Verksamhets- och miljöbeskrivning 2014 SKÄRBLACKA

Verksamhets- och miljöbeskrivning 2014 SKÄRBLACKA

Allmänt om Skärblacka Bruk BillerudKorsnäs i Skärblacka ingår i BillerudKorsnäs koncernen. Tillverknings kapaciteten vid Skärblacka Bruk uppgår till cirka 430 000 ton slutprodukter per år, varav huvud delen går på export. Bruket ligger i samhället Skärblacka strax utanför Norr köping. Samhället har omkring 4 000 invånare. Med cirka 625 anställda är bruket en av de största privata arbetsgiv arna i Norrköpings kommun. Bruket är beläget vid Motala Ström tre kilometer uppströms sjön Glan. Motala Ström börjar i Vättern och passerar sjöarna Boren, Roxen och Glan innan den via Norrköping mynnar ut i Bråviken. Såväl huvudfåran som flera tillflöden används som vattentäkt och recipient för ett stort antal kommuner och industrier. GAMLA ANOR Redan 1872 startades massatillverkningen i Skärblacka och 1874 papperstillverkningen. Grunden till dagens moderna fabrik lades i början av 1960-talet. Då byggdes en helt ny sulfatfabrik och två nya pappers maskiner. Genom årens lopp har ytterligare stora investeringar i ny teknik 2 V E R KS A M H E T S - O C H M I L J Ö B E S K R I V N I N G 2 014 och nya anläggningar vidmakthållit Skärblacka Bruks position som ett modernt massa- och pappersbruk. De tekniska framstegen i kombination med produktutveck ling har gjort BillerudKorsnäskoncernen till en av Europas största tillverkare av förpackningspapper. Hand i hand med att bruket byggts ut har också stora satsningar gjorts på miljövård, vilket medfört kraftigt minskade utsläpp. RÅVARAN Vid bruket används mest barrmassa ved, vars fibrer är långa och starka. Detta är en förutsättning för de starka säckoch kraftpapper som tillverkas. Bruket använder också lövved, mest björk, men även en del asp. Dessa har korta fibrer som lämpar sig för till verkning av ett styvt papper. Därför används lövved till fluting, som är det vågiga skiktet i wellpapp. B I L L E R U D KO R S N Ä S S K Ä R B L AC K A

I slutet av oktober 2014 godkände BillerudKorsnäs styrelse investeringen PM 9 Improved Sack paper på MSEK 260. Det omfattar ny inloppslåda, förlängt viraparti och utökad malkapacitet. Ombyggnaden kommer att genomföras i anslutning till underhållsstoppet hösten 2015. Pappersmaskin 9 tillverkar högkvalitativt brunt säckpapper som används för tillverkning av säckar för förpackning av cement, andra byggmaterial eller kemikalier. En stor del av produktionen säljs på tillväxtmarknader utanför Europa. Vi ser en stor potential för våra säckpapper i Sydostasien. I dessa områden förpackas ofta cement och andra byggmineraler i plastsäckar. Säckar som görs av vårt papper erbjuder stora fördelar för varumärkesägarna vad gäller produktionsekonomi, men också vad gäller hållbarhet och hälsa. BILLERUDKORSNÄS SKÄRBLACKA VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2014 3

Fluting för wellpapp är en av flera papperskvaliteter vi levererar som används för att skydda väldigt olika produkter, från pizza till tunga industriprodukter. Den används bland annat till pizzakartonger; pizzans hemland Italien är en av de viktigaste marknaderna för Flute Light. Premissen för detta är papprets låga ytvikt och goda körbarhet, råvaran utgörs av 100 procent nyfiber. 4 VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2014 BILLERUDKORSNÄS SKÄRBLACKA

Förpackningspapper Huvuddelen av den totala produktionen på cirka 430 000 ton per år är papper från brukets fyra pappersmaskiner, och återstående del säljs som torkad massa. Här behärskas konsten att tillverka förpackningspapper för allt från cement till kirurgiska instrument med höga krav på kvalitet, hållbarhet, renhet och design. Papperstillverkningen är inriktad på brunt säck papper, fluting och vitt MG kraftpapper. Skärblacka Bruk är specialiserat på förpackningspapper. Brukets kunder är förpack ningstillverkare över hela världen. De arbetar ständigt med att utveckla sina produkter och ställer därför hela tiden nya och högre krav på papperet. MÅNGA ANVÄNDNINGS OMRÅDEN Brukets papper används i en mängd dagliga produkter, både i Sverige och ute i världen. Ofta har papperet kombinerats med andra material vid skapandet av en förpackning. Redan vid frukostbordet kan Skärblacka Bruks papper dyka upp som margarinomslag, inner lock i smörbyttan, omslag till knäckebrödet eller kanske som påse runt småfrallorna. Andra så vitt skilda ting som TV-apparater, möbler, bildelar, kemi kalier, cement och djurfoder förpackas också i vårt papper. Även inom sjukvården finns brukets papper. Där används en special produkt som omslag till engångsartiklar och kirurgiska instrument som ska steriliseras. Alla dessa olika typer av B I L L E R U D KO R S N Ä S S K Ä R B L AC K A förpackningar ställer stora krav på papperet. Det måste helt enkelt fungera perfekt även när kundens stora och breda beläggningsmaskiner, wellverk eller tryck pressar går med högsta hastighet. Detsamma gäller i de maskiner som tillverkar och fyller den slutgiltiga förpackningen. Pappret, förpackningen ska vara så smart som möjligt. Den är till för att skydda innehållet, spara kostnader, stärka kundens varumärke, bidra till en smidigare logistik och en renare miljö. PAPPER I ETT KRETSLOPP Brukets pappersprodukter lämpar sig väl för att återvinnas och användas som returfiber för nya pappersprodukter. En vedfiber kan användas 6-7 gånger. När fibern inte längre kan återanvändas ger den ett bra energitillskott om den förbränns. Vid förbränning eller om papperet får förmultna bildas koldioxid som den växande skogen tar upp i fotosyntesen. Våra produkter bygger på förnyelsebar råvara och passar därför väl in i kretsloppssamhället. V E R KS A M H E T S - O C H M I L J Ö B E S K R I V N I N G 2 014 5

Tillverkningsprocessen Produktionen vid bruket pågår dygnet runt året om med endast ett större fabriksstopp för underhållsarbeten. De skiftgående operatörerna övervakar och styr de olika processavsnitten via processdatorsystem. I uppgifterna ingår även tillsyn av olika system för övervakning av utsläpp till den yttre miljön. 1 2 3 4 5 6 8 Vedhantering Diskont. kokeri Tvätteri Sileri Syrgasblekning Tvätt Blekeri Massatork 6 Pappersmaskiner Utlastning VITLUT Kont. kokeri Tvätteri SVARTLUT Sileri/ tvätteri MESA Kausticering Mesafilter 7 TJOCKLUT Indunstning Processånga Avloppsvatten Elkraft Sedimentering Sodapanna Mellansedimentering Mesaugn KALK GRÖNLUT Eftersedimentering Rökgasrening Ånga Ångturbin Generator Till Motala Ström Långtidsluftad Aktiv Slamanläggning (LAS) Tillverkningsprocessen från ved till slutprodukt. Ständiga aktiviteter pågår för att utnyttja råvaror och andra resurser på bästa sätt. Den viktigaste råvaran är veden. 6 VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2014 BILLERUDKORSNÄS SKÄRBLACKA

RÅVAROR Ständiga aktiviteter pågår för att utnyttja råvaror och andra resurser på bästa sätt. Den viktigaste råvaran är veden. Att minimera förbrukningen av ved och samtidigt få ut en produkt som kunderna vill ha är en vital del i det dagliga arbetet. Eftersom BillerudKorsnäs inte har något eget skogs innehav köps all vedråvara. Vid Skärblacka Bruk sker anskaffningen via större aktörer i närområdet. Alla lokala ved leverantörer har spårbarhetscertifikat enligt FSC och/eller PEFC. Detta borgar för att all rå vara är kontrollerad och följer en godtagbar standard vad gäller miljöhänsyn, då ett uthålligt skogsbruk är avgörande för brukets framtid. En viss import till bruket förekommer. BillerudKorsnäs ställer samma krav på dessa leverantörer som på de lokala. Vedråvaran utgörs av rundved i form av löv- och barrved samt barrvedsflis från sågverken inom vårt upptagningsområde. Andra betydelsefulla råvaror är olika typer av kemikalier. Bulkkemikalier i form av standardkemikalier används mest. Tillsatskemikalier används för att ge produkterna vissa egenskaper eller för att underlätta produktionen och undvika olika typer av störningar. Alla kemikalier som används måste före användning godkännas av brukets kemikaliegrupp som granskar deras inverkan på yttre miljö, arbetsmiljö samt produkt säkerhet. Utbyte till mer miljöanpassade kemikalier görs när så är möjligt. FRÅN VED TILL SLUTPRODUKT I vedhanteringen (1) barkas stockarna i en roterande barktrumma och därefter huggs de till flis. Barken används i barkpannan för framställning av energi till bruket. Flisen transporteras till de två kokerilinjerna (2) där cellulosafibrerna friläggs ur veden genom kokning med en kokvätska som kallas vitlut. Cirka hälften av veden blir massa. Massan tvättas (3) för att avlägsna resterna av kokvätskan som nu kallas svartlut. Därefter silas (4) massan för att bli ren från fasta föroreningar. Svartluten utgörs av förbrukade kokningskemikalier, utlöst vedsubstans samt lignin som också är en beståndsdel i vedråvaran. Svartluten indunstas till hög torrhalt och bränns i sodapannan (7). Kemikalierna bildar en smälta som löses i vatten till grönlut. Grönluten behandlas med kalk och omvandlas till ny kokvätska, vitlut. Kalken blir samtidigt mesa, som i en annan cirkulation bränns om till ny kalk. Vi har två massalinjer. Massalinje 1 utgörs av sex satsvisa kokare och massalinje 2 utgörs av en kontinuerlig kokare. Massa från den kontinuerliga linjen används vid den oblekta säckpapperstillverkningen. Massan, som tillverkas i det satsvisa kokeriet, är både kortfibrig lövmassa samt långfibrig barrmassa och görs vit genom blekning (5) med kemika li erna syrgas, klordioxid samt väte peroxid. Den blekta massan går vidare till våra pappers maskiner för blekta produkter samt till vår tork maskin (6). Papperet tillverkas efter kundernas specifikationer och levereras i rullar om cirka ett ton. Massan från massatorken arkas och levereras i balform. Utlastning (8) och leverans till kund sker via tåg, bil eller båt. Cirka 80 % av våra produkter exporteras. Vid bruket tillverkas även fluting, som framställs ur så kallad halvkemisk massa (NSSC-massa) samt inköpta returfibrer. Friläggningen av fibrerna vid halvkemisk massatillverkning sker med kemikalier samt med mekanisk energi i raffinörer. Cirka 80 % av veden blir massa och resterande del går till avluten, som efter indunstning bränns i sodapannan. Ångvärmen för processen fås vid eldning av bark och svartlut. Ångan från våra pannor passerar en ångturbin innan den går ut till de olika avdelningarna. I ångturbinen framställs elkraft i en generator. I tillverkningsprocessen används stora mängder vatten, som efter användning renas i sedimenteringsbassänger och genom biologisk rening, innan det går ut till Motala Ström. Från processen erhålls även en del illaluktande gaser. Dessa samlas ihop och förbränns i separata ugnar. Inom bruket finns specialistfunktioner som stödjer produktionsavdelningarna i frågor som process- och produktutveckling samt miljö. Ett kontinuerligt arbete pågår för att trimma våra anläggningar och vår personal för att säkerställa och möta ökade krav på produktkvalitet och miljö. BILLERUDKORSNÄS SKÄRBLACKA VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2014 7

Produktion och råvaruanvändning är Skärblacka Bruks största pappersmaskin och även en av de största i sitt slag. Den är en så kallad mångcylindermaskin och producerar cirka 160 000 ton brunt säckpapper om året. Varje minut tillverkas 800 meter papper med en bredd på 6,5 meter. De viktigaste egenskaperna i säckpapperet är styrka och porositet. Papperet används till säckar för till exempel kemikalier, cement och djurfoder. PM 9 är så kallade Yankee maskiner vilket innebär att de är försedda med en stor högglanspolerad torkcylinder som gör papperet blankt på ena sidan, monoglättat papper, eller förkortat MG-papper. Både PM 7 och PM 8 producerar starkt, vitt MG-papper och har en årsproduktion på sammanlagt cirka 90 000 ton. Papperet används till livsmedelsförpackningar och medicin ska förpackningar. Dess utom används papperet som baspapper för olika sorter av beläggning såsom aluminium och plast. PM 7 har en bredd på 4,7 meter och en hastighet på 600 meter/minut. För PM 8 är motsvarande data 5,0 meter respek tive 800 meter/minut. PM 7 OCH PM 8 är en mångcylindermaskin och års produktionen uppgår till cirka 90 000 ton. Fluting används till det vågiga mellanskiktet i wellpapp. PM 4 tillverkar 460 meter papper i minuten med en bredd på 4,4 meter. PM 4 har ett årligt produktionsutfall på knappt 90 000 ton. Här torkas överskottet av blekt massa och därför varierar produktionsnivån mellan olika år. Massan som arkas och buntas till balar, säljs till andra pappersbruk, där den i huvudsak används för tillverkning av olika skriv- och tryckpapperskvaliteter. TM 1 PRODUKTION AV MASSA OCH PAPPER 2014 MASSA 2013 2014 Oblekt sulfatmassa ton/år 333 000 337 000 338 000 305 000 357 000 (varav blekt) ton/år 160 000 162 000 157 000 143 000 180 000 Halvkemisk massa ton/år 60 000 57 500 58 000 53 000 64 000 ton/år 394 000 398 000 397 000 356 000 424 000 Slutprodukter Papper och avsalumassa RÅVARUANVÄNDNING 2014 2013 2014 m3/d 81 700 85 700 85 500 71 800 81 400 Barrved m3 fub/år 1 261 100 1 287 500 1 284 200 1 160 300 1 420 000 Lövved m3 fub/år 259 400 248 700 246 300 223 200 255 000 Wellretur ton/år 24 000 18 000 17 000 12 000 16 000 Bulkkemikalier ton/år 39 100 35 600 33 700 32 700 39 300 Tillsatskemikalier ton/år 8 300 8 300 7 900 8 600 7 900 Råvatten 8 V E R KS A M H E T S - O C H M I L J Ö B E S K R I V N I N G 2 014 B I L L E R U D KO R S N Ä S S K Ä R B L AC K A

Energianvändning Energi är en nyckelkomponent vid all tillverk ning av massa och papper. Olika processteg kräver olika typer av energi. ÅNGENERGI Vattenånga är vår viktigaste energibärare som transportör av över 70 % av brukets totala energi. Ångenergi används bland annat vid torkning av papperet och för uppvärmning av olika processflöden. Ånga produceras främst i vår sodapanna och barkpanna och baseras i normalfallet till över 95 % på biobränsle. ELENERGI El används nästan uteslutande till motordrifter, det vill säga pumpar, fläktar, kvarnar, cylinderdrifter på pappersmaskinerna med mera. Med hjälp av brukets mottrycksturbin producerar vi själva cirka hälften av all den el vi förbrukar. DIREKTVÄRME I våra mesaugnar, där vi bränner mesa till kalk, krävs höga temperaturer. Uppvärmningen sker med direkt låga genom förbränning av talloljebeck eller olja. Direktvärme genom förbränning av gasol används vid PM 7 och PM 8 för torkning av papperet. ENERGIEFFEKTIVISERINGAR Att hushålla med energin och minska förbrukningen är en mycket viktig fråga för bruket och det pågår ständigt aktiviteter för att effektivisera energianvänd ningen. En del i att hushålla med energi och resurser är brukets leverans av spillvärme till fjärr värmenätet i Skärblacka och Kimstad. Spillvärmen har för lågt energivärde för att kunna användas vid bruket, men energiinnehållet är tillräckligt för att ge ett positivt bidrag till fjärrvärmenätet. På detta sätt nyttiggörs redan tillverkad energi och resurser sparas. INKÖPT ENERGI 2009-2014 Eldningsolja 1 m 3 /år 411 564 326 1 000 564 Eldningsolja 6 m 3 /år 6 670 7 540 5 820 5 550 83 Talloljebeck ton/år 16 790 14 250 15 820 12 860 15 610 Gasol ton/år 2 930 2 910 3 030 2 570 3 190 Träbränsle ton/år 118 500 114 800 127 900 103 300 98 800 El köpt GWh/år 255 229 242 270 250 FAKTA SVARTLUT Internt bränsle som bildas vid kok ning av vedflis till pappers massa. Drygt 70 % av den energi vi behöver för ångproduktion kommer från svartluten. Ser vi på all energi bruket förbrukar kommer nära 60 % från svartluten. TRÄBRÄNSLE Träbränsle är dels bark från den ved vi köper till massa framställningen samt inköpt flis, energiskog mm. Över 20 % av ång energin kommer från träbränslen. TALLOLJEBECK Tallolja är en biprodukt från sulfatmassatillverkning. Vid sulfatprocessen utvinns råtallsåpa som vi sedan omvandlar till tallolja. Vi säljer talloljan vidare till företag som vidareförädlar den till olika produkter. Den rest som då blir över, så kallad talloljebeck, får vi tillbaka till bruket och använder som biobränsle i vår tillverkning. OLJA Huvuddelen av den energi vi förbrukar kommer från biobränsle. För att täcka hela vårt energibehov behöver vi komplettera biobränslen med en del olja i pannor och mesaugnar. GASOL Vi förbrukar en mindre mängd gasol för torkning av papperet vid PM 7 och PM 8. Gasol utgör ungefär 2% av brukets energi behov. Bruket deltar i Program för energi effektivisering (PFE). Programmet fokuserar på elbesparingar. Det har lett till ökad fokusering på utrustningens elförbrukning under hela dess livslängd. BILLERUDKORSNÄS SKÄRBLACKA VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2014 9

Grunderna för miljöarbetet Ett stort massa- och pappersbruk påverkar miljön på olika sätt. Verksamheten ger dels utsläpp till vatten och luft samt även buller och avfall. Ett aktivt miljöarbete handlar om att i möjligaste mån begränsa påverkan på miljön. LAGAR OCH ANDRA KRAV Grunden för allt miljöarbete som görs vid Skärblacka Bruk är de krav som samhället och brukets kunder ställer samt brukets och koncernens policys. Samhällets krav ges av lagar och regler som finns inom miljöom rådet och av villkor som hänger sam man med tillståndet som bruket har för att få driva verksamheten. MILJÖLEDNINGSSYSTEM Skärblacka Bruk har ett certifierat miljöledningssystem som bygger på kraven i ISO14001, vilket interna tionellt är en av de mest tillämpade standarderna för miljöledning. Mil 10 jöledningssystemet medför att hela verksamheten inom företaget har givna spelregler för arbetet inom mil jöområdet. Några av grundpelarna i miljöledningssystemet är brukets policy, miljöaspekter, utbildning av entreprenörer och anställda, leveran törsbedömning samt uppföljning. Brukets miljöaspekter är allt som härrör från verksamhetens aktivi teter, processer, varor eller tjänster och som har eller kan ha inverkan på miljön. Miljöaspekterna värderas år ligen och målen på miljöområdet sätts utifrån dessa för att undan för undan minska verksamhetens miljöpåverkan. V E R KS A M H E T S - O C H M I L J Ö B E S K R I V N I N G 2 014 I princip alla som arbetar på bruket har någon form av miljöutbildning. Som nyanställd får man information om brukets miljöarbete och miljöled ningssystem. Miljöutbildningar för anställda hålls efter behov vid till exempel avdelningsmöten, skiftlags träffar eller i andra forum. Entreprenörer som kommer till bruket får i samband med säkerhetsutbild ningen information om brukets regler inom miljöområdet. Förutom miljöledningssystem har bruket certifierade ledningssystem för kvalitet, energi, livsmedelssäker het samt spår barhets certifikat för B I L L E R U D KO R S N Ä S S K Ä R B L AC K A

FLÖDESSCHEMA ENERGI För att tillverka papper och massa krävs mycket energi. Bilden åskådliggör varifrån energin kommer och hur den används. Vänster sida visar flödet av inkommande energi och nyttjade bränslen. Vid förbränning av dessa bränslen produceras ånga som i huvudsak används för uppvärmning i tillverkningsprocessen. Höger del illustrerar förbrukarna samt typen av energi som krävs. Bruket har också en turbin som omvandlar en del av den energi som ånga innehåller till el. ved enligt FSC och PEFC. Brukets olika ledningssystem plus regelverket för arbetsmiljö arbetet har slagits samman till ett verksamhetssystem. Brukets verksamhetssystem revideras årligen av såväl egen personal som extern part. UTSLÄPPSKONTROLL Utsläppen från bruket måste självfallet kontrolleras. De följs kontinuerligt genom daglig kontroll via ett stort antal mätningar och analyser som sker i enlighet med det omfattande kontrollprogram som fastställts av länsstyrelsen. Läns styrelsen är den myndighet som ansvarar för miljötillsynen av verksamheten. Rapporter om brukets miljöprestanda sammanställs varje månad och skickas till olika miljömyndigheter. För att vi själva på ett trovärdigt sätt skall kunna utföra egna miljöanalyser är laboratoriet godkänt av den statliga myndigheten SWEDAC. Varje år kommer det också utomstående specialister till bruket för att granska verksamheten på miljöområdet. MILJÖOBSERVATÖRER I början av 1990-talet bildades en miljöpanel bestående av ett 25-tal medlemmar boende runt om i Skärblacka. Medlemmarnas uppgift är att rapportera olika former av störningar som är knutna till brukets verksamhet. I panelen ingår en relativt stor andel pensionärer. Fördelen med detta är att dessa personer ofta är hemma under dagtid på vardagar. Därmed kan bruket få in rapporter om störningar även under denna tid. I slutet av varje år hålls ett möte med panelens medlemmar och det senaste årets resultat presenteras. BILLERUDKORSNÄS SKÄRBLACKA VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2014 11

Miljöarbetet 2014 ENERGI Det investeringsprojekt, Recovery, som slutfördes under hösten 2013 gav under 2014 tydliga positiva resultat vad gäller energiförbrukning. Värmeenergiförbrukningen minskade med ca 4 % per ton slutprodukt och andelen biobränslen för produktion av ånga var nära 100 %. Det innebär att brukets användning av fossil olja var ungefär 1 kg/ton slutprodukt vilket skall jämföras med åren före Recovery då förbrukningen låg mellan 15 och 30 kg fossil olja/ton slutprodukt. Även förbrukningen av elenergi sjönk under 2014. Minskningen är cirka 8 % per ton slutprodukt. En del i detta är arbetet inom Energimyndighetens andra period för Program för energieffektivisering. De investeringar som bruket gjort under denna period motsvarar en besparing på ca 1,5 % av den totala elenergiförbrukningen. LUFT Bruket lät, som en del i det senaste tillståndsärendet, en extern konsult göra spridningsberäkningar för utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider samt stoft till luft. Utifrån dessa beräkningar har en bedömning av effekterna i omgivningen gjorts. Beräkningarna visar att miljökvalitetsnormen inte i något fall överskrids för respektive parameter. Efter att denna spridningsberäkning genomförts har flera åtgärder vidtagits som inneburit ytterligare sänkta utsläpp till luft. Elektrofilter används för att avskilja stoft från rökgaserna. Ett nytt elektrofilter för sodapannan togs i drift vid årsskiftet /2013. Under 2013 moderniserades dessutom de två befintliga filtren vilket tillsammans med det nya filtret gav väsentligt sänkta stoftutsläpp från sodapannan. Under 2014 har stoftutsläppen från sodapannan halverats jämfört 2013, tack vare intrimningar av såväl de nya elfiltren som den ombyggda sodapannan. Utsläppet av energi-nox under 2014 var ungefär 25 % lägre än för och 2013 trots att utsläppet ur ett historiskt perspektiv var lågt även under - 2013. Lägre ångbehov från barkpannan tack vare att den nya indunstningen är energieffektiv samt att oljepannan har tagits ur drift är de främsta orsakerna till det goda utfallet för 2014. Av samma skäl som för energi-nox har utsläppet av energisvavel varit väsentligt lägre för 2014 jämfört med närmast tidigare år. Den sänkta energiförbrukningen har också medfört en väsentligt sänkt förbrukning av fossila bränslen vilket i sin tur inneburit mer än en halvering för utsläppen av fossil koldioxid under 2014 jämfört med 2013. VATTEN Under de senaste åren har arbete utförts för att minska utsläppen till vatten genom att arbeta för att få en jämnare och högre verkningsgrad i vår reningsanläggning samt att minska flödesbelastningen för densamma. Arbetet har gett ett gott resultat. Utsläppen har under senare år och så även 2014 legat stabilt på en låg nivå med god marginal till gällande villkor. Värt att komma ihåg gällande 2014 är att bruket trots en högre produktionsnivå lyckats behålla de utsläppsnivåer för närmast föregående år. Skärblacka Bruk är representerat i arbetsgruppen för Glans vattenråd. Vattenrådens roll är att konkretisera åtgärdsarbetet och underlätta ett regionalt och lokalt samarbete i vattenfrågor utifrån avrinningsområden. Bruket arbetar också i Motala Ströms Vattenvårdsförbund. BULLER Bruket lämnade i juni in en plan för bullerdämpande åtgärder till länsstyrelsen. Utifrån denna plan pågår arbete med att sänka den ekvivalenta ljudnivån i bebyggelsen runt bruket. Ljudet från ledningen med högtrycksånga från soda- och barkpannan påverkar ljudnivån i flera mätpunkter runt bruket. Under hösten 2013 byttes större delen av utomhussträckan på denna ledning. I utformningen av ledningsinstallationen har ljudfrågorna haft hög prioritet. 12 VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2014 BILLERUDKORSNÄS SKÄRBLACKA

En bullerkartering av extern konsult i slutet av 2014 visade bland annat att åtgärderna på nämnd ledning haft en mycket god effekt. I konsultens utredning framgick också att andra bullerdämpande åtgärder som bruket vidtagit under de senaste åren, exempelvis nya ljuddämpare på fläktar, byte till nya fläktar och nytt tystare fordon för arbete på en flis stack, inneburit lägre ljudnivåer även från dessa källor. Behovet av fossila bränslen och externa biobränslen har minskat väsentligt i och med driftsättningen av nya indunstningen. B I L L E R U D KO R S N Ä S S K Ä R B L AC K A V E R KS A M H E T S - O C H M I L J Ö B E S K R I V N I N G 2 014 13

Utsläpp till luft UTSLÄPPSTYPER SVAVELDIOXID (SO 2 ) som är försurande bildas vid förbränning i sodapannan, barkpannan, oljepannan, mesaugnarna och luktdestruktionsugnarna. KVÄVEOXIDER (NO X ), som är både försurande och gödande, bildas också vid förbränning i pannor och ugnar. STOFT som är små partiklar av natriumsalter, barkaska eller kalk kommer från sodapannan, barkpannan respektive mesaugnarna. LUKT som till stor del orsakas av svavelväte och organiska svavelföreningar bildas vid kokningen och kan komma från olika ställen i sulfat fabriken och halvkemiska fabriken samt från sodapannan och mesaugnarna. LUFTVÅRDSÅTGÄRDER ELEKTROFILTER på pannor och mesaugnar avskiljer en stor del av stoftet i rökgaserna. SKRUBBRAR, där rökgaserna tvättas med vätskor med högt ph finns också kopplade till pannorna. Därigenom avskiljs mer än 95 % av svaveldioxiden samtidigt som stoftutsläppen reduceras ytterligare. I skrubbern för sodapannan återvinns även värmeenergi. En skrubber finns också i blekeriet för att minska utsläppen av klordioxid. I LUKTDESTRUKTIONSSYSTEMET samlas såväl starka som svaga luktgaser in från många källor i sulfatfabriken. Gaserna förbränns effektivt i en ugn, som även ger låga utsläpp av NO X. Som reserv för denna ugn finns en konventionell förbränningsugn och som ytterligare reserv finns en lutskrubber. Tack vare detta system har utsläppen av luktande ämnen minskat betydligt, men fabriken är inte helt luktfri. UTSLÄPP TILL LUFT FRÅN TRANSPORTER Transporter till och från bruket står för en stor del av de totala utsläppen till luft från verksamheten. Transporterna av råvaror in till bruket sker främst via lastbil. Huvuddelen av produkterna transporteras från bruket på järnväg. Utsläpp av processvavel till luft ton S/år Utsläpp av process-no x till luft ton NOx/år Utsläpp av energi-no x till luft ton NO x /år 200 VILLKOR 600 VILLKOR 240 VILLKOR 150 450 180 100 300 120 50 150 60 0 0 0 Utsläpp av stoft till luft mg stoft/m BARKPANNA 3 300 Utsläpp av stoft till luft mg stoft/m SODAPANNA 3 400 Utsläpp av stoft till luft mg stoft/m MESAUGNAR 3 240 225 VILLKOR 300 180 VILLKOR 150 200 VILLKOR 120 75 100 60 0 0 0 14 VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2014 BILLERUDKORSNÄS SKÄRBLACKA

Beskrivning av avloppsvattenrening FÖRSEDIMENTERING Avloppsvattnet från pappersbruket, sulfatfab riken (förutom blekeriet), flutingbruket samt renseriet leds till två bassänger på 1 420 m2 vardera. Här sedimenterar cirka 85 % av partiklarna, huvudsakligen fibrer, till botten. Det sedimenterade slammet pumpas till en avvattningsanlägg ning där det pressas till en torrhalt på cirka 35 %. Slammet blandas med bark och förbränns sedan slutligen i brukets barkpanna. Det renade vattnet från försedimenteringen pumpas tillsammans med blekeriets avloppsvatten i en cirka 1,5 kilometer lång ledning till LAS. LAS LÅNGTIDSLUFTAD AKTIV SLAMANLÄGGNING Anläggningen består av ett maskin hus med tillhörande värmeväxlarsys tem för nedkylning av inkommande avloppsvatten, tre dammar samt en mellansedimenteringsbassäng. har en volym om 20 000 m3 och är en anoxisk (syrefattig) zon. Tre stycken omrörare håller vattnet väl omblandat. Den anoxiska zonens viktigaste uppgifter är att reducera kloratjoner samt gynna de mikro organismer som behövs för en effektiv rening. ANOXISK ZON FÖRSTA DAMMEN är betydligt större, 86 000 m3, och är en luftad zon. Ytluftare och omrörare ser till att vattnet är syrerikt samt att mikroorganismerna (bioslammet) inte sjunker till botten. I den luftade zonen bryter mikroorganismer ner syreförbrukande ämnen. I samband med detta tar de upp fosfor och kväve. Från luftade zonen leds vattnet till en mellan sedimenteringsbassäng. LUFTAD ZON ANDRA DAMMEN B I L L E R U D KO R S N Ä S S K Ä R B L AC K A är en rund bassäng med en diameter på 46 meter. Här skiljs mikroorganismerna åt genom att de sjunker till botten av bassängen. Huvud delen av det avskil da bioslammet återförs till anoxisk och luftad zon, så kallat returslam. Det äldsta bioslammet tas ut från an läggningen, avvattnas, blandas med bark och förbränns i brukets bark panna. Det renade vattnet återgår till fabriksområdet för slutsedimentering. MELLANSEDIMENTERINGENEN KYLDAMMEN TREDJE DAMMEN Inom LAS-anläggningen finns en kyl damm med volymen 150 000 m3. Den här dammen används om ytterligare kylbehov föreligger av inkommande avloppsvatten till LAS. Normalt sett är dammen inte i drift. Om den tas i drift, åstadkommer den en sänkning av temperaturen via vattnets passage genom kyldam men. Tempera turen för inkommande avloppsvatten till LAS bör vara cirka 40 C, eftersom det är då bakterierna verkar bäst. SLUTSEDIMENTERING DET SISTA RENINGSSTEGET Vattnet från mellansedimenteringen eller kyl dammen leds till två slutsedi menteringsbassänger lokaliserade på bruksområdet. Här sjunker mindre mängder av bioslam, som tidigare inte har sedimenterat i LAS-anlägg ningen. Detta slam pumpas åter till försedimenteringen och det renade vattnet leds slutligen ut till Motala Ström. Vattenprovtagning samt analys. V E R KS A M H E T S - O C H M I L J Ö B E S K R I V N I N G 2 014 15

Utsläpp till vatten Utsläppen till vatten består huvudsakligen av beståndsdelar från veden som används i produktionen. Vid barkning och tvättning av veden i renseriet hamnar till exempel olika vedkomponenter i tvättvattnet. Under kokning och blekning bryts bestånds delar i veden (lignin, kolhydrater, hartsämnen etc.) ner och tvättas bort för att få fram de rena cellulosa fibrerna. De komponenter som tvättats bort går vidare för fortsatt behandling i sodapannan respektive avloppsvattenreningen. Vissa ämnen förbrukar syre då de släpps ut och bryts ner i vattendraget. Denna syreförbrukning mäts som TOC eller COD. Sådana utsläpp kommer från de flesta produktions avdelningarna, men framför allt från tillverkningen av massa samt från flutingbruket. I blekeriet bildas även små mängder klorerade ämnen, vilka mäts som AOX. Fasta partiklar kan bestå av fiberrester från de olika produktionsavdelningarna och slam från den biologiska reningen. Dessa utsläpp mäts via filtrering och kallas SÄ (suspenderade ämnen). Fosfor (P) och kväve (N) är växtnäringsämnen som främst finns i veden och råvattnet. Utsläppen av de olika ämnena minskas genom åtgärder både i själva processerna och med speciella reningsmetoder. VATTENVÅRDSÅTGÄRDER Omfattande miljöåtgärder har satts in vid Skärblacka Bruk under årens lopp. De flesta åtgärderna har vidtagits internt i fabriken genom förbättringar av processerna. Massatvättningen efter kokning och syrgasblekning har undan för undan förbättrats och allt mer av den utlösta vedsubstansen har kunnat återföras till förbränning. Processlutning har inneburit att olika processvatten i allt högre grad cirkuleras och återanvänds. Tack vare detta reduceras utsläppen. De interna åtgärderna i olika fabriksavdelningar har kompletterats med förbättrad extern rening av brukets samlade processavloppsvatten. Utsläpp av TOC till vatten ton TOC/dygn Utsläpp av suspenderade ämnen (SÄ) till vatten ton SÄ/dygn Utsläpp av totalfosfor till vatten kg fosfor/dygn 8 VILLKOR 4 24 VILLKOR 6 3 VILLKOR 18 4 2 12 2 1 6 0 0 0 Utsläpp av AOX till vatten kg AOX/ton blekt massa 0,20 VILLKOR Utsläpp av totalkväve till vatten kg kväve/dygn 240 VILLKOR 0,15 180 0,10 120 0,05 60 0,00 0 16 VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2014 BILLERUDKORSNÄS SKÄRBLACKA

Ytluftare i den luftade zonen i LAS ser till att vattnet är syrerikt samt att mikroorganismerna (bioslammet) inte sjunker till botten. B I L L E R U D KO R S N Ä S S K Ä R B L AC K A V E R KS A M H E T S - O C H M I L J Ö B E S K R I V N I N G 2 014 17

Ordförklaringar AOX (ADsorbable Organic halogens) En samlingsterm för den mängd klor som är bunden till organisk substans. Bildas vid blekning av pappersmassa med klorhaltiga kemikalier men bildas också naturligt. Barkpanna Panna som eldas med främst bark och andra biobränslen för ångproduktion. Barrved Tall- eller granved. Har längre och starkare fibrer än lövved. Den viktigaste råvaran för starkt papper. Biobränslen Förnyelsebara bränslen som kommer från växt riket. Exempel är bark, svartlut och talloljebeck. Blekning Kemisk process för att få en ren, ljus (vit) och åldersbeständig massa. Vid Skärblacka Bruk används klorgasfri ECF-blekning. COD (Chemical Oxygen Demand) Kemisk syreförbrukning är ett mått på den mängd syre som krävs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten. Deponi Avfallsupplag som sköts under kontrollerade former. ECF-blekning (Elementary Chlorine Free) En metod där pappersmassa bleks med bland annat klordioxid och peroxid. Emission Utsläpp av ett ämne till luft, mark eller vatten. Fluting Det vågformade mellanskiktet i wellpapp. Till verkas av ny- eller returfiber. Fosfor (P) Ett grundämne som ingår i veden. För mycket fosfor i avloppsvattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering) i sjöar, vilket i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av växter. Fossila bränslen Bränslen baserade på organiska koloch väte föreningar från sediment eller sedimenterad berggrund främst kol, olja och naturgas. Halvkemisk massa (NSSC-massa) Massa där fibrerna frilagts genom en kombination av kemisk och mekanisk bearbetning (raffinering). Indunstning Med hjälp av värme drivs vatten och andra flyktiga ämnen av från exempelvis svartlut, varigenom torrhalten höjs. ISO 14001 Internationella standardiseringsorganisationen ISO:s standard för uppbyggnad av miljöledningssystem. Kondensat Ämnen som vid kylning övergått från gasform till flytande form, till exempel ånga som har övergått till vatten. Kontrollprogram Dokument som beskriver vilken egen kontroll en verksamhetsutövare ska utföra för att följa upp att utsläppsvillkor och andra lagkrav klaras. Kväve (N) Ett grundämne som ingår i veden. För mycket kväve i vattnet kan orsaka övergödning (eutrofi ering), som i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av växter. Lakvatten Det vatten (huvudsakligen regnvatten) som lakar ut från till exempel en deponi. Lignin Vedämne som utgör cirka 30 % av det totala vedinnehållet. Huvuddelen av ligninet löses ut i kokningsprocessen vid massatillverkning och ingår tillsammans med utlösta kolhydrater i svartlut. Luftad damm Biologisk reningsmetod som minskar halterna av bland annat COD, BOD och AOX i avloppsvattnet. Lövved Vanligen björk. Har kortare fibrer än barrved. Viktigaste råvaran vid framställning av fluting samt skriv- och tryckpapper. 18 VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2014 BILLERUDKORSNÄS SKÄRBLACKA

Mesaugn Viktig del i sulfatfabrikens kemikalieåter vinning. I denna ugn bränns mesan (kalciumkarbonat) om till kalk (kalciumoxid). MG-papper (monoglättat) Papper som torkas på stor högglanspolerad Yankeecylinder och blir blankt på ena sidan. Används bland annat till förpackningar med höga renhetskrav. Miljöaspekter De utsläpp och den resursförbrukning som verksamheten förorsakar. Miljökonsekvens beskrivning Utredning av vilka konsekvenser en viss verksamhet får för miljön. NO X (Kväveoxider) En grupp gaser bestående av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra, som faller ner som surt regn. Har även en gödande effekt. PEFC och FSC Två olika internationella system för certifiering av skogsbruk. Recipient Den del av en anläggnings närmiljö, till exempel luft och vatten, som tar emot utsläpp. Renseri Den anläggning i massa- och pappersbruket där inkommande ved barkas och flisas innan kokning. Rödlut Namn på den förbrukade kokvätskan vid tillverkning av halvkemisk massa. Skrubber Anordning för tvättning av gas. Ett vätskeflöde tar upp partiklar och lösta ämnen, exempelvis svaveldioxid, från gasen. SO 2 (Svaveldioxid) En gas bestående av svavel och syre som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen som svartlut och olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra och faller ner som surt regn. Sodapanna En ångpanna med en kemisk reaktor i botten. Det organiska materialet i luten (vedresterna) bränns vid mycket hög temperatur. Ånga genereras medan det oorganiska materialet bildar en smälta på botten av pannan. Smältan omvandlas sedan till kokkemikalier igen. Sulfatmassa Kemisk massa som tillverkas genom att ved kokas under högt tryck och vid hög temperatur med så kallad vitlut. Svartlut Namn på den förbrukade kokvätskan vid sulfatmassatillverkning. Svartluten förbränns i sodapannan varvid de utlösta vedämnena (främst lignin) ger energi till ång- och elproduktion. De förbrukade kemikalierna i svartluten återskapas i sulfatfabriken till nya kokkemikalier vilket är en förutsättning för både miljö och ekonomi. SÄ Suspenderade ämnen i vatten, bestående av fibrer och andra partiklar som till stor del kan avlägsnas genom filtrering. Säckpapper Papper med hög hållfasthet framställt av barrvedssulfatmassa. TOC (Total Organic Carbon) Ett mått på mängden kol i organiska föreningar. Analys av TOC görs bland annat för att få ett mått på mängden syreförbrukande ämnen i avlopssvatten. Vitlut Namn på den kokvätska som används vid sulfatmassatillverkning. Vitlut innehåller natrium hydroxid och natrium sulfid. Wellpapp Wellpapp tillverkas genom hoplimning av vanligtvis två plana skikt (liner) med ett vågformigt skikt (fluting) emellan. BILLERUDKORSNÄS SKÄRBLACKA VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2014 19

Verksamhets- och miljöbeskrivningen kan laddas ned som pdf från www.billerudkorsnas/hallbarhet/rapporter/miljorapporter. Vid frågor kontaktas: BillerudKorsnäs Skärblacka Monica Lundgren Informatör Telefon +46 11 24 53 01 monica.lundgren@billerudkorsnas.com Eva-Lena Strömberg Processutvecklings- och miljöchef Telefon +46 11 24 57 87 eva-lena.stromberg@billerudkorsnas.com Lars Johansson Miljöingenjör Telefon +46 11 24 55 49 lars.g.johansson@billerudkorsnas.com BillerudKorsnäs Sweden AB, Skärblacka Bruk, 617 10 Skärblacka. Telefon: 011 24 53 00 www.billerudkorsnas.se

BILLERUDKORSNÄS SKÄRBLACKA VERKSAMHETS- OCH MILJÖBESKRIVNING 2014 21