Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft slutbetänkande från Ansvarskommittén Föredrag av Björn Sundström 1
Vad är problemet nu och framöver? Demografin Minskande andel i arbetskraften Ökande behov av välfärdstjänster Teknisk och ekonomisk utveckling Större möjligheter att bota/lindra allt fler sjukdomar Högre efterfrågan på välfärdstjänster Allt mer sammansatta behov/önskemål från medborgarna Skillnader finns i kommunernas/landstingens välfärdsproduktion Initiativen från nationell nivå är för många, för sektorsorienterade och för okoordinerade Ansvaret för att skapa goda tillväxtbetingelser är splittrat staten har övergivit länen för länge sedan 2
Den demografiska utmaningen i det kommunala uppdraget
Förändring av antalet personer i olika åldrar 800 000 1980-2005 2005-2030 700 000 600 000 Förändringar i antalet inv 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0-100 000 0-19 20-24 25-54 55-64 65-100+ 80-100+
Kommunal styckkostnad, 2003 300 000 250 000 Kommunal grundkostnad Äldreomsorg Övriga kostnader Barnomsorg och skola Kostnad per person 200 000 150 000 100 000 50 000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Ålder
Genomsnittlig kostnad per person inom äldreomsorgen Ålder Kvinnor Män 65-74 10 700 10 200 75-79 36 700 27 900 80-84 81 400 56 000 85-89 165 400 115 700 90+ 304 200 228 000 Källa: Kommunförbundet
Boendeformer enligt IBF (institutet för bostads- och urbanforskning) Exbo Gambo Kombo Mambo Vedbo Delsbo Fågelbo Förbo Gråbo Krylbo Närbo Sambo Svärbo Särbo Turbo Gravbo
Den demografiska utmaningen Befolkningsutveckling i lokala arbetsmarknader Andel sysselsatta inom äldreomsorgen 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 Procent 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Källa: SCB samt Svenska Kommunförbundets långtidsutredning
Kostnader per capita - sista levnadsåret 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 0-4 5-14 15-44 45-64 65-74 75-84 85-w Landstingen Kommunerna
Bruttonationalprodukten (BNP) 1950- Miljoner kr, 2000 års priser 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Källa: SCB Data t.o.m 2003
Demografiskt tryck och offentlig konsumtionsökning per år 1950-2000 Demografiskt tryck Offentlig konsumtionsökning 6 5 4 Procent 3 2 1 0 1950-tal 1960-tal 1970-tal 1980-tal 1990-tal
Är skattetaket nått? 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 1990 1930 1933 1936 1939 1942 1945 1948 1951 1954 1957 1960 1963 1966 1969 1972 1975 1978 1981 1984 1987 1993 1996 1999 2002 Total Kommuner Landsting Kommuner + landsting År Procent
Det långsiktiga behovet av kommunalskatt 55,0 50,0 Kommunalskatt Var går gränsen? 45,0 Procent 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 2001 2010 2020 2030 2040 Källa: Svenska Kommunförbundets långtidsutredning Kommunala framtider (år 2002)
Statens styrningsproblematik Riksdagen: Lagar Den politiska arenan Förordningar Föreskrifter Tillsyn Verksamheten
Specialiseringstrycket på kommunerna 800 Branscher Kommunala befattningar Specialiseringstrycket? 700 700 600 550 Antal 500 400 300 310 430 200 155 100 0 Mindre än 10 000 10 000 50 000 50 000 100 000 100 000 500 000 Storstadsregioner
Staten Stort behov av att återsamla staten Tvärsektoriellt beslutsfattande Ny modell för samordning av staten Utvecklat samspel RK länsstyrelserna sektorsmyndigheterna Regeringskansliet bör ses över Offentlig tillsyn som princip ett statligt ansvar sektorsmyndigheternas tillsyn samlokaliseras länsstyrelserna övertar flertalet av kommunernas tillsynsuppgifter 16
Staten och den kommunala sektorn Ansvaret för välfärdstjänsterna delas av staten och den kommunala sektorn Statens styrning inriktas på normering Ta vara på kunskapsstyrning bättre nationell informationsförsörjning Relationen brister i tillit och dialog Lägg fast en ordning för samråd mellan staten och kommunsektorn 17
Primärkommunerna Nuvarande kommunindelning behålls tills vidare Underlätta kommunsamverkan Länsstyrelserna ska följa utvecklingen i kommunerna Särskilda bidrag för kommuner som vill gå samman Utjämningssystemet bör ses över Kommuner ska redovisa sin samverkan Fokusering på välfärdstjänsterna och grundläggande samhällsplanering Tillsyn (enligt EG-förordningar, lagar, andra föreskrifter) blir i princip ett statligt ansvar 18
Hälso- och sjukvården Decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem främjar utvecklingskraft och effektivitet Huvudmännen behöver viss storlek för att klara kunskapsbildning och spridning samt långsiktigt utvecklingsarbete Landstingen ersätts av väsentligt färre och mer jämnstora regionkommuner med ansvar för regional utveckling och för hälso- och sjukvård Ett regionsjukhus per regionkommun (alt. institutionaliserat samarbete) Statlig styrning renodlas mot normering förstärkt kunskapsstyrning bl.a. via regionala kunskapscentra 19
Hälso- och sjukvården (forts) Samlad patientlagstiftning Medborgarens fasta läkare kan vara annan än allmänspecialist Socialstyrelsen samordnar SBU, LMV Bedömningar och resonemang Tillsynen bör flyttas från Socialstyrelsen och samordnas med tillsyn över socialtjänsten Företagshälsovårdens roll bör utvecklas Om inte nya lagen får effekt bör kommuner få anställa läkare Ev. bör man överväga sammanslagning av FK/AMS Ev. bör regionerna ta över ansvaret för missbrukarvården 20
Regional utveckling Två delar i det regionala utvecklingsarbetet Utvecklingsuppdraget (prioriteringar, avvägningar, processledning) - regionkommun Myndighetsuppdraget (statlig samordning, tillsyn, uppföljning och kunskapsbildning) - länsstyrelse Regionkommunerna övertar landstingens övriga åtaganden På sikt ev. fler uppgifter Dialog och samverkan med primärkommunerna avgörande Lag om regionalt utvecklingsarbete 21
Lag om regionalt utvecklingsarbete Regionkommunen skall leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet i länet Regionalt utvecklingsprogram (inkl geografiska regionintressen och regiontrafikplan) EU:s strukturfonder ( bindande yttranden ) Regionalt utvecklingsanslag (ersätter länsanslaget) Regionala tillväxtprogram Lokal och regional kollektivtrafik Regionalt anpassa och konkretisera nationella miljömål Regionalt folkhälsoarbete, naturvård, kulturmiljövård Besluta om statsbidrag till regionala kulturinstitutioner Bedriva regionalt jämställdhetsarbete 22
Relationen regionkommun primärkommun Primärkommunen har en egen och viktig roll i det regionala utvecklingsarbetet Kommunalt planmonopol Lokala näringslivskontakter Kommunal attraktivitet (skolor, barnomsorg, service, kultur och fritid mm) Regionkommunen är inte i konstitutionell eller någon annan mening överordnad primärkommunerna kan inte fatta beslut som är juridiskt bindande för primärkommunerna Regionintressena ska utgå från den kommunala översiktsplaneringen Det är genom samråd och dialog som regionintressena ska hävdas 23
Sammanfattande problemanalys Sektoriseringen måste balanseras med tvärsektoriellt perspektiv Den regionala samhällsnivån är oöverskådlig och splittrad En ny regional samhällsorganisation med tydligare roller och uppgiftsfördelning behövs En förutsättning för reformerna är en ny, gemensam läns- och regionindelning med väsentligt färre enheter än idag 24
Särskilt yttrande från SKL:s sakkunniga Miljötillsynen tillhör de tillsynsområden som inte kan komma ifråga att flytta till länsstyrelserna. Det föreslagna samrådet mellan staten och kommunsektorn bör lagstadgas. 25
Indelningskriterierna 26
Kriterier för regionindelning Gemensam läns- och regionkommunindelning (giltig även för statliga myndigheter) 1-2 miljoner invånare (ej under 500.000) Ett regionsjukhus/region (alt institutionaliserat samarbete) Ett universitet/region med betydande fasta forskningsresurser LA-regionerna utgör byggstenar Människor ska kunna känna anknytning Slutsats: 6-9 län/regionkommuner 27
Möjliga regioner (baserat på AK:s resonemang) Norra Sverige: 1 2 regioner Mellansverige: 2 3 regioner Södra Sverige: 3 4 regioner Summa: 6-9 regioner 28
Den fortsatta processen 29
Tidsplan i anledning av Ansvarskommitténs betänkande Prel. just. skatteutjämning Betänkande Remiss Indelningsprocessen Oklart hur detta ska gå till (processledare?) Prel. ök om ny länsindelning Förhandlingar om Huvudmannaskap Skattesatser Personalfrågor Fastigheter Bolagsfrågor Kräver medverkan av alla kommuner och alla landsting Prel. Ek. reglering Riksd.beslut om ny länsindelning Just. skatteutjämning Budgetföruts. Budget Val Regionkommun kan träda ikraft 1/1-07 1/1-08 1/7-08 1/1-09 Ev. folkomröstningar (EU-valet) 1/1-10 1/7-10 1/1-11 Indelningsdelegerade arb. Organisationsutredning Regeringen lägger inriktningsprop. med uppdrag att formera sig i regionkommuner Prop. ny länsind Reg.beslut om regioner och indelningsdelegerade Organisation Ekonomi Personal
Indelningsprocessen Tre särskilda utredare/processledare/förhandlingspersoner Kartan överenskommen vår/sommar 2008 Genomförande till 2010 (undantagsvis 2014) 31