FORSKNINGSSTRATEGI Forskning för människors arbete, hälsa och livsvillkor

FORSKNINGSSTRATEGI 2009 2012 Forskning för människors arbete, hälsa och livsvillkor 2007

1. Omvärlden 1.1 Samhällsförändringar inom FAS ansvarsområden FAS har att ansvara för forskning inom arbetsliv, socialvetenskap och folkhälsa. De är alla viktiga politikområden och rör förhållanden av grundläggande betydelse för människors levnadsförhållanden. Ett föränderligt samhälle genererar ständigt nya problem och möjligheter inom dessa områden. Det leder till behov av beskrivningar och kartläggningar, till krav på analyser av orsaker och effekter samt inte sällan till efterfrågan på utvärderande studier av vidtagna åtgärder. Det är lätt att konkretisera med exempel från FAS olika ansvarsområden. I början av 1990-talet var det arbetslösheten som sköt i höjden och behovet av mer kunskap om dess karaktär och de processer som låg bakom utvecklingen växte. Analyser av arbetsmarknadens funktionssätt efterfrågades liksom analyser av insatta åtgärders effekter för att få ned arbetslösheten. Några år senare blev förtidspensionering och sjukfrånvaro stora problem och utanförskap ett begrepp som använts för att fånga problemen på arbetsmarknaden. Tillväxt och strukturförändring skapar nya villkor för hög- och lågutbildade, arbetsinnehåll och arbetsorganisation förändras med konsekvenser för individ och samhälle. Människors levnadsförhållanden är starkt beroende av det som händer i ekonomin och på arbetsmarknaden men också av socialförsäkringar och andra socialpolitiska insatser. Beroendeförhållandena är här ömsesidiga. Demografiska förändringar, innefattande såväl en förändrad åldersstruktur som internationell migration, utgör viktiga betingelser för våra sociala välfärdsarrangemang. Växande vårdbehov är att vänta och integrationen av invandrare är en ständigt aktuellt fråga. Sociala hjälpbehov skapas i spåren av utanförskap och fattigdom och drogproblemen är långt ifrån ett passerat stadium. Utanförskap kan också ha med funktionshinder att göra. De funktionshindrades livsvillkor är att betrakta som ett problem i den utsträckning som insatser misslyckas för att underlätta deras liv och göra det så likvärdigt som möjligt med andras. Folkhälsofrågor har ständig aktualitet, och variationer i befolkningens hälsotillstånd är inte i första hand en medicinsk fråga. Bestämningsfaktorer som skapar ohälsa har sina rötter i människors levnadsförhållanden och deras levnadssätt. Mycket av den forskning FAS stöder är forskning om bestämningsfaktorer till hälsa. Samtidigt som arbete befrämjar hälsa är arbetsmiljön fortfarande ett problem som för många kan leda till ohälsa. Detsamma kan sägas om arbetslöshet och utanförskap. Levnadsvanor som påverkar motion och kostintag är ett alltmer uppmärksammat folkhälsoproblem och att missbruksproblem är skadligt för hälsan är en självklarhet. Vi har här försökt betona att kunskapsbehovet inom FAS ansvarsområde är stort men växlar från tid till annan. Det är därför viktigt att det ständigt bedrivs forskning inom dessa områden för att ge kunskaper som kan nyttiggöras av politiker och beslutsfattare på olika nivåer. Men det är ändå inte det främsta skälet. Verklighetsbeskrivning såväl som politiska lösningar är kontroversiella och därför är det ett medborgarintresse att fri och oberoende forskning bedrivs inom FAS ansvarsområde. Sammantaget ger den forskningen beskrivningar och analyser, som inte alltid är förenliga med varandra, men oerhört viktiga för demokratin och den politiska processen. 1.2 Forskningens finansieringsvillkor Finansieringsförutsättningarna i en nära framtid för svensk forskning är oklara. Dels är det svenska systemet för resurstilldelning till universitet och högskolor under utredning, likaså den statliga forskningsrådsorganisationen. På den internationella nivån pågår ett fortsatt utvecklingsarbete för att European Research Area skall utvecklas mot ett alltmer integrerat och internt öppet forsknings-

område. Inte bara Sverige utan många andra länder inom detta område (och även länder utanför) strävar efter att bli internationellt ledande forskningsnationer. FAS skulle vilja se att en svensk strategi för att få fram internationellt konkurrenskraftig forskning särskilt inriktas mot att främja forskning på områden där svensk forskning har konkurrensfördelar. En sådan strategi borde också bygga på ett finansieringssystem där rollfördelningen mellan olika finansiärer är klara och tydligt understödjer varandra så att excellenta miljöer kan utvecklas men också att nyskapande och innovation främjas. Utan viss bredd blir det knappast några toppar. Den redan nu pågående utvecklingen där forskning i allt större utsträckning bedrivs i samarbeten över såväl disciplin- som nationsgränser bör stödjas. Fördelningen av basresurser för forskning till universiteten blir sannolikt alltmer beroende av universitetens prestationer. Emellertid blir då också den fördelningen starkt beroende av forskningsrådens prioriteringar och beslut om vilken forskning de stödjer. Sambandet mellan forskningsresurser och prestation, oavsett vilka prestationskriterier som väljs, är i det närmaste absolut. De universitet som drar till sig mycket resurser presterar också mycket ett självklart samband kan tyckas men icke desto mindre ger det forskningsrådens fördelning av forskningsmedel en nyckelroll. (Kanske kunde fakultetsmedel delvis fördelas med externa forskningsmedel som grund då ju dessa bygger på kvalitetsbedömningar där såväl tidigare prestationer som framtida forskningsplaner ingår i bedömningen.) Vidare bör forskningsrådens avvägning mellan satsning på projektstöd och mer långsiktigt basstöd anpassas till den fördelningsmodell för fakultetsmedel som kommer att tillämpas. Ju mer av de totala forskningsresurserna som fördelas direkt till universiteten, desto mer av ansvaret för att bygga upp starka forskningsmiljöer kommer att ligga på universiteten. Men i den profilering dem emellan, som förhoppningsvis växer fram, har forskningsrådens större satsningar en viktig roll att spela. För att nya forskningsområden skall kunna utvecklas och nya forskningsmiljöer etableras bör det finnas tillräckligt med fria forskningsmedel tillgängliga för alla att söka. Kvaliteten i forskningsrådens bedömningar och prioriteringar blir än mer betydelsefull än tidigare och bör därför med jämna mellanrum utvärderas. Framstående forskare från andra länder bör i högre grad än nu engageras i beredningsprocessen. Förutsättningar för internationell finansiering av svensk forskning har ökat, bl.a. genom tillkomst av ERC och FP7. Varje forskningsråd bör ha en strategi för att stimulera forskare att söka sådana medel och underlätta sökprocessen för dem. 2. Den vetenskapliga utvecklingen inom FAS ansvarsområde 2.1 Genomförda utvärderingar FAS har sedan forskningsrådet bildades genomfört ett 20-tal utvärderingar och kunskapsöversikter. De flesta har gjorts på uppdrag av regeringen och de har ibland gällt relativt snävt avgränsade forskningsområden som t.ex. forskningen om barn som far illa eller hälsoekonomisk forskning. Men också forskningsområden som täcker stora delar av FAS huvudområden har utvärderats. Det gäller forskning i socialt arbete, folkhälsoforskning samt arbetsmiljöforskning. Vidare har vissa forskningsenheter utvärderats. Här kan nämnas IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitiska utvärderingar), forskningen vid SiS (Statens institutionsstyrelse) samt de centrumbildningar som Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) startade och vars finansieringsansvar FAS övertog 2001. Slutligen skall nämnas en fördjupad analys av beredningsprocessen ur jämställdhetsperspektiv. Genomgående har utvärderingarna varit positiva och som regel framställt svensk forskning inom respektive område som internationellt konkurrenskraftig. Dessa slutsatser har i första hand baserats på bibliometriska analyser där antalet publicerade artiklar såväl som antalet citeringar till de svenska 2

artiklarna har jämförts med motsvarande mått från andra länder. För det andra har bedömningar gjorts utifrån internationella experters bedömning av representativa arbeten. Andra genomgående drag i utvärderingarna är slutsatsen att den kompetens som byggts upp under lång tid riskerar att gå förlorad då konkurrensen om forskningsmedel skärpts och att utrymmet för det utvärderade forskningsområdet krympts. Forskningen inom arbetsmiljöområdet utgör här ett specialfall, något vi återkommer till längre fram. Utvärderingar av delområden inom FAS ansvarsområde har varit värdefulla. I många fall har de lett till särskilda satsningar. Fler utvärderingar bör också göras i framtiden. Till exempel har forskningen med inriktning mot arbetsorganisation och mot psykosociala arbetsmiljöförhållanden inte utvärderats. Av de områden där FAS har ett särskilt samordningsansvar har ännu inte forskningen om alkohol och droger utvärderats i sin helhet. 2.2 Goda förutsättningar för forskning inom FAS ansvarsområde Det som ofta påpekats i de utvärderingar som gjorts är den konkurrensfördel som svensk forskning har tack vare att tillgången på data oftast är bättre än i andra länder, men FAS ser med oro att EUanpassningen försämrat statistiken på arbetsmiljöområdet. Våra individbaserade, ofta longitudinella, databaser utgör en stor tillgång liksom den öppenhet som företag och organisationer visar för forskare. På senare tid har även internationella komparativa databaser byggts upp med FAS som medfinansiär i ett par fall. Dessa databaser är av stor betydelse för den komparativa forskningen inom FAS ansvarsområde. FAS är även fortsättningsvis beredd att bidra till denna typ av infrastrukturinvesteringar. Den konkurrensfördel som svensk forskning har genom datatillgång kunde utnyttjas bättre vilket påpekats i några utvärderingar. Även brister i metodkompetens har påtalats. FAS är beredd att på olika sätt medverka till ökad datatillgänglighet och att höja metodkompetensen. Här kommer Vetenskapsrådets satsning inom detta område att ha stor betydelse för de forskare som är verksamma inom FAS ansvarsområde. FAS har varit delaktig i den satsningen och kommer, om utrymme ges, även att bidra framgent, t.ex. genom finansiering av forskningsstöd inom SIMSAMs ram (VR:s satsning på starka forskningsmiljöer med inriktning mot analys av registerdata). Metodkompetens är emellertid inte enbart något som krävs för kvantitativ forskning. Den är minst lika viktig för kvalitativ forskning, ofta bedriven inom t.ex. socialt arbete och arbetsorganisationsforskning. FAS har även inom detta område satsat medel i ett nätverksprogram inom ESF:s ram men ytterligare insatser torde krävas inom detta område. 3. Internationalisering En tendens som framträder allt tydligare i de bibliometriska analyserna är att artiklar allt oftare är samförfattade och allt oftare av forskare från olika discipliner, universitet och länder. Detta är ett uttryck för att forskningen blir alltmer gränsöverskridande och internationaliserad. Det är en utveckling som bör stödjas och rådets roll därvidlag är att på olika sätt bidra till att internationaliseringsgraden för forskningen inom FAS ansvarsområde ökar. FAS insatser i det avseendet har på senare år intensifierats och de internationella frågorna har kommit att ta en allt större del av FAS resurser i anspråk. Forskarrörlighet är ett av de områden FAS prioriterar. Det gäller såväl rörlighet bland yngre forskare som bland äldre etablerade. Arsenalen av stödformer innefattar resebidrag, utlandsvistelser av postdoc eller sabbatical karaktär, konferens- och gästforskarbidrag. Behovet av resurser till dessa bidrag är stort och har ökat. De bör även kunna innefatta medel för inresande yngre forskare 3

samt repatrieringsstöd för återvändande forskare. Administrativa, socialrättsliga och andra hinder för forskarrörlighet bör minimeras. Stöd till internationell finansiering och forskarsamverkan bör utökas och utvecklas. I de kartläggningar som FAS gjort av FAS-finansierade forskares internationella samarbete har visats att de flesta forskare har någon form av sådant samarbete. Spontant tycks samarbete utvecklas med engelskspråkiga länder, främst USA. Dock är samverkan inom EU-finansierade projekt av ringa omfattning. Delvis kan det bero på att en liten del av utlysningarna fallit under FAS ansvarsområde, men i FP7 är möjligheterna större. FAS strategi för att öka FAS-forskares deltagande i EU-projekt är att aktivt påverka utlysningarna så att de passar starka forskningsmiljöer, riktad information och informationskonferenser om utlysningar till dem som kan tänkas söka, planeringsbidrag och administrativt stöd. Riktade utlysningar med krav på internationellt samarbete, t.ex. i samverkan med SAREC inom folkhälsoområdet, kan bli aktuella i framtiden. FAS strategi för att stärka internationell forskarsamverkan är även att gradvis öka avsättningarna för ESF- och NordForskprogram. Även FAS engagemang i ERA-NET-program syftar till att stärka samarbete och på sikt fler gemensamma utlysningar. FAS ser det också som angeläget att även fortsättningsvis medverka i infrastruktursatsningar oftast uppbyggnad av databaser på internationell nivå. Särskilt viktigt för forskningen inom FAS ansvarsområde är att uppbyggnaden av nätverket av nationella datatjänster inom CESSDA fortsätter och utvecklas så att det skapas ett effektivt system för data sharing. 4. Fria forskningsmedel möjligheten till egna strategiska avvägningar 4.1 Små och kortsiktiga stöd kontra långsiktiga basstöd FAS huvuduppgift är att stödja forskning av högsta kvalitet. Häri ligger också ett ansvar för långsiktig kompetens- och kunskapsuppbyggnad. Ett flertal stödformer projektstöd, programstöd, centrumstöd, tjänster, postdoc-bidrag, stipendier har använts för att uppnå dessa mål. De kommer även att användas i framtiden men avvägningen mellan dem bör ske mot bakgrund av andra aktörers agerande och i synnerhet i samspel med det nya systemet för tilldelning av resurser till universitet och högskolor. Sammantaget bör forskningsstödet bidra till att utveckla ny forskning men också till att konsolidera redan etablerad forskning och ge den förutsättningar att nå internationellt framträdande positioner. I det perspektivet kan man se projektstöd och postdoc-bidrag som medel att utveckla nya forskningsidéer och en möjlighet för unga forskare att etablera en egen forskarkarriär medan programstöd och centrumstöd ger etablerade forskningsmiljöer basstöd för långsiktig utveckling. Man kan sålunda se stödformerna som en slags trappa som leder mot starka forskningsområden där avvägningen mellan stegens storlek är en viktig strategisk fråga. FAS har i en serie utvärderingar och uppföljningar försökt få en bild av hur detta fungerar i praktiken. Givetvis går en hel del av projektbidragen till äldre etablerade forskare men värt att notera är att hälften av projektbidragen varje år går till forskare som inte tidigare haft stöd från FAS. Den nya stödformen, postdoc-bidrag, går också till unga forskare som i flera fall redan kunnat uppvisa en imponerande produktion. Det är synnerligen angeläget att dessa stödformer kan öka i omfattning. Medel för projekt- och postdoc-bidrag utgör nu omkring två tredjedelar av FAS forskningsstöd och beviljningsgraden ligger kring 13 procent varför behovet att utöka denna stödform är stort. 4

Den återstående tredjedelen av projektstödet har således i huvudsak använts för programstöd och centrumstöd. En mindre del har även gått till tjänster. Programstöd, som innebär ett medelstort basanslag i maximalt sex år till en framstående forskargrupp, har tidigare utvärderats och uppföljningar görs rutinmässigt. Erfarenheterna är mycket goda och de forskargrupper som får del av denna stödform ges utan tvekan goda möjligheter att utvecklas. Centrumstödet, för närvarande tio stycken, är en liknande stödform med högre årligt belopp och längre varaktighet, måste begränsas till de allra främsta forskningsmiljöerna, men FAS ser det som mycket angeläget att inom ansvarsområdets olika huvudområden kunna etablera starka forskningsmiljöer. Det är angeläget att forskningen inom FAS ansvarsområde får samma möjligheter som annan forskning att utveckla spetskompetens och det är viktigt att också nya framväxande forskargrupper inom FAS ansvarsområde ges möjlighet att nå denna högre form för basfinansiering. Därför är målet att åtminstone vart femte år kunna utlysa medel för långsiktigt centrumstöd att söka i konkurrens inom FAS hela ansvarsområde. Emellertid innebär dessa långsiktiga basstöd att relativt stora resurser binds under längre tid och utrymme för återkommande stöd av detta slag är svårt att tillskapa inom nuvarande anslagsram. Det hade varit önskvärt att FAS, liksom Vetenskapsrådet, fått särskilda resurstillskott även för framtida utlysningar av centrumstöd. FAS bör under den kommande treårsperioden ges utrymme för en ny utlysning av centrumstöd. Om denna stödform skall ha en funktion i den framtida fördelningen av konkurrensutsatta fakultetsmedel så måste FAS ges möjlighet att delta i den processen. 4.2 Fria kontra riktade projektstöd En förutsättning för att forskningsmedel skall fördelas till den bästa forskningen är att medel utlyses och fördelas i öppen konkurrens. Det är också en grundprincip för hur FAS fördelar sitt forskningsstöd. Det gäller alla stödformer men utlysningar kan vara mer eller mindre snävt avgränsade vilket styr det potentiella antalet sökande. För projekt, postdoc-bidrag och centrumstöd har inga andra avgränsningar gjorts än att forskningen skall ligga inom FAS ansvarsområde. För programstöden, och särskilt tjänsterna, har avgränsningarna alltid varit snävare. Ett skäl för att göra riktade utlysningar kan vara att sådana föreslagits i utvärderingar, ett annat att FAS gjort en egen bedömning om behov av särskild satsning. FAS menar att programstödsformen är ett mycket viktigt instrument för att dels rikta forskningsstödet mot särskilt angelägna forskningsområden, dels ge etablerade forskargrupper möjlighet att konsolidera och utveckla sin forskningsmiljö. Ur forskningsstrategisk synpunkt är det viktigt att FAS har tillräckligt med fria resurser för att uppnå det senare syftet. 5. Särskilda uppdrag En ofta framförd och av många delad uppfattning är att det är forskarna själva som är bäst lämpade att definiera forskningsbara problem och staka ut vägar för att lösa dem. Följaktligen bör forskningsmedlen vara fria och deras användning vara en angelägenhet för forskarsamhället. Det är också en uppfattning som i huvudsak delas av FAS, men samtidigt är det viktigt att konstatera att samhället, representerat av regering och riksdag, har ett legitimt behov att se till att det bedrivs kompetensutveckling, kunskapsutveckling och forskning inom centrala samhällsområden. Men en sådan styrning kan vara mer eller mindre detaljerad. Själva förekomsten av forskningsråd som t.ex. FAS och Formas är ett uttryck för att statsmakterna vill försäkra sig om att forskning skall bedrivas inom de sektorer som anges av rådens ansvarsområden. Inom dessa ramar är forskarinitiativ och forskningsstyrning huvudprincip för rådens prioriteringar. Emellertid uppstår ständigt nya samhällsproblem som kräver sin vetenskapliga belysning. Det ligger i varje regerings intresse att kunna göra särskilda insatser för att snabbt stärka forskningen inom 5

sådana områden. Det är också viktigt att påpeka att sådana riktade satsningar inte bara ökar kunskapen inom fältet utan också bidrar till att bygga upp värdefull kompetens. FAS har genom åren mottagit ett flertal uppdrag av detta slag. Vissa har varit av mindre omfattning som t.ex. särskilda satsningar med inriktning mot forskning om barns hälsa, övervikt, kost och motion samt försäkringsmedicin. Andra har varit omfattande och avsett forskning med riktning mot åldrande samt forskning om kvinnors hälsa. FAS har erfarenhet och kompetens att ta emot sådana uppdrag. Det krävs kunskap om forskningskapaciteten inom det särskilda området för att avgöra vilken eller vilka stödformer som bör användas och om särskilda informations- och initieringsinsatser behöver göras. Det är också viktigt att den forskning som finansieras med sådana särskilda medel går till den bästa forskningen inom området och att det inte görs avkall på vetenskapliga krav. Därför tillämpas som alltid öppna utlysningar och bedömningar av kvalificerade forskare och allmänrepresentanter. Inte sällan har FAS samarbetat med andra forskningsråd kring dylika satsningar. FAS ser det som en viktig uppgift att också i framtiden vara mottagare av sådana uppdrag och förvalta de resurser som följer med dem så att de styrs mot den bästa forskningen. 6. Forskningsbehov inom FAS ansvarsområden 6.1 Arbetsliv Den arbetslivsforskning som FAS finansierar spänner över ett brett fält och omfattar forskning om arbetsmarknad, arbetsorganisation och arbetsmiljö. När FAS bildades delades de resurser RALF hade till förfogande för arbetslivsforskning mellan FAS och VINNOVA. Dessa båda finansiärer fördelar emellertid forskningsstöd på olika sätt. Hos FAS kan alla söka forskningsmedel en gång per år i den öppna utlysningen, medan det hos VINNOVA endast går att söka inom tematiska utlysningar med krav på medfinansiering från företag eller andra intressenter. VINNOVA:s utlysningar har hittills varit inriktade mot arbetskraftens rörlighet och tjänstesektorn. En annan skillnad mellan finansiärernas sätt att stödja forskning är att VINNOVA haft företaget och tillväxtperspektivet i fokus medan FAS företagsbaserade forskningsstöd i huvudsak inriktats mot individen i organisationen. Viss forskning kan då ha fått svårigheter att hitta lämplig finansiär. Så kan t.ex. forskning om arbetsmiljöinriktad teknisk forskning och forskning om ledarskapets eller arbetsorganisationens betydelse för företagens effektivitet ibland anses ligga utanför FAS ansvarsområde, samtidigt som VINNOVA inte har någon utlysning där denna forskning passar in. FAS är berett att vidga sitt ansvarsområde för att undvika att projekt hamnar mellan stolarna och samarbetet med VINNOVA kring tematiska utlysningar skulle kunna utvecklas mer. Men det bör påpekas att det ansvarsområde FAS har vad gäller finansiering av arbetslivsforskning redan nu överstiger det som RALF hade på sin tid. Nya angelägna forskningsområden har fått ökad aktualitet som t.ex. forskningen som riktas mot tjänstesektorn eller tvärvetenskaplig interventionsforskning inom arbetsmiljöområdet. Just arbetsmiljöforskningen har trängts tillbaka och den har dessutom kraftigt åderlåtits genom nedläggningen av Arbetslivsinstitutet som svarade för omkring 25 procent av den arbetsmiljöforskning som bedrevs före nedläggningen. Många av ALI:s forskare har fått tillfällig förankring på universiteten men deras möjligheter att bedriva arbetslivsforskning i framtiden beror till stor del på deras finansieringsmöjligheter hos FAS. Den senaste utvärderingen som FAS genomfört har gällt svensk arbetsmiljöforskning. Utvärderarna konstaterade att resurser till denna forskning minskat avsevärt, men slog samtidigt fast att forskningen i vissa delar blivit världsledande. De framgångar man påvisat kan till stor del hänföras till de stora satsningar som gjordes under 1970-talet. Svensk arbetsmiljöforskning tillsammans med den i de 6

andra nordiska länderna har kommit att utgöra ett styrkefält, men där Sveriges roll nu kraftigt försvagats. Behovet av kompetens och kunskap om fysikaliska, kemiska och biologiska hälsorisker i arbetslivet är stort. Detsamma kan sägas om de psykosociala arbetsmiljöfrågorna. Det kunskapscentrum som ALI utgjorde behöver återskapas på något sätt. Därför bör det snarast göras en riktad satsning mot arbetsmiljöforskningen av en storleksordning som inte ryms inom FAS ordinarie budget. En sådan satsning skulle göra det möjligt att etablera några starka forskningsmiljöer med sinsemellan olikartade profiler som tillsammans kunde bilda nätverk och utgöra det kunskapscentrum som efterfrågas. FAS är berett att förvalta medel för en sådan satsning. 6.2 Socialvetenskap Den socialvetenskapliga forskning som FAS stöder kan grovt indelas i välfärd, inkluderande forskning om socialpolitik och om människors levnadsförhållanden, samt forskning om social omsorg och sociala relationer. Inom välfärdsforskningen i vid mening finns i Sverige starka forskningsmiljöer som hävdar sig väl i internationell jämförelse. Denna forskning är också i stor utsträckning inriktad mot internationella jämförelser, till viss del möjliggjord genom de insatser FAS gjort genom investeringar i databaser. Forskare inom området har även hävdat sig väl i konkurrensen om fria forskningsmedel och ett av FAS centrumbidrag ligger inom välfärdsforskningsområdet. Men trots att kvalificerad välfärdsforskning bedrivits finns behov av riktade satsningar även inom detta område. FAS har nyligen i samverkan med Riksbankens Jubileumsfond, och med medelstillskott från Finansdepartementet, satsat på forskning om skatter och välfärdsstatens finansieringsformer. Satsningar har även gjorts med inriktning mot försäkringsmedicinsk forskning. Ett forskningsområde som kan nämnas under denna rubrik, likväl som under någon av de andra två, är forskningen om internationell migration och etniska relationer. Även här har FAS satsat på ett FAS-centrum, men området är så mångfacetterat och frågan om invandrares levnadsvillkor i vårt samhälle har en sådan samhällelig angelägenhetsgrad att ytterligare satsningar är motiverade. Forskning om social omsorg och sociala relationer har, med undantag för forskning om äldreomsorgen, inte varit föremål för särskilda satsningar från FAS sida. Även här har utvärderingar, de om socialt arbete och forskningen vid Statens institutionsstyrelse, pekat på behovet av mer kunskap om insatta åtgärders effekter. I den nyligen genomförda psykiatriutredningen görs också frågan om implementering och evidensbaserad kunskap till en huvudpunkt. Även om det är psykiatrin som där står i fokus så är de problem som följer med behandling av psykisk sjukdom också något som berör socialtjänsten. Vidare kan nämnas att Socialdepartementet nyligen tillsatt en utredning vars uppgift är att ta fram och sprida evidensbaserad kunskap inom socialtjänst och social omsorg. Behovet av kunskap och kompetens på dessa områden är stort, men samtidigt bör det påpekas att användbar evidensbaserad kunskap på dessa områden är metodmässigt svårt och kostsamt att ta fram. FAS har gjort en del smärre insatser genom programstödsutlysning och ett par konferenser kring temat, men här behövs utan tvekan riktade satsningar, särskilt med fokus på implementering. Forskningen om funktionshinder kan även nämnas under denna rubrik. SFR/FAS har tidigare tagit fram en forskningsstrategi för detta område och har även gjort vissa satsningar, bl.a. programstöd och ett centrumstöd, som bidragit till att stärka forskningsfältet. Forskare med denna inriktning har kunnat hävda sig väl i konkurrensen om de fria forskningsresurserna varför stödet till forskning om funktionshinder gradvis ökat under senare år. Från handikapprörelsens sida menar man dock att forskningen om funktionshinder varit alltför medicinskt inriktad och alltför lite handlat om villkoren för att de funktionshindrade skall kunna leva ett liv som andra i vårt samhälle och följaktligen krävt mer forskning med den inriktningen. FAS instämmer i detta men för att sådan forskning skall komma till stånd krävs riktade satsningar. 7

6.3 Folkhälsa Svensk folkhälsoforskning är ett av de forskningsområden som fått en grundlig genomlysning i den utvärdering FAS genomförde 2004. Där lyfte man fram den höga kvalitet som präglade denna forskning men man bekymrade sig för återväxten av forskare, bl.a. för att resurserna till folkhälsoforskning minskat kraftigt. För att säkra de framgångar som nåtts rekommenderades resursförstärkningar till området. Man menade också att forskarna dåligt utnyttjat de möjligheter som tillgången på registerdata ger men ansåg också att fler longitudinella databaser borde skapas. Mer av tvärvetenskap efterlystes och interventionsforskning nämndes som ett eftersatt forskningsområde. FAS har sedan utvärderingen gjordes ökat resurserna till folkhälsoforskning. Dels har det skett genom flera programstöd riktade mot forskning om övervikt, barns hälsa och hälsoekonomi. Folkhälsoforskare har även hävdat sig väl i den öppna konkurrensen om FAS-centrabidrag. Av forskningsområden som finns representerade bland de centra som bildats kan nämnas åldrande och demens, hälsan i ett livsloppsperspektiv, ojämlikhet i hälsa och global hälsa. FAS har ett samordningsansvar för forskningen om åldrande och äldres villkor, om barn och ungdomar, om internationell migration och etniska relationer (IMER), om handikapp samt om alkohol och droger. Riktade insatser inom vart och ett av dessa områden har genomförts med undantag för forskningen om alkohol och droger. Visserligen är ett av tio FAS-centra inriktad mot alkoholforskning men forskningsfältet är bredare än så och drogproblematiken är ett stort samhällsoch folkhälsoproblem. Forskningsområdet behöver stärkas med särskilda forskningsinsatser. I den utvärdering av hälsoekonomisk forskning som FAS genomförde 2005 framkom liknande synpunkter som den tidigare nämnda utvärderingen av folkhälsoforskning framfört, men bland angelägna forskningsområden som borde stärkas lyftes forskningen om hälso- och sjukvårdssystemen fram som det viktigaste. Folkhälsoforskning initieras och finansieras av flera aktörer universiteten, AFA, Folkhälsoinstitutet, landstingen, Vetenskapsrådet, Vårdalstiftelsen och FAS för att nämna de viktigaste. FAS, som är den i särklass största finansiären på området, ser inga större problem med denna rollfördelning. Den forskning FAS finansierar har sin kärna i den folkhälsoinriktade epidemiologiska forskningen och spänner över folkhälsans olika bestämningsfaktorer. Av folkhälsopolitikens elva mål utgör åtta även områden som forskningsmässigt faller inom FAS ansvarsområde. FAS har en beredningsorganisation som är väl anpassad för att bedöma denna typ av forskning. Gränsdragningen gentemot andra områden har inte utgjort något problem och FAS är berett att samverka med andra finansiärer om gränsöverskridande satsningar skall göras. Erfarenheterna av sådan samverkan med Vetenskapsrådets medicinska ämnesråd (satsningarna på forskning om barns hälsa och kvinnors hälsa) har varit goda. 7. Forskningskommunikation och forskningens tillämpning De flesta utvärderingar har påtalat brister i kommunikationen mellan forskare och dem som kan tänkas ha behov av forskningens resultat. Det kan gälla aktörer inom politik, förvaltning och näringsliv men också den breda allmänheten. Ansvaret för dessa brister vilar på flera aktörer forskarna själva, universiteten, forskningsfinansiärerna och inte minst avnämarnas engagemang och förmåga att själva söka kunskap som de har nytta av. Samspelet mellan forskning och praktik är ett viktigt forskningsfält i sig. Generellt är behovet stort att utveckla och pröva metoder för att öka nyttiggörandet av forskning. Forskningskommunikation behöver utvecklas i interaktion mellan målgrupper och forskare. Olika forskningsprojekt har mycket 8

skilda förutsättningar att informera om och kommunicera sin forskning till såväl akademin som det övriga samhället. Grundläggande kunskaper i forskningskommunikation bör bli en obligatorisk del i all forskarutbildning. Meritvärdet bör höjas för forskarnas arbete med dessa frågor, inte minst mot bakgrund av de krav som ställs inom t.ex. Science in Society i EU:s sjunde ramprogram för forskning. FAS avsätter idag en relativt stor del av sin budget för forskningsinformation genom webbplatsen som bl. a. innehåller en omfattande projektdatabas, genom produktion av populärvetenskapliga kunskapsöversikter, rapporter och nyhetsbrev samt genom konferenser där forskare och praktiker möts. FAS har nyligen genomfört ett utvecklingsprojekt där utvalda forskargruppers forskningskommunikativa insatser utvecklas och utvärderas. Dessutom underlättar FAS forskarnas vetenskapliga publiceringar genom möjligheten till bidrag för utgivning av monografier, antologier och tidskrifter. FAS deltar också i ett projekt, initierat av Vetenskapsakademin, där syftet är att inom ett område, skolungdomars hälsa, dra samman det aktuella kunskapsläget och föra detta vidare till politiker och andra aktörer inom detta område. För FAS del är detta ett pilotprojekt som, om erfarenheterna blir goda, kan tillämpas på många andra områden. FAS ambition är att utveckla kommunikationsverksamheten bl.a. genom att: samverka med forskningsfinansiärer och lärosäten i åtgärder som stärker forskarnas egna insatser på området samarbeta med bransch- och intresseorganisationer för att nå relevanta målgrupper underlätta för massmedia att rapportera om forskning som ökar kunskapen om förhållanden och processer i samhälle och arbetsliv. 8. Sammanfattning och vision för perioden 2009 2012 A. Särskilt angelägna satsningar inom FAS ansvarsområde 1. FAS huvuduppgift är att se till att samhällsrelevant och vetenskapligt framstående forskning bedrivs inom sitt ansvarsområde. Mot den bakgrunden är det särskilt angeläget att nu göra kraftfulla forskningssatsningar inom arbetslivsområdet som under senare år fått kraftigt minskade resurser. En stor del av den kompetens som byggts upp kring forskningen om arbetsmiljö riskerar att gå förlorad om inget görs och Sverige tappar då sin position i det nordiska samarbetet inom detta forskningsfält och den internationellt framträdande position som Sverige hittills haft. En förstärkning av FAS budget under kommande treårsperiod för riktade satsningar inom arbetslivsområdet, i första hand med riktning mot arbetsmiljöforskning, har högsta prioritet bl.a. som en konsekvens av att ca 300 mnkr togs bort från arbetslivsforskningen när Arbetslivsinstitutet lades ned. För att undvika att viss forskning hamnar mellan stolarna är FAS även berett att utvidga sitt ansvarsområde vad gäller arbetsorganisationsforskningen vilket även det kräver en förstärkning av budgeten. 2. Riktade satsningar behöver även göras inom huvudområdena folkhälsa och socialvetenskap. Några av de forskningsområden för vilka FAS har ett samordningsansvar återfinns här och några av dem behöver utvecklas med hjälp av riktade satsningar. Det gäller forskningen om migration och etnicitet, alkohol och droger samt forskning om funktionshinder. Bristen på interventionsforskning om sociala insatsers effekter samt forskning om implementering av evidensbaserad kunskap har länge påtalats. Sådan forskning är ofta kostsam och kräver stora insatser. FAS vill driva på metod- och kunskapsutvecklingen inom detta område. Även särskilda insatser för att stimulera hälsoekonomisk forskning om hälso- och sjukvårdssystem behöver göras. 9

B. Ökat behov av fria forskningsmedel inom FAS ansvarsområde. För att forskningen inom FAS ansvarsområde skall kunna bibehålla hög kvalitet och vara internationellt konkurrenskraftig är det nödvändigt att fortsätta satsningen på särskilt duktiga yngre forskare (postdoc), att ha utrymme för en bred projektfinansiering samt att tillräckligt utrymme finns för program- och centrumstöd så att de bästa miljöerna kan ges goda förutsättningar att utvecklas. För att FAS skall kunna utveckla en strategi för att nå höga kvalitetsmål krävs en rimlig tillgång på ickeöronmärkta resurser. Framtida ökningar av statliga forskningsmedel bör därför också innebära uppskrivningar av FAS grundtilldelning. C. Ökade satsningar på internationalisering FAS engagemang för satsningar på det internationella området har ökat men bör utvecklas ännu mer. Det gäller olika former för forskarutbyte, finansiering av forskning inom ramen för det nordiska samarbetet, EU-programmen och ESF-programmen men även bilaterala satsningar utanför dessa ramar kan bli aktuella. Ökat deltagande i internationell samverkan kring infrastrukturinvesteringar är att vänta. Det ökade engagemanget i internationella frågor kräver också ökade administrativa insatser. D. Uppföljning och kommunikation FAS kommer liksom tidigare att genomföra utvärderingar av forskningsområden och miljöer, men vill också utveckla dessa mot ett tydligare fokus på erhållna forskningsresultat. Ambitionen är även att fortsätta arbetet med att utveckla kommunikationsstrategier i samverkan med olika intressenter i forskningen. Detta kräver vissa resurstillskott för såväl utvärderingar som utvecklingsinsatser. E. Beräknat resursbehov för nya satsningar 2009 2012 Område för nya satsningar Belopp för åren 2009 2012 Riktade satsningar 250 mnkr Tillskott av fria forskningsmedel 100 mnkr Internationalisering 20 mnkr Uppföljning och kommunikation 10 mnkr Summa 380 mnkr 10

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd. POSTADRESS Box 2220, 103 15 Stockholm BESÖKSADRESS Westmanska Palatset, Wallingatan 2 TELEFON 08-775 40 70 TELEFAX 08-775 40 75 E-POST fas@fas.se INTERNET www.fas.se ORG.NUMMER 202100-5240 Best.nr. 2007-007. Prospect Communication