met Ladokkod MGAIVF Fastställd 2011-06-20 1 (6) IDROTTSVETENSKAPLIG FÖRDJUPNING 30, HÖGSKOLEPOÄNG SPECIALISED STUDY IN SPORT SCIENCE, 30 CREDITS Basdata Kursen ingår i ämnesstudier och är en obligatorisk kurs inom Magisterprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan. Utbildningsområde: Idrott Ämne: Idrott Omfattning: 30 högskolepoäng Nivå: Avancerad Kursplanen har behandlats av Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap 2011-06-15. Kursplanen är fastställd av Grundutbildningsnämnden 2011-06-17. Ikraftträdande: Denna kursplan gäller från och med läsåret 2011/2012. Förkunskapskrav och urval Grundläggande behörighet Grundläggande examen på kandidatnivå i idrott/idrottsvetenskap eller motsvarande. Särskild behörighet Studenten skall ha en lärarexamen om minst 240 hp med huvudämnet Idrott, didaktisk inriktning, eller motsvarande, alternativt kandidatexamen om 180 hp och minst 90 hp i huvudområde Idrott/Idrottsvetenskap, eller motsvarande, med genomfört självständigt arbete om 15 hp. Förväntade studieresultat Studenten skall: kunna analysera data med hjälp av grundläggande statistik samt kunna diskutera lämpliga statistiska metoder beroende på data och studiedesign, ha insikt i den idrottsrelaterade forskningens framväxt och nuläge, ha insikt i forskningsetiska frågeställningar och de regelverk som styr och vägleder forskningsetiska ställningstaganden, ha utvecklat en fördjupad förståelse av idrott som fenomen inom det fler- och tvärvetenskapliga forskningsfältet idrottsvetenskap, utifrån temana prestation och träning, fysisk aktivitet och hälsa och kultur och lärande, M_Idrottsvetenskaplig fördjupning, 30hp (MGAIVF) fastställd 20110620
2 (6) ha insikt i och förtrogenhet med metodanvändning och teoretiska perspektiv inom det idrottsvetenskapliga fältet, utifrån temana prestation och träning, fysisk aktivitet och hälsa och kultur och lärande, uppvisa projektspecifik kunskap inom i samråd med handledare valt idrottsvetenskapligt problemområde och den metodologiska färdighet som krävs för att besvara den i samråd med handledare valda idrottsvetenskapliga frågeställningen. Innehåll och uppläggning Moment Kursen innehåller följande moment: Moment 1 Idrottsvetenskap, forskningsetik och statistik, 7,5 hp Part 1 Sport science, research ethics and statistics, 7.5higher education credits idrottsvetenskaplig introduktion, forskningsetik och design, statistik. Moment 2 Idrottsvetenskapliga temastudier, 7,5 hp Part 2 Sport Science, specialized study, elective course, 7.5 higher education credits Momentet idrottsvetenskapliga temastudier fokuserar på de tre existerande idrottsvetenskapliga temaområdena som finns på GIH, vilka också presenteras och diskuteras: prestation och träning, kultur och lärande, fysisk aktivitet och hälsa. Moment 3 Projektspecifik fördjupning, valbar inriktning, 15 hp Part 3 In-depth project study, elective course, 15 higher education credits Momentet projektspecifik fördjupning hänger starkt samman med det självständiga arbetet. Innehåll, upplägg och litteratur väljs i samråd mellan handledare för det självständiga arbetet och studenten. I detta moment ingår också att studenten i samverkan med handledare skall färdigställa en uppsats-pm om cirka fem sidor, vilken skall behandlas på ett seminarium där studenten får synpunkter på sin tänkta uppsats. Uppsats-pm kan författas på svenska eller på engelska. Arbetssätt Kursen är en kombination av undervisning både på campus och distans, där lärare har kontinuerlig kontakt med studenten via internet och även genom återkommande GIH-förlagda seminariesammankomster. Därtill ges möjlighet till korrespondens med lärare och övriga studenter via lärplattformen Fronter. Kursen bygger i hög grad på självstudier. Noteras bör att moment 3 introduceras vid kursstart och löper över hela terminen. Progression Kursen innebär studier på avancerad nivå, vilka utgör en påbyggnad och fördjupning av kunskaper och färdigheter som erövrats på grundnivå inom ramen för en kandidatexamen i Idrott/Idrottsvetenskap eller motsvarande.
3 (6) Examination Kurskrav Obligatorisk närvaro vid de GIH-förlagda seminarierna. Examinationsformer Följande examinationsformer gäller i kursen: Moment 1: Idrottsvetenskaplig introduktion och statistik Tre individuella inlämningsuppgifter. Moment 2: Idrottsvetenskaplig temafördjupning Tre individuella inlämningsuppgifter. Moment 3: Projektspecifik fördjupning individuell inlämningsuppgift, uppsats-pm. Antal tillfällen för prov och praktik Examinationerna avläggs under kursens gång vid separata tentamenstillfällen enligt anvisningarna i kurspromemorian som studenten får i och med kursstart. Omtentamenstillfällen anordnas tidigast tre veckor efter momentets slut och när kursen ges vid nästa tillfälle. Betyg Som betyg på momenten och kursen används något av uttrycken Väl godkänt, Godkänt eller Underkänt. Senast i samband med momentstart skall studenterna erhålla preciserad information om examinationsformer och betygskriterier för respektive nivå. För att erhålla Väl godkänt på kursen krävs Väl godkänt på minst 22,5 hp. Betyg ska vara rapporterat till studieadminstratör senast tre veckor efter avslutat moment/kurs. Övrigt Kursen vänder sig dels till lärare som vill förkovra sig för att kunna bidra i skolans utveckling när det gäller praktiknära forskning med avstamp i ämnet idrott och hälsa men också för att kunna bidra i skolutvecklingen, dels till hälsopedagoger, tränare med flera som önskar fördjupa sig inom det idrottsvetenskapliga fältet. Frånvaro Vid frånvaro bestäms eventuell ersättningsuppgift i samråd med momentledningen. Utvärdering Efter avslutat moment gör varje student en utvärdering av momentet och varje lärare gör en självvärdering. Dessa återförs till studentgruppen och examinator. Studentinflytande
4 (6) Studentinflytande sker direkt genom att val av inriktning på kurser och litteratur sker i samråd med momentansvariga och handledare samt indirekt genom studentrepresentation i Grundutbildningsnämnden och programkommittén för Magisterprogrammet. Litteratur och övriga läromedel Moment 1 Björk Andersson, Patric& Norman, Johan, Att uppleva burnout. Tränare som drabbats av burnout och deras arbetsmiljö. D-uppsats (Stockholm: GIH, 2006). Hjelm, Jonny, Den brutala tävlingsidrotten. Svensk idrottsforskning om konkurrens och gemenskap inom tävlingsidrotten (http://www.idrottsforum.org/articles/hjelm/hjelm) Larsson, Bengt, Ungdomar och idrotten. Tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer, diss (Stockholm: LHS förlag, 2008), 196 s. Larsson, Lena, Idrott och hälsa är ingenting för mig. En studie av elever som ej deltar i Idrott och hälsa A i två gymnasieskolor. D-uppsats, (Stockholm: Idrottshögskolan, 2003). Loland, Sigmund. Idrett som akademisk fag: fra grunnlagsproblemer till praktisk politikk. (Karlstad: Karlstads universitet, 2000), 24 s. Mattsson, Mikael, Physiology of adventure racing with emphasis on circulatory response and cardiac fatigue, diss, (Stockholm, GIH, 2011). Statistics in Kinesiology. 3rd edition. William J. Vincent. Champaign, Ill. Human Kinetics, 2005, 311 s. Tinmark, Fredrik, Analysis of elite golfers' kinematic sequence in full and partial shots. D- uppsats (Stockholm: GIH, 2007). Wahlgren, Lars, SPSS steg för steg, (Lund: Studentlitteratur, 2005), 188 s. Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning (http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_princip er_tf_2002.pdf). Moment 2 Träning och prestation Bishop, D. (2008) An applied research model for the sport sciences review article, Sports Med., 38(3): 253-263. Raglin J.S. (2001) Psychological factors in sport performance the mental health model revisited, Sports Med., 31(12): 875-890. Laursen P.B. Jenkins D.G. (2002)The scientific basis for high-intensity interval training Optimising training programmes and maximizing performance in highly trained endurance athletes, Sports Med., 32(1): 53-73.
5 (6) Folland, J.P. Williams, A.G. (2007) The adaptations to strength training morphological and neurological contributions to increased strength, Sports Med., 37 (2): 145-168. Williams, A.M. Hardy, L. Mutrie, N., (2008) Twenty-five years of psychology in the Journal of Sports Sciences: A historical overview, Journal of Sports Science., 26(4): 4001-412. Tillkommer (obligatorisk): Aagaard, P. Thorstensson, A. Neuromuscular aspects of exercise adaptive responses evoked by strength training bokkapitel erhålles på Fronter. The Endurance Athlete bokkapitel erhålles på Fronter Kultur och lärande Bourdieu, P. (1988) Program for a sociology of sport. Sociology of Sport Journal, 5, 153-161. Engström, L-M. (2009) Who is physically active? Cultural capital and sports participation from adolescence to middle age a 38-year follow-up study. Physical Education and Sport Pedagogy, 13(4), 319-343. Evans, J. (2004) Making a difference? Education and ability in Physical Education. European Physical Education Review, 10, 95-108. Larsson, H. & Fagrell, B. (2010) Föreställningar om kroppen kropp och kroppslighet i pedagogisk praktik och teori. Stockholm: Liber, kapitel 6 och 9 (68 s.) Sfard, A. (1998) On Two Metaphors for Learning and the Dangers of Choosing Just One. Educational Researcher, 27(2), 4-13. Thomas, R. (1992) Idrottens historia. Alhambra: Lund, 124 s. Tillkommer (obligatorisk): - ett kompendium omfattande ca 30 sidor med korta texter kring begreppen idrott, kultur och lärande, deras inbördes relation samt relationen till angränsande begrepp. - ett kompendium omfattande ca 30 sidor med uppgifter om deltagarmönster inom svensk idrott, avseende ålder, kön, social bakgrund, född i Sverige eller utomlands, etc. Fysisk aktivitet och hälsa Hardman, A. & Stensel, D. Physical Activity And Health The Evidence Explained. (Taylor & Francis Ltd, 2009), 293 s Schantz, P., Rörelse, hälsa och miljö utmaningar i en ny tid, Svensk idrottsforskning, 2006:3, s. 4-7. Schantz, P., WHO sätter ekonomiskt värde på cykling Svensk Idrottsforskning 2008:3, s. 47-51 Wahlgren, L., Från träning för kondition till fysisk aktivitet för hälsa: Om synen på rekommendationer för allmänheten över tid, Svensk idrottsforskning, 2009:1, 45-49. Moment 3 Kurslitteratur bestäms i samråd med momentansvarig, handledare och kursledning.
6 (6)