Bättre samordning, bättre sammanhållning - Integrations- och mångfaldsberedningen, 28/6-16
Befolkningstillväxt i riskgrupper för utanförskap Befolkningen och befolkningsökningen, bakgrund, 2013-2015 Förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande, bakgrund 100% 100,0% 12% 12% 13% 7,2% 11,3% 4% 4% 4% 8,1% 80% 53% 46% 40% 80,0% 11,6% 60% 60,0% 40% 15% 84% 10% 21% 84% 83% 40,0% 84,7% 77,1% 20% 32% 44% 39% 20,0% 0% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Ökning Befolkning Ökning Befolkning Ökning Befolkning födda i Sverige födda i Europa födda utanför Europa Befolkningen och bef.ökn., bakgrund och kön, 2013-2015 36% 19% 32% 13% 16% 84% 16% 84% 31% 26% 25% 18% 16% 84% 16% 84% 33% 13% 29% 25% 17% 83% 17% 83% Ökning Befolkning Ökning Befolkning Ökning Befolkning - varav kvinnor inrikes - varav kvinnor utrikes - varav män inrikes - varav män utrikes 0,0% Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande födda i Sverige födda i Europa födda utanför Europa Förvärvsarbetande och ej förvärvsarb., bakgrund och kön 100,0% 8,1% 10,5% 80,0% 44,1% 35,8% 60,0% 40,0% 8,9% 12,4% 20,0% 39,0% 41,3% 0,0% Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande Kvinnor, inrikes födda Kvinnor, utrikes födda Män, inrikes födda Män, utrikes födda
Kunskapssamhället försvårar utanförskapet Befolkningen, andel per utbildningsnivå, kön och bakgrund 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 6,1% 4,4% 0,3% 0,3% 20,2% 17,6% 9,9% 5,7% 54,8% 47,0% 42,4% 42,7% 38,1% 39,2% 38,2% 33,0% Saknas Högst grundskola Gymnasial Eftergymnasial Män, utrikesfödda Kvinnor, utrikesfödda Män, inrikesfödda Kvinnor, inrikesfödda Antal arbetslösa, fördelat i två grupper, 2004-2016 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 2705 1002 Arbetslöshetens sammansättning, andel per utbildningsnivå An 55,0% 50,0% 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 60 50 40 30 20 40,8% 34,7% 24,5% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 För gy.utb Gy.utb Efter Gy.utb Andel arbetslösa, fördelat per utbildningsnivå, 2005-2015 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Grupper med utsatt ställning på arbetsmarknaden Övriga 10 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 2005 2010 2015
Höga trösklar till arbetsmarknaden, få enkla jobb Antal personer per jobb, fördelat på utbildningsnivå, Kronoberg Avvikelse från förväntat värde, andel sysselsatta flyktingar, 20-64 Eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning Ej gymnasial utbildning Ej gymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Arbetar eller studerar efter etableringsuppdraget, länsjämförelse Stockholms län Norrbottens län Upplands län Örebro län Jämtlands län Blekinge län Kalmar län Västerbottens län Skåne län Dalarnas län Västmanlands län Värmlands län Västra götalands Västernorrlands Kronobergs län Östergötlands län Hallands län Gävleborgs län Jönköpings län Södermanlands 1,1 1,2 30,0% 26,8% 26,7% 24,9% 23,1% 22,3% 21,9% 21,2% 20,9% 20,2% 19,7% 19,6% 19,0% 17,7% 17,3% 16,9% 16,5% 15,6% 3 41,9% 37,3% 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 Sysselsättningsgrad efter vistelsetid, utrikes födda 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2013 2014 < 2 år 2-4 år 4-10 år > 10 år
Asylsökande till Sverige 2013-2016 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec 2013 2014 2015 2016 Flyktingprognos 2016-2017 (P3-16, 27 april) Beräkningsalternativen för 2016 Beräkningsalternativen för 2017 Antal ensamkommande mottagna i Växjö 200 186 A: 100 000 varav 14 000 B: 60 000 varav 7 000 C: 40 000 varav 4 000 Källa: Migrationsverket A: 100 000 varav 14 000 B: 60 000 varav 7 000 C: 35 000 varav 3 500 150 100 50 0 Kv4 2015 Kv1 2016 7
Svåra integrationsutmaningar väntar Utmanande demografisk utveckling. Befolkningen har i huvudsak växt i grupper som löper stor risk för långvarigt utanförskap. Växjös omfattande flyktingmottagande har förstärkt tillväxten i grupper med låg utbildning. Kunskapssamhället riskerar att försvåra och fördjupa utanförskapet för de som saknar gymnasial utbildning. Höga trösklar till jobb. Låg andel enkla jobb och arbetskraftsöverskott i lågkvalificerade yrkeskategorier riskerar att försvåra etableringen på arbetsmarknaden för redan utsatta grupper. Stora grupper antas gå från etableringsersättning till försörjningsstöd. Utanförskap riskerar att bita sig fast. Lång tid i utanförskap medför en passivitet som ger strukturella effekter på förutsättningarna på arbetsmarknaden. Utanförskapsområden med hög andel utan arbete eller annan sysselsättning försvårar utmaningen.
God beredskap inför fler i försörjningsstöd Kostnad ekonomiskt bistånd/månad (tkr) samt trend, 2012-2015 8000 7000 6000 5000 4000 3000 1510 1507 1504 1501 1410 1407 1404 1401 1310 1307 1304 1301 1210 1207 1204 1201 Kostnad för försörjningsstöd per växjöbo, 2012-2016 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 1 146 1 006 922 847 805 2012 2013 2014 2015 2016 Från försörjningsstöd till egen försörjning, 2013-2016 60% 50% 40% 30% 55% 44% 46% 48% Antal biståndshushåll, 2012-2016, april 1900 1400 900 1530 1560 1160 1060 987 20% 2013 2014 2015 2016 400 2012 2013 2014 2015 2016
Bakgrund Ordförandeskifte i kommunstyrelsens två beredningar. Formellt i höst. o I Miljöberedningen blir Cheryl Jones Fur ny ordförande efter Bo Frank, som blir ledamot i beredningen. o I Integrations- och mångfaldsberedningen blir Oliver Rosengren ny ordförande i beredningen efter Lars Edqvist (MP). o Magnus P Wåhlin (MP) ny representant för Miljöpartiet, som ledamot. Förtydligat och justerat uppdrag för integrations- och mångfaldsberedningen kommer klargöras i höst. Inriktning följer på kommande bilder. Huvuduppgiften blir samordning av kommunens verksamheter och insatser.
Ett sammanhållet Växjö 1. Samordning. I Växjö kommuns verksamheter görs dagligen insatser för integration. Beredningens huvudsakliga ansvar blir samordning och förbättring av de processer som finns eller behövs i kommunen. Förvaltningars gemensamma insatser, implementering av Mångfaldsprogrammet, översyn av värderingsarbetet för nyanlända och Landningsbanan är exempel. 2. Samverkan. Kommunen klarar inte integrations- eller mångfaldsutmaningar själv. Samverkan med föreningar och andra organisationer är en viktig åtgärd för stärkt sammanhållning. Urbana utvecklingsmedel bereds fortsatt här. 3. Samarbete. Grunden för integration är arbete och egen försörjning. Dialog med näringslivet om kompetensbehov och lägre trösklar till arbetsmarknaden är därför av betydelse. Växjölöftet blir en viktig plattform för uppgiften.
Bättre samordning, bättre sammanhållning - Integrations- och mångfaldsberedningen, 28/6-16