RAPPORT MARKS KOMMUN ÖXABÄCK VATTENSKYDDSOMRÅDE TEKNISKT UNDERLAG MED VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER UPPDRAGSNUMMER 1311018000 GÖTEBORG 2016-12-19 S w e co Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE-403 14 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0)31 627500 Fax +46 (0)31 627722 www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen H el en Ekl u nd Hydrogeolog Vattenresurser, Göteborg Telefon direkt +46 (0)31 627596 Mobil +46 (0)73 4122596 helen.eklund@sweco.se
Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde 1 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande 1 1.3 Underlagsmaterial 2 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning 2 1.5 Orienteringskarta 3 2 ÖXABÄCK VATTENTÄKT 4 2.1 Vattentäktens utformning 4 2.2 Vattenbehandling 4 2.3 Försörjningsområde 4 2.4 Vattenförbrukning 4 2.5 Kapacitet 4 2.6 Framtida uttagsbehov 5 2.7 Reservvattentäkt 5 2.8 Vattentäktens värde 5 2.9 Ägandeförhållanden 5 2.10 Vattendom 5 2.11 Tidigare vattenskyddsområde 6 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 7 3.1 Områdesbeskrivning 7 3.2 Geologi 7 3.3 Hydrologi 8 3.4 Hydrogeologi 9 3.5 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning 10 3.6 Vattenkvalitet 11 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING 12 4.1 Övergripande planering 12 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 14 5.1 Genomförande 14 5.2 Riskkällor och emissioner inom tillrinningsområdet till Öxabäck vattentäkt 14 6 RISKBEDÖMNING 21 6.1 Resultatet av riskanalysen 21 6.2 Riskanalysens användning 21 6.3 Riskanalysens känslighet 22 6.4 Skyddsbehov 22
7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE 23 7.1 Krav och allmän metodik 23 7.2 Skyddszoner 23 7.3 Genomförande samt motiv till gränsdragningar 26 7.4 Platsspecifika motiv 27 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER 30 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte 30 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion 30 8.3 Generella krav på restriktionsnivån 30 8.4 Kommunens miljöpolicy och miljöambitioner 31 Bilagor 1a: Riskanalys kommentarer 1b: Riskanalys resultat 2: Karta över vattenskyddsområde 3: Skyddsföreskrifter för Öxabäck vattentäkt 4: Kommunfullmäktiges beslut p:\1313\1311244 mark fastställande vso\10arbetsmtrl_dok\öxabäck_tu_161219.docx
1 INLEDNING På uppdrag av Marks kommun har SWECO upprättat tekniskt underlag med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Öxabäck vattentäkt. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att ge Öxabäck vattentäkt ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter meddelas 1 : o stärks skyddet för vattenförekomsten. o tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse. o förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken. För Öxabäck vattentäkt finns ett tillfälligt skyddsområde med intermistiska förbud som gäller under en begränsad tid fram till att kommunen fastställt ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. En ny brunn har anlagts i Öxabäck och denna ligger utanför det tillfälliga vattenskyddsområdet. 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget omfattade upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Öxabäck vattentäkt. Arbetet har omfattat: o Teknisk beskrivning av vattentäkten. o Hydrogeologisk beskrivning av vattentäktens tillrinningsområde. o Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor. o Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten. o Utarbetande av förslag till skyddsområde. 1 Vattenskyddsområde. Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket 2010:5. 1 (31)
o Framtagande av skyddsföreskrifter. Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Marks kommun, samhällsbyggnadsförvaltningen samt uppgifter från bl.a. miljökontoret. 1.3 Underlagsmaterial Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: A) Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen SGU ser Ah nr 13. B) Jordartskarta 6C Kinna SV, SGU. C) Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16. D) Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, Naturvårdverkets handbok 2003:6. E) Det uthålliga Mark. Lokala miljökvalitetsmål, Mark, 2000. F) Översiktsplan 90 för Mark. G) Sårbarhetsstudie av vattentäkter vid Öxabäck, Hyssna och Öxabäck i Marks kommun. IMPAKT geofysik, 1990. H) Marks kommun, ansökan om lagligförklaring av fem befintliga bergborrade vattentäkter. 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vatten-skyddsområde och skyddsföreskrifter. Syftet är inte, och kan inte vara, att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt Naturvårdsverkets allmänna råd för vattenskyddsområden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 2 (31)
1.5 Orienteringskarta Väg 1532 Väg 1530 Figur 1 Orienteringskarta med läge för uttagsbrunnarna (B2, B3 och B4) för Öxabäck vattentäkt i Marks kommun. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599. 3 (31)
2 ÖXABÄCK VATTENTÄKT 2.1 Vattentäktens utformning Vattentäkten utgörs av tre bergborrade brunnar, B2, B3 och B4, se figur 2. B2 är 150 m djup och ligger i direkt anslutning till vattenverket. B3 borrades 1978 ca 100 m öster om vattenverket. Brunnen är 122 m djup och har en diameter på 150 mm. B4 borrades 2006 nära Sävsjön, ca 400 m norr om vattenverket. Brunnen är 109 m djup och har diametern 138 mm. 2.2 Vattenbehandling Råvattnet pumpas från de bergborrade brunnarna till en gemensam inkommande ledning som leder vattnet genom en ozonanläggning för oxidation och utfällning av järn och mangan. Därefter passerar vattnet ett kolfilter för filtrering av de utfällda partiklarna samt för att avskilja bekämpningsmedelsrester. För ph-höjning luftas vattnet i en luftningskolonn innan det avleds med självfall till lågreservoaren. Före luftningskolonnen passerar vattnet en anläggning för UV-bestrålning för desinfektion. Från lågreservoaren distribueras vattnet efter desinfektion med UV-ljus, via en hydroforanläggning till ledningsnätet. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkten försörjer ca 400 personer i Öxabäck samhälle med vatten. Dessutom är viss kommunal service, skola etc. anslutna till den kommunala vattenförsörjningen. 2.4 Vattenförbrukning Vattenförbrukningen i Öxabäck har under åren varierat mellan 20 000 26 000 m 3 /år, vilket motsvarar i genomsnitt 50-75 m 3 /dygn. 2.5 Kapacitet B3 provpumpades 1978 och kapaciteten bedömdes till ca 2 l/s (173 m 3 /dygn). B2 och B3 har varit i drift i många år och med tiden har brunnarna satt igen, vilket har medfört nedsatt funktion. Den totala sammanlagda kapaciteten för B2 och B3 är i dagsläget ca 0,64 l/s (55 m 3 /dygn). Innan B4 togs i drift transporterades dagligen ca 20 m 3 till Öxabäck från Kinna. 4 (31)
Brunn B4 provpumpades 2007 och kapaciteten bedömdes till minst 2,5 l/s (216 m 3 /dygn) 2. 2.6 Framtida uttagsbehov Kommunen uppskattar en framtida expansion i Öxabäck med ca 50 personer, vilket medför ett vattenbehov på ca 30 000 m 3 /år eller max 120 m 3 /dygn. 2.7 Reservvattentäkt Det finns ingen reservvattentäkt för Öxabäck vattentäkt. Vattentäkten består dock av flera uttagsbrunnar som kan nyttjas i händelse av att en brunn förorenas. B4 har i dagsläget tillräcklig kapacitet för att täcka hela vattenbehovet, medan kapaciteten i B2 och B3 tillsammans är för liten för att täcka B4 i händelse av att denna brunn blir obrukbar. 2.8 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Öxabäck vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas allmänna vattentäkter där reservvattenförsörjning saknas. 2.9 Ägandeförhållanden Brunn B2, liksom vattenverket och brunn B4 ligger på fastigheten Mark Amundagärde 1:13 och B3 ligger på fastigheten Öxabäck Stommen 1:99. Fastigheterna ägs av Marks kommun. 2.10 Vattendom Miljödomstolen vid Vänersborgs Tingsrätt lagligförklarade Öxabäck vattentäkt brunn B3 tillsamman med brunn B1 (som i dag inte längre används) i en vattendom från 2002, akt M29-02:7. Vattendomen ger kommunen tillstånd att från brunn B1 och B3 tillsamman ta ut 30 000 m 3 /år (i medeltal ca 82 m 3 /dygn) eller maximalt 120 m 3 /dygn. Enligt dom 2010-09-23, mål nr M 753-10, har kommunen rätt, att för kommunal vattenförsörjning, från uttagsbrunnarna B1, B2, B3, B4 och B5, envar eller tillsammans ta ut en sammanlagd vattenmängd av i medeltal 2 l/s. Momentan får 2,5 l/s tas ut under ett och samma dygn. Vattenuttaget från B1, B2 och B3 får inte sammantaget överstiga tidigare tillståndsgivna uttagsmängder enligt ovan. Brunn B5 är ännu inte anlagd. 2 Marks kommun, Öxabäck provpumpning av bergbrunn B4. SWECO VIAK 2007-06-26. 5 (31)
2.11 Tidigare vattenskyddsområde Det finns ett tillfälligt vattenskyddsområde för Öxabäck vattentäkt med intermistiska förbud som gäller sedan 2005-03-03. Detta utgörs endast av en zon och omfattar inte den nya brunnen B4, se figur 2. Figur 2 Utbredning av tillfälligt vattenskyddsområde för Öxabäck vattentäkt samt läge för uttagsbrunnarna B2, B3 och B4. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599. 6 (31)
3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Öxabäck samhälle ligger söder om sjön Sävsjö, genom vilken Torestorpsån rinner. Omgivningarna runt Öxabäck utgörs huvudsakligen av ett bergigt skogs- och myrmarkslandskap med inslag av små ängsmarker och åkertegar. I anslutning till Öxabäcks samhälle finns jordbruksmark och annan öppen mark. Uttagsbrunn B2 ligger i anslutning till vattenverket i Öxabäck och brunn B3 ligger i bäckravinen drygt 100 m öster om vattenverket. Brunn B4 ligger i ett öppet område nära Sävsjön ca 400 m norr om vattenverket. Brunnarna B2 och B3 ligger i grönområden nära bostadsbebyggelse i Öxabäck samhälle. Markanvändningen vid B4 utgörs av jordbruksmark och betesmark. 3.2 Geologi Figur 3 visar ett utsnitt ur den jordartsgeologiska kartan för området runt Öxabäck 3. Geologin i anslutning till uttagsbrunnarna för Öxabäck vattentäkt utgörs av morän (ljusblått i figur). Söder ut finns utbredda områden med tunna jordlager av morän på berg (ljusrosa). I lågpartier finns områden med organiska jordarter i kärr och mossar. Det förekommer inga större grusavlagringar i området. Berggrunden i området utgörs av gnejs. Området korsas av några större sprickzoner i berggrunden. En löper i öst-västlig riktning i Torestorpsåns dalgång och en annan löper i ungefärlig nord-sydlig riktning under bl.a. Öxasjön. I samband med prospektering av uttagsbrunn B4 genomfördes VLF-undersökningar inom flera områden runt Öxabäck, bl.a. strax söder om Sävsjön 4. Inom området söder om Sävsjön har sedan flera VLF-profiler genomförts i öst-västlig riktning, se figur 4. Detta område genomkorsas av minst två större sprickzoner i nära nord-sydlig riktning. 3 Jordartskartan 6C Kinna SV, SGU 2008. 4 Marks kommun, Öxabäck vattenprospektering etapp 1. SWECO VIAK 2005-03-10. 7 (31)
Uttagsbrunnar Öxabäck vattentäkt Figur 3: Utsnitt ur den jordartsgeologiska kartan över området runt Öxabäck. SGU 3.3 Hydrologi 3.3.1 Nederbörd Den korrigerade årsnederbörden i området uppgår till ca 1100 mm. Avrinningen är ca 50 % av nederbörden och uppgår till ca 500-550 mm/år, vilket motsvarar 15.9-17.4 l/s*km 2 5. Grundvattenbildningen uppgår till ca 100 mm/år i morän och till ca 25 mm/år i berg. I ett område med växlande berg i dagen och berg med tunna moränlager kan grundvattenbildningen antas vara ca 60 mm/år. 8 (31) 5 Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen. SGU serie Ah nr 13.
3.4 Hydrogeologi Enligt grundvattenkartan är det tämligen goda möjligheter att ta ut grundvatten i berggrunden i området, medelkapaciteten är 600-2000 l/h 6. Grundvattentransport i jordlagren sker i jordlagrens porsystem och styrs till stor del av jordartens hydrauliska konduktivitet. Grundvattentransporten i berggrunden sker i sprickor och sprickzoner och beror på sprickornas grad av öppenhet och hur de hänger samman. Uttagbar vattenmängd och tillrinningsområdets omfattning beror på sprickornas orientering och utsträckning, hydrauliska egenskaper samt inbördes kontakt. Flödeshastigheter för grundvatten i sprickor i berg är i allmänhet centimetrar eller decimetrar per dygn, men kan i större spricksystem vara flera meter per dygn. Vattenskyddsområden för bergborrade brunnar bör därför definieras av utbredningen av vattenförande sprickzoner. Detta kan medföra att vattenskyddsområdets utbredning varierar i olika riktningar beroende på sprickzonernas riktning. Grundvattenströmningen till en brunn är främst beroende av lokala sprickor och sprickzoner. Vattendelaren för grundvattnet sammanfaller sannolikt till stor del med ytvattendelaren. Området runt Öxabäck avvattnas mot Sävsjön i norr. Avrinningen från området sker från Öxasjön i söder mot Sävsjön och Torestorpsån i norr, och därefter mot Öresjön i Väster. Höjdområdena med berg i dagen eller tunna lager av morän öster om vattentäkten utgör sannolikt inströmningsområden för grundvatten till vattentäkten. Grundvattenströmningen i jordlagren följer topografin och sker mot norr. Grundvattenströmningen i berggrunden följer sannolikt de dominerande spricksystemen som i området har riktningarna NNV- SSO samt V-O (se figur 4). 6 Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen SGU ser Ah nr 13. 9 (31)
Figur 4: Genomförda VLF-profiler och tolkade sprickzoner i anslutning till uttagsbrunnarna för Öxabäck vattentäkt. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599. Brunn B4 provpumpades under våren 2007. Under provpumpningen mättes grundvattennivån i brunnar redovisade i figur 3. Det var endast i brunn B5 som grundvattennivån påverkades av uttaget 7. Övriga brunnar var hydrauliskt opåverkade. Provpumpning visade att brunnen har goda hydrauliska egenskaper som tyder på att den sprickzon, från vilken brunnen tar sitt vatten, står i förbindelse med sjön norr om brunnen. Den hydrauliska kontakten ligger dock på ett tillräckligt stor avstånd för att vattnet som pumpas ur brunnen har grundvattenkaraktär. 3.5 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och grundvattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings 7 Marks kommun, Öxabäck provpumpning av bergbrunn B4. SWECO VIAK 2007-06-26. 10 (31)
farlighet under transporten i mark till grundvattnet. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. I området i anslutning till uttagsbrunnarna för Öxabäcks vattentäkt utgörs geologin av tunna lager av morän eller berg i dagen. Detta medför att sårbarheten är stor eftersom föroreningar snabbt kan infiltreras i sprickor i berggrunden. Sprickor i berghällen kan stå i hydraulisk kontakt med de sprickzoner som förser brunnen med vatten. 3.6 Vattenkvalitet Vid Öxabäck grundvattentäkt provtas både råvattnet och renvatten som går ut på nätet. Genomgång av analysresultat av råvatten visar att råvattnet generellt håller en god kvalitet med avseende på flertalet parametrar. Vattnet har ett neutralt ph-värde och en god buffertkapacitet. Det finns inga bakterier eller mikroorganismer i vattnet. Vattnet innehåller något höga halter av järn och mangan. Halterna har dock varierat mycket mellan olika provtagningstillfällen. Vid den första vattenanalysen som genomfördes på brunn B4 påträffades spår av bekämpningsmedel (2,6-Diklorbenzamid) just över analysgränsen. Vid senare provtagningar har dock inte bekämpningsmedel påträffats. 11 (31)
4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vatten negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna. 4.1.1 Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i Marks kommuns översiktsplan antagen 1991. I ÖP 90 anges följande huvudmål för den framtida användningen av mark och vatten: Säkerställa framtida vattenförsörjning. Minska användningen av miljöfarliga ämnen och förhindra utsläpp av dessa till luft, mark och vatten. I ÖP 90 anges följande delmål med relevans för vattenförsörjning och vattenskydd: Den framtida vattenförsörjningen bör baseras på grundvatten. Befintliga vattentäkter, samt vattentillgångar av strategisk betydelse för kommunens framtida vattenförsörjning skall skyddas mot förorenade verksamheter i största möjliga utsträckning. Tillförsel av miljöfarliga ämnen och gödslande ämnen till vatten skall minskas. I enskilda lägen kan restriktioner på enskilda utsläpp bli nödvändiga. Enligt den fördjupade översiktsplanen för användning av mark och vatten är marken inom vattentäktens tillrinningsområde planerad för skog, park, bostäder och jordbruk. Enligt översiktplanen finns ett område med högt naturvärde norr om Sävsjön. Detta område utgörs av en ängs- och hagmark. 12 (31)
4.1.2 Naturreservat/skyddade områden Inga naturreservat eller andra skyddade områden förekommer inom vattentäktens tillrinningsområde. 4.1.3 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som redovisas under kapitel 5 har inte påträffats för Öxabäck vattentäkt. 13 (31)
5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 Genomförande Riskobjekten utgörs av konfliktpunkterna mellan verksamheter som kan påverka grundvattnet och vattentäkten. Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller ett förhållande. En översiktlig riskinventering i området runt Öxabäck vattentäkt genomfördes 2008-04-10. 5.2 Riskkällor och emissioner inom tillrinningsområdet till Öxabäck vattentäkt De verksamheter eller förhållanden som kan innebära risker i området kan grupperas i riskkällor: Klimatförändringar Sabotage Vägar/transporter Gårdar med jord- eller skogsbruk Bostadshus/fritidshus Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs nedan och läget redovisas på i figur 5. 5.2.1 Klimatförändringar - översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att därmed föroreningar lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Ett översvämmande vattendrag löper i sig större risk att förorenas av verksamheter/objekt i anslutning till vattendraget, t.ex. av överbelastade dag- och spillvattenledningar eller genom att markbundna föroreningar frigörs. Risken för att uttagsbrunnarna för Öxabäcks vattentäkt ska svämmas över bedöms som liten. Uttagsbrunn B4 ligger visserligen nära Sävsjön och brunn B3 ligger nära Hallbrobäcken, men höjdskillnaden är tillräckligt stor. Ökad nederbörd medför ökad avrinning och det innebär att risken för att vattentäkten ska påverkas genom nedträngande nederbördsvatten ökar. 14 (31)
5.2.2 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med krig och kris. Även om vattenskyddsområdets funktion huvudsakligen är att minska riskerna i fredstid bör ändå risker som kan förknippas med krig och kris uppmärksammas. För aktuellt uppdrag redovisas endast risker associerade med sabotage mycket översiktligt. Risker rör bl.a. åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. Dessa aspekter bör beaktas i en beredskaps- och saneringsplan. 5.2.3 Vägar (1) De riskkällor som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor Vägdagvatten Vägsalt Länsväg 1532 mellan Kinna och Mjöbäck går igenom Öxabäck, ca 70 meter väster B3 och ca 50 meter öster om B2. Vägen bedöms främst utgöra en risk för B3 eftersom denna brunn ligger i sluttningen nedanför vägen. I övrigt förekommer mindre vägar och gator i anslutning till B2 och B3 medan B4 ligger långt från vägar, undantaget den väg som anlagts till brunnen. Olyckor Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor, men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituationen är komplex och där trafikmängden är hög. Olyckor med farligt gods kan medföra att stora mängder förorenande ämnen sprids till omgivningen som ett punktutsläpp. Trafikbelastningen på länsvägen genom Öxabäck bedöms vara låg och vägen är inte rekommenderad transportled för farligt gods. Sannolikheten för att en farligtgodsolycka ska inträffa i anslutning till Öxabäck vattentäkt bedöms därför som mycket låg. Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en diffus föroreningskälla eftersom vägdagvatten innehåller tungmetaller i form av koppar, bly och kadmium samt opolära alifatiska kolväten. Kontinuerligt slitage där små partiklar frigörs från däck och vägbana samt emissioner från biltrafiken bidrar till förorening av vägdagvatten. Föroreningsgraden är beroende av trafikbelastningen och eftersom den är relativt låg på länsvägen 1532 bedöms sannolikheten för att uttagsbrunnarna ska påverkas av förorenat vägdagvatten som liten. Vägsalt Klorid från vägsalt kan utgöra en risk för en vattentäkt. Vanligtvis sprids något kg salt/m², år. Klorid rör sig lätt i marken med grundvattenflödet. 15 (31)
5.2.4 Gårdar med jord- eller skogsbruk (2) Jordbruk och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen såsom handelsgödsel, naturgödsel och urin som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. De riskkällor som kan finnas i anslutning till gårdar med jordeller skogsbruk är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Djurhållning Övrigt farmartankar, upplag av timmer mm Mindre områden med jordbruksmark finns i området söder om uttagsbrunn B4 och öster om uttagsbrunnarna B2 och B3. Nedan redovisas översiktligt riskkällor förknippade med gårdar med jord- och skogsbruk. Bekämpningsmedel Inom jordbruk och i mindre omfattning inom skogsbruk används bekämpningsmedel. Vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög toxicitet vilket gör att de under en lång tid framöver kan komma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av växtnäringsämnen i jord- och skogsbruket; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar bestående av organismer som överlever under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Gemensamt för den mesta gödselhanteringen är att ofta hanteras mycket stora mängder inom ett begränsat område eller inom en begränsad tid vilket leder till att stora mängder växtnäringsämnen kan tillföras grundvattnet från ett och samma ställe (till exempel från en gödselstad) eller inom en kort tidsperiod, men utspritt över ett större område (till exempel i samband med sådd under våren). Övrigt Farmartankar inom jordbruksverksamhet innebär en risk för att petroleumprodukter genom spill och läckage kan nå ytvattnet. Det finns även risk för spill i samband med tankning och stöld från mobila lagringstankar för petroleumprodukter i samband med skogsavverkning. 16 (31)
Upplag av timmer i samband med skogsbruk kan utgöra ett hot mot vattentäkten genom läckage av bland annat fenoler. 5.2.5 Bebyggelse (3) Överallt där människor bor och vistas förekommer en lång rad potentiella hot för en nedströms belägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. De riskkällor för Öxabäck vattentäkt som förknippas med bebyggelse är främst: Olyckor Hushålls/trädgårdskemikalier Fordonsuppställning Energianläggningar/värmepumpar Enskilda avlopp Uttagsbrunnarna B2 och B3 ligger inom Öxabäck samhälle, nära bostadshus. Brunn B4 ligger norr om samhället och det finns ingen bebyggelse i anslutning till brunnen. Nedan redovisas riskerna översiktligt. Olyckor All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Stora volymer skadliga ämnen hanteras bland annat i samband med uppvärmning av bostäder. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmoment med oljecisterner är transporter och påfyllning. Hushålls/trädgårdskemikalier Bekämpningsmedel och övriga hemkemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av de flesta medel är mycket långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken. Fordonsuppställning Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt olika former av fordonstvätt. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet. 17 (31)
Energianläggningar/värmepumpar Riskerna med energianläggningar i jord och berg är att läckage av köldbärarvätska vid anläggning och drift kan medföra påverkan på grundvattenkvaliteten. För bergvärmeanläggningar kan även utförandet av borrhålet samt hålet i sig utgöra en risk t.ex. genom att en transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet. Avlopp Enskilda avloppslösningar kan utgöra en risk för grundvattenmagasinet. Erfarenhetsmässigt vet man att andelen avloppsanläggningar som är undermåliga, beroende på bristfällig konstruktion eller skötsel, är i storleksordningen 30-50 %. Den främsta risken med avlopp är infiltration av mikrobiella föroreningar till grundvattnet, men även kväve, fosfor och andra ämnen kan spridas med grundvattnet till en vattentäkt. Den samlade bebyggelsen inom Öxabäck är ansluten till det kommunala avloppsreningsverket. Risken för att uttagsbrunnarna ska påverkas av enskilda avloppsanläggningar bedöms därför som mycket liten. 5.2.6 Övriga riskkällor Avloppsreningsverk (4) det kommunala avloppsreningsverket ligger ca 130 m sydost om brunn B4. Breddning från avloppsreningsverket sker till en biodammen som ligger mellan reningsverket och sjön. Detta inträffar ca 12 ggr/år i samband med kraftiga regn. Biodammen är inte tät i botten. Risken med avloppsreningsverket är främst att kväveföroreningar och fosfor från biodammen kan spridas till grundvattnet i berggrundens sprickor. En kommunal avloppsledning (5) från samhällets bebyggelse till reningsverket ligger nära B3. Avloppsledningen kan utgöra en risk för vattentäkten om ledningen är otät eller om brunnar bräddar p.g.a. igensättning av ledningen eller vid extrema flöden. Föroreningar som kan spridas från avloppsledningen är mikrobiella föroreningar, kväveföroreningar samt fosfor. Fotbollsplaner (6) I den norra delen av Öxabäck finns två fotbollsplaner. På fotbollsplaner kan såväl gödningsämnen som bekämpningsmedel användas som kan påverka grundvattnet negativt. Avståndet till vattentäktens uttagsbrunnar är stort. Vid Öxabäck kyrka, drygt 400 m sydost om B3 finns en kyrkogård (7). Föroreningar från kyrkogårdar kan vara mikrobiella föroreningar, näringsämnen från gödsling och 18 (31)
spridning av bekämpningsmedel. Avrinningen från kyrkogården sker i riktning mot uttagsbrunn B3, men avståndet är stort. I den östra delen av samhället, drygt 500 m öster om B3, finns en bensinstation med verkstad (8). Risker förknippade med bensinstationer är främst spill och läckage av petroleumprodukter. Drygt 100 m söder om B2 ligger en fastighet som i dagsläget är mycket skräpig (9). Inom fastigheten finns en maskinhall. Det finns upplag av riven asfalt, gamla dunkar med okänt innehåll mm. En gammal verkstad (10) i dåligt skick ligger ca 150 m sydost om uttagsbrunnarna B2 och B3. Två oinvallade transformatorstationer (11) på stolpar finns inom tillrinningsområdet. Den ena ligger vid avloppsreningsverket ca 140 m öster om B4 och den andra ligger ca 250 m sydväst om B4. Transformatorstationer innehåller miljöfarlig transformatorolja. En begravningsplats (12) ligger knappt 100 m nordost om B3. Föroreningar från begravningsplatser kan vara mikrobiella föroreningar, näringsämnen från gödsling och spridning av bekämpningsmedel. Avrinningen från området sker mot bäcken i sydväst. 19 (31)
Väg 1532 Väg 1530 Figur 5: Riskkällor i anslutning till Öxabäck grundvattentäkt. Numreringen hänvisar till beskrivning i text. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599. 20 (31)
6 RISKBEDÖMNING Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. För att analysera risken för att de riskobjekt som förekommer i vattentäktens tillrinningsområde skall komma att påverka grundvattenkvaliteten används en riskmodell med sex, av varandra, oberoende parametrar. Dessa omfattar troligheten för att ett transportsystem finns för föroreningen från riskkällor eller riskobjekt till vattentäkten, transportsystemets motstånd mot transport samt belastningen av transportsystemet med farliga ämnen. Dessa bygger tillsammans upp en riskmodell som utgörs av följande delar: Sannolikheten för hotande emission Närheten (avstånd) till vattentäkt/intag Sårbarhet Emissionens rörlighet Emissionens farlighet Emissionens belastning, intensitet 6.1 Resultatet av riskanalysen Genom systematisk bedömning av riskmodellens samtliga ingående parametrar erhålls för varje riskobjekt en så kallad riskpoäng, vilken är en produkt av sannolikhet och konsekvens, se bilaga 1b. Riskpoängen ger riskobjekten en approximativ inbördes ordning i förhållande till hur stor risk de anses utgöra för vattentäkten. Resultatet av riskanalysen redovisas i tabell i bilaga 1b. Som framgår av tabellen utgörs de största riskerna av hantering av bekämpningsmedel inom jordbruk och inom närbelägna bostadsområden. För uttagsbrunn B4 är det främst bekämpningsmedelshantering inom jordbruket som utgör en risk medan användning av bekämpningsmedel inom bostadsområden utgör en risk för uttagsbrunnarna B2 och B3. För B3 utgör även eventuell användning av bekämpningsmedel på den närbelägna begravningsplatsen en beaktansvärd risk. 6.2 Riskanalysens användning Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt rangordna risker inom vattentäktens tillrinningsområde. Även om resultatet av riskanalysen är grovt utgör det en lämplig grund för att bestämma vattenskyddsområdets utsträckning och skyddsföreskrifternas omfattning. Arbetsmodellen fokuserar i enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer på de risker som bedömts utgöra allvarliga hot mot vattentäkten. 21 (31)
Det är viktigt att komma ihåg att riskanalysen jämför risker inom ett bestämt område. Resultatet kan inte jämföras med en riskanalys genomförd i ett annat område. 6.3 Riskanalysens känslighet I riskanalysen ingår subjektiva bedömningar. Det medför att rangordningen i bilaga 1b visar en relativ risknivå mellan olika riskkällor inom Öxabäck vattentäkts tillrinningsområde. Endast riskobjekt som hamnar långt ifrån varandra i rang, d.v.s. stor skillnad i poäng utgör verkligt skilda risker för vattentäkten. 6.4 Skyddsbehov Skyddsbehovet är extra stort där det förekommer sådana verksamheter och markanvändning som kan ge upphov till irreversibla eller långvariga skador på vattenförekomster och vattentäkter. Dessa delar av tillrinningsområdet bör omfattas av skyddsföreskrifter som innebär stora restriktioner för markanvändning och verksamheter i avsikt att minska riskerna till acceptabla nivåer. Sammantaget bedöm risknivån i anslutning till uttagsbrunnarna för Öxabäck vattentäkt vara låg och det förekommer inga riskobjekt som särskilt behöver beaktas vid utformningen av vattenskyddsområdet. Skyddsbehovet är som störst i de områden som bedöms vara viktiga nybildningsområden för grundvatten. För en bergborrad brunn är det dock svårt att bedöma hur tillströmningen av vatten i detalj sker och var grundvattnet bildas. 22 (31)
7 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden, utförda vattenbalansräkningar, riskanalyser har ett vattenskyddsområde för Öxabäcks vattentäkt avgränsats enligt bilaga 2. 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skydds-föreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2003:6) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra zoner med olika restriktionsnivåer. 7.2.1 Vattentäktszon En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsbrunnen/brunnarna. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Om det finns flera uttagsområden ska alla avgränsas som vattentäktszon. Området runt uttagsbrunn B4 är inhägnat och detta område föreslås som vattentäktszon. Även områdena kring B2 och vattenverket samt B3 bör hägnas in. 23 (31)
7.2.2 Primär skyddszon Vid identifiering av primär zon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära zonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär zon och sekundär zon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även områden med kortare uppehållstid än 100 dygn ingå i den sekundära zonen. Primära skyddszoner för Öxabäck vattentäkt beräknas för de tre uttagsbrunnarna för det vattenuttag som tillåts enligt vattendom. Storleken på det område som erfordras för 100 dygns uppehållstid i marken kan bestämmas genom vattenbalansberäkning enligt följande samband; Q * t A R Där: A = erforderligt tillrinningsområde (m 2 ) Q = uttagen vattenmängd (m 3 /dygn) t = tid, 100 dygn R = grundvattenbildningen, ca 60 mm/år i berg- och moränområden Tabell 1 redovisar storleken på det tillrinningsområde som erfordras för att balansera 100 dygns vattenuttag samt vilken diameter detta motsvarar vid ett radiellt tillflöde av vatten till brunnen. Tabell 1 Beräknad erforderlig storlek på primär skyddszon för uttagsbrunnarna B2, B3 och B4 enligt vattenbalansberäkning Uttagsbrunn Vattenuttag enligt vattendom (m 3 /dygn) Tillrinningsområdets storlek (km 2 ) Diameter (m) B2 120 0,2 250 B3 120 0,2 250 B4 173 0,29 300 Enligt ovan beskrivna samband erfordras ett tillrinningsområde till B2 resp. B3 med storleken ca 0,2 km 2. Vid radiellt flöde motsvarar det en cirkel med diametern 250 m. För B4 erfordras ett tillrinningsområde med storleken ca 0,3 km 2, vilket vid radiellt flöde motsvarar en radie på 300 m. Resultatet av vattenbalansberäkningen är mycket grovt 24 (31)
eftersom grundvattenbildningens storlek är osäker. Det ger dock en indikation på storleken på det område som erfordras för att uppehållstiden 100 dygn ska uppnås. 7.2.3 Sekundär skyddszon Syftet med den sekundära zonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år. Storleken på det tillrinningsområde som erfordras för ett års uttagen vattenmängd kan bestämmas genom vattenbalansberäkning enligt sambandet; Q * t A R Där: A = erforderligt tillrinningsområde (m 2 ) Q = uttagen vattenmängd (m 3 /dygn) t = tid, 365 dygn R = grundvattenbildningen, ca 60 mm/år i berg- och moränområden Tabell 2 redovisar storleken på det tillrinningsområde som erfordras för att balansera ett års vattenuttag samt vilken diameter detta motsvarar vid ett radiellt tillflöde av vatten till brunnen. Tabell 2 Beräknad erforderlig storlek på sekundär skyddszon för uttagsbrunnarna B2, B3 och B4 enligt vattenbalansberäkning Uttagsbrunn Vattenuttag enligt vattendom (m 3 /dygn) Tillrinningsområdets storlek (km 2 ) Diameter (m) B2 120 0,73 480 B3 120 0,73 480 B4 173 1,05 580 Enligt ovan beskrivna samband erfordras ett tillrinningsområde till B2 resp. B3 med storleken ca 0,7 km 2. Vid radiellt flöde motsvarar det en cirkel med diametern 480 m. För B4 erfordras ett tillrinningsområde med storleken ca 1km 2, vilket vid radiellt flöde motsvarar en radie på 580 m. Resultatet av vattenbalansberäkningen är grovt eftersom grundvattenbildningens storlek är osäker. Tillströmningen av grundvatten till vattentäkten är dock inte radiell utan sker huvudsakligen i berggrundens sprickzoner. 25 (31)
7.2.4 Tertiär skyddszon Syftet med den tertiära zonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. Den tertiära zonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner. Huvudprincipen är att hela tillrinnings-området till vattentäkten bör omfattas av vattenskyddsområdet. Någon tertiär skyddszon har inte utformats för Öxabäck vattentäkt, utan vattenskyddsområdets yttre gräns sammanfaller med gränsen för sekundär skyddszon. Det är inte motiverat att inkludera hela tillrinningsområdet i vattenskyddsområdet eftersom det inte förekommer några större risker för vattentäkten. Vattentäkten får sitt vatten genom tillströmning av grundvatten i sprickzoner i berggrunden och det är inte möjligt att avgöra var detta grundvatten bildas. 7.3 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående motiv utan rangordning och med de redovisade prognostiserade riskerna, konstaterade belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare. 7.3.1 Strategi och generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning, så att råvattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 26 (31) 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett
vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Varje annan storlek innebär en annan risk att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion. 7.4 Platsspecifika motiv Primär och en sekundär skyddszon har avgränsats mot bakgrund av de hydrogeologiska förhållandena och riskanalysen. Nedan redogörs för platsspecifika motiv för gränsdragningen enligt numrering i figur 6. Vattentäktzonen är inte utmärkt på kartan. P1 P2 P3 Avgränsningen av primär skyddszon baseras på beräkningar av storleken på det område som erfordras för att balansera 100 dygns grundvattenuttag. Den primära skyddszonens norra del har avgränsats enligt vattenbalansberäkning för uttag enlig vattendom i brunn B4. Zonen är utdragen i nord-sydlig riktning eftersom B4 sannolikt tar vatten från sprickor i denna riktning. Mot norr begränsas den primära skyddszonen längs Sävsjöns strand. Enligt resultatet av den provpumpning som genomförts i B4 står brunnen i hydraulisk förbindelse med sjön. Grundvattnets uppehållstid mellan sjön och brunnen är dock tillräckligt lång för att vattnet ska få grundvattenkaraktär. Den primära skyddszonens norra del har avgränsats efter resultatet av vattenbalansberäkningar för uttag enligt vattendom i uttagsbrunn B2 respektive B3. Eftersom brunnarna främst bedöms ta sitt vatten från sprickzoner med nära nordsydlig riktning är den primära skyddszonen något utdragen i denna riktning. 27 (31)
Väg 1532 Väg 1530 Figur 6 Utbredning av vattenskyddsområde för Öxabäck vattentäkt. Numreringen hänvisar till motivering i text. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599. S1 S2 Begränsningen av den sekundära skyddszonen baseras på beräkningar av det område som erfordras för att balansera ett års uttag, enligt vattendom, från vattentäktens tre uttagsbrunnar. Den sekundära zonen är utdragen i nord-sydlig riktning eftersom uttagsbrunnarna främst bedöms stå i hydraulisk kontakt med sprickzoner med denna utbredning. Mot norr begränsas den sekundära skyddszonen, liksom den primära, längs Sävsjöns södra strand. Uttagsbrunn B4 står enligt provpumpningen i hydraulisk kontakt med sjön, men uppehållstiden mellan sjön och uttagsbrunnen är tillräckligt lång för att det vatten som tas ut i B4 ska vara av grundvattenkaraktär. Detta tillsammans med det faktum att det inte förekommer några påtagliga riskkällor i anslutning till sjön medför att Sävsjön eller del av sjön inte föreslås ingå i vattenskyddsområdet. 28 (31)
S3 Mot öster avgränsas den sekundära skyddszonen längs vattendelaren för ytavrinningen. Detta innebär att områden med ytavrinning mot uttagsbrunnarna omfattas av vattenskyddsområdet. 29 (31)
8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Lagstiftning, Naturvårdsverket, EU, Miljömålskommittén, Marks kommun och många andra anser att vattenskyddet långsiktigt måste förbättras. Att införa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är ett av många verktyg för att uppnå detta. Några av målen med vattenskyddet är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Öxabäck vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande som informerande. Dessa två funktioner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utformningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktioner. 8.3 Generella krav på restriktionsnivån För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, gäller skyddsföreskrifter enligt bilaga 5. Skydd av vattentäkter regleras i stort genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsom grundvattentäkter finns numera även EU:s ramdirektiv för vatten att beakta. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "god ekologisk vattenstatus" uppnås och bibehålls i ett flergenerations-perspektiv. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet. En vattentäkts skyddsområde är vanligen lämpligast att indela i vattentäkts zon samt i en primär, sekundär och vid behov en tertiär skyddszon. 30 (31)
Avsikten med vattentäktszonen är att säkra ett effektivt närskydd och området ska vara otillgängligt för obehöriga. För den primära zonen bör gälla sådana skyddsföreskrifter att rådrum erhålles i händelse av akut förorening. För den sekundära zonen bör gälla sådana skyddsföreskrifter att en hög grundvattenkvalitet bibehålls eller förbättras. För den tertiära zonen regleras mark och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv. Någon tertiär skyddszon har inte utformats i Öxabäck. 8.4 Kommunens miljöpolicy och miljöambitioner För att få en tydlig linje mellan politisk miljöambition och resulterande skyddsbestämmelser, har kommunens miljöpolicy och andra miljödokument utgjort grunden för en kalibrering av restriktionsnivån i bestämmelserna. Enligt Miljömålshandboken för Det uthålliga Mark utgör gällande lagstiftning och därmed Miljöbalken miniminivån för kommunens miljöarbete. Det medför att kommunens miljöpolitiska ambition ansluter till miljöbalkens nivå, varför vattenskydds-bestämmelserna i princip grundar sig på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16. SWECO Vattenresurser, Göteborg Helen Eklund Anders Blom Kvalitetsansvarig 31 (31)
BILAGA 1a: RISKANALYS - Kommentarer Blom-Liedholmsk riskklassning efter: Managing Ground Water Contamination Sources in Wellhead Protection Areas: A Priority Setting Approach, EPA 570/9-91-023. För att lättare kunna göra en analys och rangordning av de risker som finns för Öxabäck vattentäkt kan risken brytas ner i ett antal bitar. Här omfattar de transportsannolikhet, barriärförmåga och emissionens egenskaper. Denna uppdelning har således gjorts efter principen: 1. Förutsättningar för att risk skall finnas 2. Hydrogeologiska egenskaper 3. Det förorenande ämnets egenskaper Transportsannolikhet: Dessa parametrar måste samtliga existera för att risk skall kunna existera. Detta innebär att om en av dem kan reduceras till noll så upphör risken att existera. Barriärförmåga: Dessa parametrar beskriver markens förmåga att reducera föroreningen samt sträckan på vilket detta kan äga rum. Emissionen: Dessa parametrar beskriver emissionens egenskaper, t.ex. dess förmåga att motstå nedbrytning, dess farlighet, mängden förorening, antal utsläpp. Bedömningen av emissionens farlighet och belastning följer de riktlinjer Naturvårdsverket fastslagit för förorenade markområden. Tabellen läses genom att först bestämma emissionens farlighet, och med utgångspunkt från resultatet därefter bestämma belastningen som en funktion av mängden. Angivna vikter avser ren förorening, t.ex. olja, medan angivna volymer avser förorenat medium, t.ex. avloppsvatten. I Naturvårdsverkets bedömningar används skalan liten, måttlig, stor och mycket stor, medan den Blom-Liedholmska riskklassningen bygger på en bedömning i skalan 0-10 för att öka möjligheterna till nyanseringar i bedömningen. Naturvårdsverkets skala har översatts till skalan 1, 2, 5 och 10. Beräkning: Varje komponent i riskanalysen ingår i ett multiplikativt samband, vilket ger en riskpoäng. Poäng: Poängen anger ett sammanfattande risktal där hög poäng per definition representerar en högre risk än en låg poäng. Liten poängskillnad innebär inte liten verklig riskskillnad. Stor poängskillnad innebär hög sannolikhet för verklig riskskillnad. 1 (2)