Blomsterjakt och växtbingo Lärarhandledning Naturens Hus
Kompendium till lärarfortbildningen Blomsterjakt och växtbingo Pedagogik i Nationalstadsparken i samarbete med Länsstyrelsen Omslagsbild: Röd solhatt (Echinacea purpurea) och humla Text: Malin Hasselgren, Ann Franzén och Johan Lundberg Foto: Johan Lundberg, Christofer Andersson och Charlotte Flodin (där inget annat anges). Foton på sida 8 är ursprungligen publicerade under licensen CC-BY (https://creativecommons.org/licenses/by/3.0). Fotolokal: Edvard Andersons växthus och utomhus i Bergianska trädgården. Illustrationer: Malin Hasselgren Layout och redigering: Charlotte Flodin Vetenskapens Hus 2016 Vetenskapens Hus Lärarfortbildning: Blomsterjakt och växtbingo 2
Blomsterjakt och växtbingo Lärarhandledning Ängsblommor i Nationalstadsparken. Målgrupp: Grundskola åk 1-3 Tid: cirka 1,5 h, maj-jun Antal elever: halvklass/helklass Plats: Nationalstadsparken Syfte Syftet med Växtbingo är att eleverna ska få lära sig mer om växtens delar och vilka funktioner dessa har. Syftet är även att de ska få upptäcka växters mångfald på ett inspirerande och lekfullt sätt. Anknytning till läroplanen I växtbingo ingår enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Vi undersöker hur växterna kan sorteras, grupperas och artbestämmas. Vetenskapens Hus Lärarfortbildning: Blomsterjakt och växtbingo 3
Säkerhet Växtbingo innebär inga stora risker, speciellt inte om man planerar utflykten väl. Här kommer några förslag på sådant man kan fundera kring innan man beger sig ut! Ät inget från växtlokalen Om du inte är väldigt kunnig vad gäller växter så bör du inte låta barnen att äta växterna de hittar. Allergier Det finns många som har allergier mot olika gräs och träd. Se till att tänka på säsongen och ta med medicin efter behov. Pollenprognoser finns att tillgå via pollenkoll.se. Giftiga växter På ängsmarker kan man hitta giftiga växter som björnloka, spikklubba, belladonna och bolmört. De tre sistnämnda är sådana som gror i nyligen bearbetad mark. Det kan vara klokt att lära sig utseendet de giftigaste växterna och se vad det finns för växter på den aktuella lokalen innan man beger sig dit Hänsyn Som alltid är vi försiktiga med de växter vi kommer i kontakt med, vi drar aldrig upp rötter, bryter av kvistar eller plockar blommor utan att först reflektera kring huruvida det är nödvändigt. Ska vi plocka växter så ser vi till att minimera skadan på växten i fråga. Detta är alltid viktigt oavsett var vi är, men ändå viktigare när vi befinner oss i Nationalstadsparken. Se även till att uppdatera dig kring vilka växter om är fridlysta. Att vi ska visa hänsyn betyder inte att barnen inte ska få ha kul. Ju närmare barnen kan komma växterna desto bättre! Förberedelser Om möjligt är det klokt att undersöka platsen i förväg. Några tips på vad som är klokt att reka: Vilka växter har slagit ut i blom? Finns det några giftiga växter på platsen som bör undvikas? Finns det något regnskydd/toaletter på platsen? Se till att du och barnen har kläder efter väder. Material till övningen går än så länge att låna på Naturens Hus (kommer att ändras framöver). Mejla ann.franzen@vetenskapenshus.se för att boka materialet. Material Det material som finns att låna är stora och små växtbilder, bingobrickor, whiteboardpennor, förstoringsglas, stora brickor och sittunderlag. Ta med egna pennor och papper att skriva på. Vetenskapens Hus Lärarfortbildning: Blomsterjakt och växtbingo 4
Upplägg Introduktion Berätta att vi ska titta närmare på hur växter kan se ut och hur de fungerar. Börja med att visa bilderna på växtens delar: - Kronblad - Foderblad - Ståndare - Pistill - Blad - Stjälk - Rot Berätta sedan kort om växtdelarnas olika funktioner. Om eleverna har gått igenom växtens delar i skolan kan du låta dem berätta för dig istället. När du gått igenom blommans delar och hur pollination går till kan du låta eleverna öva på att hitta ståndare och pistiller på några växter. Klokt kan vara att börja med en blomma vars pistill och ståndare är tydliga och att sedan fortsätta med en något svårare/mindre blomma. Visa sedan bilderna på olika karaktärsdrag: - Bladform - Blomform - Blommornas placering - Stjälkens utseende Illustrationer av ett axplock av blommans olika delar. I materialet som lånas ut finns även illustrationer av stjälkar och fler bladformer. Vetenskapens Hus Lärarfortbildning: Blomsterjakt och växtbingo 5
Övning Nu är det dags att låta barnen gå ut på ängen för att hitta växter med olika karaktärsdrag! Dela in barnen i grupper med ungefär 4-5 barn i varje grupp. Utrusta grupperna med små växtbilder som visar växtens olika delar och karaktärsdrag (se bilderna på föregående sida), förstoringsglas, bingolappar, bricka samt en whiteboardpenna. Nu är deras uppdrag att gå på jakt efter växter och försöka bocka av så många karaktärer som möjligt på sin bingolapp. Växterna som gruppen hittar lägger de på sin bricka. De visar sedan upp vad de har hittat. Exempel på bingobricka med 12 olika karaktärer att hitta och pricka av och få en Bingorad eller hela brickan. Om det finns tid över Finns det tid kan man låta varje grupp göra en egen beskrivning av en valfri växt. De ska då försöka beskriva sin växt så utförligt som möjligt t.ex. antal kronblad, ståndare och pistiller, färg på kronblad, blomform, bladform etc. På så vis kan klassen bygga en egen flora! Plocka gärna ett exemplar av den beskrivna blomman och pressa denna eller teckna av den. Avslutning Samla klassen och gå tillsammans igenom bingolappen och titta närmare på vilka karaktärer eleverna har hittat. Berätta att om man hittar en växt och vill ta reda på vilken art det är så använder man sig av just dessa karaktärer. Man börjar med att räkna antalet ståndare och sedan går man vidare och undersöker andra karaktärer. Vetenskapens Hus Lärarfortbildning: Blomsterjakt och växtbingo 6
Förslag på efterarbete Laminerade växter från vänster: vicker, vitsippans blad, vitsippans blomma och slutligen en smörblomma. Växtbok Låt eleverna göra sin egen växtbok där de får rita växtens olika delar och skriva om vad de har för funktion. Pressa Växtens delar och sätt in i boken. De kan även rita växtens livscykel med pilar mellan varje stadie. Växtkort går att köpa hos Hands on Science (www.hos.se). Det går även att laminera växter utan att pressa dem i förväg, se bilderna ovan. Lägga in växterna i en blank lamineringsficka och laminera direkt. Vilda groddar Gå på fröjakt under hösten eller vintern. Gå ut och samla olika sorters vinterståndare och pilla ut fröna. Plantera dem i blött hushållspapper, plantera om de som lyckats gro i små krukor. Plantera sedan ut plantorna i naturen till våren. Våren under lupp Tidig vår kan du gräva upp ett stycke gräsplätt från ängsmark (några kvadratdecimeter). Plocka in plätten och placera den på ett fat som du sedan gärna täcker med en glaskupa. Nu kan du och barnen på nära håll studera hur våren i grästäppan väcks till liv, med småkryp och spirande växter. Livscykel Så till exempel gula ärtor, bönor eller solrosfrön i skolan för att studera växternas livscykel. Fröns sprängkraft Peta ned gula ärtor med hjälp av en tändsticka i en blandning med gips och vatten. Se till så att de hamnar ungefär mitt i gipset och vänta sedan i 1-2 dygn (om inget händer häll på lite mer vatten). När ärtorna börjar gro så drar de åt sig vatten, sväller upp och spränger gipset. Vetenskapens Hus Lärarfortbildning: Blomsterjakt och växtbingo 7
Djupdykning Växtens delar Roten Rötternas uppgifter är att förankra växten i marken samt att ta upp markvatten och näringsämnen ur jorden. Vissa växter kan även föröka sig med hjälp av rötterna genom att skjuta utskott därifrån. Rotsystemet kan utgöras av en pålrot (figur 1) eller av serier med birötter. En del växter kan lagra vatten eller näring i rötterna för framtida behov, t.ex. rotfrukterna vi äter. Eftersom rötter generellt innehåller mycket näring fungerar de som föda åt många gnagare och andra djur. Hos vissa växter lever rötterna i symbios med svamparnas rotliknande trådar (mycel). Detta komplex kallas för mykorrhiza, som kommer från grekiskan och betyder svamprot. Svampens mycel tränger in i växtens rötter och hjälper växten att ta upp vatten och närsalter. Svampen får i sin tur hjälp att ta upp näring. Nästan alla världens växter kan bilda någon form av mykorrhiza och en del arter Exempel på pålrot. är beroende av symbiosen för att kunna överleva, t.ex. orkidéer. Det Foto: Forest och Kim Starr är därför det är så svårt att flytta en orkidé från en växtplats till en annan. Stjälken eller stammen Stjälkens huvudsakliga uppgift är att ge växten stadga, göra så att växten når högre upp mot solljuset samt transportera vatten och näringsämnen till växtens alla delar. Kärlväxter har två sorters vävnadssystem som ansvarar för transporten. Det ena systemet heter floem och tar hand om transporten av socker och andra näringsämnen, denna vätska kallas för sav. Hos träd finns floemet precis under barken. Så skalar man av all bark som i en ring runt trädet, så avbryts all transport av näringsämnen och trädet kommer Mykorrhiza Ett svampkomplex som så småningom att dö. Det andra transportsystemet heter xylem och kan leva i symbios med olika växter. det ansvarar för transporten av vatten och mineraler. Foto: Ellen Larsson Bladen Bladen är växtens ljusfångande organ vars uppgift är att med hjälp av energin från solljuset omvandla koldioxid och vatten till socker och syre. Denna process kallas för fotosyntes. Det är kloroplaster som finns i växternas celler som absorberar ljuset. Det gör dem med hjälp av pigmentet klorofyll, som även är det som gör våra växter gröna till färgen. Kemisk reaktion: 6 H2O (vatten) + 6 CO2 (koldioxid) + ljusenergi à C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2 (syrgas) Vetenskapens Hus Kloroplaster som absorberar solljus. Foto: Kelvin Ma Lärarfortbildning: Blomsterjakt och växtbingo 8
Vissa växter använder bladen att försvara sig med. De kan vara helt omvandlade till försvarsorgan (tornar), andra är endast delvis omvandlade till försvarsorgan, t.ex. tistlar. Det finns även växter som använder bladen att klättra med. Ärtväxter har omvandlat vissa av sina blad till trådlika klättringsorgan (klängen) som de kan använda för att klättra på andra växter eller föremål. Några växter använder bladen till att fånga insekter. En del vattenväxter använder sina blad för att hålla växten flytande, s.k. simblad. Dessa blad innehåller stora hålrum med luft. Blomman Växterna har blommor för att säkra sin förökning och spridning in i framtiden. Blommorna ser olika ut beroende på hur deras pollination ombesörjs. Ju vackrare och lockande blommor desto troligare att det är något djur som besöker dem. Foderblad Foderbladens uppgift är att skydda blomman under knoppstadiet samt att hålla blomman på plats när den är utslagen. Hos en del växter är foderbladen och kronbladen sammanvuxna och kallas då för kalk. Det återfinns bl a hos blåsippor (Hepatica nobilis), Spjutvial med klänge. vitsippor (Anemone nemorosa), tulpaner (Tulipa sp.) och liljor (Lilium sp.). Det kan ibland också vara en oklar övergång mellan kron- och foderblad som hos näckrosor (Nymphea sp.). Kronblad Den del av växten som uppvisar störst variation är blomman och det beror på dess roll att locka till sig pollinatörer och därmed säkra växtens förökning. Kronbladens huvuduppgift är alltså att locka till sig olika pollinatörer (insekter,fåglar eller fladermöss). Detta gör de med hjälp av sina starka färger och dofter. Insekterna hjälper växten att bli pollinerad så att det kan bildas frön som så småningom blir nya växter. Hos vissa växter är ett eller flera kronblad försedda med en sporre som hos gulsporre (Linaria vulgaris). I sporren eller utanför sporren återfinns ofta nektarier som bildar en sockerhaltig vätska som belöning till de pollinerande djuren. Nektar kan även produceras vid basen av kalkbladen eller på speciella honungsblad. Ståndare Ståndarna är växtens hanorgan och de består av en sträng och en knapp med två knapphalvor. Varje knapphalva innehåller två pollenfack. Några växter som har mycket riklig produktion av pollen är al (Alnus sp.), hassel (Coryllus avellana) och vallmo (Papaver sp.), men ingen av dessa producerar nektar som belöning. Några växter som producerar rikligt med pollen samt nektar är raps (Brassica napus), skogslönn (Acer platanoides) och jättebalsamin (Impatiens glandulifera). Pollenets förmåga att gro på märket avtar med tiden, hos sädesslaget korn (Hordeum vulgare) dör pollenkornet nästan genast om det inte får kontakt med märket. Klöverpollen (Trifolium sp.) kan däremot överleva i ca 12 dagar, medan dadelpalmens Flera ståndare (gula knappar) och en pistill (grön). Illustration: Malin Hasselgren (Phoenix dactylifera) pollen kan överleva i ca 1 år. Pollenkornen är mycket motståndskraftiga och kan bevaras i sediment och mossar, detta gör att man genom att analysera pollenavlagringarna kan rekonstruera den historiska vegetationen. Pistill Pistillen är växtens honorgan och varje blomma kan ha en eller flera pistiller och de är placerade centralt i blomman. Pistillen består av tre delar, märke, stift och fruktämne. Längst ner på pistillen sitter det uppsvällda fruktämnet som innehåller fröanlagen. Högst upp på pistillen sitter märket som är klibbigt och det är på dess yta som pollenkornen fastnar. Märket och fruktämnet sammanbinds med ett smalt skaft, stiftet. Vetenskapens Hus Lärarfortbildning: Blomsterjakt och växtbingo 9
Pollination Pollination innebär att pollenkornen förs från ståndarna till pistillens märke och fastnar där. När ett pollenkorn fastnar på märket så börjar en pollenslang att gro. När denna når ned till fröanlagen så sker själva befruktningen. Man kan särskilja två huvudformer av pollination, korspollination och självpollination. Korspollination innebär att pollen förs från en blomma till en annan blomma och individ, medan självpollination innebär att pollen från en blomma hamnar på blommans eget märke eller från en annan blomma från samma planta. Vindpollination Vindpollination är vanligt bland gräs och träd som exempelvis hassel (Corylus avellana), alm (Ulmus glabra), ek (Querqus robur), björk (Betula sp.) och tall (Pinus sylvestris). Dessa växter producerar en stor mängd pollen, ett enda hanhänge av björk beräknas kunna producera 5-6 miljoner pollenkorn. De vindpollinerade växterna uppvisar en tydlig anpassning, blommorna är ofta mycket väl exponerade för vinden som exempelvis hos hasseln, med sina hängen. Blommorna saknar nektar är ofta också mycket anspråkslösa och saknar färg och doft, eftersom de inte behöver locka till sig någon pollinatör. Ståndarknappar och pistillernas märken sticker också ofta ut långt ur blomman för att underlätta åtkomsten av vinden. Pollenkornen hos vindpollinerade växter är oftast små, släta och lätta och de kan även vara försedda med luftsäckar som hos tall där varje pollenkorn har två luftsäckar. Andelen vindpollinerade växter ökar med breddgraden d v s ju längre från ekvatorn man kommer desto vanligare blir det med vindpollination. Vid pollenallergi reagerar vi mot proteiner på pollenkornens ytor. För aktuella pollenprognoser besök Naturhistoriska Riksmuseets hemsida. Vindpollination, hassel (Corylus Avellana), observera honblomman, som sträcker ut sina röda märken, ovanför de gula hanhängena. Foto: Johan Lundberg Djurpollination Djurpollination är ett samspel mellan djur och växter som har utvecklats som under miljontals år, oftast tjänar båda på samarbetet. Djurpollination har skapat en enorm färg-, formoch artrikedom och fanns inte djurpollination skulle våra sommarängar vara ganska färglösa och trista. Pollenkornen hos de djurpollinerade växterna är oftast taggiga och klibbiga för att lätt fastna på pollinatören. De vanligaste pollinatörerna är insekter. Växter Till höger en pensé (Viola x wittrockiana) och till vänster som är insektspollinerade avsöndrar söt nektar en sommarlavendel (Lavandula multifida). Båda har för att locka till sig dessa. Nektar är en tydliga nektarguider som leder pollinatören till nektaren. sockerrik lösning och för att få ihop ett kilo honung krävs det att bina gör ungefär 40 000 Foto: Johan Lundberg insamlingsresor. Pollen är rikt på proteiner och Edvard Andersons växthus och i Bergianska trädgården. därför ett viktigt födoämne för många insekter och deras larver. Pollen fastnar på insekten medan den samlar nektar eller pollen. När insekten landar på nästa blomma ramlar pollenkorn av och träffar pistillen. Pollenkornen börjar då gro och tränger in i pistillen. Inuti pistillen finns frukt- och fröämnen och när pollenslangen når ned till dessa sker en sammansmältning och en befruktning sker med frukter och frön som resultat. Om inga pollenkorn har träffat pistillen så kan det inte bli någon frukt och heller inga frön. På hösten sprids fröna och med hjälp av vatten och värme kan nya växter gro. När blomman har vissnat sväller pistillen upp och så småningom förvandlas den till en frukt som innehåller frön. Men detta sker bara om pistillen har blivit pollinerad innan. Insektspollination är en mycket viktig ekosystemtjänst (en funktion hos ekosystem som gynnar människor). Ungefär en tredjedel av all mat vi äter är indirekt eller direkt beroende av att bin pollinerar våra grödor. Vetenskapens Hus 10 Lärarfortbildning: Blomsterjakt och växtbingo
Våra pollinatörer Med fokus på bikupan I bikupan ryms runt 70 000 individer. Organisationen av samhället är fantastiskt! I huvudsak finns tre olika grupper som har olika funktion och arbetsuppgifter. Drottningen Hon på tronen är Drottningen som styr bisamhället och kommunicerar med dofter. Drottningen är den som är fullt könsutvecklad av honorna i bisamhället och hon kan lägga uppåt 3000 ägg per dygn. Efter ett tag kommer hennes förmåga att lägga ägg dala och då kommer de andra bina i kupan att jaga iväg henne. Generellt händer detta efter två, tre år. Innan drottningen sparkas ut så har arbetsbina (hennes döttrar) börjat föda upp en ny drottning. Arbetsbina ger specialkost till en av larverna som då kommer att bli fullt könsutvecklad och kan bli en ny drottning. Den gamla drottningen drar vidare med ett gäng arbetsbin och etablerar ett nytt samhälle. Arbetsbin Arbetsbina (Drottningens döttrar) har alla möjliga Här syns de olika huvudrollerna i bikupan. Drottningen som står på sin tron. Arbetsbiet som står redo att städa med sin sopkvast, en bilarv (som ser ut att bli nästa drottning?), ett arbetsbi som sköter om larverna, ett ungbi som är lite vilsen, ett par drönare som hänger utanför kupan och spanar efter drottningar, ett arbetsbi som vaktar bikupans ingång och slutligen ett par arbetsbin som är i färd med att hämta och lämna av nektar och pollen. Foto: Charlotte Flodin arbetsuppgifter. Några exempel på vad de gör är att städa i kupan, vakta kupans ingång (flustret), hämta nektar, pollen och vatten samt ta hand om larverna. Arbetsbina utvecklar sin giftkörtel och flygförmåga allteftersom. Därmed har arbetsbina olika arbetsuppgifter under sitt liv. Först ägnar de i huvudsak åt inomhusarbete och senare i livet utomhustjänst. Alla de flitiga arbetsbina är honor och de lever i fem till sex veckor under sommaren. Drönare Grabbarna kallas drönare och har som främsta uppgift att para sig med drottningar. Som vi ser i bilden ovan har drönarna ett glassigt, rätt så slött liv (även om de delvis hjälper till med värmereglering, honungsbearbetning). Drönarna är experter på att söka upp brunstiga drottningar. Hursomhelst så offrar drönarna sina liv om de lyckas para sig med en drottning. Drönarens könsorgan fastnar i drottningen och hans bakkropp slits loss. Dessutom saknar han gadd och därmed förmåga att försvara sig. På hösten tillåts inte drönarna längre att komma in i kupan, och lämnas ute för att dö. (Huvudsaklig referens är Sveriges biodlares riksförbund Biodlarna) Vetenskapens Hus Lärarfortbildning: Blomsterjakt och växtbingo 11
Länkar och litteratur Länkar Hotade arter finns listade på länsstyrelsens hemsida: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sv/djur-och-natur/hotade-vaxter-och-djur/pages/fridlystavaxter.aspx Pollinations-och spridningsbiologi Bergianska trädgården http://www.bergianska.se/polopoly_fs/1.199583.1408027379!/menu/standard/file/skylthäfte_pollination.pdf Spännande och djupgående information om bin: http://www.biodlarna.se/ Pollenläget kan följas på Naturhistoriska riksmuseet: http://pollenrapporten.se/ Pollenkoll: http://pollenkoll.se/ Pedagogiskt material Växtkorten har vi köpt på Hands on Science: http://www.hos.se/produkter?searchquery=v%c3%a4xtkort Litteratur Ängens blommor (Pelle Holmberg och Anders Rapp, 2005 Prisma förlag för Naturskyddsföreningen) är en lättläst, fin bok där ängens vanligare blommor har sorterats efter färg: http://www.adlibris.com/se/bok/angens-blommor-9789151844367 Detta är en av två lärarfortbildningar som ingår i vårt projekt Pedagogik i Nationalstadsparken med länsstyrelsen i Stockholm som bidragsgivare. Vetenskapens Hus Lärarfortbildning: Blomsterjakt och växtbingo 12