forumnr 2 Juli 2012 Almedalen special Pfizer Vågar man gå till doktorn? Fortbildning eller Wikipedia? Onsdagen den 4 juli kl. 11.00 12.30 i Vinterträdgården, Clarion Hotell Wisby BirgiTTa rydberg (fp), 2:e vice ordf SKLs sjukvårdsdelegation ChriSTina ÅKErMan generaldirektör för Läkemedelsverket PETEr SVEnSSon Överläkare Professor på Skånes universitetssjukhus EVa ELiaSSon affärsområdesansvarig onkologi på Pfizer ab håkan WiTTgrEn VD, Sveriges Läkarförbund Aktuella frågor för hälso- och sjukvården
Ledare: Vågar man gå till doktorn? Almedalen Specialutgåva Johan Brun Medicinsk direktör Jag kan egentligen tycka att det är lite märkligt att vi som läkemedelsföretag ägnar vårt seminarium i Almedalen till att diskutera vikten av läkares fortbildning. Jag är övertygad om att allmänhetens och de flesta politikers uppfattning är att det inte finns något annat område där behovet av en fortlöpande kompetensutveckling är så självklart. Det är ju vår hälsa det handlar om. Den medicinska kunskapsutvecklingen sker i ett rasande tempo. Vi ser allt mer individualiserade och avancerade läkemedelsbehandlingar. Tydligast är det inom cancervården där det finns behandlingar som bara kommer att användas på ett hundratal personer eller ännu färre. Läkemedlen är oerhört träffsäkra och effektiva, men bara om de används på rätt sätt. Den här utvecklingen ställer kompetensfrågorna i blixtbelysning; Har läkarna och deras team rätt kunskap för att använda de senaste behandlingarna? Kunskapsutvecklingen när ett nytt läkemedel introduceras är mycket snabb. För att få så bra effekt som möjligt och minska på risken för biverkningar, krävs tillgång till den senaste spetskunskapen och ett fungerande kunskapsutbyte mellan förskrivare. Ofta får jag höra från läkare att det tyvärr inte fungerar. Den tid som är avsatt för utbildning används alltför ofta till att gå igenom nya administrativa rutiner, oftare än att fånga in det senaste inom respektive ämnesområden. Det här är en mycket viktig fråga för den svenska vården och för Sveriges alla patienter. Rapporterna om bristande fortbildning i läkarkåren är för många för att vi ska kunna nonchalera dem. Vi måste se till att få en förändrad syn på kompetensutveckling och fortbildning i vården. Det är en patientsäkerhetsfråga. Frågan är även viktig för läkemedelsföretagen. Vi är måna om att våra produkter används på ett riktigt sätt. Läkemedel blir allt mer potenta och används de fel, så drabbas framför allt patienterna, men även vi och våra läkemedel riskerar ett oförtjänt dåligt rykte. Det vill vi inte. Det är också en viktig fråga för hur vården värderar innovationer. Vill vi ha den senaste och bästa behandlingen som finns tillgänglig, så måste vi också utbilda användarna. Därför arrangerar Pfizer ett seminarium i Almedalen på temat fortbildning. Den som söker svensk sjukvård idag måste kunna lita på att läkaren verkligen vet vad som är det allra bästa omhändertagandet för varje enskild patient. Det här är ett nyhetsbrev som distribueras till politiker, beslutsfattare i vården, ett antal media och enskilda opinionsbildare. Ansvarig utgivare: Johan Brun Medicinsk direktör, johan.brun@pfizer.com Redaktör: Kerstin Falck, Chef Samhällskontakter, kerstin.falck@pfizer.com 08-550 529 68. Adresskälla: PAR och internet. Beställa: Vill du ha fler exemplar av nyhetsbrevet? Ring Kerstin Falck, 08-550 529 68, kerstin.falck@pfizer.com Prenumeration: Vill du hellre ha nyhetsbrevet i elektronisk form eller avsäga dig framtida prenumeration, var vänlig kontakta oss via vår hemsida www.pfizer.se/debatt eller ring Kerstin Falck, 08-550 529 68, kerstin.falck@pfizer.com Vårt syfte med Pfizer Forum är att skapa dialog och konstruktivt bidra till samtalet om framtidens hälso- och sjukvård i Sverige. Vi är övertygade om att det behövs fler samtal och mer samarbete för att kunna möta de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Det behövs mer fakta, fler åsikter och konstruktiva idéer från fler håll. Vi vill ge vårt perspektiv på aktuella frågor, presentera intressanta och relevanta fakta och bidra till en ökad förståelse för vår verksamhets förutsättningar. Delta i samtalet, ge synpunkter på innehåll, ställ frågor och föreslå artiklar för behandling på vår hemsida www.pfizer.se. Du är också välkommen att kontakta kerstin.falck@pfizer.com och de kontaktpersoner som anges under varje artikel. Johan Brun, Medicinsk direktör 2 Pfizer forum
Redaktören: Välkomna! Pfizer har ordnat seminarier och debatter i Almedalen sedan 2005. Under åren har teman som patientinflytande, information till patienter om vårdens resultat, vårdval, vi får vad vi betalar för, uppföljning i realtid, journal Google, det svenska klimatet för Life Science företag, vården som valfråga 2014, regeringens läkemedelsstrategi lyfts. I år står kontinuerlig kompetensutveckling på agendan under rubriken Vågar du gå till doktorn Fortbildning eller Wikipedia. Rubriken har justerats i Almedalskalendariet. Där har man tagit bort alla varumärken i rubrikerna. Resultatet blev: Vågar man gå till doktorn? Fortbildning eller söka på nätet?. Svaret på varför vi valt just denna fråga, hittar du på annan plats i detta nummer av Pfizer Forum Almedalen special. I de olika intervjuerna med seminariedeltagare framkommer olika perspektiv på frågan som utvecklas vidare och diskutera den 4 juli kl. 11.00 på Clarion Wisby hotell i Vinterträdgården. Trevlig läsning och varmt välkommen till seminariet! Kerstin Falck Synpunkter? Kontakt: kerstin.falck@pfizer.com Redaktör Pfizer forum och Chef Samhällskontakter Vågar man gå till doktorn? Fortbildning eller Wikipedia? Är det dags för fortbildningsrevision även för läkare? Går fortbildningen i takt med den medicinska utvecklingen? Det handlar om att hela tiden ha möjlighet att ta till sig ny kunskap så att den bästa behandlingen kan ges och undvika att utsätta patienten för onödiga risker. Läkarförbundets årliga fortbildningsenkät visar på en negativ utveckling under de senaste åren. Läkare deltar allt mindre i kompetensutveckling. Det har bl.a. fått Svenska Läkarsällskapet att ställa frågan om det inte är dags att reglera läkarnas fortbildning. Den medicinska vetenskapen erbjuder nya, allt mer avancerade diagnostikmetoder och behandlingar. Fortbildningen blir allt viktigare för att kunna tillvarata dessa möjligheter. När: Onsdagen den 4 juli klockan 11:00 12:30 Var: Clarion Hotel Wisby, Vinterträdgården, Strandgatan 6 Medverkande: Birgitta Rydberg (FP), 2:e vice ordf SKL sjukvårdsdelegation, landstingsråd SLL, Christina Åkerman, generaldirektör, Läkemedelsverket, Håkan Wittgren, VD, Sveriges Läkarförbund, Peter J Svensson, Professor, Med klin, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Moderator: Erik Blix, journalist och debattör Arrangör: Pfizer AB www.pfizer.se Pfizer forum 3
Dags för huvudmännen att ta det fulla ansvaret! Det är dags för huvudmännen att ta det fulla ansvaret för läkares och sköterskors fortbildning också när det gäller läkemedel och nya behandlingar. Det menar Birgitta Rydberg, folkpartist och ledamot av landstingsstyrelsen i Stockholm och andre vice ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation. Utbildning och fortbildning är en strategisk fråga för vården, då är det naturligt att ansvaret fullt ut också vilar på huvudmännen att ställa krav och själva ta det fulla ansvaret, fortsätter Birgitta Rydberg. Birgitta Rydberg (fp), 2:e vice ordf SKLssjukvårdsdelegation Tydliga krav och bättre uppföljning Kraven från landstingens politiska ledning på verksamhetscheferna när det gäller utbildning och fortbildning måste vara tydliga. Men det är upp till verksamheterna att själva utforma utbildningarna utifrån de behov och prioriteringar som finns. De måste också bli bättre på att följa upp hur fortbildningsverksamheten bedrivs, menar Birgitta Rydberg. När landstingen själva tar över ansvaret och finansieringen och läkemedelsföretagen därmed slipper sina kostnader för detta, bör det också synas i lägre läkemedelskostnader för landstingen. Det viktiga är att sjukhusledningarna ställer rätt krav och att de följer upp att fortbildningen görs på ett riktigt och bra sätt. Initiativet ska vara deras. Läkemedelsföretagen får gärna anlitas som experter, men det måste ske på verksamhetsledningarnas eget initiativ, fortsätter Birgitta Rydberg. "Ställ krav på kompetensutveckling på läkarna för att de ska få fortsätta praktisera" Uppvaknande Lika viktigt för att höja kunskapsnivån i hälso- och sjukvården är att kliniska läkemedelsprövningar prioriteras. Här tror jag att det har skett ett uppvaknande på sistone, inte minst utifrån vad som hänt i AstraZeneca, om hur viktigt det är att landstingen prioriterar denna verksamhet. För att Sverige ska vara attraktiva och få fler prövningar till vårt land, krävs snabba beslut, bra och säkra processer och här måste landstingen tänka långsiktigt och inte bara prioritera vårdproduktionen kortsiktigt, anser Birgitta Rydberg. En patientsäkerhetsfråga Som en av dem som tagit fram Folkpartiets sjukvårdspolitiska program, ser Birgitta Rydberg det som centralt att det ställs krav på kompetensutveckling på läkarna för att de ska få fortsätta praktisera. Det är en fråga om patientsäkerhet. Ibland annat USA och Australien har man system som gör att läkarna måste visa att de upprätthåller sin medicinska kompetens. Jag tycker att det är värt att pröva denna idé i Sverige också även om jag i dag inte kan svara på exakt hur det skulle utformas. Någon form av nationell ackreditering där man får visa att man inhämtat adekvat fortbildning vore intressant att utreda närmare, avslutar Birgitta Rydberg. 4 Pfizer forum
Mer specialiserade läkemedel ställer nya krav på fortbildning Vi får från olika håll signaler om att läkarnas fortbildning inom läkemedelsområdet inte hänger med eller prioriteras tillräckligt högt. Många inom professionen är oroliga för vart det här kommer att ta vägen. Vi har inte fått något fungerande system som ersättning för det tidigare där läkemedelsföretagen ansvarade för utbildningar, trots att det är många år sedan nu. Vi kan konstatera att huvudmännen uppenbarligen inte avsätter tillräckliga resurser för att säkerställa att fortbildningen genomförs på ett rimligt sätt. Det menar Christina Åkerman, Generaldirektör för Läkemedelsverket. Christina Åkerman Generaldirektör för Läkemedelsverket Adekvat utbildning, nödvändigt antal flygtimmar Christina Åkerman gör liknelsen mellan en läkares och pilots situation. Som passagerare så förutsätter du att den pilot som ska köra det flygplan du sitter på har en adekvat utbildning och har gjort nödvändigt antal flygtimmar "Många inom professionen är oroliga för vart det här kommer att ta vägen" för att klara av eventuella situationer som kan uppstå och förmåga att ta planet upp och ner med god säkerhet. På samma sätt måste du som patient kunna lita på att den läkare som ansvarar för din behandling vet vad hon eller han gör, för att du ska kunna känna dig säker. Större krav i dag Christina Åkerman är bekymrad över att de farmakologiska avsnitten i läkarnas grundutbildning inte integreras i utbildningen på ett tydligt sätt, så att de läkarstuderandes kunskap inom såväl farmakologi som klinisk farmakologi säkerställs från starten. Vi får allt fler läkemedel och behandlingar som är individualiserade, vilket ställer allt högre krav på att enskilda läkare kan ställa rätt diagnos och ge adekvat behandling. Det betyder att även kraven på kontinuerlig fortbildning blir än större i dag än tidigare. Den nationella läkemedelsstrategin Här har vi definitivt en utmaning att lösa framåt. Läkemedelsverket har fått ansvaret att svara för den nationella läkemedelsstrategins samordning, uppföljning och återrapportering. När det gäller fortbildning har vi tillsammans med Socialstyrelsen ett stort ansvar att i samverkan med huvudmännen utveckla möjliga vägar för denna under den nya strategin. Christina Åkerman menar att det ställs allt högre krav på samarbetet mellan Läkemedelsverket och framför allt Socialstyrelsen framåt när det gäller läkemedelsanvändningen och fortbildningen av läkare. Att arbeta med ett ordnat införande och en kontinuerlig utvärdering av läkemedels nytta-risk i klinisk vardag är en möjlig väg till kontinuerligt lärande och fortbildning av läkare i vardagen, avslutar Christina Åkerman. "Vi tillsammans med Socialstyrelsen har ett stort ansvar att i samverkan med huvudmännen utveckla möjliga vägar för fortbildningen" Pfizer forum 5
Ingen röd tråd i fortbildningen Jag saknar den röda tråden för kompetensutveckling och fortbildning. Det finns ingen plan för mig som specialistläkare, där arbetsgivaren ställer krav på att jag på ett strukturerat sätt hämtar hem kunskaper i linje med den utveckling som verksamheten vill gå. Det tror jag är något som finns i de flesta andra kunskapsföretag, men som jag inte stött på någonstans inom vården. Det säger Peter Svensson, överläkare professor, på Skånes Universitetssjukhus. PETER SVENSSON Överläkare Professor på Skånes Universitetssjukhus Fortbildning Ad Hoc Peter Svensson gissar att svenska läkare generellt har en bättre kompetens än i de flesta andra länder, men menar att fortbildningen i dag är ad hoc-mässig. Jag kan bara se till mig själv och hur min egen fortbildning har fungerat genom åren. Det dyker upp en kongress här som har ett intressant program eller ett seminarium där som verkar matnyttigt, men jag följer ingen strukturerad plan som min arbetsgivare har formulerat utifrån hur man vill utveckla verksamheten. Läkarna känner ansvar Peter gissar att ett resultat av bristen på struktur och uppföljning innebär att specialistläkare väljer att fortbilda sig inom de områden som de verkligen är intresserade av och där de som läkare har ett genuint personligt intresse, men där andra, minst lika viktiga frågor, blir lidande. Peters bild är att den svenska läkarkåren generellt känner ett stort ansvar för sin egen fortbildning, men på läkarens, mer än verksamhetens, villkor. Undantaget från regeln är när en viss verksamhet vill hämta hem en specifik ny kunskap, till exempel en ny operationsteknik. Då samlas resurser och ett helt team med läkare och sköterskor åker på studieresa till det sjukhus där tekniken utvecklats och lär sig om den. Då fungerar det. "Det finns ingen plan för mig som specialistläkare" Det är hela teamet som ska arbeta med en speciell teknik, inte bara en enskild läkare, som får fortbildning. Mål, plan och uppföljning Peter gör parallellen till andra kunskapsföretag igen. Jag gissar att de flesta andra kunskapsföretag ställer upp ett mål för kunskapsutvecklingen i den egna organisationen, att man därefter lägger upp en plan för hur målet ska nås. Och i nästa steg att det görs en uppföljning för att konstatera vad resultatet blev av den investering som gjorts i tid och pengar; Hur mycket bättre blir vården? Hur mycket friskare blev patienterna? Men det här sättet att tänka finns inte alls inom vården. Tror inte på ackreditering Peter Svensson vill se strukturerade planer och uppföljningsprogram, men han tror inte alls på det amerikanska systemet där det ankommer på läkaren att fortbilda sig visst antal timmar för att få behålla sin läkarlicens. Det är inte vad jag är ute efter alls. Det skulle bara betyda att jag och mina kollegor ska gå på kurs ett antal dagar per år. Det som skulle betyda något för den samlade kompetensen inom svensk vård och hos läkare specifik är den planerade och strukturerade fortbildningen, avslutar Peter Svensson. 6 Pfizer forum
Mer avancerade behandlingar ökar kraven på kontinuerlig fortbildning Vi får ibland signaler om att våra läkemedel skulle kunna hanteras på ett annorlunda och bättre sätt för patienten. Men vi har som experter från ett läkemedelsföretag inte alltid möjlighet att ta kontakt med den aktuella kliniken och den behandlande läkaren, berättar Eva Eliasson. EVA ELIASSON Affärsområdesansvarig Onkologi på Pfizer AB Eva är affärsområdesansvarig Onkologi på Pfizer AB. Hon pekar på vikten av att synen på fortbildning för vården förändras för att den ska kunna tillgodogöra sig innovationer och ny forskning. Många av dagens behandlingar blir alltmer avancerade. Vid t ex cancer blir den också mer individuell eftersom den riktar sig till mera specifika patientgrupper. Det gör att behandlingar med nya verkningsmekanismer kan rikta sig till ett mindre antal patienter, ibland kanske färre än 100 personer som är spridda över hela landet. Resultatet av behandlingen bygger på att man kan förhindra och hantera generella och specifika biverkningar som uppstår och balansera det mot effekten. Tiden direkt efter godkännande är avgörande Eva beskriver hur viktig tiden direkt efter det att ett läkemedel godkänts är. Ny, kompletterande kunskap från klinisk användning samlas. Uppdaterade kunskaper och ett fortlöpande utbyte mellan användare är A och O för att se till att mesta möjliga effekt kan erhållas och patientsäkerheten öka. Här upplever Eva Eliasson ett problem i dag. Fortbildning får stryka på foten i produktionsvardagen Läkarna ges allt mindre utrymme för kompetenshöjning i form av deltagande i utbildningar, kongresser, eller dialog och kunskapsutbyte med läkemedelsproducenten, som har en stor kunskap om det praktiska användandet. Bilden är inte att det är läkarnas bristande intresse för fortbildning som är problemet utan att det är prioriteringen av den dagliga produktionen av vård, som gör att kompetensfrågor tyvärr får stryka på foten. Jag skulle vilja att läkarnas och sjuksköterskornas fortbildning var föremål för öppna jämförelser. Det skulle skapa en transparens som saknas i dag och det skulle dessutom vara något som Socialstyrelsen, som tillsynsmyndighet, kunde mäta och utvärdera. Det skulle sätta fokus på behovet av kontinuerlig fortbildning, avslutar Eva Eliasson. " Jag skulle vilja att läkarnas och sjuksköterskornas fortbildning var föremål för öppna jämförelser" Pfizer forum 7
Dags att utfärda early warning! - ny kunskap, nya forskningsrön, kommer patienterna bättre till godo om läkarna först har haft möjlighet att inhämta den kunskapen. Frågan om fortbildning är därför av högsta prioritet för Läkarförbundet, säger håkan Wittgren, VD Sveriges Läkarförbund. håkan WiTTgrEn VD, Sveriges Läkarförbund Enkätsvar visar tydlig negativ trend Läkarförbundet genomför varje år en fortbildningsenkät som vänder sig till sjukhusspecialister, distriktsläkare samt läkare i chefsposition. Resultaten visar på en negativ utveckling under de senaste åren där läkare deltar allt mindre i kompetensutveckling. Vi har en bra sjukvård i Sverige. Det visar internationella jämförelser, men trenden är tyvärr tydligt negativ när det gäller en av de allra viktigaste faktorerna för kvaliteten i vården, nämligen utrymmet för läkarnas kompetensutveckling via fortbildning. Håkan Wittgren visar resultaten från deras årliga enkätundersökning. 2005 ägnade läkare 9,1 dagar till extern fortbildning per år och i den senaste mätningen 7,4 dagar och läkarnas egna interna kompetensutveckling har krupit ner till i genomsnitt 3 timmar per vecka. Det är inga dramatiska siffror, men den tydliga trend som vi ser, år efter år, innebär att det är dags att utfärda en early warning om risk för framtida sämre kvalitet i vården. Människors förväntningar och den politiska ambitionen om en svensk sjukvård i världsklass stämmer inte med den utvecklingen. Det är oroande, säger Håkan Wittgren. Balans mellan produktion och fortbildning Vad är då problemet? Läkarna själva är starkt engagerade i sin egen kompetensutveckling, menar Wittgren. Det finns ett stort ansvarstagande hos både läkare och sköterskor. Vidare gör många av specialitetsför- "Nödvändigt vända trenden nu för att garantera en effektiv och patientsäker vård" eningarna en viktig insats inom sina respektive fält för att arrangera seminarier och konferenser. Men det är oerhört viktigt att det inom verksamheternas budget skapas balans mellan produktion och fortbildning/ utveckling. Läkarförbundet ställer därför krav på att det finns resurser för alla specialistläkare till tio dagar extern utbildning per läkare och år och att minst fyra timmar i veckan används till intern utbildning och inläsning på egen hand. Det sker så otroligt mycket på detta fält att det är nödvändigt att vända trenden nu för att garantera en effektiv och patientsäker vård på sikt. Plan för fortbildning efterfrågas Enkäten visar att en viktig förutsättning för bättre och ökad fortbildning av läkare är att det finns en medveten plan inom varje vårdverksamhet för fortbildning. Både den interna och den externa fortbildningen har visat sig vara betydligt bättre tillgodosedd vid enheter där struktur med fortbildningsplaner finns. Ett gott utbildningsklimat torde, enligt Wittgren, gynna även FoU i vården. En plan för fortbildning som i ett nästa steg kan utvärderas är A och O. Wittgren vill avslutningsvis berätta att fortbildningsinspektioner, liknande specialitetsföreningarnas SPUR-inspektioner för ST-läkare, är något som Läkarförbundet nu tittar på. Det kan vara en bra väg att skapa och vidmakthålla ett gott klimat för lärande och utveckling. OTH20120621PSE08 Aktuella frågor för hälso- och sjukvården