Mål och Resursplan (MoR) 2014 med plan

Relevanta dokument
Mål och Resursplan (MoR) 2013 med plan

Lathund 23 resultatmål Alla målen samlade med korta beskrivningar av dess inriktningar.

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Socialdemokraterna vill stärka de anhörigas situation och möjligheter samt öka tryggheten vid utskrivning från sjukhus.

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Personalpolicy. Laholms kommun

Strategiska planen

Tillsammans skapar vi vår framtid


Integrationsprogram för Västerås stad

Linköpings personalpolitiska program

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Personalpolicy för Laholms kommun

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

STRATEGISK PLAN ~ ~

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Budget 2018 och plan

Linköpings personalpolitiska program

2019 Strategisk plan

Följ med oss på resan till framtidens kommun

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Mål- och inriktningsdokument inför budget 2016 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Östra Göteborg en fantastisk stadsdel med utmaningar

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

ETT STARKARE SAMHÄLLE. ETT TRYGGARE TROSA.

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

Framtiden börjar i skolan. Därför behöver Växjö en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utveckl

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Region Gotlands styrmodell

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

Mål- och inriktningsdokument inför budget 2018 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Östra Göteborg. en fantastisk stadsdel med utmaningar

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Äldrenämndens. inriktningsmål

Hälsoplan för Årjängs kommun

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Plan för Social hållbarhet

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Vision 2030 Burlövs kommun

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Programförklaring Majoritet Mölndal. Förord

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Äldrepolitiskt program

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Valplattform Kommunvalet 2018 Vänsterpartiet Nordmaling

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

Vår politiska vilja

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

Länsgemensam folkhälsopolicy

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

Planera, göra, studera och agera

Kommunens strategiska mål

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

Vision och Mål Laholms kommun

Mål och Resursplan (MoR) 2012 med plan

Strategisk inriktning

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Personalpolitiskt Program

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Vision för Alvesta kommun

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Personalpolitiskt program

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Gnesta Arbetarekommun Slutlig version

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling.

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Transkript:

Förslag till Mål och Resursplan (MoR) 2014 med plan 2015-2016 Barnen och Ungdomarna vår framtid! 1

Sammanfattning Motala ska vara en attraktiv och innovativ del av Östgötaregionen där det är enkelt att bo och verka. Det är vår vision och efter den arbetar vi i Motala. Motala är en fantastisk, med stora styrkor och än större möjligheter. Läget vid Vättern är fördelaktigt och gör att företagandet utvecklas, turismen frodas och invånarna trivs. Motala är en bra att leva och verka i, men den kan bli bättre. Vi står för en politik som värnar välfärden, skapar fler jobb och satsar på miljön. Välfärd för oss betyder möjlighet att färdas väl genom livet. Vi vill att Motala ska vara en plats där människor vill tillbringa alla skeden i livet. Motala ska vara en bra stad för alla att växa upp i. Vi vill att alla invånare ska ha goda uppväxtvillkor och att folkhälsan, för så väl gammal som ung, ska vara god oavsett var man bor i en. Vi vill skapa jobb i allmänhet och jobb till unga i synnerhet. En investering i de unga är en investering i framtiden. I dagens välfärdsland måste arbetslinjen också vara en utbildningslinje. Vi värnar det livslånga lärandet med bra utbildning, från förskola, till högskola och vuxenutbildning. Visionen är ledstjärnan som tillsammans med våra politiska prioriteringar påverkar målen för ens alla verksamheter. Vi har satt mål som bland annat innebär att du såväl som medborgare som företagare ska vara än mer nöjd med ens verksamhet i fråga om tillgänglighet, bemötande och inflytande. Motala ska vara en attraktiv plats för boende och företagande, där sysselsättningen och utbildningsnivån ökar. Resultatet ska bli ett hållbart samhälle som är säkert och tryggt, klimatsmart och där folkhälsan förbättras. Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) är fastställt av fullmäktige och utgör grunden för den politiska styrningen av ens verksamhet under mandatperioden. Kommunens gemensamma vision ska genomföras med att prioritera investeringar i: en aktiv arbetsmarknadspolitik barn och ungdomars uppväxtvillkor insatser för äldre ett klimatsmart och attraktivt Motala Motala en där människor och möjligheter möts! I Mål och Resursplan för 2014-2016 lever vi upp till de ekonomiska målen som innebär att vi ska ha en resultatnivå som över tid motsvarar 2 procent av våra skatteintäkter samt att vi över tid ska finansiera våra investeringar med egna medel. Styrmodell För att politiken ska bli verklighet och för att Motala ska skapa största möjliga nytta för sina medborgare arbetar vi sedan 2010 med ett gemensamt ledningssystem (LedMot). Det innebär regler, riktlinjer och verktyg för ledning och styrning av den ala organisationen. Ledningssystemet visar vägen för hur de olika verksamheterna inom en gemensamt arbetar med vision, prioriteringar och mål. Men också hur samverkan med näringsliv, organisationer och andra offentliga myndigheter ska formas för att främja Motalas utveckling. 2

I det Lokala utvecklingsprogrammet (LUP) finns visionen och de politiska prioriteringar som gäller för mandatperioden. Prioriteringarna i LUP bygger på den politiska majoritetens valprogram. Det är den politik som en majoritet av medborgarna valt ska genomföras. Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att genomföra LUP genom mål och verksamhetsplaner som leder mot att uppfylla visionen och de politiska prioriteringarna. Målen på olika nivåer och med olika långa tidsperspektiv visar vad vi prioriterar. Utifrån målen väljer vi i verksamhetsplaner vilka aktiviteter vi ska genomföra under året. På så vis påverkar målen våra dagliga beslut och vägval och styr vår verksamhet i rätt riktning. Tydliga mål gör det möjligt att följa upp resultat och effekter, så att vi vet om vi är på rätt väg eller om vi behöver prioritera om och genomföra andra typer av aktiviteter. Med en gemensam vision som utgångspunkt och med mål som är tydliga och väl förankrade i hela verksamheten får vi utvecklingskraft. För när alla känner till och känner engagemang för våra mål, blir det naturligt för oss att hela tiden arbeta med dem för ögonen. Det gör att vi går i samma riktning, vilket ger kraft i verksamhetens och ens utveckling. Även om ens organisation är fungerande så måste arbetet bedrivas både inom respektive funktion (nämnd/förvaltning/sektor) och över respektive funktion i en mer horisontell styrning (sektors-övergripande). Våra politiska prioriteringar 2014-2016 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet redovisar en gemensam Mål och Resursplan (MoR) för Motala. MoR gäller för år 2014 med plan för 2015-2016. I MoR ingår dessutom investeringsbudget för de kommande tre åren. Genom satsningar på bland annat jobb, skola och omsorg samt miljö, fritid och kultur utvecklar vi Motala till en med möjligheter. Vårt förslag bygger på oförändrad skattesats (förutom skatteväxling med landstinget avseende hemsjukvård). Vi prioriterar tillväxt, fler jobb, bättre miljö, kvalitativ välfärd och god livskvalitet. Aktiv arbetsmarknadspolitik Jobbet är för de allra flesta en positiv och viktig del av livet. Arbetet ger egen inkomst, gemenskap och utveckling. Att alla människor arbetar och försörjer sig skapar förutsättningar för en bra välfärd, ett samhälle som håller ihop och ökar jämlikheten. Alla motalabor har rätt till egen försörjning, meningsfull sysselsättning och ett rikt socialt liv. Det är grundläggande mänskliga rättigheter. Arbetslösheten är ofta en tragedi för den enskilde men följden blir också stora påfrestningar på den ala ekonomin och krympande resurser till välfärden. Den höga ungdomsarbetslösheten är ett slöseri som riskerar att släcka framtidstron hos många ungdomar i Motala. 3

Aktiv arbetsmarknadspolitik är resultatet av att systematiskt och uthålligt kombinera utbildnings-, näringslivs- och socialpolitik. Social politik Sysselsättnings politik Näringslivs politik Utbildningspo litik Motala ska verka för mångfald. Att arbeta för mångfald handlar om att arbeta för att alla oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, sexualitet, sexuell läggning, etnicitet, trosuppfattning, funktionalitet, samlevnadsform, klass, social status, hiv-status, hälsostatus, politisk åskådning, utseende, utbildningsnivå eller livserfarenhet har samma rättigheter och skyldigheter. Tillväxt Motala AB har uppdraget att driva företagsservice, företagsetablering, platsmarknadsföring och besöksnäringen. Förskolans öppettider har anpassats efter familjernas behov av omsorg. Barnomsorg på obekväm arbetstid ska erbjudas i varje stadsdel och i centralorten ska barnomsorg erbjudas nattetid. Ungdomar i gymnasieåldern ska erbjudas sommarjobb. 2014 är den nya infrastrukturen med pendeltågstrafiken och högbron över Skepparpinan klar. Detta skapar goda förutsättningar för en positiv utveckling som vi självklart ska nyttja. Därför prioriterar vi: Vuxenutbildning Gymnasieskola Ungdomsjobb Sommarjobb Den sociala ekonomin Aktiv näringslivspolitik och tillväxtskapande aktiviteter Inriktning för 2014 Vuxenutbildning Vi har fortsatt fokus på vuxenutbildning som ett verktyg i kampen mot arbetslösheten. Vuxenutbildningen ska utjämna levnadsvillkor och ge människor förutsättningar att möta omställningen på arbetsmarknaden. Motalas stora generationsväxlingar och behov av kompetensförsörjning ska särskilt uppmärksammas. Vuxenutbildningen ska utvecklas i samverkan med näringslivet och vara motor, mäklare och mötesplats så att företagens behov av kompetens och de arbetssökandes kunskap matchar varandra. 4

Gymnasieskola I dag krävs en gymnasieutbildning för att få ett jobb och för att klara sig i ett allt mer komplext och kunskapsintensivt samhälle. Det blir tydligt inte minst när man studerar ungdomars långtidsarbetslöshet. Den viktigaste orsaken till att ungdomar är långvarigt arbetslösa är bristande utbildning. Dagens och framtidens arbetsliv och samhälle kräver gedigna kunskaper av alla. Mot den bakgrunden betraktas gymnasieskolan mer och mer som en obligatorisk del av utbildningen. Gymnasieskolan har därför uppdraget att så alla elever ska gå ut med godkända betyg. Sommarjobb Det är viktigt att på alla sätt skapa möjligheter för ungdomar att få erfarenheter från arbetsmarknaden. En insats som har stor betydelse i detta sammanhang är sommarjobb. När ungdomar får möjlighet att arbeta under sommarlovet bidrar vi till att tröskeln till jobb efter avslutad gymnasieskola blir lägre. Därför ska en fortsätta att aktivt bidra till fler sommarjobb för ungdomar i gymnasieåldern. De satsningar på sommarjobb som gjorts under de senaste åren ska fortsätta. Ungdomsjobb Våra ungdomar är en resurs. Deras kunskaper, talanger och idéer behövs i vår, inte minst för att utveckla nya företag och för att vidareutveckla välfärden. Genom att ge unga jobb får de, förutom egen inkomst, meriter för framtida jobb och behovet av försörjningsstöd minskar. Ungdomar som är arbetslösa ska erbjudas arbete, utbildning, praktik eller lärlingsplats så fort som möjligt. I Motala ska ingen under 25 år behöva söka ekonomiskt bistånd. Inom alla politikområden prioriteras aktiva åtgärder så att en person kan gå till ett arbete istället för passiv kontantersättning. Arbetet med ungdomsjobb som inleddes 2013 ska fortsätta. Social ekonomi och socialt ansvarsfull upphandling Arbetsmarknaden är inte öppen för alla. Det innebär att inte alla får möjlighet att bidra. När många hamnar utanför leder det till ökad ohälsa och ökad ojämlikhet. Därför behöver vi i en hitta kreativa lösningar för att minska utanförskapet och möta behovet av ny kompetens. Här är den sociala ekonomin ett verktyg för att få fler i arbete. Traditionellt indelas samhället i tre delar: privat, offentlig och social. Den sociala ekonomin kan ses som ett komplement till övriga aktörer på marknaden. Enligt en utredning, som Östsam gjort, finns goda förutsättningar att öka antalet sysselsatta i sociala företag om vi gemensamt handlar både målmedvetet och långsiktigt. Föreningslivet har anställningspotential men saknar pengar. Sociala företag kan därför bli fler och anställa fler människor. Motala ska jobba för en offensiv, social upphandling. Vid upphandlingar kan Motala till exempel ställa krav på att leverantörerna tar emot praktikanter, trainees eller andra former av lärlingar, jobba med etisk handel, stödja social integration etc. Offentlig upphandling ska användas som ett verktyg för att bland annat bidra till att minska arbetslösheten bland våra ungdomar. Motala ska verka för mångfald och kvalitativ integration När människor flyttar sprids arbetskraft, kunskap och idéer, nätverk växer och nya möjligheter uppstår. Det tar idag alldeles för lång tid för många nyanlända flyktingar och invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden. Det innebär att vi inte tar tillvara all kunskap och kompetens som vårt land berikas med. Alla måste få möjlighet att försörja 5

sig själva. Nyanlända kvinnor och män ska få likvärdiga förutsättningar till egen försörjning och delaktighet i samhällslivet. Individens kunskap, kompetens och erfarenhet ska synliggöras och tas tillvara. Flerspråkighet ska ses som en merit. Etableringsreformen har resulterat i stora förändringar av ens ansvar. Det innebär bla större fokus på ansvaret för skola och utbildning. I en måste vi ta ansvaret på allvar för att bidra till integrationen av nyanlända motalabor. Det skapar i sin tur bättre förutsättningar både för individen och för samhället. Samarbete med näringslivet I en aktiv arbetsmarknadspolitik är näringslivsfrågorna viktiga. Kommunen kan inte ensam skapa arbete och sysselsättning, utan är beroende av näringslivet. Kommun och näringsliv är ömsesidigt beroende av varandra och måste därför hitta bra samarbetsformer. Vårt gemensamma näringslivsbolag är plattformen. Vi börjar se positiva effekter av vårt samarbete i bolaget. Nu går vi vidare för att stärka företagandet så att fler jobb skapas. Vi ska ta gemensamt ansvar för ungdomsjobb, kompetensutveckling med mera. Kommunens service mot företagen måste ständigt utvecklas. Företagen och företagarna är en tillgång som ska få stöd och hjälp av den ala organisationen. Det finns ett stort värde i att skapa en dörr in för företagen i relationen med en. Vi bör också se över möjligheten att snabba upp hanteringen av planfrågor. Samtidigt vill vi stärka arbetet med entreprenöriellt lärande i skolan. 6

Barns och ungdomars uppväxtvillkor Motala ska vara en av de bästa erna i Sverige för barn och unga att växa upp i. Alla barn har rätt till en trygg och god uppväxt. Den allra viktigaste uppgiften vi har framför oss är att råda bot på den ojämlika hälsan som finns i en. Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barn och deras tillvaro, men har rätt till stöd när de behöver det. Samhället ska reagera och agera vid första tecknet på att ett barn kan fara illa och sätta barnet i fokus med helhetssyn på insatserna. Varje elev har rätt till kunskap. När hela utbildningskedjan utformas med eleven i centrum når vi bättre kvalitet, måluppfyllelse och kunskapsresultat. Elever är olika och alla har sin egen väg till kunskap. Det är grunden för att vi målmedvetet arbetar vidare mot en skola där barn och ungdomar får likvärdiga förutsättningar oavsett behov. De ska också känna sig trygga och få möjlighet till meningsfull fritid med mötesplatser och bra aktiviteter. Kunskapen som skolan lär ut innehåller flera delar. I fokus står kunskapen inför kommande arbetsliv men viktigt är också kunskapen som krävs för att vara samhällsmedborgare och medmänniska. Allt fler ungdomar lämnar skolan med ofullständiga kunskaper. Detta kan inte fortsätta. Vårt mål är tydligt. Alla barn ska nå kunskapsmålen i skolan! För att nå dit ska resurserna i skolan fördelas efter behov med eleven i centrum. Vi har idag stor kunskap om vilka faktorer som påverkar elevens möjligheter att nå kunskapsmålen. Den kunskapen ska användas i resursfördelningen. Då kan vi stärka barns och ungas möjligheter långsiktigt. Andelen ungdomar som är behöriga till gymnasiet ska öka. Vi ska ge stöd och verktyg för att alla ska få möjlighet att klara kunskapsmålen. Varje elevs specifika behov ska tillgodoses. Fler ungdomar ska gå ut gymnasiet med en färdig examen. Därför prioriterar vi: Hälsa för alla Skola för alla Inflytande och fritid för alla Inriktning för 2014 Hälsa för alla En dörr in För att nå bra resultat så effektivt som möjligt ska modellen En dörr in vidareutvecklas. Kommunens samlade resurser för att stödja barn och unga, ungdomshälsan, UngResurs, barnhälsan, barncentrum etc, ska vara lättillgängliga och ses som en samlad verksamhet. Stuprör ska jobbas bort och verksamheten ska, med utgångspunkt från SKL:s modellområdesarbete, samverka och integreras utifrån individernas behov av stöd. Arbetet kring detta fortsätter under 2014. 7

Tidig upptäckt Ofta har samhället insatser på de barn som har de synliga behoven för ögonen. Att se hela familjens behov är svårt. Det är viktigt för Motala att lägga stor tyngd på en socialtjänst med uppsökande och förebyggande ambitioner är. Tidig upptäckt förutsätter arbetsformer där det är enkelt att få tillgång till stöd och tjänster som upplevs attraktiva och med möjlighet att se individens och familjens samlade behov. Det utvecklingsarbete som inleddes 2013 för att tidigt upptäcka hela familjens behov av insatser ska fortsätta. Social investeringsfond Syftet med den sociala investeringsfonden är att genom förebyggande arbete för grupper av invånare bryta negativa beteenden i tidigt skede. Då kan vi undvika mänskligt lidande. Samtidigt minskar kostnaderna för genomgripande insatser i skolan och för placering av barn och ungdomar. De förebyggande insatserna ska genomföras med ett nämndövergripande perspektiv. Effekten ska vara att ens kostnader minskas samtidigt som det blir bättre för medborgaren. Skola för alla Utvecklingen av En skola för alla fortsätter. Modellen arbetar med ett inkluderande synsätt som ska leda till ökad måluppfyllelse i grundskolan. Avgörande faktorer är hög skolnärvaro och god kvalité i undervisningen så att alla elever får resultat som ger förutsättningar till fortsatta studier. I arbetet med en skola för alla inkluderar vi även barn i samhällets vård. Skolnärvaro En grundförutsättning för att lyckas är att elevernas närvaro i skolan. Det finns stora mänskliga och ekonomiska vinster att göra på att satsa på skolnärvaro som en del av arbetet med goda skolresultat. Barns och ungas livsvillkor ska ses i ett sammanhang där den viktigaste samarbetspartnern är föräldrarna. Vi utgår ifrån att skolan och föräldrarna strukturerat samverkar kring skolnärvaron. De barn och unga som har ogiltig frånvaro ska upptäckas i ett tidigt skede och de barn, unga och familjer som har behov av insatser ska få snabb hjälp. Inflytande och fritid för alla Vi ska skapa förutsättningar för att ge barn och ungdomar inflytande i såväl frågor som rör dem själva som i samhällsfrågor. Inflytandet skall kunna utövas utifrån deras egna villkor och på arenor/mötesplatser anpassade till dem. Genom att förbättra barns och ungdomars inflytande och fritidsmöjligheter stärks bilden av Motala som en med bra uppväxtvillkor. Se fram emot att bli äldre I Motala ska man känna sig trygg med att bli äldre. Våra äldre har rätt att uppleva en god samvaro och meningsfull sysselsättning. Den uppsökande verksamheten riktad mot äldre som bor ensamma behöver stärkas. När det inte längre går att klara sig hemma på egen hand ska vård och omsorg av hög kvalitet finnas där. Det ska också vara möjligt att bo kvar i sitt hem med hjälp av god omvårdnad, funktionella bostäder och moderna hjälpmedel. 8

Äldreomsorgen i Motala ska vara bland de bästa i landet. Den samlade bilden av ens äldreomsorg i dess olika delar är att den har god kvalitet. Men mer kan göras för att förbättra för våra äldre. Vi vill bland annat anpassa bostäder och göra dem mer tillgängliga och trygga för äldre. Stödet till äldre ska främja hälsa och trygghet samt utgå från individens behov. De service- och värdegarantier som finns ska följas upp för att säkerställa att de uppnås. Att kunna fortsätta leva sitt eget liv utifrån sin personlighet, sina behov och vanor gör att man får behålla makten över sin egen vardag. Äldreomsorgen ska präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt i syfte att förebygga och skjuta upp ohälsa och sjukdom. Motala bäddar för framtiden genom bra vård och omsorg med kunnig personal. Sammanhållen vård är viktigt för dem som är i behov av insatser från flera huvudmän vilket skapas i överföringen av hemsjukvården 2014.. För er och landsting är samverkan och uppföljning angelägna områden att kraftsamla kring. Därför har det tagits fram ett gemensamt kunskapsunderlag i länet inom äldrefrågorna, äldrerapporten. Rapporten visar vilka framtida behov av utveckling som finns inom äldreomsorgen i länets er utifrån statistik och forskning. Därför prioriterar vi: Ge de äldre tryggt och individanpassat boende Utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet Utveckla sjukvården och omvårdnaden kring äldre Inriktning för 2014 Ge de äldre ett tryggt och individanpassat boende Förväntningarna på att man också som äldre med behov av vård och omsorg ska kunna bo kvar i sitt eget boende finns sedan länge. Den utvecklingen fortsätter och kommer att ställa allt större krav på er och landsting när det gäller samordning, flexibilitet och individuella lösningar. Det ställer dock inte enbart krav på vården och omsorgen utan också på bättre anpassade bostäder och nya boendeformer för äldre. I Motala ska trygghetsboenden finnas att tillgå. Här ska tryggheten vara hög med trygghetslarm och gemensamhetslokaler med tillgång till mat och social gemenskap. God tillgång till trygghetsboenden minskar behovet av platser inom de särskilda boendena. Par, där någon beviljats bistånd i form av särskilt boende, ska vara nöjda med sin boendelösning. I Motala ska antalet bostäder som är anpassade till äldres behov öka. Stödet i hemmet ska utvecklas genom ny teknik och funktionella bostäder. Handlingsplan Boendefrågan har analyserats och finns beskrivet i en plan som sträcker sig fram till 2021. Syftet är att väga behovet av särskilda boendeformer för äldre mot möjligheten att öka den fysiska tillgängligheten i bostadsbeståndet. Möjlighet till trygg och väl fungerande omsorg i hemmet blir lättare med anpassade bostäder där det går att åldras utan att behöva flytta. 9

Planen bygger på dels att en tillhandahåller anpassade boenden men också att den enskildas gen bostad anpassas så att man kan bo kvar. Boendefrågan för äldre måste också beaktas som en del i ens plan för bostadsförsörjning. Välfärdsteknik Tekniken gör med stora steg sitt inträde i vård och omsorg. Möjligheterna att med tekniska lösningar förbättra och förlänga det självständiga livet som äldre är under konstant utveckling. Vi har bara sett början på en utveckling som kan leda långt. Här är arbetet med att införa nyckelfri hemtjänst inom ordinärt boende ett viktigt steg. Syftet är att skapa bättre arbetsmiljö och att bevara brukarens integritet. Utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet Hälsa och självständigt liv för äldre främjas genom sociala nätverk, anhörigstöd och förebyggande hälsoarbete. Att kunna fortsätta leva sitt liv utifrån sin personlighet, sina behov och vanor gör att man kan behålla makten över sin egen vardag. Ett fortsatt oberoende och privatliv i det egna hemmet behöver således mötas med möjligheter till positiva sociala kontakter och upplevelser utanför den egna bostaden. Det sociala innehållet i form av relationer, möjligheter till aktiviteter, delaktighet och känslan av att kunna påverka har stor betydelse. Många äldre vill inget hellre än att få fortsätta arbeta och bidra med sin kompetens och sitt engagemang. Motalas vitala äldre pensionärer har en bank av kunskaper och erfarenheter som alla kan ha nytta av. Många äldre gör stora insatser i föreningslivet, men också i yrkeslivet. Tillsammans med olika aktörer ska vi utveckla och stärka hälsofrämjande insatser och rehabiliteringsinsatser för äldre. Det sjukdomsförebyggande arbetet för den stora grupp äldre som ännu inte har så stora behov av vård och omsorg är ett utvecklingsområde. Förbättrade levnadsvanor kan bidra till fler friska år och till att behoven av samhällets insatser kan skjutas upp. Ansvaret för riskförebyggande åtgärder, exempelvis insatser för att förhindra fall, trycksår och undernäring, är gemensamt för huvudmännen. Det är viktigt att utveckla fler former och metoder för att stödja ett hälsofrämjande förhållningssätt, minska ensamhet och isolering och bidra till att skapa livskvalitet och meningsfullhet för alla äldre. Må bra-aktiviteter Det är väl känt att fysisk aktivitet bidrar till bättre hälsa. Såväl det fysiska, psykiska och social välbefinnandet påverkas positivt. För äldre personer kan det leda till att bibehålla och stärka förmågan till fortsatt självständigt liv. Lägg där till olika typer av upplevelser i form av kultur i olika former så får den mentala hälsan en extra dos stimulans. Därför ska arbetet inom detta område fortsätta eftersom det ökar möjligheterna till ett självständigt liv. Anhörigstöd Genom större betoning på vård i hemmet kan man anta att frågan om att hjälpa någon i en nära relation kommer att beröra allt fler i vårt samhälle. Stödet till anhöriga är då viktigt 10

och ska utvecklas så att det möter det behov anhöriga själva beskriver. Det ständiga samtalet med anhöriga blir centralt i det arbetet. Uppsökande verksamhet Kommunen ska ha ett offensivt och uppsökande arbetssätt för att fånga äldres behov av stöd och hjälp. Den uppsökande verksamheten ska med systematik vara genomtänkt återkommande. Uppdraget innefattar både att lyssna till den enskildes behov och att berätta om vilka möjligheter och verksamheter en kan erbjuda. Dialogen är det viktiga verktyget. Utveckla sjukvård och omvårdnad kring äldre Det är angeläget att en tar ett helhetsgrepp för att öka kvaliteten på vårdprocesserna kring äldre för att möta specifika behov hos en åldrande person. Det ska inte vara för många olika människor som kommer hem till den äldre i hemmet. Det måste finnas kontinuitet för att säkra kvaliteten. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i samverkan med det omgivande samhället ska stärkas och förhindra att äldre slussas runt. Vi vill därför att man utvecklar avsiktsförklaringen mellan Motala och landstinget. Vår avsikt är också att inrätta platser för mellanvård eller samvård för multisjuka äldre och äldre med specifika rehabiliteringsbehov. Vi arbetar vidare med skapandet av ett Demenskompetenscentrum i Motala där fokus ligger på att samordna forskning som rör vården av äldre och deras specifika behov. Avsiktsförklaring Att säkra en likvärdig vård och omsorg för samtliga äldre är en utmaning. Det kommer att ställa krav på nya och innovativa lösningar när det gäller i vilka former vården och omsorgen ska bedrivas. Nya vårdstrukturer kan komma att behövas. Därför behövs en ännu större samordning av vård och omvårdnad genom utveckling av avsiktsförklaringen mellan Motala och närsjukvården. Arbete fortsätter under 2014 i den samordningsgrupp som har uppdraget att göra verklighet av avsiktsförklaringen. Demenskompetenscentrum Ambitionen att i en starta ett demenskompetenscentrum kvarstår och understöds av beviljade statsbidrag. Västra Östergötland har en hög kompetens inom demensvård och ett medicinskt och omvårdnadsmässigt stabilt underlag för såväl utbildning inom området som möjligheter till forskning och utveckling. Ett klimatsmart och attraktivt Motala I det attraktiva Motala är hållbarhet nyckelordet. Det hållbara Motala vilar på tre ben: det miljövänliga, det sociala och det ekonomiska, alla tre lika viktiga. Här utvecklas hållbar livsmiljö med attraktivitet och mångfald för boende, företagande och besökare. Hela Motala präglas av inbjudande värdskap och bemötande. Kultur och fritidsverksamhet är en viktig lokaliseringsfaktor för företag och medborgare som vill flytta hit. I det attraktiva Motala är evenemang och idrott en viktig del av vår identitet. I det attraktiva Motala lämnar varje generation över en bättre miljö till nästa generation. Av hållbarhetens tre ben är det miljövänliga det svagaste. Därför ska ens verksamheter vara miljövänliga och långsiktigt hållbara. Vi ska kunna tillfredsställa våra 11

behov utan att äventyra möjligheterna för kommande generationer. Utmaningen består bland annat i att minska den totala energianvändningen till förmån för förnyelsebara alternativ. Det finns många andra åtgärder som kan göra en mer klimat- och miljösmart. Flertalet är på sikt dessutom ekonomiskt lönsamma. Hållbar ekonomi och miljö innebär också att vi vårdar våra egna tillgångar. I spåren av den nya infrastrukturen tillkommer nya gator och vägar som en ska sköta. Detta innebär ökade kostnader för tekniska nämnden. Detta måste beaktas i den ekonomiska fördelningen. Kommunen ska på ett systematiskt sätt och med en lång planeringshorisont säkra en utveckling som är socialt, miljövänligt och ekonomiskt hållbar. Detta kräver en gedigen omvärldsbevakning och en skarp framtidsanalys som leder till att resurser kan styras mot exempelvis hälsofrämjande insatser och satsningar inom miljö- och klimatarbetet. Det handlar också om att ta ansvar för vilka effekter ens agerande indirekt får för andra människor, bland annat i upphandling av varor. Att möta kraven på en hållbar utveckling ska vara en självklar del i ens förnyelsearbete. I det socialt hållbara Motala har arbetet med Trygg och säker stor betydelse. Vi är sedan 1990 certifierade som Safe Community. Det innebär att en arbetar aktivt för att förebygga olycksfallsskador. Arbetet omfattar båda könen i alla åldrar, miljöer och situationer. Genom att bredda definitionen av Trygg och säker utvecklar vi ett nära samarbete med polisen och stadsplaneringen för att skapa den trygghet vi eftersträvar. Motala har stora möjligheter att bli en hållbar och attraktiv stad genom utveckling av den mångfald som finns i stadsmiljön och omgivningarna. Vi har en vision om hur Motala ska utvecklas, både i staden och på landsbygden. Under 2014 fortsätter utvecklingen av det attraktiva och klimatsmarta Motala: Framtagandet av stadsvisionen Plan för ens bostadsförsörjning Platsmarknadsföring Kultur/Fritid Miljösatsningar Socialt ansvarsfulla upphandlingar Aktivt folkhälsoarbete Trygg och säker Inriktning för 2014 Stadsvisionen Motala står vid ett vägskäl. Den nya infrastruktur som skapas genom pendeltåg och bron över Skepparpinan ger oss möjligheter. Vår ambition är att göra Motala till en attraktiv 12

plats att leva och verka i. Stadsvisionsarbetet avslutas under 2014. Den är grunden för prioriteringar av investeringar i tätorten vad gäller centrumutvecklingen, Gamla Motala verkstad och Varamobaden. En viktig nyckel i framtidsarbetet är samverkan och samarbete. Därför är det viktigt att arbetet bedrivits tillsammans med många parter, såväl lokala som regionala. Det är också viktigt att Motalaborna haft möjlighet att påverka. Bostadsförsörjningen är strategiskt viktig för Motalas framtida tillväxt. Vi har ambitioner att bli fler Motalabor. Det blir då tydligt att stor del av den ökningen kommer att genom inflyttning. Det ställer krav på byggande av nya bostäder. Därför är det viktigt att en plan för bostadsförsörjning blir framtagen. Platsmarknadsföring Kommunen måste arbeta aktivt med marknadsföring. Det finns en potential i återvändande, studerande och inflyttning av barnfamiljer. Vi ser nu tydligt att inflyttningen i en ökar. Samverkan med andra aktörer är viktig. Vi vill undersöka möjligheten att vid varje större investering avsätta en summa för marknadsföring. Kultur/Fritid När individen själv avgör bostadsort spelar många faktorer in men högt på listan står kultur och fritid. Att uppmuntra och stimulera konstnärligt skapande är bra, inte bara för den enskilda människans växt och mognad utan också för hela samhällets utveckling. Därför är det viktigt att alla motalabor får bättre möjligheter att utveckla sina verktyg att uttrycka sin inneboende konstnärliga kraft genom ett rikt kulturliv. Att erbjuda stora möjligheter till ett aktivt och varierat fritidsliv har stora värden. Attraktiva stadsmiljöer med stark identitet är allt viktigare samtidigt som konkurrensen om invånare, arbetskraft och besökare ökar. Kvaliteten i det liv som ska levas hamnar i allt starkare fokus. För att nå en lyckad utveckling i en måste människan och hennes behov tillåtas stå i centrum. Trygg och säker Arbetet med brottsförebyggande insatser tillsammans med polisen och andra aktörer, enligt samverkansöverenskommelser, ska vidareutvecklas. Gatu- och parkbelysning påverkar människors känsla av trygghet och är därför en viktig del i arbetet, liksom de brandförebyggande åtgärder som genomförs tillsammans med Räddningstjänsten. Det attraktiva Motala kräver insatser för miljön på olika sätt. I det sammanhanget är underhållet av gator och cykelvägar viktiga. Bemötande och tillgänglighet Numera inser många er hur viktigt det är att vara lättillgängliga och kundvänliga, liksom att ha bra internikation. Kommunen är Motalas största arbetsgivare med ca 3 600 anställda. I en finns en bred kompetens, från lärare, undersköterskor, sjuksköterskor och brandmän till personalstrateger, 13

miljöskyddsinspektörer och informatörer. Våra kärnvärden öppen, stolt och nyskapande visar vägen för hur vi agerar, vad vi icerar och hur vi genomför våra aktiviteter. Kärnvärdena står för ett förhållningssätt, som ska prägla hela den ala organisationen med anställda och förtroendevalda. Handläggningen i myndighetsutövning och tillståndsgivning måste bli effektivare. Ett klimatsmart Motala Motala är en del av världen och måste bidra till att minska miljöförstöringen. Kommunen måste hantera det faktum att människans utsläpp av växthusgaser kommer att få allvarliga följdverkningar om inget görs. Vi vill investera i hållbara lösningar, som möter klimatutmaningen. Målet är en klimatneutral. Därför ska arbetet präglas av kretslopps- och livscykeltänkande i alla led. Arbetet mot att nå höga miljö- och klimatmål kan underlättas av medlemskap i nätverket Klimaterna Aktiv klimatpolitik o Transporter står för de enskilt största utsläppen av växthusavgaser. För att främja cykeln som ett alternativ ska vi arbeta för att Motala blir Cykelstaden 2015. o Arbetet med energieffektivisering i privata och offentliga verksamheter ska fortsätta. Motala är en förebild genom EPC projektet. Andra viktiga insatser är ökad användning av fjärrvärme och biogas samt minimering av avfall och maximering av återvinning i samverkan med företag och medborgare i Motala. o Vi behöver utveckla hållbar energiproduktion och ny miljöteknik. Det finns uppfinningsrika och yrkesskickliga människor i en som med rätt stöd och stimulans skulle kunna utveckla en grön exportindustri. Det är investeringar som leder till fler och bättre jobb på både kort och lång sikt. o Maten som serveras i ala verksamheter ska vara klimatsmart och ekologisk. Det kostpolitiska programmet utgör grunden för arbetet. o Kommunen ska fortsätta arbetet med egen energiproduktion genom att fortsätta investera i biogasproduktion, vindkraft, solenergi etc. o Möjligheten till passivhus ska prövas vid nybyggnad. Miljö och social ansvarsfull upphandling Att ta miljö och sociala hänsyn i offentlig upphandling handlar om att föregå med gott exempel och på så vis påverka marknaden. Genom klok upphandling kan offentliga myndigheter verka för anständiga arbeten, integration, tillgänglighet, etisk handel och ställa krav som gagnar både miljö och klimat. Genom harmonisering med miljöprogrammet och implementering av Miljöstyrningsrådets kriterier samt miljöriktig upphandling får vi möjligheter att nå målet klimatneutral. För vissa produkter, arbeten och tjänster kan effekterna bli särskilt viktiga, eftersom offentliga upphandlare dominerar en stor del av marknaden (exempelvis inom byggnadsindustrin, affärstjänster och IT). Genom att välja varor och tjänster som också ger goda sociala resultat kan en därför i allra högsta grad bidra till hållbar utveckling. Kunskapsinhämtning på området är av central betydelse för att komma vidare. Aktivt folkhälsoarbete En attraktiv förutsätter en god folkhälsa på lika villkor i hela befolkningen. Då är det viktigt att en skapar förutsättningar för detta. Folkhälsa handlar om allt från 14

individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljö och demokratiska rättigheter i samhället. Ett folkhälsoproblem som kräver speciella insatser är våld i nära relationer. Det vanligaste är att den typen av våld är riktat mot kvinnor. I dessa familjer drabbas också de barn som finns i familjen. Insatser för att stödja den som är utsatt ska finnas i form av kompetens och möjligheter att komma bort ur relationen. Personal Den ala verksamheten står och faller med personal som är engagerad och har rätt kompetens. Den avgörande framtidsfrågan är därför personalförsörjningen. Därför är de personalpolitiska frågorna strategiskt viktiga. För att vi ska kunna ge våra invånare den service de har rätt till måste vi kunna rekrytera personal med rätt kompetens. Samtidigt hårdnar konkurrensen om arbetskraften. Vi står inför en stor och kraftfull generationsväxling när de stora kullarna från slutet av 40-talet nu lämnar arbetsmarknaden. För att möta konkurrensen om arbetskraften måste personalfrågorna lyftas fram i nämndernas arbete. Därför har ett nytt personalpolitiskt program tagits fram som tydliggör ens ambitioner i personalfrågorna. Det övergripande programmet ska kompletteras med program på specifika områden. Inriktning 2014 Personalpolitiskt program Det nya personalpolitiska programmet som antas av fullmäktige under hösten 2013 ska vara vägledande i arbetet med personalfrågorna. Generationsväxling Vi är som arbetsgivare inne i en stor och omfattande generationsväxling. De stora kullarna från efterkrigstiden går i pension. Det ger oss en möjlighet att som arbetsgivare aktivt bidra till processen att losta in unga medarbetare via exempelvis trianeeprogram och ungdomsjobb. Arbetet med rekrytering av ny personal måste vara kreativt och nyskapande för att lyckas. Strategier Arbetet med att komplettera det personalpolitiska programmet ska fortsätta med bla strategier för lönepolitiska frågor och jämställdhetsfrågor Politiska mål Kommunen sätter upp mål för sin verksamhet. Målen är till för att styra och se till att det som leder till att målen uppfylls blir utfört. De anger vad som är viktigt att utveckla och förbättra. De ger grund för prioriteringar av resurser och för utveckling av metoder och arbetssätt i verksamheterna. Grunden för målen är fullmäktiges vision om Motala. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om inriktningsmål. En del av dessa är gemensamma och gäller för alla nämnder och styrelsen, andra är specifika för en nämnds eller styrelsens verksamhet. Syftet med de gemensamma inriktningsmålen är att tillföra styrningen ett 15

övergripande perspektiv samt att få en enhetlig inriktning inom de områden som de gemensamma målen berör. Gemensamma inriktningsmål Kund Motala ska i dialog med individer, grupper, företag och organisationer ge god service med möjlighet till inflytande för dem som nyttjar eller berörs av ens verksamhet. Alla människors lika värde är den grundläggande inställningen. Motala ska i alla avseenden arbeta för det jämlika samhället. Då blir ens uppgift att arbeta för att varje individ ska få dom bästa möjligheterna att leva ett så bra och rikt liv som möjligt. Det innefattar faktorer som att kunna förverkliga sina drömmar, att känna trygghet, att få ha god hälsa och att veta att ens verksamhet finns när den behövs. Då måste verksamheten ha siktet inställt på god service och medborgarnas behov. För att lyckas kräver det goda relationer mellan verksamhet och medborgare. Detta kan bland annat uppnås genom olika typer av dialog där de demokratiskt valda representanterna har en viktig uppgift. Politikens primära uppgift är att vara medborgarnas förlängda arm för att bidra till att verksamheten motsvarar medborgarnas förväntningar. Samtidigt måste politiken föra samtal och dialog som skapar förståelse för att prioriteringar är nödvändiga. Grunden för detta ligger i att medborgarnas behov och önskemål om vad skattepengarna ska räcka till är större än tillgängliga resurser. Medarbetare Motala ska erbjuda en hälsofrämjande arbetsplats där medarbetarnas kompetens, kreativitet och engagemang tas tillvara. Motala ska verka för att bli en mönsterarbetsplats. Resultatet ska bli bättre ledarskap, ökad kompetens i organisationen samt att medarbetarna är mer nöjda med sitt arbete. För att understödja den ambitionen har ett nytt personapolitiskt program tagits fram. Nu är det viktigt att det nya programmet implementeras och blir en viktig del i vår strävan att bli en attraktiv arbetsgivare. Framtiden innebär konkurrens om arbetskraften. Den ala verksamheten med service till ens invånare är personalintensiv. För att klara de framtida behoven måste vi ständigt arbeta med att bli bättre som arbetsgivare. Alla medarbetare måste känna hög grad av delaktighet och inflytande för att kunna ta ansvar för det praktiska arbetet. Det kräver att organisationen är transparent i sitt sätt att fatta beslut. Detta synsätt är centralt för ens möjligheter att erbjuda medborgarna god service och för att kunna rekrytera personal med rätt kompetens. Ekonomi Motala s ekonomi ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras. Kommunens ekonomi ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras. Grunden för hur en hanterar sin ekonomi är sund hushållning med de resurser som förvaltas på medborgarnas uppdrag. De styrande principerna handlar om 16

rättvis fördelning över tid och mellan generationer samt god framförhållning. Kommunen måste ha beredskap för att de ekonomiska förutsättningarna snabbt kan ändras. Det faktum att bland annat hälsan är orättvist fördelad i befolkningen gör att ens resurser i större omfattning måste styras mot de behov som finns. De med störst behov ska få dessa tillgodosedda först. I grunden handlar det om att prioritera de befintliga resurserna rätt. För att kunna göra detta krävs att den ala verksamheten är demokratiskt styrd och offentligt finansierad. Kommunens grundläggande prioriteringsprinciper blir allt viktigare med tanke på att efterfrågan på al service är större än tillgången. Ett problem när det gäller prioriteringar är att de som har störst behov av al service i allmänhet inte är de som är bäst på att efterfråga servicen. Behovet av att kunna utöva bra kostnadskontroll för att kunna prioritera är ett avgörande skäl till att al service bör styras genom demokratiskt fattade beslut. De beslut som måste fattas är ofta obekväma och tenderar att komma i konflikt med olika gruppers intressen. Det är därför särskilt viktigt att de är transparenta och väl förankrade. Ett självklart krav är att en använder tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Alla delar av den ala verksamheten måste därför ständigt arbeta för att förbättra sig, både vad gäller kvalitet och tillgänglighet ur effektivitetsperspektiv. Snabba och effektiva processer, effektivisering av moment i arbetet, borttagande av flaskhalsar i produktionen och smidigare service är bra både för medborgaren och för effektivt resursutnyttjande. Vi vill utveckla system för att på ett tydligare sätt belöna de delar av en som lyckas med det egna utvecklingsarbetet i syfte att nå en högre utvecklingstakt. Kommunen har sedan några år tillbaka arbetat med att införa olika modeller för styrningen av resurser till verksamheterna. Fördelningsmodellerna tar hänsyn till ett flertal parametrar. Här finns dock behov av utveckling. Modellerna bör innehålla ett moment som ger snabbare effekt när behoven av verksamhet ökar eller minskar. Utveckling Motala ska vara ett attraktivt samhälle som tar vara på innovationer och mångfald i en regional samverkan. Resultatet ska bli att befolkningen ökar både i tätorter och på landsbygden. Andelen av befolkningen som är nöjda med Motala som boplats ska öka. Vidare ska både andelen sysselsatta och antalet arbetstillfällen öka. Ingen invånare under 25 år ska behöva söka ekonomiskt bistånd. Ett resultat ska också vara att invånarnas utbildningsnivå ska öka. Alla människors lika värda är den grundläggande inställningen. Motala ska i alla avseende arbeta för det jämlika samhället. Det innebär att principen om lika behandling ska gälla i fråga om kön, etnicitet, sexuell läggning, religion osv. Men lika viktigt är jämlikhet med utgångspunkt i socioekonomiska aspekter. Exempelvis vet vi idag att föräldrars utbildningsnivå spelar stor roll för barnens resultat i skolan. Med den kunskapen ska vi arbeta med kompensatoriska insatser i skolan för att räta ut den orättvisan. Hållbarhet Motala ska genom sin verksamhet och sina beslut sträva efter ett hållbart samhälle. 17

I det attraktiva Motala lämnar varje generation över en bättre miljö till nästa generation. Därför måste exempelvis underhållet av gator och fastigheter skötas på ett tillfredsställande sätt. I ens uppdrag ligger också ett ansvar att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling för en vad gäller förutsättningar för arbete, näringsliv, miljö och folkhälsa. Hållbar utveckling innebär att även kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö och att ens verksamheter präglas av ett kretsloppstänkande. Kommunen ska på ett systematiskt sätt och med en lång planeringshorisont säkra en utveckling som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Detta kräver en gedigen omvärldsbevakning och en skarp framtidsanalys som leder till att mer resurser kan ledas till exempelvis hälsofrämjande insatser och satsningar inom miljö- och klimatarbetet Det handlar också om att ta ansvar för vilka effekter ens agerande indirekt får för andra människor, exempelvis genom upphandling av varor. Att möta kraven på en hållbar utveckling ska vara en självklar del i ens förnyelsearbete. Nämndernas inriktningsmål Kommunstyrelsen Motala ska utgöra en attraktiv livsmiljö för invånare, företag och besökare. Bildningsnämnden Motala ska erbjuda ett stödjande lärande i en inspirerande och trygg miljö som möter individens och samhällets behov. Genom detta ska individer utvecklas efter sina förutsättningar och stimuleras till ett fortsatt kunskapssökande Motala ska stimulera barn, ungdomar och vuxna till en meningsfull och aktiv fritid samt god hälsa Kulturen ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen samt stimulera kulturell mångfald Motala ska verka för en kvalitativ integration i samhället Medborgarna ska erbjudas en plattform för god konsumentrådgivning. Plan- och miljönämnden Inom plan- och miljönämndens verksamheter ska prövning, tillsyn, annan myndighetsutövning och övrig handläggning utföras på ett effektivt och rättssäkert sätt. Servicen och informationsgivningen ska vara god. Socialnämnden Tillgänglighet till samhällets samordnade stöd för barn och ungdom ska öka Stöd till vuxna ska främja individens självständighet och delaktighet Stödet till äldre ska främja hälsa och trygghet samt utgå från individens behov och egna val. Tekniska nämnden Gator, parker och grönområden ska upplevas som tillgängliga, trygga och attraktiva med en effektiv och innovativ förvaltning samt hållbarhet i fokus Kommunens fastigheter ska vara ändamålsenliga och tillgängliga samt förvaltas på ett miljömässigt, innovativ och ekonomiskt hållbart sätt Verksamheten ska leverera näringsriktig och behovsanpassad mat tillagad så nära brukaren som möjligt. Andelen ekologiska och närproducerade livsmedel ska öka. 18

Vatten- och avfallsnämnden Avfallsmängden ska minska och tas tillvara på ett säkert och miljömässigt sätt med fokus på teknikutveckling, ekonomi och information Dricksvattenförsörjningen och avloppshanteringen ska kännetecknas av hög kvalitet, leveranssäkerhet och ett miljö- och klimattänkande med fokus på teknikutveckling och samordningsvinster. Resurser Resultatbudget I resultatbudgeten redovisas verksamhetens intäkter och kostnader, avskrivningar, skatteintäkter, alekonomisk utjämning, finansiella intäkter och kostnader samt eventuella extraordinära intäkter och kostnader. Vårt förslag till resultatbudget 2014-2016 innebär en förändring av eget kapital (årets resultat) för år 2014 med 5 535 tkr, år 2015 med 42 367 tkr och för år 2016 med 44 347 tkr. Detta innebär att resultatmålet infrias; Resultat före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och alekonomiska utjämningen ska över tid uppgå till minst två procent (mandatperioden 2011-2014). I resultatbudgeten avsätts totalt 26 500 tkr under 2014 för politiska prioriteringar inom de fyra prioriterade områdena. Beslut om att disponera dessa medel fattas av styrelsen. Avstämning mot resultatmål Ovanstående driftbudget för 2014-2016 beräknas generera ett driftresultat för mandatperioden 2011-2014 som motsvarar 2,38 % av skatter och utjämning. I resultatet för 2013 ingår en förväntad återbetalning på 38,4 miljoner kronor från AFA avseende åren 2005-2006 samt 10 miljoner kronor i återbetalning under 2014 avseende 2004. Skatter och utjämning 2011-2014 7 928 688 Bokslut 2011 54 999 Bokslut 2012 76 786 Prognos 4 2013 13 023 AFA återbetalning 2013 38 400 Budget 2014 5 535 Summa resultat 2011-2014 188 743 Resultat i % av skatter och utjämning 2,38% 19

Investeringsbudget Kommunens investeringar ska över tid maximalt uppgå till ens avskrivningar plus finansiering genom årets positiva resultat. Investeringarna för den taxefinansierade verksamheten (vatten och avfall) ingår inte i målet. Samtliga kostnader i den taxefinansierade verksamheten ska belasta taxekollektivet. De preliminära ekonomiska ramarna avseende investeringsbudgeten 2014-2016 utgick från MoR 2013-2015. Vårt förslag till investeringsbudget 2014-2016 utgår från underlag som respektive förvaltning utarbetat och som sedan sammanvägts i chefens ledningsgrupp. Förslaget till investeringsbudget innebär att nettoinvesteringarna uppgår för år 2014 till 195 625 tkr, år 2015 till 201 490 tkr och år 2016 till 210 645 tkr. Investeringsbudgeten 2014 innehåller tre huvudinriktningar; Investera i det Hållbara Motala Vi arbetar för att skapa en som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. Det synsättet genomsyrar såväl resultat som investeringsbudget. Dit räknas bl a investeringar i nya kök som en konsekvens av den nyligen beslutade kostpolicyn. Andra hållbara investeringar är fastighetsunderhåll samt underhåll i gator och vägar. Investra för att utveckla staden Vi har under hela mandatperioden redovisat våra ambitioner och vilja att utveckla en. Det tar sig uttryck i flera olika utvecklingsprogram. Där finns utvecklingsplanen för Varamon, planen för utveckling av centrum, Idéprogrammet för idrott och friluftsliv, Stadsvision 2014, utveckling av kulturkvarteret Gamla Motala verkstad mm. Detta är processer som pågår samtidigt och därför måste finnas i investeringsbudgeten. Allt kan inte göras samtidigt det innebär att det kontinuerligt görs prioriteringar mellan de olika projekten. Investera för verksamhetsutveckling Den ala verksamheten kräver investeringar för att kunna utvecklas. Den är till för att ge medborgarna service av god kvalitet. Det innebär att det behövs nya platser i förskolan, skolverksamhetens lokaler behöver repareras och förnyas och boenden i vård och omsorgsverksamheten måste förnyas och förbättras. IT-verksamheten har stor betydelse i den moderna en, ett område som vi kontinuerligt måste förnyas. Då är det naturligt att också detta område finns i investringsbudgeten. 20

Finansieringsbudget Finansieringsbudgeten visar hur ens rörelsekapital förändras samt hur en avser att finansiera sina investeringar. Rörelsekapitalet består av omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder och kan sägas vara ett mått på den ekonomiska styrkan på kort sikt. Det är viktigt att skapa ett positivt rörelsekapital för att kunna ha en bra handlingsberedskap inför framtiden och detta genomföres bäst genom en stark resultatbudget som bland annat möjliggör en högre grad av självfinansiering av investeringar. I förslaget finns en positiv förändring av rörelsekapitalet varje år. Eftersom detta har ett nära samband med investeringsnivåerna kan det vissa år innebära en negativ förändring av rörelsekapitalet vid en hög investeringsnivå. Förslaget till finansieringsbudget visar en positiv förändring av rörelsekapitalet respektive år. Det finns enligt finansieringsbudgeten ett upplåningsbehov med 195 miljoner kronor under planeringsperioden. 21