Inventering av stinkpadda (Bufo calamita) i Göteborgs kommun 2006 ISSN 1401-243X R 2007:16
VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.
INVENTERING AV STINKPADDA (Bufo calamita) I GÖTEBORGS KOMMUN 2006 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1
2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Innehållsförteckning INLEDNING...1 BAKGRUND...2 Ekologi och hot...2 Juridiskt skydd...4 METOD...5 RESULTAT OCH DISKUSSION...7 LITTERATUR...8 Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Karta: Resultat från inventering av stinkpadda Karta: Förekomst av stinkpadda i Göteborgs kommun, uppgifter från år 1998 2006. Sammanställning av resultat från inventeringar av stinkpadda i Göteborgs kommun, fram till år 2004. Enheten för Natur- och kulturmiljövård Göteborgs Stadsmuseum & Miljöförvaltningen oktober 2007 Diarenummer GSM: 1702/06 5349 Diarenummer MF: 06057/06 Författare: Linda Andersson, biolog Inventering: Linda Andersson, Maria Magnusson, Jörgen Arvidsson Omslagsfoto: Claes Andrén, Stinkpadda (Bufo calamita) Övriga foton: Maria Magnusson och Linda Andersson, Göteborgs stadsmuseum Kartor: Lantmäteriverket. Medgivande 507-98-3211. Bearbetade av Göteborgs Stadsmuseum Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3
4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
INLEDNING Stinkpaddan Bufo calamita (även kallad strandpadda) är en hotad art. Den är fridlyst och strikt skyddad enligt EU:s Art- och habitatdirektiv och Artskyddsförordningen. Stinkpaddan är också bedömd av miljönämnden, i yttrandet över ÖPXX, som en av Göteborgs ansvarsarter. Ansvarstagandet innebär att Göteborgs stad ska ta extra hänsyn till arten vid exploatering eller andra åtgärder som berör dess förekomst samt att den skall prioriteras vid miljöövervakning. Med anledning av stinkpaddans skyddsstatus har Göteborgs Stadsmuseum, enheten för Natur- och kulturmiljövård, under sommaren 2006 inventerat arten i Göteborgs kommun. Syftet med undersökningen är att kartlägga utbredning för stinkpadda i Göteborgs kommun. En sammanställning av tidigare förekomster redovisas också i rapporten. Arbetet är en del av Göteborgs stads projekt Natur och kultur i Göteborg ett kunskapsunderlag som syftar till att sammanställa och uppdatera kunskapen om natur- och kulturvärden i Göteborgs kommun. Resultatet ska även användas som en del av länsstyrelsens övervakning av stinkpaddan i Västra Götaland och som ett underlag till miljöförvaltningens arbete med Göteborgs artdataarkiv, ADA. Undersökningen har finansierats av bidrag från Länsstyrelsen och Göteborgs stad. Arbetet genomfördes december 2005 till och med december 2006. Genomgång av tidigare observationer gjordes i december 2005. Inventeringen utfördes maj - augusti 2006 av biologer vid Göteborgs Stadsmuseum samt Jörgen Arvidsson från Göteborgs Herpetologiska förening. Jörgen Arvidsson har även bidragit med information om tidigare observationer av arten. Claes Andrén har delat med sig av sin erfarenhet och kunskap om arten. Områden med släta hällar och många hällkar utgör en lämplig miljö för stinkpadda. Göteborgs södra skärgård. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1
BAKGRUND Utbredningen av stinkpaddan, den minsta av tre i Sverige förekommande paddarter, har gått tillbaka starkt och är därför klassad i kategorin EN (starkt hotad) i rödlistan. Rödlistan fastställs av Naturvårdsverket och grupperar hotade och missgynnade växter, svampar och djur enligt ett system med kategorier och kriterier som betecknar grad av utdöenderisk. Groddjur är en grupp som har drabbats mycket hårt av de förändringar som ägt rum i det svenska kulturlandskapet de senaste hundra åren. I 2005 års rödlista finns 6 av 13 svenska groddjursarter upptagna. Ekologi och hot Stinkpaddan blir upp till 7,5 cm lång. Den kännetecknas främst av att den har en tydlig gul linje över ryggen som i övrigt är mörkt olivgrön med brunröda och gröna markeringar. Benen är relativt korta vilket medför att den inte hoppar utan springer på alla fyra likt en mus. Stinkpaddans parningsläte är ett surrande örr-örr-örr som kan höras på upp till fyra kilometers avstånd en vindstilla natt. Stinkpaddan är en västeuropeisk art och Sverige ligger i den sydvästliga delen av utbredningsområdet. I Bohuslän finns ett 30-tal större och mindre öpopulationer, spridda från Smögen till Göteborgs södra skärgård. Populationerna på västkusten beräknas sammanlagt omfatta ca 5000 vuxna individer. En population finns på Baljö utanför Varberg och några enstaka observationer har gjorts längs hallandskusten. I Skåne finns mer eller mindre sammanhängande förekomster längs kusten samt enstaka inlandslokaler. Längs Blekinges kust finns arten på ett 15-tal lokaler. Blockig terräng med visst jordtäcke och relativt låg vegetation utgör en bra skyddsmiljö för stinkpadda. 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Stinkpaddan är i grunden en stäppart som förekommer i öppna eller glest bevuxna områden där de vuxna djuren söker sin föda, vilken består av ryggradslösa djur, främst myror och olika små skalbaggar. Paddorna är, liksom de flesta andra groddjur i Sverige, nattaktiva. På dagen och under vintern gräver de ned sig i marken eller lägger sig under stenar och andra fuktiga ställen. Stinkpaddan är aktiv från slutet av april till oktober och har en ovanligt lång och utdragen lekperiod som varar från början av maj till augusti. Leken är dock som mest intensiv från mitten av maj till slutet av juni. Stinkpaddans lek gynnas av regn som följs av lugnt och varmt väder. Den vanliga paddan leker endast under april-maj, och då främst i lite större vattensamlingar. Stinkpaddans larver är mycket små och för att minska risken att ätas upp av fisk eller konkurreras ut av andra groddjur är arten anpassad till att leka i grunda varma och tillfälliga vattensamlingar, på västkusten främst i hällkar på öar. Äggen läggs i strängar som viras runt grässtrån eller ligger fritt på botten. Stinkpaddans metamorfos (utveckling) är relativt snabb, bara några veckor efter att äggen lagts har de ombildats till frisimmande larver. Ägg och larver utvecklas normalt vid en salthalt upp till 10 promille. Hällkar med viss vegetation och omgivande släta hällmarker är lämpliga för stinkpaddans lek. Det största hotet mot stinkpaddan på den västsvenska kusten är den omfattande igenväxningen i landskapet. Igenväxningen är en konsekvens av minskat betestryck och ökad näringsbelastning. Andra hot kan utgöras av en intensiv båtburen turism samt nedskräpning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3
Det är nödvändigt att ta stor hänsyn till stinkpaddans olika livsmiljöer i samband med fysiska planering. Lekvatten måste skyddas mot förstörelse, förorening, utdikning, tippning, igenfyllning och dylikt. I omgivningarna kring de viktigaste lokalerna bör man undvika allt för intensiv trafik och tät bebyggelse. Paddlarver som äter genom att skrapa alger från botten av ett hällkar. Juridiskt skydd Stinkpaddan är upptagen i Bernkonventionens bilaga 2 över strikt skyddade djurarter. År 1991 antog konventionens medlemsländer en rekommendation (27/91) som uppmanade Sverige att bevara, sköta och återställa artens återstående livsmiljöer längs kusterna och i Skånes inland. Enligt konventionen ska parterna också utarbeta nationella riktlinjer för skydda arten och dess livsmiljöer. Som ett led i det arbetet fastställdes ett åtgärdsprogram för stinkpaddan år 2000 och ett övervakningsprogram för arten i Västra Götaland upprättades 2005/2006. Stinkpaddan är upptagen i EU:s Art- och habitat direktivet, bilaga 4. Direktivet har implementerats i svensk lagstiftning, Artskyddsförordningen (1998:179) och därmed har arten och dess livsmiljöer ett starkt juridiskt skydd. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
METOD Eftersom delar av inventeringen ska användas i övervakningsprogrammet för stinkpaddan i Västra Götaland utfördes inventeringen enligt den metod som föreslagits för programmet (Andrén & Wallin, 2006). Enligt övervakningsprogrammet ska hela Göteborgs skärgård inventeras under en 5-års period. För att genomföra detta har området delats upp i 65 rutor enligt samma system som används för övervakningen av den marina kustfågelfaunan, varav 13 slumpades ut och inventerades 2006. Dessutom inventerades en del andra öar som ligger i områden som är naturreservat eller där reservat planeras. Öarna besöktes dagtid under perioden maj till augusti. I mitten på juni hade många vattensamlingar torkat ut på grund av varmt väder och lite nederbörd. Inventeringen avbröts då och återupptogs i slutet på juli då förhållandena var bättre. Antal lämpliga hällkar och dess storlek noterades samt inventerades med avseende på larver och äggsträngar. Lämpliga lekdammar ska helst vara flacka vattensamlingar som snabbt värms upp och har relativt låg risk för uttorkning. Salthalten i vattnet bör inte överstiga 5 promille och produktion av alger bör vara god. På större öar inventerades en 50-meter bred zon från strandlinjen och inåt. Branta partier samt områden med buskar och hög vegetation valdes bort. Inventering av ett hällkar. Öar som är mycket kuperade/branta, är igenväxta eller så låga att de kan bli helt översköljda av vågor är inte lämpliga miljöer för stinkpaddan och valdes därför bort. Lämpliga födosöksmiljöer samt skydds- och övervintringsmiljöer noterades. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5
Stinkpaddans larver kan vara svåra att i fält skilja från den vanliga paddans (Bufo bufo) larver. Bestämningen baserades därför främst på miljön i vilken larverna förekommer. I dammar/hällkar som är relativt grunda och befinner sig nära stranden är sannolikheten störst för stinkpadda. Den vanliga paddan lägger helst sina ägg i dammar som är så pass djupa att risken för uttorkning är minimal. På öar med förekomst av paddlarver togs stickprov av larver. Dessa lades i 70 % alkohol för att senare artbestämmas med hjälp av stereolupp. Insamling av larver för artbestämning. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
RESULTAT OCH DISKUSSION Inventeringen 2006 utfördes på dagtid och var inriktad på att identifiera möjliga lekvatten och larver av stinkpadda. Eftersom stinkpaddans larver kan vara svåra att i fält skilja från den vanliga paddans (Bufo bufo) larver samlades en del larver in under inventeringen för att kunna göra en säkrare bestämning med stereolupp. Även det visades vara aningen svårbestämbart. Efter att ha gjort en samlad bedömning av den miljön där de noterades (de flesta hällkar var så pass små att den vanliga paddan inte lägger sina ägg i dem) och det faktum att de i lupp inte var någon större skillnad mellan de larver som samlades in, kan man med ganska stor säkerhet säga att det var larver från stinkpadda (Bufo calamita) som påträffades. Totalt inventerades mer än 60 öar i Göteborgs skärgård sommaren 2006. Av de öar som besöktes gjordes observationer av larver och äggsträngar av stinkpadda på 17 öar. Av dessa lokaler var 8 stycken inte kända sedan tidigare. En av de nya lokalerna ligger i Öckerös kommun, nära gränsen till Göteborg. På kartan i Bilaga 1 redovisas de lokaler som inventerades 2006. De östra och södra delarna av Vargö är inventerade utan noterad förekomst. I Bilaga 3 finns en sammanställning av tidigare inventeringar. Uppgifterna kommer från Jörgen Arvidsson och från ADA (Miljöförvaltningens Artdataarkiv - en databas med information om rödlistade arter i Göteborg). På kartan i bilaga 2 visas den samlade utbredningen av stinkpaddan i Göteborgs kommun. Här redovisas alla lokaler där arten observerats mellan 1998 och 2006. Dessutom finns en del äldre observationer. Exempelvis finns uppgifter om att stinkpadda tidigare funnits på Galterö och Donsö. Arten har ej påträffats på dessa lokaler efter 1997 och de finns därför inte med på kartorna i rapporten. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7
LITTERATUR Ahlén, I., Andrén, C., Nilson, G., (1995). Sveriges grodor, ödlor och ormar. Artdatabanken och Naturskyddsföreningen. Andrén, C & Nilson, G. 2000. Åtgärdsprogram för bevarande av stinkpadda (strandpadda) Bufo calamita. Naturvårdsverket. Andrén, C. & Wallin K., 2006. Övervakning av Stinkpadda i Västra Götaland Projektbeskrivning 2006-2015. Nature Artbevarande & Foto AB och Svensk Naturförvaltning AB. Andrén C. & Wallin K., 2006. Övervakning av Stinkpadda i Västra Götaland. Projektbeskrivning 2006-2015. Nature Artbevarande & Foto AB och Svensk Naturförvaltning AB, på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Artskyddsförordningen 1998:179 Gärdenfors, U. (ed) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005 The 2005 Red List of Swedish Species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. http://www.artdata.slu.se/rodlista/faktablad/bufo_cal.pdf Länsstyrelsen Blekingen län, 2004. Stinkpadda åtgärdsprogram för Blekinge. Rapport nr: 2004:5. Finns endast som nätupplaga (www.k.lst.se) Miljöbalken 1998:808 Rådets direktiv 92/437EEG 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Inventering av Stinkpadda R 2007:16 2
Inventering av Stinkpadda R 2007:16
Sammanställning av resultat från inventeringar av stinkpadda i Göteborgs kommun fram till år 2004 Bilaga 3 Lokal Källa Årtal Stinkpadda Kommentar Sillviks skalbanksreservat ADA* 1985 X Varholmen J. Arvidsson 1987/-95/-99 - Liten holme väster om Varholmen J. Arvidsson 1995 - ADA & J. Norra In-vinga Arvidsson 1997/? X Stor population, larver i 8 hällkar (J.A.) Vinga N ADA 1975 Vinga J. Arvidsson 1989/199 - Bra ö för stinkpadda Ekeskär J. Arvidsson 1980-2004 - Utdöd sen 1970-talet (Lars Hellman) Buskär J. Arvidsson 2004 X Trol. Liten pop. 10 lämpliga hällkar, larver i 2 st. Liten holme norr om Buskär J. Arvidsson 1990-talet X Endast en lekdamm, känd under hela1990-talet Galterö/Galterö NÖ/Galterö NNV ADA 1975/-86/-97 X Galterö J. Arvidsson 1985-1994 X Flera fynd Galterö Lars Hellman 1995-2004 - Tillbakagång av pop., Ev p.g.a. av stor pop. snok. Varholmen (norr om Galterö) J. Arvidsson 1995 - Liten holme väster om Varholmen J. Arvidsson 1995 - Stora Stårholmen (söder om Galterö) J. Arvidsson 1995 - Krokholmen (söder om Galterö) J. Arvidsson 1995 - Tunnskär (söder om Galterö) J. Arvidsson 1995 - Trinda brunskär (söder om Galterö) J. Arvidsson 1995 - Flata brunskär (söder om Galterö) J. Arvidsson 1995 - Lilla Stårholmen (söder om Galterö) J. Arvidsson 1995 - Brännö J. Arvidsson 1980- och 1990-talet - Stor och tidskrävande, inv. vid flera tillfällen Dynholmen (norr om Brännö) J. Arvidsson 1995 - Stora Känsö J. Arvidsson 1989 - Asperö J. Arvidsson 1987 - Köpstadsö/Köpstadsö V ADA 1975/1997 X Donsö ADA 1997 X Vrångö S J. Arvidsson 1987/2003 - Vrångö/Vrångö (norr om kapellet) ADA 1975/1997 X Måvholmen J. Arvidsson 1999 X 2 st hällkar på västsidan Tornö ADA & J. Arvidsson 1999/2001 X Mkt larver i 6 hällkar, goda förutsätt., trol. Kungsö ADA & J. Arvidsson 1997/1999 X 3 hällkar med larver på sydvästra sidan Valö ADA & J. Arvidsson 1975/-78/-99 & -87/- 99 X 8 hällkar, mkt larver, mkt gynnsam ö Saltkälen J. Arvidsson 1998 X 3 hällkar med larver, mkt gynnsam ö Lilla Lövön J. Arvidsson 1998 X Flera nymetamorferade påträffades på västsidan Stora Lövön ADA/J. Arvidsson 1975 & -97/1998 X Tistlarna (norra ön) J. Arvidsson 1998/-99 X Larver i flera hällkar Tistlarna (mellanön) J. Arvidsson 1998/-99 X Larver i flera hällkar Tistlarna (fyren längst söder ut) J. Arvidsson 1998/-99 X Larver i flera hällkar *Artdataarkiv- en databas med information om den biologiska mångfalden i Göteborg (Göteborgs miljöförvaltning). X Inventerad lokal med förekomst - Inventerad lokal utan förekomst 4
Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN 1401-2448): R 2007:1 Årsrapport 2006 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2007:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006 R 2007:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 R 2007:4 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R 2007:5 Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:6 CMR-ämnen - utfasning i Göteborg. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2007:7 Jobba giftfritt. Exempel på arbete för en giftfri miljö. Inkluderar vägledning för intern kemikalieredovisning R 2007:8 Årsrapport luftföroreningar 2006. Mätningar i Göteborgsområdet R 2007:9 Läkarstämman i Nordstan. Ett nytt sätt att nå allmänheten med kunskap. R 2007:10 Inventering av fladdermöss i Göteborgs kommun 2006 R 2007:11 Luftkvaliteten på torg i 21 stadsdelar R 2007:12 Batteriprojekt del 2 - utfasning av kadmium, en enkätundersökning bland importörer och återförsäljare R 2007:13 Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2007:14 Ftalater i leksaker och barnavårdsartiklar. Ett tillsynsprojekt inom miljömålet Giftfri miljö R 2007:15 Energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter R 2007:16 Inventering av stinkpadda (Bufo calamita) i Göteborgs kommun 2006 R 2006:1 Årsrapport 2005 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2006:2 Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2005 R 2006:3 Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2005 R 2006:4 Ålgräsets utbredning och tillstånd i Göteborg R 2006:5 Sveriges ekologiska fotavtryck - en utgångspunkt för lokala beräkningar. Etapp 1. Användning av energi och bebyggd mark för boende och mobilitet R 2006:6 Årsrapport luftföroreningar 2005. Mätningar i Göteborgsområdet R 2006:7 Tennorganiska föreningar - förekomst och användning i Göteborg R 2006:8 PFOS, Perfluoroktansulfonat - förekomst och användning i Göteborg R 2006:9 Kartläggning av arbetet med miljömåltider i Göteborgs stadsdelar R 2006:10 Miljörapport 2005 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2006:11 EM i friidrott 2006 Miljöförvaltningens arbete med tillsyn och miljöanpassning R 2006:12 Flodpärlmusslor En skalanalys av fem flodpärlmusslor från Lärjeån i Göteborg PM (ISSN 1401-243X): PM 2006:1 Alkylatbensin. Informationsinsatser under 2004 PM 2006:2 Luftkvaliteten i Angered. Mätningar av luftföroreningar augusti 2005-januari 2006 PM 2006:3 Ateljéprojektet kadmium och bly i konstnärsfärger och keramikglasyrer. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005 PM 2006:4 Batteriprojekt del 1 - kadmium i varor med laddbara batterier Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005 PM 2006:5 Luftkvaliteten i gatunivå vid tre platser i centrala Göteborg PM 2006:6 Fördjupad försöksdjurstillsyn PM 2006:7 Utvärdering av PM-mätningar PM 2006:8 Fågelinfluensan. Uppföljning av miljöförvaltningens arbete. PM 2006:9 Kosmetikatillsyn