FUNKTIONSHINDERRÅDET I KALMAR LÄN MINNESANTECKNINGAR 2014-10-29 Anteckningar från överläggningar och dialog mellan presidierna för funktionshinderråden i länets kommuner och presidiet för Funktionshinderrådet i Kalmar län Dag: Onsdagen den 29 oktober 2014 Tid: Kl 09.00 16.00 Plats: Tema: Närvarande: Se bilaga 1 Blå jungfrun, Oskarshamns sjukhus Uppföljning av arbetet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 1. Inledning och välkommen Gunilla Johansson, ordförande i Funktionshinderrådet i Kalmar län, inledde med att hälsa samtliga närvarande välkomna till rubricerat möte. Härefter gav hon en kort återblick kring tidigare träffar och redovisade dagens program. Barbro Eldhagen redovisade kort det arbete kring FN-konventionen som pågår inom funktionshinderrörelsen i Kalmar län. Slutligen genomfördes en presentationsrunda. 2. Information från Myndigheten för delaktighet (MFD) Magnus Lagercrantz, utredare vid Myndigheten för delaktighet, inledde med att informera om myndighetens organisation, uppdrag m m. Vidare vad som pågår vad gäller arbetet med FN-konventionen och läget i Sverige 2014. Till sin hjälp hade han ett bildspel vilket överenskoms skulle biläggas minnesanteckningarna. BILAGA 2 Härefter redovisade han kort resultatet av den enkät som gått ut till landets kommuner för att följa upp arbetet med konventionen i landet. Man är inte helt nöjda med svarsfrekvensen och har en målsättning att höja denna. Han visade också en sida på internet där man kan se hur det ser ut i de olika kommunerna www.kollalaget.mfd.se. Slutligen redovisade Magnus vad som kommer att hända framåt inom MFD. Kommunerna hade i inbjudan till denna dag fått uppdraget att ta fram önskemål att redovisa till Myndigheten för delaktighet. De önskemål som framkom var: Att det vore bra med olika checklistor på myndighetens hemsida som en hjälp till kommunerna i olika situationer. Magnus meddelade att några sådana redan finns på hemsidan. Att MFD skulle ge ut ett nyhetsbrev om vad som händer inom myndigheten och i landet. Att publicera litteraturtips inom olika områden på myndighetens hemsida.
Att i alla situationer vara tydliga med att MFD är en statlig myndighet. Detta för att ge kraft åt skrivelser m m från myndigheten. Frågor ställdes och besvarades. Gunilla Johansson tackade Magnus Lagercrantz för en intressant genomgång. 3. Redovisning av kommunernas arbete med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ordet överlämnades till representanterna för länets kommuner för en kort redovisning av hur man jobbar men konventionen, hur långt man kommit etc. Av redovisningen framgick i korthet följande: Emmaboda Arbete pågår med att implementera konventionen inom kommunens verksamheter. Arbete pågår också med att stärka och förbättra det befintliga Funktionshinderrådet. Intentioner finns att förbättra tillgängligheten inom centralorten. Hultsfred Man har en ny funktionshinderpolicy. Det finns goda kunskaper om funktionshinder inom kommunen. Samarbetet med de kommunala förvaltningarna är bra förutom vad gäller ritningsgranskning. Kommunen har en tillgänglig hemsida. Funktionshinderrådet träffas 4 gånger per år. Rådet har en årlig värdförening som håller i ett öppet möte under året. Högsby Man har åtgärdat många tillgänglighetsbrister. Nytt reglemente för Funktionshinderrådet på gång. Rådet har en hög medelålder varför man skall bilda ett råd inom grundskolan som en motvikt. En av kommunens idrottsföreningar har tillskapat en tillgänglig idrottsplats. Man planerar en träff med kommunarkitekten. Man anser att kommuner måste föregå med gott exempel och anställa människor med olika funktionsnedsättningar. Kalmar Man har ett Tillgänglighetsråd men arbetsformerna i detta behöver ses över. Det finns ett funktionshinderpolitiskt program som behöver revideras. Stor aktivitet med bl a tillgängligheten. Dock har Tillgänglighetssamordnaren gått i pension och inte ersatts. Man arbetade tidigt med konventionen men den är inte implementerad överallt. Mönsterås Rådet möts 4 gånger per år. Man har också en s k tillgänglighetsgrupp. Det finns en handlingsplan. Revidering av denna är begärd.
Stort arbete med enkelt avhjälpta hinder som idag ingår i den löpande verksamheten. Man arbetar även med större tillgänglighetsåtgärder. Mörbylånga Det lokala rådet heter numera Tillgänglighetsrådet. Man håller på med rekrytering av en ny tillgänglighetssamordnare. Förvaltningscheferna bjuds in till rådets möten. Kommunen har ett tillgänglighetspris men nomineringarna är få. Implementering av FN-konventionen pågår. Man har en tillgänglighetsplan som bygger på standardreglerna. Nybro Det finns ett funktionshinderpolitiskt program för perioden 2012-2015. Detta arbetas med men det finns brister i uppföljningen. Har en som grundregel att all dokumentation skall vara lättläst och i övrigt tillgänglig. Ritningsgranskningsarbetet fungerar inte i dagsläget. Funktionshinderfrågorna inarbetas i det mesta. Oskarshamn Nytt program för perioden 2015-2019 med koppling till FN-konventionen är ute på remiss. Annette Tonelid redovisade arbete med att ta fram programmet. BILAGA 3 Uppdrag till nämnderna att ta fram handlingsplaner. Årlig rapportering till Kommunstyrelsen. Västervik Program finns från 2012. Inventering av tillgängligheten i flerbostadshus pågår vilket man fått bidrag till. Man har genomfört en temadag om elöverkänslighet. Det finns funderingar om ett elsanerat rum i kommunhuset. Kommunen har ett gott samarbete med funktionshinderrörelsen i tillgänglighetsfrågor. Efterlyser utbildning i ritningsgranskning. Landstinget Finns ett program som gäller t o m 2015. Arbete med nästa program är påbörjat. Funderingar finns om att lägga in detta i Landstingsplanen istället för att ha ett separat dokument. Detta skulle då kompletteras med en strategi. Funktionshinderrådet gör årlig uppföljning av arbetet med funktionshinderfrågorna via förvaltningarnas verksamhetsrapporter. Implementering av FN-konventionen i verksamheterna pågår. 4. Reflektioner kring kommunernas redovisningar Magnus Lagercrantz från Myndigheten för delaktighet gav följande reflektioner över redovisningarna: Det är bra att lägga uppsatta mål och ansvaret för åtgärder på förvaltningsnivå.
Statliga myndigheter måste föregå med gott exempel vad gäller arbetet med funktionshinderfrågorna och implementeringen av FN-konventionen. Gunilla Johansson talade kring rådens roll med Funktionshinderrådet i Kalmar län som exempel. Slutligen tog Magnus Lagercrantz upp begreppet hållbar utveckling och menade att det som är bra för människor med funktionsnedsättning är bra för alla. 5. Information om den nya patientlagen Gunilla Johansson gav en kort information om lagen med hjälp av ett bildspel. BILAGA 4 6. information om tillgänglighetsdatabasen www.t-d.se Jonas Lundgren, Landstinget, gav en kort information om rubricerad databas som tagits fram inom Västra götalandsregionen. Denna är avsedd att till slut täcka hela landet. Även vissa platser utomlands finns inlagda. Det är meningen att man på det lokala planet ska göra inventeringar och redovisa tillgängligheten i denna databas. Sidan på internet är skapad på ett sätt som gör den tillgänglig för de flesta. Som ett tips nämndes att på vissa platser har man engagerat studenter att göra inventering och registrering i databasen. De som vill veta mer uppmanades att ta kontakt med Västra götalandsregionen. 6. Hur går vi vidare? Gunilla Johansson föreslog att detta arbete kopplas till Primärkommunala nämnden inom Regionförbundet. Synpunkter från de närvarande lämnades. Det framkom också förslag om en bredare temadag för politiker, tjänstemän, organisationsrepresentanter och allmänhet. Vidare framkom önskemål om fortsatta presidieträffar. 7. Avslutning Gunilla Johansson tackade för givande diskussioner och dialog samt avslutade mötet. Hon riktade vidare ett särskilt tack till Barbro Eldhagen. Dagen avslutades med visning av Landstingets film Vi möter människor varje dag som också finns på Youtube www.youtube.com. Gunilla informerade också kring filmen. Vid anteckningarna Jonas Lundgren Sekreterare i Funktionshinderrådet i Kalmar län
Bilaga 1 DELTAGARFÖRTECKNING Namn Kommun e d E-post Gunilla Aronsson Hultsfred gunilla.banarp@telia.com Diana Bergeskans Högsby diana.bergeskans@hogsby.se Rune Carlsson Mönsterås rune.carlsson@telia.com Elisabeth Cima Kvarneke Mörbylånga elisabeth.kvarneke@telia.com Eskil Edlund Oskarshamn eskil_edlund@hotmail.com Krister Ekström Kalmar/FRKL* krister.h.ekstrom@telia.com Barbro Eldhagen FRKL* barbro.eldhagen@gmail.com Britt Falk Oskarshamn brittfalk@live.se Gunilla Johansson Landstinget gunilla.johansson2@ltkalmar.se Nils-Eric Karlsson Nybro karlsson.048116240@telia.com Magnus Lagercrantz MFD magnus.lagrcrantz@mfd.se Jonas Lundgren Landstinget jonas.lundgren@ltkalmar.se Johan Sandell Hultsfred johan.sandell@hultsfred.se Iréne Sjödahl Nybro irene.sjodahl@nybro.se Renée Solstad Mönsterås r_solstad@hotmail.com Hans Tedesjö Västervik hans.tedesjo@telia.com Annette Tonelid Oskarshamn annette.tonelid@oskarshamn.se Ulrika Wågerud Oskarshamn 0491.83492@telia.com *) Funktionshinderrådet i Kalmar län
Lite upplägg Bilaga 2 MFD Lite aktuellt kring CRPD Läget i politiken Kolla läget MFD:s uppföljning av kommunerna Diskussion Vad behöver kommunerna från MFD? 1
Kort om Myndigheten för delaktighet 1 maj 2014 bildades MFD Handisam och delar av HI slogs ihop Sitter i Sundbyberg och har idag ca 50 medarbetare Myndigheten för delaktighet är en expertmyndighet inom funktionshindersområdet. Vi följer och stödjer utvecklingen. Vårt arbete ökar möjligheterna för alla, oavsett funktionsförmåga, att vara fullt delaktiga i samhället. 2
Aktuellt kring arbetet med konventionen Ratificerad 2008 gäller sedan 2009. Strategin för funktionshinderspolitiken på sätt och vis planen för konventionen. Egentligen kring implementering är det nästan jag som ska fråga er. Men jag återkommer senare lite senare till resultat som rör konventionen. 3
Förhöret Sveriges första rapport till FN 2011. Funktionshindersrörelsens skuggrapport. I mars 2014 Sverige till förhör. Från förhöret kom sedan FN:s rekommendationer. Regeringen aviserar i BP:n att man ska sprida rekommendationerna. 4
FN:s rekommendationer Sverige får en del beröm. ex för att teckenspråket har en stark ställning. För att skolan till stor del är inkluderande. För att det finns 22 stycken myndigheter med särskilt ansvar. För nya diskrimineringslagen. Men också en del areas of concern and recommendations o o o CRPD som svensk lag. Nya diskrimineringslagens begränsningar. Att regler kring fysisk tillgänglighet inte följs. o o o o o o Att offentlig upphandling inte används till fullo för att säkra tillgänglighet. Oro kring barn med funktionsnedsättning och våld Neddragningar kring personlig assistans Att det fortfarande är för låg sysselsättningsgrad bland personer med funktionsnedsättning Att uppföljningen av kommuner är frivillig Att skolor kan vägra vissa elever 5
Hur är läget i Sverige 2014? 6
Oroande på Arbetsmarknaden? Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning ökar. Från 50% år 2008 till 55% år 2013. Men det är fortfarande stora skillnader då motsvarande andel bland övriga är 79%! Och mer än var fjärde, 28%, av inskrivna på Arbetsförmedlingen har en funktionsnedsättning. När jag skulle få en praktikplats så berättades det om mina svårigheter då var de plötsligt inte intresserade längre och ville inte ha någon med problem. 7
Hur är läget i skolan? Stora brister i det särskilda stödet. Ex 47% av de granskade skolorna brister i att ge eleverna det stöd de har rätt till. 16% av elever med funktionsnedsättning har blivit mobbade jämfört med 6 % bland övriga elever. Vuxenutbildningen ser mer lovande ut. Ex studerar studenter med funktionsnedsättning lika ofta på heltid. Fler i kontakt med samordnarna. Jag lär mig mycket bättre när jag gör saker och får vara aktiv själv. Men det är inga ämnen som funkar så men än gympan och det är det jag också är bäst på 8
Kultur och idrott både positivt och negativt Krav i bidragsgivningen ger resultat. Samtliga kulturinstitutioner som får bidrag av kulturrådet har en handlingsplan för tillgänglighet. Teknikutvecklingen viktig inom kulturen. Ex en tredubbling på ett år av textade visningar på bio. 20% bland personer med funktionsnedsättning motionerar inte alls. Jämfört med 12% i övriga befolkning. Bland de med synnedsättning är det 25% och bland de med nedsatt rörelseförmåga 41%. 9
Fysisk tillgänglighet på tvären Brister i den fysiska tillgängligheten syns inom alla områdena. Ex. 39 % av deltagarna i Rivkraft upplever ofta eller alltid att de hindras pga brister i tillgängligheten vid kulturella aktiviteter. 72% av vallokalerna har dörröppnare eller uppställd dörr, 13% hade inget och ej relevant 25%. Låg röstningsskärm fanns i 88% av de inventerade lokalerna. 10
Lågt tempo på transportområdet 35 stycken busshållplatser åtgärdade. Men ca 1300 återstår till 2021. Något fler fordon tillgängliga än förra året. Ex. Ökning från 67% till 72% fordon med audiovisuellt hållplatsutrop. 90% av fordonen har rullstolsplats nu en ökning med 22 % på ett år! Positivt att alla kollektivtrafikmyndigheterna ställer krav på tillgänglighet vid upphandling av bussar. 11
Folkhälsan fortsatt mycket sämre Fortfarande tio gånger vanligare att personer med funktionsnedsättning upplever sin hälsa som dålig jämfört med övriga. Detta är samma läge som 2008. Personer med funktionsnedsättning har fortsatt sämre ekonomi, motionerar mycket mindre och har mindre sociala kontakter än övriga. På sätt och vis resultatet av bristande delaktighet inom andra områden. 12
Kommunernas arbete! Absolut närmast medborgarna på många områden. MFD:s uppföljning Kolla läget första gången 2014. Arbetsmarknad Utbildning grundskola Fysisk tillgänglighet Kultur Idrott Transport- Regionala kollektivtrafikmyndigheterna 13
Om uppföljningen Resultatet i Hur är läget och på egen webbplats. Syfte: Att få fram uppföljning och att kunna utgöra ett verktyg för kommunerna i arbetet. I detta arbete har FN:s Högkommissarie för mänskliga rättigheters (OHCHR) indikatorstruktur för uppföljning av mänskliga rättigheter på nationell nivå använts. Följer främst struktur och process. Svarsfrekvenser Arbetsmarknad 59% Fysisk tillgänglighet 59% Idrott 65% Kultur 65% Utbildning 53% 14
Hur är läget i kommunerna? Självklart stor variation mellan olika kommuner och områden. Arbetsmarknad- 43% av de svarande kommunerna säkerställer tillgängligheten vid anställningsintervjuer. 8 av 10 använder digitala ansökningsformulär, 1 av 10 har säkerställt att samma formulär är fullt tillgängliga. Tre av fyra kommuner genomför riktade projekt för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. 15
Kultur och idrott 16% har mätbara mål för att öka tillgängligheten och delaktigheten till idrotten. 36% har strategier i styrdokumenten för området för att öka tillgängligheten och delaktigheten till idrotten. 52% anger att biblioteken är fullt fysiskt tillgängliga och 42% i stor utsträckning. Hälften av kommunerna ställer inga krav på tillgänglighet och delaktighet i bidragsgivning. Däremot delar fyra av tio ut extra medel. 16
Skolan 24% av kommunerna har mätbara mål för att öka tillgängligheten och delaktigheten i grundskolan. 61% har avsatt medel för att förbättra den fysiska tillgängligheten i skolorna. 65% har styrdokument som innehåller strategier för ökad tillgänglighet och delaktighet för elever med olika funktionsnedsättningar. 73% arbetar för att det systematiska kvalitetsarbetet i skolorna ska inkludera ett funktionshindersperspektiv. 17
Fysisk tillgänglighet Fyra av tio kommuner har mätbara mål för att öka den fysisk tillgängligheten. Sex av tio har en handlingsplan som redogör för vilka aktiviteter som ska genomföras. 46% har en formaliserad struktur för samverkan mellan kommunens förvaltningar i arbetet med den fysisks tillgängligheten. 11% genomför inte tillsyn utifrån planoch bygglagen. 89% genomför inventeringar av den fysiska tillgängligheten. 77% gör det på allmänna platser och 76% gör det i kommunens egna verksamheter, 60% gör det i publika lokaler. 18
Konventionen De kommuner som arbetar med konventionen och/eller som har mål generellt gör mer åtgärder och insatser. Ett ex på resultat. De kommuner som använder FN-konventionen i arbetet har i snitt betydligt högre meritvärden bland alla elever i årskurs 9 och det är betydligt lägre andel elever som inte uppnår utbildningsmålen. Många använder konventionen: Arbetsmarknad 60% Fysisk tillgänglighet 68% Idrott 64% Kultur 70% Utbildning 75% 19
Samråd med funktionshindersrörelsen Central rättighetsfråga i CRPD Det är vanligast att kommuner samråder inom områdena kultur, fysisk tillgänglighet och idrott, där bedriver ungefär hälften av kommunerna samråd. Däremot är det mindre vanligt inom utbildningsområdet och även för arbetsmarknadsfrågor där endast 15 procent av kommunerna samråder med funktionshindersorganisationer. 20
Själva siten 21
Vad händer framåt? Enkäterna behöver utvecklas och ska revideras utifrån lärdomar från år 1. Workshop den 24/11. I februari 2015 kommer enkäterna igen. Arbetar för och hoppas på ökad svarsfrekvens. Presentationen ska utvecklas. Ex möjlighet att filtrera på kommuntyp. Målet att vi har en bra uppföljning som är användbart för kommunerna i arbetet med att göra samhället mer tillgängligt och för att öka delaktigheten för alla. 22
Tack! Frågor? Igenkänning i resultaten? Vad behöver kommunerna från oss på MFD? Magnus.lagercrantz@mfd.se 23
Förslag till remissutgåva handikappolitiskt program Processen Uppbyggnad och innehåll Snackisar Jämförelse med nuvarande program Bilaga 3 Frågor
Programmets uppbyggnad Bakgrund Programbeskrivning Mål med programmet Syfte med programmet Vem ansvarar för vad Hur är läget Viktiga begrepp Fakta Programområden Områden under programperioden Oskarshamns strävan Koppling FN-konventionen Handlingsplaner utifrån programområden Bilagor FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning FN:s barnkonvention Nationella mål för funktionshinderspolitiken Oskarshamns kommuns vision och övergripande mål
Bakgrund Programbeskrivning Styrande och vägledande Områden särskilt viktiga delta på lika villkor Områden kommun kan påverka/besluta om Komplement till lagar och styrdokument Mål med programmet Handlingsplaner ska tas fram, genomföras och följas upp Syfte med programmet Förbättra förutsättningarna för delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Vidareutveckla tillgänglighetsarbetet i det dagliga arbetet Bidra till vision och mål om hög livskvalitet Öka kunskaperna om konventionen Öka kunskaperna om funktionsnedsättning och funktionshinder
Vem ansvarar för vad Kommunfullmäktige Fastställer programmet Få återrapportering av programmet efter programperiodens slut Kommunstyrelsen Följer upp och utvärderar programmet Få årlig rapport av handlingsplaner Revidera programmet inför kommande programperiod Nämnderna Senast 2015-09-30 besluta om handlingsplaner Handlingsplanerna lyfts årligen med kommunala rådet för funktionshindrade
Programområde Fysisk tillgänglighet Information och kommunikation Bemötande Oskarshamns kommun strävar efter att: Alla kan förflytta sig, vistas i och använda inne- och utemiljöer i vår kommun Alla kan få information och kommunicera utifrån sina förutsättningar Alla bemöts med kunskap och respekt och är delaktiga i frågor som gäller en själv Öka kunskaperna om funktionsnedsättningar och funktionshinder Artiklar i FNkonventionen 9, 19, 20, 29, 30 9, 17,21, 29, 30 8, 17, 19, 21, 29, 30
Hälsa Programområde Oskarshamns kommun strävar efter att: Artiklar i FNkonventionen 5, 6, 7, 19, 25, 26, 27, 28, 30 Utbildning Alla kan delta i utbildningar som kommunen erbjuder 7, 8, 9, 24 Arbete och sysselsättning Skapa förutsättningar till meningsfullt arbete och sysselsättning 19, 27, 28 Boende Tillgängligheten ökar successivt i alla bostäder 17, 22, 23, 28 Kultur och fritid Alla kan delta i och tillgodogöra sig kultur- och fritidsaktiviteter 19, 20, 28, 29, 30
Snackisar Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Program om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Program för personer med funktionsnedsättning 2015 2019 Artiklar som inte är med
10 Rätten till liv Artiklar som inte berörs i programmet 11 Risksituationer och nödlägen 12 Likhet inför lagen 13 Tillgång till rättssystemet 14 Frihet och personlig säkerhet 15 Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning 16 Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp 18 Rätt till fri rörlighet och till ett medborgarskap
Jämförelse Handikappolitiskt program 2007 2010 (gäller fortfarande) FN:s 22 standarregler Inriktningsmål varje regel Sammanlagt 58 inriktningsmål Program för personer med funktionsnedsättning 2015-2019 8 områden särskilt viktiga delta på lika villkor Kopplat flera artiklar till varje område FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (50 artiklar) 1 mål
Kommunstyrelsen beslut 21 oktober Förslag till nytt program skickas på remiss till nämnderna, Oskarshamns Hamn AB, Byggebo, Stiftelsen Forum, Oskarshamns Handikappkommitté och RSMH Remissen ska vara besvarad senast 5 januari 2015
Nya Patientlagen Bilaga 4
Nya lagar ersätter Hälso- och sjukvårdslagen 1. Patientlagen Reglerar vad som gäller ur ett patientperspektiv Beslutad i riksdagen sommaren 2014. Träder ikraft 1 januari 2015. 2. Lag om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet Reglerar hur landstingen ska organisera verksamheten för att leva upp till kraven i Patientlagen. Socialdepartementet bereder. Oklart när den träder i kraft. Hälso- och sjukvårdslagen upphör när Organisationslagen träder i kraft.
Syftet med ny patientlag Stärka och tydliggöra patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Patientlagens kapitelindelning 1. Inledande bestämmelser 2. Tillgänglighet 3. Information 4. Samtycke 5. Delaktighet 6. Fast vårdkontakt och individuell planering 7. Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel 8. Ny medicinsk bedömning 9. Val av utförare 10. Personuppgifter och intyg 11. Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet
Nyheter i patientlagen jämfört med HSL 1. Förtydligat krav på information 2. Möjlighet att välja utförare i andra landsting
Förtydligat krav på information 1. Patienten ska få information om: Sitt hälsotillstånd De metoder som finns för undersökning, vård och behandling De hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning Vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård Det förväntade vård- och behandlingsförloppet, Väsentliga risker för komplikationer och biverkningar Eftervård Metoder för att förebygga sjukdom eller skada
Förtydligat krav på information 2. Patienten ska få information om: Möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård Möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt Vårdgarantin Möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz
Möjlighet att välja utförare i annat landsting Valmöjligheten gäller öppenvård i andra landsting Patienten omfattas inte av vårdlandstingets vårdgaranti Följa hemlandstingets remisskrav I övrigt samma villkor som vårdlandstingets egna invånare Lista sig i andra landsting Få ny medicinsk bedömning Välja samtliga behandlingsalternativ i öppen vård Välja fast läkar- och vårdkontakt