,500 568,217,579 3,161,089,124 Flera faktorer har bidragit till fondens ständiga tillväxt under den ifrågavarande perioden: Betydande betalningar från reserven: mellan 1998 och 2002 uppgick de sammanlagda betalningarna till fonden från reserven till 1 136,4 miljoner euro, jämfört med 5 877 miljoner euro i nya garanterade lån, med en inbetalningssats på 14 % för perioden 1998-2000 och 9 % för perioden 2000-2002 (se tabell 2). De intäkter som genererades genom investeringar av fondens medel bidrog också i betydande omfattning till fondens tillväxt. Under budgetåret 2002 motsvarade fondens ränteinkomster 38 % av reserven för lån och lånegarantier till tredje land, eller 47 % av det belopp som faktiskt användes ur denna reserv under 2002. Uteblivna betalningar som har täckts av fonden sedan 1998: Som visas i tabell 3 nedan har fondens utbetalningsnivå (sammanlagda utbetalningar, nettoåterbetalningar) aldrig sedan starten av dess verksamhet överskridit 5 % av skuldförbindelserna för garantier. Den högsta procentsatsen under rapporteringsperioden 1998-2002 berodde på uteblivna betalningar av EIBlån till republikerna i före detta Jugoslavien. Dessa lån är nu amorterade och försenade återbetalningar har betalats tillbaka till fonden delvis under 2000 och framför allt under 2001. 7 Det bör påpekas att EIB i december 2002 begärde att fonden aktiverades för ett garanterat lån till Argentina. Betalningen i anslutning till detta gjordes emellertid i februari 2003. 10

Tabell 3 Uttag ur fonden och uteblivna betalningar i procent av skuldförbindelser (i euro) År Skuldförbindelser (1) Uttag ur fonden (2) Uttag ur fonden i % (2/1) Återföring av försenade betalningar Typ av lån med betalningssvårighet er 1994 5,962,000,000 0 0.00% 0 1995 6,312,000,000 303,072,580 4.80% 35,630,569 EIB/EG-lån 1996 6,523,000,000 52,540,497 0.81% 55,715,204 EIB/EG-lån 1997 8,879,000,000 54,290,854 0.61% 45,033,282 EIB-lån 1998 9,481,000,000 15,407,950 0.16% 185,299,547 EIB-lån 1999 11,830,000,000 16,247,804 0.14% 5,318,632 EIB-lån 2000 13,621,000,000 16,852,308 0.12% 135 EIB-lån 2001 15,391,000,000 10,004,248 0.07% 241,220,210 EIB-lån 2002 15,358,000,000 0 0.00% 0 Totalt 468,416,241 568,217,579 Stabiliteten i fondens garantiutbetalningar: betalningarna från fonden uppgick till 410 miljoner euro under perioden 1994-1997. Under perioden 1998-2002 gick de kraftigt tillbaka och överskred aldrig 17 miljoner euro. Under 2002 aktiverades aldrig fonden. Kvoten mellan skulder och utbetalningar har ständigt minskat. Betydande betalningsströmmar gick även i motsatt riktning: under perioden 1998-2002 återvanns 432 miljoner euro av fonden genom sena återbetalningar (se tabell 3). Den totala volymen på de skuldförbindelser som täcks genom fonden har ökat avsevärt sedan 1998: De garanterade skuldförbindelserna ökade från 9 481 miljoner euro 1998 till 15 358 miljoner euro i slutet av 2002. Under samma period växte själva fonden med 365 miljoner euro, från 1 280 miljoner till 1 646 miljoner euro. Fonden överträffade sitt målbelopp (från början 10 %, därefter 9 % av skuldförbindelserna för lån) vid slutet av varje år under hela perioden 1998-2002, vilket medförde att överskjutande belopp kunde överföras till budgeten (för ytterligare detaljer se bilagorna 3 och 8). Ändå har det inte varit någon minskning av utlåningsverksamheten sedan 1998, tvärtom, volymen på nya garanterade transaktioner, alla tre instrumenten tillsammans, har ökat med 5 877 miljoner euro (utbetalningarna för dessa transaktioner är spridda över flera år). Under samma period har emellertid återbetalningar av tidigare garantier ökat till 4 574 miljoner euro. Det teoretiska maximala årliga belopp som kan belasta gemenskapens budget genom garanterade lån och lånegarantier kan beräknas som summan av de kapitalbelopp och räntor som förfaller till betalning under ett visst budgetår om man antar att alla betalningar skulle vara försenade. Det belopp som således räknas fram (årligt riskbelopp) motsvarar den maximala belastning som gemenskapens budget kan komma att utsättas för. I denna beräkning 8 inbegrips samtliga transaktioner, antingen de är utbetalda, beslutade eller föreslagna. Detta årliga riskbelopp beräknas uppgå till 1 915 miljoner euro 2003, för att öka till 3 098 miljoner euro 2006. 8 Endast en preliminär beräkning är möjlig, eftersom förändringar i räntor och växelkurser, samt återbetalningar i förtid (vilka i detta sammanhang har lämnats utan beaktande) inte kan prognostiseras med säkerhet. 11

Tabell 4: Maximal risk som kan belasta gemenskapens budget Länder utanför EU 2003 2004 2005 2006 Total Kapital A. Lån från gemenskapen 115 145 133 131 524 B. Euratom-lån C. EIB-lån 1,004 1,235 1,223 1,554 5,016 delbelopp 1,119 1,380 1,356 1,685 5,540 Ränta A. Lån från gemenskapen 51 48 42 38 179 B. Euratom-lån 5 7 9 21 C. EIB-lån 745 947 1,159 1,366 4,217 delbelopp 796 1,000 1,208 1,413 4,417 Länder utanför EU - Totalt 1,915 2,380 2,564 3,098 9,957 OBS: Beräkning i miljoner euro på grundval av alla lånetransaktioner, utbetalade, beslutade och föreslagna av kommissionen per den 31.12.2002 I denna tabell beaktas inte effekterna av utvidgningen. Fondens tillgångar (1 646 miljoner) täcker 88 % av det årliga riskbeloppet 2003. På grundval av tillgängliga prognoser om garanterad låneverksamhet beräknas att den årliga risktäckningsgraden kommer att minska under de kommande åren och att den kommer att ligga runt 46 % 2006. En viktig förklaring till denna utveckling är de ökande amorteringarna på EIB-lån beviljade enligt utlåningsmandatet 2000-2007, en effekt som har varit särskilt märkbar under 2006. Tabell 5: Garantifondens årliga risktäckningsgrad 2002 2003 2004 2005 2006 Risker för länder utanför EU Kapital 1,057 1,119 1,380 1,356 1,674 Ränta 807 796 1,002 1,210 1,417 Total 1,864 1,915 2,382 2,566 3,091 Garantifonden 1,646 1,683 1,545 1,457 1,410 Risktäckningsgrad 88% 88% 65% 57% 46% Denna utveckling av likviditetstäckningen innebär inte att risken för betalningsförsummelser ökar och de täckningsgrader som räknats fram anses tillräckliga för att täcka dessa risker. Det bör påpekas att aktuella betalningsförsummelser i samband med EIB-lånen, som står för runt 90 % av de 12

risker som fonden täcker, hittills har legat på en mycket låg nivå och drabbat mindre än 1 % av de lån som garanteras av EIB. 3.2 Budgetdisciplin Som förklarats ovan bestäms genom fondens parametrar en övre gräns för det maximala belopp som finns tillgängligt för garanterade lån eller lånegarantier. Vid tidpunkten för beslutet om 1999 års förordning om ändring av förordningen om fondens upprättande, uttryckte rådet sin förhoppning om att fondmekanismens huvudsakliga parametrar kan förbli på sin nuvarande nivå fram till 2006 för att budgetdisciplinen skall kunna upprätthållas. Målet att upprätthålla budgetdisciplin måste dock jämkas med de av gemenskapens politiska mål som berör beviljande av lån till tredje land. Kommissionen lägger separat fram sin halvtidsöversyn av EIB:s mandat för utlåning till tredje land för åren 2000-2007, med förslag om att omstrukturera mandatet och om att införa en ny portfölj för EIB:s utlåning till Ryssland och de västra nya oberoende staterna. Dessa förslag från kommissionen kan genomföras inom ramen för de utlåningstak som för närvarande finns tillgängliga i fonden. Fondens marginal för ytterligare ökningar av garanterade transaktioner, utöver de som nu finns på förslag för den återstående delen av innevarande budgetplansperiod, uppgår till 80 miljoner euro fram till 2006, vilket motsvarar 891 miljoner euro i ytterligare garanterade utlåningstransaktioner (se tabell 7 för detaljer). Genom detta belopp läggs i praktiken ett budgettak fast för ytterligare behov av lån till makroekonomiskt stöd och Euratomlån under denna period som går utöver det som planeras för närvarande, på grundval av fondens nuvarande parametrar. Denna situation diskuteras ytterligare i avsnitt 5. 4. UTVIDGNINGENS EFFEKT PÅ GARANTIFONDEN Fonden täcker riskerna för lån och lånegarantier till tredje land 9. Den kommande anslutningen av tio länder till EU 2004 kommer därför att påverka fonden, eftersom flera av dessa länder har beviljats lån från EIB som omfattas av en garanti från EU:s budget. Det bör påpekas att det inte finns några utestående lån för makroekonomiskt stöd eller Euratomlån i dessa länder. I samband med att dessa länder går med i Europeiska unionen kommer deras garanterade lån inte längre att omfattas av fondens målbelopp och de upphör därmed att vara tredje land. Det skall framhållas att detta inte innebär att garantin dras tillbaka från dessa lån, utan att aktiverandet av en sådan garanti i stället kommer att belasta EU:s budget direkt. Detta innebär att ett eventuellt åberopande av garantin för dessa lån skulle behöva finansieras genom en specifik budgetpost, vilket skulle ha en direkt effekt på medlemsstaternas bidrag till budgeten. Ett förslag till ändring av rådets förordning om fonden har lagts fram av kommissionen för att fastställa reglerna för en säker övergång av dessa skuldförbindelser från fonden till budgeten. Dessa regler kommer att tillämpas i liknande situationer som kan uppstå i samband med framtida anslutningar. Enligt 9 Bilaga till rådets förordning (EG, Euratom) nr 2728/94 av den 31 oktober 1994. 13

beräkningar för den 1 maj 2004 ligger det utestående belopp som berörs på runt 3 808 miljoner euro. Om det antas att alla de tio nya medlemsstaterna går med i EU den 1 maj 2004 innebär avlägsnandet från fonden av de utestående beloppen för garanterade lån till dessa tio stater att fonden kommer att minska med ett beräknat belopp på runt 343 miljoner euro 10, samtidigt som EU:s budget ökar med samma belopp. Eftersom den kreditrisk som ingår i dessa lån direkt skulle belasta EU:s budget och ofta återkommande, stora uttag från budgeten skulle skapa osäkerhet beträffande genomförandet av budgeten, är det lämpligt att denna kreditrisk analyseras i detalj. Den kreditrisk som sammanhänger med dessa lån består av två risktyper: politisk risk och kommersiell risk. Gemenskapens garanti täcker alltid på sikt den politiska risken. I vissa fall kan det dock hända att gemenskapens garanti även täcker lånets kommersiella risk. Skillnaden mellan kommersiell och politisk kreditrisk för gemenskapens budget i samband med EIB-lån med garanti kan bedömas med hjälp av en analys av följande tre alternativa typer av risktäckning: 1) Lån enligt riskdelningssystemet: enligt detta system 11 täcker EIB de kommersiella riskerna och gemenskapen endast de politiska riskerna. 2) Lån utan riskdelning men med en tredjepartsgaranti från en offentlig myndighet: tack vare garantins självständiga natur begränsas den återstående risken för gemenskapens budget till den politiska risken. 3) Lån utan riskdelning men med en tredjepartsgaranti från en privat källa (finansinstitut, företag etc.). I dessa fall belastar även den kommersiella risken gemenskapens budget, eftersom man inte kan förutsätta att den privata borgensmannen alltid kan uppfylla sitt garantiåtagande. I nedanstående tabell ges en översikt över risktäckningen för de garanterade lånen till de tio nya medlemsstaterna från och med anslutningsdagen 12. 10 11 12 Beräknat med nuvarande målsats på 9 %. Det faktum att andra satser har tillämpats tidigare har inte beaktats, eftersom fondens utjämningsmekanism har minskat de faktiska inbetalningarna för dessa lån till 9 %. För en mer detaljerad diskussion om riskdelning, se kommissionens halvtidsöversyn av EIB:s mandat för utlåning till tredje land enligt rådets beslut 2000/24/EG av den 22 december 1999, med ändringar. Dessa siffror hänför sig till preliminära beräkningar, eftersom osäkerhet råder om vissa detaljer, som utveckling av ränta och växelkurs, återbetalningar i förväg etc. Situationen per den 31 december 2002 och en tabell som ger information om återbetalningsmönstret för dessa lån finns i bilagan. 14

TABELL 6: Fördelning av utestående belopp per land enligt risktäckning per den 1 maj 2004 (i euro ) Icke-kommersiell risk Land Riskdelning 1 Offentliga garantier 2 Återstående kommersiell risk 3 Totalt 1+2+3 % av lån utan kommersiell risk 1 2 3 4 5 6 % av lån med kommersiell risk CYPERN 0 128.416.462 0 128.416.462 100% 0% ESTLAND 0 26.308.254 4.538.118 30.846.372 85% 15% UNGERN 16.514.788 224.222.850 183.948.901 424.686.539 57% 43% LETTLAND 0 43.106.605 6.021.879 49.128.484 88% 12% LITAUEN 9.447.234 126.598.233 0 136.045.467 100% 0% MALTA 0 7.954.959 0 7.954.959 100% 0% POLEN 24.824.681 707.817.360 241.506.067 974.148.108 75% 25% SLOVAKIEN 360.988.450 415.979.952 78.186.978 855.155.380 91% 9% TJECKIEN 0 730.228.724 219.014.280 949.243.004 77% 23% SLOVENIEN 112.952.308 139.404.746 0 252.357.054 100% 0% Delbelopp 524.727.461 2.550.038.145 733.216.223 3.807.981.829 86% 14% Totalt 3.074.765.606 1 Lån enligt riskdelningssystemet: enligt detta system täcker EIB de kommersiella riskerna och gemenskapen endast de politiska riskerna. 2 Lån utan riskdelning men med en tredjepartsgaranti från en offentlig myndighet: tack vare garantins självständiga natur begränsas den återstående risken för gemenskapens budget till den politiska risken. 3 Lån utan riskdelning men med en tredjepartsgaranti från en privat källa (finansinstitut, företag etc.) När nu de nya medlemsstaterna går med i Europeiska unionen innebär det att endast de kommersiella riskerna för de lån som inte omfattas av systemet för riskdelning med EIB måste anses vara en risk för budgeten. Den återstående kommersiella risken för EU:s budget och därigenom för medlemsstaterna kan sättas i spel om varken det kommersiella projektet eller den privata borgensmannen kan sörja för att ränta och amorteringar betalas enligt låneavtalet. För närvarande faller 68 av de 264 projekt som genomförs i de nya medlemsstaterna under denna kategori. Denna maximala riskexponering kommer att minska med tiden, i takt med att lånen betalas av. I bilaga 2 redovisas utvecklingen av den maximala riskexponeringen av den kommersiella risken som kommer att minska från 853,7 miljoner euro i slutet av 2002 till 733,2 miljoner vid tiden för anslutningen. I slutet av budgetplanen för 2006 kommer den kommersiella risken för det utestående beloppet för de 10 nya medlemsstaterna att ha sjunkit till runt 480 miljoner euro. Det sista lånet till de 10 nya medlemsstaterna kommer att vara helt återbetalt 2021 (se även bilaga 4). Det är visserligen inte möjligt att avgöra hur troligt det är att betalningssvårigheter kommer att inträffa i samband med de enskilda lån som berörs, men det bör ändå påpekas att det inte har inträffat någon enda gång under rapporteringsperioden att garantifonden har aktiverats för att överta den kommersiella risken för ett lån. Med andra ord har gäldenärerna eller deras privata borgensmän hittills alltid klarat att betala ränta och amorteringar på sina respektive lån. 15

Denna analys av risktäckningen för garanterade EIB-lån till de 10 nya medlemsstaterna tyder därför på att det förefaller möjligt att avlägsna dessa lån från fonden i samband men anslutningen. Den återstående belastningen på EU:s budget förefaller ligga på en acceptabelt låg nivå. Vid tidpunkten för utvidgningen den 1 maj 2004 görs en speciell överföring från fonden till EU:s budget. Det belopp som överförs kommer att beräknas på grundval av utestående belopp för garanterade lån till de nya medlemsstaterna. Lånebeloppen kommer sedan att multipliceras med målsatsen på 9 %. Det belopp som således beräknas kommer sedan att överföras från fonden till EU:s budget. Det bör påpekas att ett beslut att överföra den kreditrisk för de 10 nya medlemsländerna som täcks av fonden direkt till EU:s budget kommer att utgöra ett prejudikat för framtida utvidgningar. Därför bör den risk som berör de tre ansökarländerna, Turkiet, Bulgarien och Rumänien, också nämnas. Det övergripande riskbeloppet för dessa tre länder per den 31 december 2002 var 2 457 miljoner euro. Inga kommersiella risker var knutna till lånen (se bilaga 7). 5. GARANTIFONDENS PARAMETRAR Garantifondens kapacitet att fånga upp de garanterade transaktioner som planeras och beräknas av kommissionen (makroekonomiskt stöd och Euratom) och EIB är en viktig indikator för bedömningen av hur väl anpassade fondens parametrar är. I tabell 7 nedan redovisas fondens kapacitet på grundval av beräkningarna av EU:s garanterade utlåning (makroekonomiskt stöd och Euratom) från maj 2003 och kommissionens förslag som läggs fram i översynen av EIB:s mandat för utlåning till tredje land 2000-2007. Beräkningen omfattar endast den period som återstår inom ramen för den befintliga budgetplanen, dvs. 2003-2006 utgör ett tak för EIB:s utlåning. Beloppet för EIB utgör ett tak men siffrorna för Euratom och makroekonomiskt stöd ger enbart en vägledning. Beslut om makroekonomiskt stöd fattas ad hoc, medan utvecklingen av den framtida Euratomutlåningen kommer att bero på dels vilken tillgänglig lånevolym som fastställs av rådet, dels i vilken takt godtagbara projekt läggs fram i syfte att förbättra säkerheten. 16

TABELL 7: Lånebelopp och lånegarantier att tillföra via garantireserven (i miljoner euro) 2003 2004 2005 2006 Förvänt. Förvänt. Förvänt. Förvänt. Förvänt. Förvänt. Förvänt. Förvänt. per den 26 Juni 2003 låne- anslag. låne- anslag. låne- anslag. låne- anslag. belopp belopp belopp belopp Reserven uppgår till 217 221 225 229 Total låne- och garantikapacitet min. 6 2411 2456 2500 2545 max. 7 3709 3778 3846 3915 1. GARANTIER FÖR EIB-LÅN 1 Beslutade transaktioner Allmänt lånemandat 2000-2007 3,015.00 176.38 2,953.00 172.75 3,148.00 184.16 3,249.00 190.07 Korrektion förväntad/verklig 2-525.00-30.71 Särskild återuppbyggnadsfacilitet för Turkiet 150.00 8.78 Korrektion förväntad/verklig 2-150.00-8.78 Särskild åtgärd ryska östersjökusten 40.00 3.60 60.00 5.40 Korrektion förväntad/verklig 2-25.00-2.25 Ytterligare EIB-transaktioner (med en garantitäckningsgrad på 65 %) 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 2. LÅN TILL MAKROEKONOMISKT STÖD delbelopp EIB 8 9 2,505.00 147.02 3,013.00 178.15 3,148.00 184.16 3,249.00 190.07 Möjliga transaktioner 3 250.00 22.50 250.00 22.50 250.00 22.50 Serbien och Montenegro 30.00 2.70 Moldavien -15.00-1.35 delbelopp MFA 15.00 1.35 250.00 22.50 250.00 22.50 250.00 22.50 3. EURATOMLÅN Preliminära beräkningar Ukraina 4 0.00 154.00 13.86 Rumänien 5 223.50 20.12 delbelopp Euratom 223.50 20.12 0.00 0.00 154.00 13.86 0.00 0.00 Utnyttjande av reserven (1+2+3) 2,743.50 168.48 3,263.00 200.65 3,552.00 220.52 3,499.00 212.57 Marginal inom reserven (efter det att medel avsatts för ovanstående lån) 48.52 20.35 4.46 16.46 Återstående låne- och garantikapacitet 100% min. 6 539.11 226.11 49.56 182.90 Återstående låne- och garantikapacitet 65% max. 7 829.40 347.85 76.24 281.39 1 De belopp som anges under det allmänna lånemandatet 2000-2007 inbegriper Kroatien och Förbundsrepubliken Jugoslavien samt den särskilda tullåtgärden som avser Turkiet 2 Korrektion av beräknade tillämpningsnivåer för avsättningarna 2002. 3 På grundval av gemenskapens prognoser 4 För Ukraina har 503 miljoner euro av de planerade 657 miljonerna för K2R4-projektet redan tillförts under tidigare år och 154 miljoner skall enligt plan tillföras 2005. För 2006 beror beloppet på inkomna ansökningar. 5 För Rumänien är det beräknade beloppet för Cernavoda 2-projektet fortfarande på förslagsstadiet i avvaktan på kommissionens beslut. 6 För makroekonomiskt stöd och Euratomlån. 7 För garantier för EIB-lån 8 Beloppet 2 505 miljoner euro inbegriper en korrektion för 2002 och återspeglar inte det belopp för nya EIB-lån som förväntas för 2003 (3 205 miljoner euro) som är den aggregerade summan av 3 015 +150 + 40 miljoner euro). 9 Inklusive Ryssland och de västra nya oberoende staterna I tabell 7 visas tydligt att fondens kapacitet räcker till för att fånga upp de utlåningstransaktioner som planeras och beräknas. Det bör dock påpekas att det återstående manöverutrymmet är relativt begränsat. För hela perioden 2004-2006 beräknas det sammanlagda utrymmet för ytterligare garanterade lån vara 459 miljoner euro när det gäller makroekonomiskt stöd och Euratom (vid en garantinivå på 100 %). 5.1 Målbeloppet och fondens kapacitet för garanterad utlåning Det tycks därför inte finnas något omedelbart behov att överväga förändringar av fondens parametrar, men kommissionen behåller ändå frågan i åtanke för att kunna reagera på det sätt som kan komma att visa sig nödvändigt i samband med oförutsedda framtida förändringar av kraven på utlåning och garantier. Kommissionen lade 1998 fram ett förslag (KOM(1998)168 slutlig 98/0117(CNS)) om att ändra fondens befintliga parametrar genom att sänka målbeloppet från 10 % till 8 % och inbetalningssatsen från 14 % till 6 %. Med hänvisning till den erfarenhet som samlats från garantifondens verksamhet vid den tidpunkten ansågs 8 % vara ett lämpligt förhållande mellan garantifondens medel och dess garantiåtaganden. Därutöver bedömdes det att det skulle räcka att göra inbetalningar till garantifonden motsvarande 6 % av varje transaktionsbelopp för att uppnå målbeloppet. Kommissionen föreslog därför rådet att fatta beslut om att ändra både målbeloppet och inbetalningssatsen. Rådet fastställde båda satserna till 9 %, dvs. nivåer som låg över dem som kommissionen hade föreslagit. Parallellt med detta fattade emellertid 17

budgetmyndigheten beslut om att sänka beloppet i garantireserven mer än proportionellt, från 356 miljoner euro till 200 miljoner euro för 1999. Denna anpassning ledde till att gränserna för gemenskapens utlåningskapacitet och kapacitet att ställa garantier sänktes ytterligare (13 % i fråga om makroekonomiskt stöd och Euratomtransaktioner). Den erfarenhet som har samlats sedan 1998 visar att en inbetalningssats på 9 % kan vara högre än vad som är nödvändigt för att klara fondens likviditetskrav, om den ränta som tjänas in på fondens investerade tillgångar tas med i beräkningen. Om en ökning av den årliga kapaciteten att ställa garantier skulle behövas, skulle detta därför relativt enkelt kunna uppnås genom en anpassning av inbetalningssatsen. En sådan åtgärd skulle öka den tillgängliga marginalen för nya lån utan att några ytterligare finansiella medel skulle behöva tillskjutas. En simulering av en minskning av inbetalningssatsen redovisas i bilagan för information. En minskning av inbetalningssatsen med 1 % skulle exempelvis ge utrymme för att finansiera 312 miljoner euro i ytterligare makroekonomiskt stöd eller i Euratomlåneinitiativ under perioden 2004-2006. En förändring av målnivån skulle däremot kräva en mer fullständig granskning av de underliggande lånen och garantierna. Det finns emellertid goda skäl att anta att målnivån är orimligt hög. För det första har fonden aktiverats ytterst sällan och den skulle behöva åberopas betydligt oftare för att detta skulle ha någon effekt på fondens likviditet. För det andra är den effektiva målnivån betydligt högre än 9 % eftersom målvolymen enligt förordningen inbegriper 100 % av utestående EIB-utlåning snarare än de totala utestående återstående belastningarna på EU:s budget (som enligt de flesta nuvarande mandat begränsas till 65 % av den totala volymen). 5.2 Regler och villkor för gemenskapens garantier till EIB Med tanke på det låga antalet betalningsförsummelser och den extra säkerhet som tredjepartsgarantierna utgör, förefaller det även extremt försiktigt att upprätthålla en täckningsgrad på 65 % på EIB:s låneportfölj. De risker som sammanhänger med EIB:s garanterade lån kommer dock i viss mån att påverkas av förskjutningen från de länder som berörs av utvidgningen till andra länder med högre kreditrisk. Dessutom kommer den årliga risktäckningsgraden att försämras under perioden 2003-2006, vilket visas i tabell 5 (som illustrerar den värsta tänkbara utvecklingen). Mot denna bakgrund förefaller det inte lämpligt att i detta skede föreslå någon ändring av täckningsgraden. Detta kommer dock att behöva tas upp till förnyad grundlig prövning när nuvarande mandat löper ut och beslut fattas om vad som skall gälla för den nya budgetplanen. 18

6. TEKNISKA FÖRBÄTTRINGAR Inbetalningarna till EIB-garanterade lån som grundas på EIB:s beräkningar i början av varje år har, som visas i bilaga 8, alltid överskridit de faktiskt utanordnade lånen enligt vad som registrerats i slutet av respektive år. Detta leder till att marginalerna pressas onödigt hårt och att det finns risk för att kraven på medel till fonden i början av varje år förefaller orimligt höga. För att undvika detta problem överväger kommissionen möjligheten att ändra tidpunkten för inbetalningar till EIB-lån. Enligt denna princip skulle EIB i början av varje år lägga fram en preliminär beräkning för hela året och en mer exakt beräkning för de första 6 eller 7 månaderna. På grundval av denna sistnämnda beräkning skulle en första inbetalning till garantifonden ske vid början av varje år, i linje med det nuvarande förfarandet. Fram emot mitten av varje år skulle EIB tillhandahålla de senaste tillgängliga uppgifterna om de faktiska utanordnandena av lån för året och en uppdaterad beräkning för återstoden av året. På grundval av denna information skulle en andra inbetalning äga rum för det andra halvåret. De behöriga tjänstegrenarna inom kommissionen skulle samtidigt samla in uppdaterade uppgifter om beslut om och utanordnanden av lån till makroekonomiskt stöd och Euratomlån för återstoden av året (på grundval av faktiska beslut och utanordnanden och en förbättrad prognos). Sannolikheten för konflikter om användningen av reserven borde med detta tillvägagångssätt bli mycket lägre än med det nuvarande systemet, eftersom de nuvarande överskattningarna skulle bli mindre vanligt förekommande. Prognoser för en kortare tidsrymd tenderar oftare att vara korrekta. Om denna analys bekräftas genom kommande diskussioner med EIB, avser kommissionen att genomföra denna tekniska förändring från och med 2004. 19

BILAGOR Bilaga 1: Fördelning av utestående belopp per land enligt risktäckning (per den 31 december 2002). Bilaga 2: Utestående belopp inom ramen för EIB-garanterade lån med avbetalning under perioden 2003-2006. Bilaga 3: Fondens utveckling under perioden 2002-2006 på grundval av nuvarande parametrar. Bilaga 4: Utestående belopp inom ramen för EIB-garanterade lån till de tio nya medlemsstaterna. Bilaga 5: Teoretiska antaganden på grundval av nuvarande parametrar för inbetalningssatser och garantinivåer. Bilaga 6: Användning av reserven inom ramen för budgetplanen 2000-2006. Bilaga 7: Fördelning av utestående belopp per land (Bulgarien, Rumänien och Turkiet) enligt risktäckning (per den 31 december 2002). Bilaga 8: Uppgifter om skillnader mellan EIB:s prognoser och utanordnade lån. Bilaga 9: Betalningsströmmar från och till garantifonden. 20

BILAGA 1: Fördelning av utestående belopp för EIB-lån per land enligt risktäckning per den 31 december 2002 (i euro) Icke-kommersiell risk Land Riskdelning 1 Offentliga garantier 2 Återstående kommerisiell risk 3 Totalt 1+2+3 % av lån utan kommersiell risk % av lån med kommersiell risk 1 2 3 4 5 6 CYPERN 0 148.799.268 0 148.799.268 100% 0% ESTLAND 0 31.441.202 5.423.770 36.864.972 85% 15% UNGERN 21.590.527 293.136.045 240.484.166 555.210.738 57% 43% LETTLAND 0 48.066.865 6.714.852 54.781.717 88% 12% LITAUEN 10.489.177 140.560.853 0 151.050.030 100% 0% MALTA 0 10.604.481 0 10.604.481 100% 0% POLEN 28.142.916 802.429.029 273.787.406 1.104.359.351 75% 25% SLOVAKIEN 399.975.877 460.906.563 86.631.317 947.513.757 91% 9% TJECKIEN 0 802.345.857 240.644.054 1.042.989.911 77% 23% SLOVENIEN 111.890.900 200.656.589 0 312.547.489 100% 0% Delbelopp 572.089.397 2.938.946.752 853.685.565 4.364.721.714 86% 14% Totalt 3.511.036.149 1 llån enligt riskdelningssystemet: enligt detta system täcker EIB de kommersiella riskerna och gemenskapen endast de politiska riskerna. 2 Lån utan riskdelning men med en tredjepartsgaranti från en offentlig myndighet: tack vare garantins självständiga natur begränsas den återstående risken för gemenskapens budget till den politiska risken. 3 Lån utan riskdelning men med en tredjepartsgaranti från en privat källa (finansinstitut, företag etc.) 21

BILAGA 2 Utestående belopp inom ramen för garanterade EIB-lån till de tio nya m edlem sstaterna Land Utanordnade lån - avskrivningar Utestående belopp Amorteringar Utestående belopp Amorteringar Teoretiska utestående belopp* Återbetalning till garantifonden Amorteringar Utestående belopp Amorteringar Utestående belopp 31.12.2002 2.003 31.12.2003 2.004 per den 1 maj 2004 * * 2.005 31.12.2005 2.006 31.12.2006 1 2 3 4=2-3 5 6=4-5 7 =6 * 9% 8 9=7-8 10 11=9-10 UNGERN 40.000.000 40.000.000 0 40.000.000 0 40.000.000 3.600.000 0 40.000.000 0 40.000.000 85.200.000 81.590.527 6.296.983 75.293.544 6.296.983 73.194.550 6.587.510 6.296.983 62.699.578 6.296.983 56.402.595 797.500.199 433.620.211 84.531.386 349.088.825 112.790.300 311.492.058 28.034.285 50.843.038 185.455.487 40.717.004 144.738.483 delbelopp 922.700.199 555.210.738 90.828.369 464.382.369 119.087.283 424.686.608 38.221.795 57.140.021 288.155.065 47.013.987 241.141.078 LITAUEN 60.000.000 7.700.000 0 7.700.000 0 7.700.000 693.000 0 7.700.000 256.666 7.443.334 131.000.000 69.194.743 3.621.126 65.573.617 5.744.417 63.658.811 5.729.293 6.344.417 53.484.783 6.344.417 47.140.366 101.000.000 74.155.288 7.101.474 67.053.814 7.101.474 64.686.656 5.821.799 7.101.474 52.850.866 7.101.474 45.749.392 delbelopp 292.000.000 151.050.030 10.722.600 140.327.430 12.845.891 136.045.467 12.244.092 13.445.891 114.035.648 13.702.557 100.333.091 SLOVENIEN 35.000.000 35.000.000 0 35.000.000 4.666.666 33.444.445 3.010.000 4.666.666 25.666.668 4.666.666 21.000.002 110.000.000 76.890.900 18.571.700 58.319.200 18.571.700 52.128.634 4.691.577 7.215.000 32.532.500 7.215.000 25.317.500 341.845.412 200.656.589 25.772.717 174.883.872 24.299.688 166.783.976 15.010.558 20.679.201 129.904.983 21.513.767 108.391.216 delbelopp 486.845.412 312.547.489 44.344.417 268.203.072 47.538.054 252.357.054 22.712.135 32.560.867 188.104.151 33.395.433 154.708.718 SLOVAKIEN 288.944.299 179.244.826 0 179.244.826 0 179.244.826 16.132.034 500.000 178.744.826 164.244.825 14.500.001 594.531.962 578.567.051 35.270.791 543.296.260 49.183.094 526.901.895 47.421.171 107.769.372 386.343.794 60.487.195 325.856.599 338.019.291 189.701.880 30.434.202 159.267.678 30.777.059 149.008.658 13.410.779 29.627.546 98.863.073 29.204.458 69.658.615 delbelopp 1.221.495.552 947.513.757 65.704.993 881.808.764 79.960.153 855.155.379 76.963.984 137.896.918 663.951.693 253.936.478 410.015.215 CYPERN 60.000.000 44.506.715 3.193.577 41.313.138 3.344.047 40.198.456 3.617.861 3.502.102 34.466.989 3.666.249 30.800.740 173.806.000 104.292.552 12.302.565 91.989.987 11.315.943 88.218.006 7.939.621 11.926.408 68.747.636 12.572.228 56.175.408 delbelopp 233.806.000 148.799.267 15.496.142 133.303.125 14.659.990 128.416.462 11.557.482 15.428.510 103.214.625 16.238.477 86.976.148 TJECKIEN 440.000.000 413.174.719 14.310.468 398.864.251 24.891.551 390.567.068 35.151.036 24.891.551 349.081.149 24.891.551 324.189.598 726.508.379 629.815.191 53.354.441 576.460.750 53.354.441 558.675.936 50.280.834 66.021.889 457.084.420 53.354.441 403.729.979 delbelopp 1.166.508.379 1.042.989.910 67.664.909 975.325.001 78.245.992 949.243.004 85.431.870 90.913.440 806.165.569 78.245.992 727.919.577 ESTLAND 20.000.000 9.500.000 1.000.000 8.500.000 1.000.000 8.166.667 735.000 1.000.000 6.500.000 1.000.000 5.500.000 41.000.000 27.364.972 3.513.950 23.851.022 3.513.950 22.679.706 2.041.174 3.513.950 16.823.122 3.513.950 13.309.172 delbelopp 61.000.000 36.864.972 4.513.950 32.351.022 4.513.950 30.846.372 2.776.174 4.513.950 23.323.122 4.513.950 18.809.172 LETTLAND 82.000.000 35.606.274 2.434.563 33.171.711 3.974.296 31.846.946 2.866.225 3.974.296 25.223.119 3.974.296 21.248.823 26.000.000 19.175.443 1.420.403 17.755.040 1.420.403 17.281.572 1.555.341 1.420.403 14.914.234 1.420.403 13.493.831 delbelopp 108.000.000 54.781.717 3.854.966 50.926.751 5.394.699 49.128.518 4.421.567 5.394.699 40.137.353 5.394.699 34.742.654 POLEN 465.000.000 293.142.916 9.213.305 283.929.611 21.596.750 276.730.694 24.905.762 21.085.458 241.247.403 21.085.458 220.161.945 1.336.649.987 811.216.435 75.498.900 735.717.535 114.900.364 697.417.414 62.767.567 81.534.832 539.282.339 81.324.775 457.957.564 delbelopp 1.801.649.987 1.104.359.351 84.712.205 1.019.647.146 136.497.114 974.148.108 87.673.330 102.620.290 780.529.742 102.410.233 678.119.509 MALTA 51.864.341 10.604.481 1.954.964 8.649.517 2.083.675 7.954.959 715.946 1.481.939 5.083.903 805.195 4.278.708 6.345.869.870 4.364.721.714 389.797.515 3.974.924.199 500.826.801 3.807.981.932 342.718.374 461.396.525 3.012.700.873 555.657.001 2.457.043.872 * Tidsproportionellt (fram till den 1 maj 2004) av den totala amorteringen för 2004 / * * med nuvarande målsats OBS: Ingen utbetalning av EIB-lån med EU-garanti är prognostiserad i de tio länderna 22