På rätt spår? -Checklista för lokal uppföljning och kvalitetssäkring av förutsättningar för psykisk hälsa för barn, unga och unga vuxna 0-25 år Folkhälsocentrum Sektionen för folkhälsoarbete
INNEHÅLL Att använda checklistan...4 De olika faserna...5 Teori och praktik bakom checklistan...6 Socialt kapital, tillit, delaktighet och inflytande... 7 Sysselsättning, utbildning och bostad... 9 Jämställhet... 11 Fysiska miljön och naturmiljöer... 13 Alkohol och drogförebyggande arbete... 14 Trygghet... 16 Exempel på användande (fingerat)...18 Checklistan är utvecklad av: Heidi Leppäniemi och Martin Ward Folkhälsocentrum Sektionen för folkhälsoarbete Landstinget Sörmland 2009-06-02 Vi vill passa på att tacka Emelie Nisu Folkhälsoplanerare i Flens kommun för värdefulla synpunkter i utvecklingsarbetet. 3
Att använda checklistan Denna checklista - På rätt spår? - är ett komplement till rapporten Trygga goda uppväxtvillkor- en grogrund för psykisk hälsa. Kunskapssammanställning om att skapa förutsättningar för psykisk hälsa för barn, unga och unga vuxna 0-25 år. Checklistan är ett sätt för en kommun att aktivt stämma av i vad mån som kommunens resurser, förutsättningar och prioriteringar är i linje med den kunskap som rapporten förmedlar angående samhällsbaserat arbete med syfte att ge förutsättningar för psykisk hälsa hos barn och ungdomar. Checklistan är en förlängning på det avsnitt i rapporten som heter FAKTORER I SAMHÄLLET SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA. I detta avsnitt lyfts ett antal betydelsefulla faktorer fram samt möjligheterna att påverka faktorerna i gynnsam riktning. Checklistan tar utgångspunkt i dessa möjligheter och listar mått och indikatorer som beskriver läget och utvecklingen beträffande förhållanden som bäst motsvarar de aktuella faktorerna i praktiken. Måtten och indikatorerna är sorterade på Individdata samt Samhälleliga förutsättningar. Individ data speglar situationen i en kommun utifrån tillståndet hos barn och ungdomar. Samhälleliga förutsättningar speglar tillståndet beträffande lokala resurser, arbetssätt och strukturer. Varför? Checklistan är användbar när en kommun vill titta på den lokala situationen och förutsättningarna för barn och ungdomars psykiska hälsa. Eventuellt finns redan pågående arbete och uppföljning men ändå behov eller nyfikenhet på alternativ angreppsätt. Kunskapsunderlaget (Rapporten) samt checklistan har renodlat perspektivet psykisk hälsa vilket är tämligen unikt då psykisk ohälsa oftast hamnar i fokus. Vem? Checklistan kan hanteras av enskild tjänsteman i kommunen eller en nämnd / beredning / grupp med uppdrag kring psykisk hälsa eller barn och ungdom. Hur? Först bör rapporten Trygga och goda uppväxtvillkor -en grogrund för psykisk hälsa läsas helt eller i delar. Därpå bör insamlande av Individdata (Block A) ske enligt checklistan per faktor. Folkhälsocentrum Sektionen för folkhälsoarbete och FoU centrum är behjälpliga när det gäller uppgifter från Liv & hälsa ung som är huvudsaklig källa för Individdata. Många uppgifter finns i rapporten Liv & Hälsa ung 2008- Vad vet vi om sörmländska barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa? Rutorna bockas av efterhand som olika data hämtats in och analyserats ur det lokala perspektivet. Sammanställningen av Individdata ligger sen till grund för prioritering av vissa områden när det gäller nästa fas i checklistan som berör de samhälleliga förutsättningarna. 4
De olika faserna Varje enskilt mått samt indikator på samhälleliga förutsättningar (Block B.) hanteras i tre färgkodade faser: Uppgift, Analys, Åtgärd. Fas 1 (röd nivå) är att inhämta uppgiften (eller uppgifterna) vilket kan vara ett ganska omfattande men i sig värdefullt arbete. Fas 2 (gul nivå) är att (i grupp eller av utredare) analysera de inhämtade uppgifterna. Fas 3 (grön nivå) är att försöka åtgärda en situation i linje med hur aktuell faktor förväntas främja psykisk hälsa. Förslagsvis görs en markering i checklistans rutor för den fas man befinner sig i som en påminnelse om återstående faser. Efter analys i fas 2 (gulnivå) kan slutsatsen dock mycket väl bli att särskild åtgärd inte krävs. Här bör man ändå reflektera kring vad som fordras för att upprätthålla den gynnsamma situation som kommit fram via analysen i fas 2. Det är fullt möjligt att även att stämma av de kommunala förutsättningarna genom att endast titta på Individdata eller de samhälleliga förutsättningarna. Det är även möjligt att begränsa analysen till vissa faktorer utefter lokala förhållanden. Det viktigaste är att genomföra någon form av analys och göra det kontinuerligt gärna i anslutning till planerings och uppföljningsprocessen i kommunen. Rekommendationen är att genomlysa kommunen utefter hela checklistan för att få en helhetsbild av förutsättningarna för psykisk hälsa. Se exempel på användande på s.17. 5
Teori och praktik bakom checklistan Följande syftar till att tydliggöra relationen mellan checklistans olika komponenter i form av betydelsefulla faktorer för psykisk hälsa (för barn och ungdomar), möjligheter att påverka faktorerna, samhälliga förutsättningar samt individdata. Exemplet nedan gäller Faktorn Socialt kapital, tillit, delaktighet och inflytande. Faktorn Socialt kapital, tillit, delaktighet och inflytande kan påverkas genom att: Verka för små sociala skillnader i livsvillkor. Skapa former för barn och ungdomars delaktighet och inflytande vid frågor som berör dem. Stärka förmågan för social, kulturell och politisk delaktighet. Skapa förutsättningar för detta genom att lägga särskilt vikt vid faktorer som kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Stimulera deltagande i folkbildningsinsatser så som studiecirklar, föreningsliv och kulturaktiviteter. Tillvarata ungdomars engagemang och delaktighet i ungdomspolitiska satsningar. Barnperspektiv beaktas i all offentlig verksamhet vid beslut som har konsekvenser för barn. som kanaliseras i samhället genom bl a förekomst av samhälliga förutsättningar Ungdomsfullmäktige eller dylikt Elevråd Idrottsföreningar Övriga föreningar..och speglas hos individer och grupper bl a genom följande frågor i enkätundersökningen liv och hälsa ung Får du som elev vara med och bestämma om Är du med i någon förening? Har du någon gång de senaste 12 månaderna deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka dig att göra det? Andel förstagångsväljare (kommunens egen statistik) Det är inte givet att gynnsamma samhälleliga förutsättningar alltid återspeglas i en gynnsam lokal situation också beträffande individdata. Samtidigt så innebär en gynnsam lokal situation beträffande individdata inte alltid att de samhälliga förutsättningarna också är gynnsamma. Över längre tid så bör dock sambandet vara tämligen starkt d v s kommuner med en återkommande gynnsam situation beträffande samhälleliga förutsättningar bör också företrädesvis uppvisa gynnsamma individdata och tvärtom. Det är således viktigt att göra upprepade avstämningar utifrån checklistan. Beträffande individdata finns möjligheten att redovisa situationen från flera år bakåt i tiden via de tidigare Liv & hälsa studierna. Den samlade bilden från flera års uppgifter ger mer substans för prioriteringar än uppgift från enstaka år. 6
Socialt kapital, tillit, delaktighet och inflytande Möjlighet att påverka faktorn Verka för små sociala skillnader i livsvillkor. Skapa former för barn och ungdomars delaktighet och inflytande vid frågor som berör dem. Stärka förmågan för social, kulturell och politisk delaktighet. Skapa förutsättningar för detta genom att lägga särskilt vikt vid faktorer som kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Stimulera deltagande i folkbildningsinsatser så som studiecirklar, föreningsliv och kulturaktiviteter. Tillvarata ungdomars engagemang och delaktighet i ungdomspolitiska satsningar. Barnperspektiv beaktas i all offentlig verksamhet vid beslut som har konsekvenser för barn. Block A. Indikatorer samt mått Individnivå och gruppnivå Datauppgifter från Liv & Hälsa ung (Kommunen jmf länet med uppdelning på kön) Får du som elev vara med och bestämma om (diverse förhållanden)? Är du med i någon förening? Har du någon gång de senaste 12 månaderna deltagit i någon av följande aktiviteter, eller kan du tänka dig att göra det? (diverse handlingar/ställningstaganden) Har du möjlighet att delta i de fritidsaktiviteter du vill? Har du tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med kompisar? Blivit illa/nedlåtande behandlad + orsaker + sammanhang Övriga uppgifter - ej LHU Andel förstagångsväljare (reservation för att andra än ungdomar kan finnas i gruppen förstagångsväljare) Ev. egen lokal indikator 7
Block B. Indikatorer samt mått på Samhälleliga Förutsättningar Socialt kapital, tillit, delaktighet och inflytande Ungdomsfullmäktige el dyl Uppgift Analys Åtgärd Finns ungdomsfullmäktige (eller jämförbar inflytandemodell) i kommunen/lt? Ja/Nej (Beskriv modell) Fas Elevråd Uppgift Analys Åtgärd Finns elevråd (eller motsvarande) på alla skolor i kommunen (inkl. friskolor)? Ange antal skolor totalt per stadium och antal skolor med elevråd eller motsvarande inom resp stadium Barn-/ ungdomsperspektiv Uppgift Analys Åtgärd Finns ett systematiskt barnperspektivarbete i kommunen? (redovisa enligt alternativen: generellt i kommunen, sporadiskt, planeras, förekommer ej Idrottsföreningar Uppgift Analys Åtgärd Hur många idrottsföreningar med LOK stöd finns i kommunen i relation till året/åren innan? Ange antal LOK- föreningar per år för de senaste tre åren Övriga föreningar Uppgift Analys Åtgärd Hur många andra föreningar med ungdomsverksamhet finns i kommunen i relation till åren innan? Ange antal övriga föreningar med ungdomsverksamhet (ej idrott) per år för de senaste tre åren helst med fördelning på kategorier som t ex kultur, friluftsliv m m Ev. egen lokal indikator Uppgift Analys Åtgärd 8
Sysselsättning, utbildning och bostad Möjlighet att påverka faktorn Regionala, kommunala aktörer, näringslivet och arbetsförmedlingar behöver samverka i syfte att skapa bättre förutsättningar för sysselsättning för unga i länet. Mål bör finnas för den lokala arbetsmarknadspolitiken gällande unga. Indikatorer för att följa hur väl sysselsättning och utbildning tillgodoser ungas behov behöver finnas på såväl länsnivå som på kommunal nivå. Varierat utbud av bostäder i länets kommuner som tar hänsyn till ungdomars behov. Informera unga inför val av inriktning på gymnasiet och inför val av utbildning på högskolan om hur arbetsmarknadens behov ser ut och vilka möjligheter till jobb som finns inom olika yrken. Arbeta för att möjliggöra sommarjobb för ungdomar. Block A. Indikatorer samt mått - Individ och grupp nivå Datauppgifter från Liv & Hälsa ung (Kommunen jmf länet med uppdelning på kön) Har föräldrar läst på högskola? Arbetar man extra parallellt med skolgång? Vad vill man göra efter gymnasiet? Vad tror man att man gör efter gymnasiet? Typ av program studieförberedande eller yrkesorienterat? Övriga uppgifter - ej LHU Lokal ungdomsarbetslöshet Bästa möjliga uppgifter med jämförbarhet över åren (registerdata över senaste tre åren) Lokala bostadsköer ungdom Bästa möjliga uppgifter med jämförbarhet över åren (registerdata över senaste tre åren) (Inhämtas ev. separat från olika bostadsföretag) Behörighet gymnasium Andel IG på högstadiet samt gymnasiet / ofullständiga betyg / individuella program Ev. egen lokal indikator 9
Block B. Indikatorer samt mått - Samhälleliga Förutsättningar Sysselsättning, utbildning och bostad Lokala utbildningsmöjligheter Uppgift Analys Åtgärd Vad är högsta utbildningsinstitution inom kommunen? Ange typ av inriktning på högsta nivå Fas Sommarjobbsgaranti Uppgift Analys Åtgärd Finns sommarjobbsgaranti i kommunen? I så fall, hur ser efterfrågan/utvecklingen ut? (Registerdata helst gällande senaste tre åren) Lokala arbetsmarknadspolitiska mål Uppgift Analys Åtgärd Finns mål för den lokala arbetsmarknadspolitiken gällande ungdomar? I så fall, hur följs dessa mål upp? Övriga lokala/regionala insatser Uppgift Analys Åtgärd Övriga lokala/regionala insatser för att öka andelen arbetande ungdomar? Ev. egen lokal indikator Uppgift Analys Åtgärd 10
Jämställhet Möjlighet att påverka faktorn Bedriva jämställdhetsarbetet i enlighet med nämnda förutsättningar för systemförändrade arbete. Redovisa könsspecifik statistik i all statistikredovisning/uppföljningsarbete men även uppmärksamma skillnader inom respektive kön. Använda 3-R metoden vid jämställdhetsintegrering. Aktivt arbeta med jämställdhetsplaner, inom såväl offentlig, privat som ideell sektor. Skapa forum för unga kvinnor och män där frågor om jämställdhet diskuteras. Införa genuskunskap/livskunskap som ett eget ämne i skola eller integrera jämställdhet/genuskunskap i sex- och samlevnadsundervisningen. Block A. Indikatorer samt mått Individnivå, gruppnivå Datauppgifter från Liv & Hälsa ung (Kommunen jmf länet med uppdelning på kön) Andel pojkar / flickor som är med i föreningar Får pojkar bättre möjligheter än flickor / samt omvänt Utsatt för kränkande uttryck Blivit Illa/nedlåtande behandlad (p g a kön) Ev. egen lokal indikator 11
Block B. Indikatorer samt mått - Samhälleliga Förutsättningar Jämställdhet Jämställdhetsplaner skola Uppgift Analys Åtgärd Finns jämställdhetsplaner för skola, förskola? (redovisa enligt alternativen: generellt i kommunen, sporadiskt, planeras, förekommer ej ) Fas Jämställdhetsplaner fritid Uppgift Analys Åtgärd Finns krav på jämställdhets-planer / policies för fritidssektorn? (redovisa enligt alternativen: generellt i kommunen, sporadiskt, planeras, förekommer ej ) Är jämställdhetsplaner en förutsättning för kommunala föreningsbidrag? Genuskunskap Uppgift Analys Åtgärd Förekommer genuskunskap som eget ämne i skolor? (redovisa enligt alternativen: generellt i kommunen, sporadiskt, planeras, förekommer ej ) Genuspedagog Uppgift Analys Åtgärd Finns utbildad genuspedagog/-er i kommunen? Redovisa antal, uppdrag och täckning 3 R metodik Uppgift Analys Åtgärd Används 3 R metodik i kommunen? (modell för strukturerat jämställdhetsarbete) redovisa enligt alternativen: generellt i kommunala verksamheter, sporadiskt, planeras, förekommer ej ) Ev. egen lokal indikator Uppgift Analys Åtgärd 12
Fysiska miljön och naturmiljöer Möjlighet att påverka faktorn Använda hälsokonsekvensbedömningar i samhällsplanering, i översikts- och detaljplaner, på detta sätt beaktas folkhälsoperspektiv och trygghetsaspekter. Stimulera till fysisk aktivitet och utomhusvistelse genom samhällsplaneringen. Skapa riktlinjer för barns offentliga lekmiljö, skolgårdens och förskolegårdens lekmiljö. Block A. Indikatorer samt mått - Individ Data Uppgifter från Liv & Hälsa ung (Kommunen jmf länet med uppdelning på kön) Uppgifter om vardagsmotion (endast LHU 04 samt 06) Andel elever som aldrig cyklar (svarsalternativ i frågan om cykelhjälm) Upplevd trygghet i bostadsområdet på dag-/kvällstid Ev. egen lokal indikator Block B. Indikatorer samt mått - Samhälleliga Förutsättningar Fysiska miljön och naturmiljöer Systematik i uppmärksammandet av Fysiska miljön och naturmiljöer Uppgift Analys Åtgärd Finns systematik, t ex via HKB eller separata avsnitt,i uppmärksammandet av folkhälsoaspekter i fysiska miljön och naturmiljöer (grönområden/miljöer för spontan och planerad fysisk aktivitet) i kommunala samhällsplaneringen, i översikts-/detaljplaner el dyl? Fas Lokala/kommunala riktlinjer/policy Uppgift Analys Åtgärd Finns lokala/kommunala riktlinjer/policy för barns offentliga lekmiljö med syfte att främja fysisk aktivitet? Ev egen lokal indikator Uppgift Analys Åtgärd 13
Alkohol och drogförebyggande arbete Möjlighet att påverka faktorn Bedriva restriktiv politik gällande alkohol och tobak; högt pris, försäljningsförbud och tillsyn (gällande öppettider och åldersgränser för inköp). Samordna det alkohol och drogförebyggande arbetet genom alkohol- och drogsamordnare på kommunal nivå likväl som på länsnivå. Arbeta med ansvarsfull alkoholservering och restriktiv alkoholservering. Stödja och stärka föräldrarnas roll till sina tonårsbarn och förbättra samspelet/relationen mellan barnet/ungdomen och föräldrarna genom föräldrastödsprogram. Arbeta med program som stärker de ungas självkänsla och problemlösningsförmåga. Block A. Indikatorer samt mått Individnivå och gruppnivå Datauppgifter från Liv & Hälsa ung (Kommunen jmf länet med uppdelning på kön) Konsumtion/frekvens ANT olika åldrar/årskurser Hur får man tag i ANT Föräldrars inställning till barnens användande av ANT Har man åkt bil med påverkad förare Ev. egen lokal indikator / ev. lokal drogvaneundersökning 14
Block B. Indikatorer samt mått - Samhälleliga Förutsättningar Alkohol och narkotikaförebyggande arbete Kommunal alkohol- / drogsamordnare Uppgift Analys Åtgärd Finns kommunal alkohol- / drogsamordnare? Beskriv omfattning, uppdrag, placering i organisationen. Fas Lokal drogpolitiskprogram/ alkohol-/narkotikahandlingsplaner Uppgift Analys Åtgärd Finns lokal drogpolitiskt program/alkohol- narkotikahandlingsplaner/ Policy? Med syfte att omsätta de nationella handlingsplanerna? Ange årtal när den antogs Lokal utbildning/projekt kring ansvarsfull alkoholservering Uppgift Analys Åtgärd Har det genomförts lokal utbildning/projekt kring ansvarsfull alkoholservering Med vilken frekvens sker utbildning, samt under vilken tidsperiod? ANT vid Ungdomsmottagning Uppgift Analys Åtgärd Blir ANT rutinmässigt uppmärksammat vid besök på lokala Ungdomsmottagningen?- I så fall, på vilket sätt? Strukturerad föräldrautbildning ANT Uppgift Analys Åtgärd Förekommer strukturerad föräldrautbildning/ föräldracirklar kring ANT (t ex ÖPP) i kommunen? (redovisa enligt alternativen: generellt i kommunen, sporadiskt, planeras, förekommer ej ) Strukturerade ANT-program elever Uppgift Analys Åtgärd Förekommer strukturerade ANT-program riktade mot elever i kommunen? (redovisa enligt alternativen: generellt i kommunen, sporadiskt, planeras, förekommer ej ) ANT och org. Bidrag Uppgift Analys Åtgärd Är ANT planer ett krav för LOK/-föreningsstöd- I så fall, hur sker uppföljning? 15
Trygghet Möjlighet att påverka faktorn Skapa förutsättningar för social- och situationell brottsprevention. Skapa bättre samverkan kring brottsförebyggande arbete via Brottsförebyggande råd. Beakta trygghetsaspekter i samhällsplanering vid skapandet nya bostadsområden, lekplatser och andra fysiska miljöer såsom belysta gång- och cykelvägar. Vid redovisning av brottsstatistik problematisera kring upplevd rädsla och faktisk utsatthet för brott. Vid rapportering av brott i media sätta händelser i relation till sannolikheten att bli utsatt för brott. I media anlägga ett barnperspektiv vid rapportering av våld och brott mot barn och föräldrar. Utveckla kunskapen kring hur media, mobiltelefoner och internet påverkar människors upplevelse av trygghet. Block A. Indikatorer samt mått Individnivå och gruppnivå Datauppgifter från Liv & Hälsa ung (uppdelat på kommunen jmf länet med uppdelning på kön) Utsatt för våld eller stöld av jämnårig Känner du dig trygg på följande ställen Stämning i skolan Främlingsfientlighet/rasism i skolan Begått brott (fem brottstyper) Konsumtion/frekvens alkohol + narkotika olika åldrar/årskurser Ev. egen lokal indikator 16
Block B. Indikatorer samt mått - Samhälleliga Förutsättningar Trygghet Lokalt Brottsförebyggande råd Uppgift Analys Åtgärd Finns lokalt brottsförebyggande råd el motsvarande? Beskriv omfattning, uppdrag, placering i organisationen Fas Systematik i uppmärksammandet av trygghetsaspekter Uppgift Analys Åtgärd Finns systematik i uppmärksammandet av trygghetsaspekter? I kommunala samhällsplaneringen, i översikts-/detaljplaner el dyl, tex. via HKB Lokal samverkansgrupp Uppgift Analys Åtgärd Finns lokal samverkansgrupp? Med syfte att stödja ungdomar med återkommande riskbeteende Beskriv uppdrag och involverade parter Kommunal alkohol- / drogsamordnare Uppgift Analys Åtgärd Finns kommunal alkohol- / drogsamordnare? Beskriv omfattning, uppdrag, placering i organisationen. 17
Exempel på användande (fingerat) En särskild arbetsgrupp är tillsatt i en sörmländsk kommun för att se på den psykiska hälsan hos ungdomarna i den egna kommunen och i fall särskilda resurser krävs utifrån tillståndet. Man börjar med att läsa landstingets kunskapsunderlag Trygga och goda uppväxtvillkor- En grogrund för psykisk hälsa Därpå ges uppdrag till en utredningssekreterare eller dylik funktion att sammanställa uppgifter enligt checklistan På spåret. Gruppen väljer dock att avgränsa sig till faktorerna Socialt kapital, tillit, delaktighet och inflytande, Sysselsättning och utbildning samt Genus. Uppgift Enligt checklistan ska först uppgifter om lokala individdata (Block A) inhämtas. Utredningssekreteraren börjar därför med att ladda ner rapporten Liv & Hälsa ung 2008. Vad vet vi om sörmländska barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa? från Folkhälsocentrums hemsida www.landstinget.sormland.se/folkhalsocentrum De i checklistan föreslagna individdata för de aktuella faktorerna markeras och förs över till checklistan eller separat dokument. Därpå kontaktas Folkhälsocentrum Sektionen för Folkhälsoarbete eller statistiker på FOU centrum för kompletterande uppgifter från Liv och hälsa ung databasen. Utredningssekreteraren sammanställer alla individdata enligt checklistan för de aktuella faktorerna och påbörjar analysen. Analys Beträffande faktorn Socialt kapital, tillit, delaktighet och inflytande visar det sig att ungdomarna i kommunen är föreningsanslutna i betydligt lägre grad än ungdomar i övriga länet. Gällande faktorn Sysselsättning och utbildning går det att se en tendens dels att relativt få ungdomar har föräldrar med högskoleutbildning samt att ungdomarna själva är förhållandevis negativa till att läsa vidare efter gymnasiet. Faktorn Genus visar att kränkande uttryck både från pojkar och flickor är betydligt mer förekommande än i övriga kommuner. Utredningssekreteraren redovisar sammanställda individdata för arbetsgruppen och man beslutar att gå vidare med att samla in uppgifter gällande Block B som omfattar indikatorer och mått på Samhälleliga förutsättningar av betydelse för de aktuella faktorerna. Det finns här en kritisk övergång mellan Block A (Individdata) och Block B (samhälleliga förutsättningar). Det är upp till utredningssekreteraren och arbetsgruppen att belysa rätt samhälleliga förutsättningar utifrån de individdata som visat sig negativt avvikande för kommunen. Beträffande de individdata som visade på begränsat föreningsdeltagande så är det förstås en analys av förekomsten av Idrottsföreningar samt Övriga föreningar som är de mest relevanta samhälliga förutsättningarna att hämta in uppgifter kring och sen analysera samt eventuellt åtgärda. Uppgifter om de lokala föreningarna med LOK-stöd hämtas in samt även uppgifter om kulturföreningar samt friluftsliv. Samtliga uppgifter fanns lätt tillgängliga på kommunens fritidsförvaltning. Uppgifterna visade på ett sjunkande antal LOK-berättigade föreningar under de senaste fem åren. Uppgiften analyserades gemensamt inom arbetsgruppen som kom fram till att det blivit svårt att rekrytera föräldrar som ledare eftersom många idag arbetspendlar ut från kommunen vilket försvårar föreningsliv på kvällarna. 18
Åtgärd Arbetsgruppen beslutar att försöka åtgärda situationen genom ett projekt i samverkan med Sörmlandsidrotten som går ut på att fånga upp äldre ungdomar som slutat med sin idrott för att göra dessa till ledare. Även övriga avvikande individdata följdes upp med uppgifter på relaterade samhälleliga förutsättningar vilka analyserades på motsvarande sätt. 19
Vill du ha stöd i att ta fram data från Liv & Hälsa Ung? Tveka inte att kontakta oss på Folkhälsocentrum Sektionen för Folkhälsoarbete eller statistiker på FOU Centrum Landstinget Sörmland. 20
21