Naturvärdesinventering i Skyttmon 2012 med allmän fågelinventering JP Vind AB, vindkraftsetablering Inventerare: Lars-Olof Grund och Johan Råghall
Inventeringen Huvudinventeringen utfördes 6-9 och 11 augusti 2012, under perioden 6-9 augusti arbetade två inventerare. Ett besök gjordes redan 21 juni för att inventera potentiella fågelbiotoper och 15 augusti inventerades ett nytt vägförslag. De planerade vägsträckningarna och höjderna kring verken inventerades med GPS, karta och satellitfoto i mobilen som hjälpmedel. När det gäller vägsträckningarna så kontrollerades området runt planerad vägsträckning i en korridor på ca 50 m. Det innebär att vid större ändringar bör områdets inventerare konsulteras. Naturvärden vid kurvrätningar och befintliga vägar kontrollerades, de sistnämnda med tanke på vägförstärkningar. För några områden utanför tänkt exploatering har noteringar gjorts om biotoperna, både de med och utan naturvärden. Naturvärdesinventering är en översiktlig inventering där man i första hand eftersöker värdefulla biotoper som t.ex. äldre barrskog, lövrik skog, vedrik skog, stora myrar, myrkomplex, sumpskog, rikkärr, surdråg, bäckmiljöer, raviner, rikare eller fuktigare klippor m.m. Ibland kan det också vara naturvärden av mindre omfattning som t.ex. sparad hänsyn på hyggen eller i yngre skogar, ett litet bestånd äldre träd, grova träd, brända stubbar, torrakor, vätar m.m. I andra hand eftersökts rödlistade arter/signalarter främst lavar, vedsvampar, växter och storsvampar i skogsbiotoper. Eftersöket görs stickprovsvis och främst där biotoperna är värdefulla. I naturvärdesinventering ingår också fåglar. Inventeringens viktigaste uppgift är att identifiera de biotoper/inslag som naturvärdesarterna (rödlistade och annex 2-arterna) av fåglar behöver. Det kan även finnas andra skyddsvärda biotoper som inte har dessa arter t.ex. vatten med många arter sjöfåglar. Förklaringar till naturvärdeskategorier Rödlistekategorierna är hämtade från Rödlistade arter i Sverige 2010. De mest använda kategorierna sträcker sig från livskraftig till utdöd. I naturvärdesinventeringar brukar fyra kategorier användas: CR Akut hotad, löper extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd. EN Starkt hotad, löper mycket stor risk att dö ut i vilt tillstånd. VU Sårbar, löper hög risk att dö ut i vilt tillstånd. NT Nära hotad, arten är nära att uppfylla kriterierna för någon av kategorier ovan, nu eller i en nära framtid. 2
Annex 2-arter är arter som listats i Natura 2000-arbetet, ett nätverk av EU: s mest skyddsvärda naturområden för att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. S signalart enligt Skogsstyrelsens signalartslista för kärlväxter. K kalkgynnad art enligt Den nya nordiska floran, Mossberg som saknas i Skogsstyrelsens lista. S signalart enligt Skogsstyrelsens Signalartsflora med svampar, lavar och mossor. I indikatorart enligt Artdatabankens ekologiska kataloger. I de flesta fall är arterna identiska med Skogsstyrelsens Signalartsflora. Endast arter som saknas i Signalartsfloran anges med symbolen I. Alla orkidéer är fridlysta och det krävs dispens för att få exploatera ett sådant område. Dispensen söks hos länsstyrelsen. Några ordförklaringar hygge = 0-9 år (obs. en granungskog på t.ex. 15 år kallas ofta hygge) yngre skog = 10-49 år medelålders skog = 50-119 år äldre skog = 120 år och uppåt dbh = brösthöjdsdiameter Geografiskt läge Centrum av den planerade vindkraftsparken ligger 4 km NO om Skyttmon i Ragunda kommun, Jämtlands län. Översiktlig områdesbeskrivning Med området menas de delar där exploatering planeras. Det kan med andra ord finnas områden med höga naturvärden inom parken, som inte behandlas här i rapporten då de inte berörs av exploateringen. Områdets skogar har omfattande ytor med hyggen och ungskogar. Tall har ofta planterats och ibland har man lämnat frötallar. Det finns ganska få medelålders tallskogar och mycket 3
lite av äldre tallar. Medelålders granskog är vanlig och ofta är den bortåt 100 år, mindre partier eller trädgrupper kan vara äldre. En hel del av granskogarna är sumpskogar. Det finns också blandskog, ofta med gran och björk men även tall, al och en förekommer. Området har en del myrar men de flesta är små och alla är trädbevuxna. De finns fattigkärr av hjortrontyp och starrmyr ibland med rikare områden/rikkärr med orkidéer, dvärglummer K, gräsull S, fjällruta K, björnbrodd K, vattenklöver, kärrspira, slåtterblomma, blåtåtel m.fl. Gammal ängsmark finns vid Gammelbodarna nära verk 50 och vid Lycktorpet där en kurvrätning ska ske. Båda markerna har börjat växa igen, vid Gammelbodarna med högört och vid Lycktorpet har gran- och björkungskog börjat ta över. Fäbodvall som börjat växa igen, här har midsommarblomster och nordisk stormhatt tagit över. Fältskikt av blåbärtyp är vanligast. Hög- och lågörtstyp är vanligt. Det finns också kråkbärljungtyp, smalbladig grästyp och starr-fräkentyp. Lågörtstyp och kråkbär-ljungtyp förekommer mer där det är öppnare, högörtstyp och starr-fräkentyp där det är fuktigare. Den smalbladiga grästypen är vanlig på hyggena och i ungskogarna. Fler kärlväxtarter finns under rubriken Naturvärden och hänsyn. 4
Hygge med fältskikt av smalbladig grästyp och många sparade vårtbjörkar. Området har en tydlig kalkpåverkan med god förekomst av kalkgynnade orkidéer och arter. De funna orkidéerna är skogsfru NT, guckusko NT, knärot NT, brudsporre K, grönkulla S, spindelblomster S, jungfru Marie nycklar S, tvåblad S, skogsnycklar K och blodnycklar K. De rikliga fynden av orkidén skogfru var extra roliga, då den uppträder rikligt endast vissa år. Dessutom blommar den snabbt över så det gäller att var i ett kalkrikt område på rätt växtplats, under rätt år och vid rätt tidpunkt på säsongen för att få se den. Exploatören har utgått från befintliga vägnät som sedan byggs på med stickvägar mot verkplatserna. Det är bra ur naturvärdessynpunkt. Skogsbiotoperna längs de mindre skogsbilvägarna kommer troligtvis att påverkas lite av ev. vägförstärkningar. Det finns ofta en röjd yta så avståndet till skogskanten blir betydande. Några växter som hittades mest längs vägkanterna kan nämnas: gråbinka K, ängsgentiana K, prästkrage, röllika, ängsskallra, höstfibbla, vitklöver, rödklöver, skogsvicker, groblad, smörblomma, skogsvicker, ögontröst, tussilago, daggkåpor, slåtterblomma m.fl. I de fuktigare dikena finns ofta högörtsarter som t.ex. älggräs, flädervänderot, borsttistel och midsommarblomster, ibland även nordisk stormhatt S, torta S och kransrams S. Det finns några blockrikare områden och del stora block i terrängen. 5
Stort flyttblock vackert dekorerat med vinterlav, som är en allmän art och gillar sura block. På de stora blocken hittades triviala arter lavar som vindlav, vinterlav, påskrislavar m.fl. Gransumpskogarna kan ibland vara hänglavsrika. Aspar och sälgar i området har ofta rödlistade bladlavar. De finns ofta som sparad hänsyn på hyggen och i ungskogar. Inga fina vedmiljöer hittades där det var rikligt med ved i olika nedbrytningsstadier. Antingen var det nya lågor eller äldre mossbevuxen ved. Ett mindre område hade rätt mycket stående och liggande död lövved. Vedsvamparna i området var fåtaliga och nästan bara av triviala arter som fnösketicka, björkticka, klibbticka m.fl. Tyvärr var år 2012 ett dåligt svampår men med den kalkpåverkan som finns kan man tänka sig att det finns kalkgynnande storsvampar. De mest krävande arterna kanske inte finns, eftersom skogarna sällan är över 100 år. En kalkgynnad art hittades: luddfingersvamp, Alloclavaria purpurea NT. 6
Luddfingersvamp, Alloclavaria purpurea NT, en kalkgynnad art. Naturvärden och hänsyn Under naturvärden tas vissa naturvärdesarter av fåglar med, oftast de mer stationära som biotopen är viktig för, t.ex. hackspettar. Alla fåglar beskrivs sedan mer utförligt under fågelliv. I texten har punkterna (waypoints) namnen POI001, POI002, 001, 002 och 0001, 0002... beroende på vilken GPS som används. De är de namn som GPS:en automatiskt ger punkterna. För att förtydliga fyndplats, avgränsningar m.m. har i nästan alla fall karta bifogats efter texten. Ibland har inventeraren gett punkterna egna namn. Enskilda träd med naturvärden har ofta koordinatsatts, men särskilt på hyggena/ i ungskogarna kan det finnas många sparade träd som inte koordinatsatts. Det bör ändå vara enkelt att spara dessa om man vill ändra en väg på ett hygge, se allmän hänsyn. Orkidén spindelblomster finns på många ställen i området. Främst de rikaste lokalerna med spindelblomster har koordinatsatts eller om det finns andra naturvärden. Många av de mindre vägarna kommer att förstärkas i området och kurvrätningar kommer att göras. Dessa har kontrollerats med tanke på naturvärden. I regel är det trädlös zon eller yngre skog närmast vägen. I de fall naturvärden har hittats nära vägkant, finns de redovisade under naturvärden nedan. 7
Koordinater för fynd och avgränsningar finns i bilaga 1. För fynd av rödlistade arter som ligger utanför verk eller vägsträckning redovisas i regel ej. Några intressantare fynd av rödlistade arter utanför etableringsområdet redovisas i bilaga 1, under övriga naturvärden. Om större vägändringar eller flytt av verk ska göras bör inventerare kontaktas för konsultation. Det helt avgörande för naturhänsynen nedan är att den som märker ut vägen i fält har denna information med sig i sitt underlag. Allmän hänsyn På hyggena/ungskogarna finns det sparade hänsynsytor ofta kring fuktigare mark som sumpskog men även kullar. De flesta av hänsynsytorna är medtagna under naturvärden nedan. Det finns också annan hänsyn som sparade löv- och barrträd. Låt alla hänsynsytor få vara kvar och helst alla träd, levande som döda. Träd med brösthöjdsdiameter över 25 cm är prioriterade, medan sly och klena träd kan tas bort. Så länge man inte rör sparad hänsyn går det bra att göra vägändringar på hyggen och i ungskogar. Myrstackar bör sparas då tillgången på dem vintertid är viktigt för överlevnaden för en del hackspettar. Brända tallstubbar bör sparas då kolflarnlavar, Hypocenomyce anthracophila och castaneocinerea, båda NT, finns i området. Det bästa är att spara alla tallstubbar, då det kan vara mycket svårt att se att de har brunnit om sotet nötts bort. 8
Områdesindelning För att lättare kunna orientera sig i rapporten har området delats in i fyra delområden: norra, mellersta och södra delen samt ny vägdragning, se figur 1 nedan. Redovisningen börjar längst i söder för varje delområde, och i regel från höger till vänster. Norra Mellersta Södra Ny vägdragning Figur 1. De fyra delområdena: norra, mellersta och södra delen samt ny vägdragning. Skala 1:40 000. Lantmäteriet. 9
Områdena Ny vägdragning Se figur 2. Vid punkt Hypo finns kolflarnlavar, Hypocenomyce anthracophila och castaneocinerea, båda NT, på brända tallstubbar. Om man håller sig till planerad vägdragning berörs inte området vid punkt Hypo. Figur 2. Röd linje är ny vägdragning. Kring röd stjärna, punkt Hypo, finns naturvärden. Lantmäteriet. 10
Södra delen Naturvärden för verken inklusive vägar är ordnade i följande ordning: 47, 48, 49, 37-42-45-46, 60, 53, 58, 43, 41-46, 54 och 36. Väg mot verk 47 Se figur 3. Vid POI006 finns sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria, NT och skrovellav, Lobaria scrobiculata NT och på en bränd tallstubbe finns kolflarnlav. Det finns två liknande arter kolflarnlavar, Hypocenomyce anthracophila och castaneocinerea, båda NT. Båda arterna brukar finnas på samma brända substrat, men skiljs säkrast åt med kemiskt preparat (P). Jag brukar därför nöja mig med att det är kolflarnlav/-ar. En spillkråkehane annex 2-art observerades. Vid POI007 finns orkidén jungfru Marie nycklar S och vid POI008 sälglåga och asphögstubbe med lunglav, Lobaria pulmonaria, NT. Vid POI010 finns en sumpskog. Det är en ca 100-årig gransumpskog med inslag av björk med fältskikt av starr-fräkentyp. Garnlav, Alectoria sarmentosa NT finns rikligt och mycket troligt hackmärken av tretåig hackspett NT och annex 2-art. Låt vägen behålla planerad sträckning så påverkar den inte naturvärdena. Figur 3. Vid röda stjärnor, POI006-8, och röd ellips finns naturvärden. POI009 är inget naturvärde. Lantmäteriet. 11
Väg mot verk 48 Se figur 4. Nära planerad väg mot verk 48, POI005 finns en sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och skrovellav, Lobaria scrobiculata NT. Spara sälgen. Figur 4. Vid röd stjärna, POI005, finns naturvärde. Lantmäteriet. 12
Väg mot verk 49 Se figur 5. På hygget, nära verk 49, vid POI002 finns 2 fina aspar. Vid POI003 kommer en liten bäck och en liten damm har bildats, troligen pga. arbeten med vägen. Där finns 2 sälgar med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och skrovellav, Lobaria scrobiculata NT. Älgar använder dammen som drickställe, vilket syntes på alla älgspår vid kanten. Spara gärna asparna och se till att dammen och sälgarna vid befintlig väg inte påverkas. Figur 5. Vid röda stjärnor, POI002-3, finns naturvärden. Etiketten på POI002 syns ej men ligger öster om verk 49, röd stjärna. Blå linje är bäcken som fyller på dammen. Lantmäteriet. 13
Väg mot verk 37, 42, 45 och 46 Se figur 6. Vid 0001-2 finns sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT, 0003 asplåga med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och gyttrad taggsvamp mindre allmän art, 0004 ca 10 ex. knärot NT, 0005 skogsnycklar S och lite rikare flora med liljekonvalj, borsttistel m.fl., 0007 asp med gammalt hackspettbo och vid 0008-9 finns sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT. Undvik naturvärdena, planering av vägen visar att punkt 0005 kan hamna i vägdragningen. Figur 6. Vid röda stjärnor, 0002-5 och 0007-9, finns naturvärden. Grön linje är möjlig alternativ väg. 0006 är inget naturvärde. Lantmäteriet. 14
Äldre tallar nära verk 46. Orkidén knärot som ofta hittas nära äldre barrskog. Gyttrad taggsvamp på asplåga, ingen signalart men en mindre allmän art. 15
Väg mot verk 60 Se figur 7. I ungskogen POI019-20 finns en sparad hänsynsyta med gran, vårtbjörk, tall och gran. En del av tallarna och granarna är äldre, över 150 år. Planerad vägsträckning blir bra. Undvik hänsynsytan och sparade träd. Figur 7. Inom röd ellips, POI0019-20 finns sparad hänsyn. Planerad vägdragning blir bra. Lantmäteriet. 16
Väg mot verk 53 Se figur 8. Vid 001-4 är det aspar med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och vid 005 finns en grov asp. Nära verk 53 finns rikare flora med blåsippa S och tibast S, grova lövträd av asp, björk och sälg finns. En sälg hade doftticka, Haploporus odorus, VU (nordlig anisticka). Lunglav, Lobaria pulmonaria NT finns också på sälg och garnlav, Alectoria sarmentosa NT finns på gran. En gran har ringbarkats av tretåig hackspett NT och annex 2-art och det finns gott om stående och liggande död ved. Flytta verket till AV53 på hygget. Andra placeringar på hygget går också bra. Figur 8. Inom röd ellips och vid röda stjärnor finns naturvärden. AV53, gul stjärna är alternativ verkplats på hygge (som tillkommit efter detta satellitfoto) och grön linje alternativ väg. Lantmäteriet. 17
Väg mot verk 58 Se figur 9. Planerad väg går över myr, därför söktes en alternativ väg mer norrut. Vägen fick flyttas ganska långt norrut. Myren övergår i medelålders gransumpskog med glasbjörk. Där finns rikare flora med jungfru Marie nycklar S, kärrfibbla S, fjällskära, humleblomster, fjällskråp S, kråkklöver, mjölkört, slåtterblomma och kärrfräken. Andra arter: kärrdunört, källdunört, kabbeleka, skogskovall, hundstarr m.fl. Sumpskogen är varierad på trädslag med grönvide, sälg, al och en. Det finns en del björkhögstubbar, värdefullt för vedinsekter. Vid POI014 finns en björkstubbe med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och skrovellav Lobaria scrobiculata NT, gransumpskog. Vid POI015 finns skrovellav Lobaria scrobiculata NT på gran i gransumpskog. Skrovellav på björk och gran är ovanligt men en skadad björk läcker näring genom sin sav och ger förutsättningar för skrovellaven att växa. En normal björk och gran har för sur bark för att skrovellaven ska kunna växa. Antagligen har också granen fått ett näringstillskott från den intilliggande björken och hoppat över. Det finns troliga hackmärken av tretåig hackspett NT och annex 2-art. Sumpskogen är delvis 100-årig vilket är fullt tillräckligt ålder för en tretåig hackspett. Detta gäller alltså främst gransumpskogar. Vid POI016 finns sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och skrovellav Lobaria scrobiculata NT och ett spillkråkebo annex 2-art, se foto sid 60. Vid POI017 finns ett källflöde och vid POI018 finns orkidén grönkulla S. Vid dessa två punkter är skogen gallrad. Gå runt myren och sumpskogen genom att välja alternativ väg A1-A4. Det kan vara möjligt att gå söder om myren men det alternativet är ej undersökt. Myr Figur 9. Grön väg är en alternativ väg för att undvika myr inom gul linje, sumpskog och andra naturvärden inom röd ellips, POI014-18. Lantmäteriet. 18
Orkidén grönkulla, signalart och kalkgynnad. 19
Väg mot verk 43 Se figur 10. Vid 011 på myrmark finns sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och skrovellav Lobaria scrobiculata NT och vid 012 två sälgar med lunglav, Lobaria pulmonaria NT. Flytta vägen och verket från myren till AV43. Figur 10. Grön linje är alternativ väg och AV43 är alternativ verkplats. Lantmäteriet. 20
Förbindelseväg mellan verk 41 och 46 Se figur 11. Vid 008 finns en liten bäck med sumpskog runt om, vid 009 sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och vid 010 grov björk med lunglav, Lobaria pulmonaria NT. Undvik området. Figur 11. Inom röd ellips finns naturvärden. Grön linje är planerad förbindelseväg mellan 41 och 46. Lantmäteriet. 21
Väg mot verk 54 Se figur 12. Vid 013-14 finns 30 ex. (15+15) knärot, NT och vid 015 finns en sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT. Bygg inte verkplatsen för nära, minst 10 m från orkidéstället. Figur 12. Inom röd ellips, 013-14 och vid 015 finns naturvärden. Lantmäteriet. Väg mot verk 36 Vid 006 nära planerad väg finns en bränd tallhögstubbe som kan ha kolflarnlavar, Hypocenomyce anthracophila och castaneocinerea, båda NT eller bli lämpligt substrat för dem. Spara stubben. 22
Mellersta delen Naturvärden för verken inklusive vägar är ordnade i följande ordning: 51, 38, 2, 40, 4, 32-33, 35, 23, 26, 28, 24-27-59, 25 och 30. Väg mot verk 51 Se figur 13. Verket har hamnat i ett orkidéområde POI039-46. Där finns den sällsynta orkidén skogsfru, NT i 15 ex. Orkidén förekommer rikligare bara vissa år och länsstyrelsen i Jämtland (förfrågan via mail) har fått in fynduppgifter som tyder på att år 2012 varit ett s.k. skogsfruår. Skogsfruarna stod i vitmossa bland kärrfräken, nära en blandsumpskog med björk, gran, tall, en och grönvide. De stod alltså fritt och inte under några träd. Skogfruarna stod väl samlade. Inventeraren skannade av omgivningarna utan att hitta några andra fyndplatser. Nära orkidéerna i vitmossan finns midsommarblomster, humleblomster, slåtterblomma, lingon och hagfibbla(?). Övriga orkidéer: tvåblad S, skogsnycklar K, brudsporre K och jungfru Marie nycklar S. Vid POI037 finns jungfru Marie nycklar S. Om man flyttar verket ca 70 m åt NNO till AV51, så undviks orkidéområdet. Figur 13. Inom röd ellips är det ett orkidéområde. AV51 är alternativ verkplats och grön linje är ny väg till AV51. Vid POI037 finns orkidéer. POI038 är inget naturvärde utan en vaskgrop från en skogshöna. Lantmäteriet. 23
Skogsfrulokalen med blandsumpskogen bakom. Skogsfruarna vid röda pilarna. 24
Väg mot verk 38 Se figur 14. Verket står i ett rikkärr som sträcker sig ungefär som i figur 10 mellan V38- POI035-POI036 och mot AV38. Där finns orkidén tvåblad S, gräsull S, fjällruta S, strätta, kärrspira, vattenklöver, en m.fl. Vid POI034 finns en sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och skrovellav Lobaria scrobiculata NT. Om man flyttar verket ca 30 m åt NV till AV38 så hamnar det på fast mark och rikkärret undviks. AV38 Figur 14. Ungefär vid gul stjärna ligger AV38 = alternativ verkplats. Från befintlig väg till vit pil är det en huggen gata liksom mellan POI032-33 som kan utnyttjas om man vill. Naturvärden finns vid röd stjärna, POI034 och inom röd ellips, POI035-36. Lantmäteriet. 25
Väg mot verk 2 Se figur 15. Vid verk 2 finns medelålders, delvis äldre gransumpskog med fältskikt av högört: midsommarblomster, majbräken, torta S, borsttistel, älgört och ormbär S. Vid POI022 finns en sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT, vid POI023 växer orkidén spindelblomster S, vid POI024 finns också en sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och troliga hackmärken av tretåig hackspett NT och annex 2-art och vid POI025 finns källflöde/mindre bäck med artrikare mossflora, nordlundarv S, källdunört, kärrdunört, fjällskära och humleblomster. Flytta verket till punkt AV2 ut på hygget ca 100 m norrut. Detta förslag har godtagits och syns i figur 15. Myr Figur 15. På bilden har verk 2 (med röd punktmarkering s2) redan flyttats norrut men det är bra om vägen till verket går söder om myren, grönt alternativt vägförslag. Inom röd ellips, POI022-25, finns naturvärden. Lantmäteriet. 26
Väg mot verk 40 Se figur 16. Ett förslag lades fram redan under fältperioden, att lägga ner vägen mellan verk 2 och verk 40 pga. naturvärden, och det har redan godtagits. Där finns gransumpskog och granskog flitigt utnyttjad av hackspettar. Mycket hackspår finns efter spillkråka annex 2-art och av troligen tretåig hackspett NT och annex 2-art. Ett alternativt förslag lades fram att man i stället kan dra vägen mellan verk 1 och verk 40. Det vägförslaget är inte inventerat men har justerats utifrån satellitfoto, se bearbetat förslag figur 8. Vägen har förlagts till de yngre skogarna. Det är också möjligt att dra en väg mellan verk 4 och 40, se figur 8. Vägen mellan verk 4 och 40 har inventerare gått. Inga naturvärden noterades och granskogen blir aldrig mer än medelålders. Använd gärna något av nedanstående alternativa vägförslag i figur 8 för att minimera negativ påverkan av biotoperna. Figur 16. Gröna linjer visar alternativa vägar till verk 40, där man utnyttjar de yngre skogarna för vägdragning. Inom röda fält är det troligen ca 100-årig granskog, ibland sumpgranskog. Lantmäteriet. 27
Väg mot verk 4 Se figur 17. En starrmyr finns söder om POI030, i mitten där myren är blöt finns ett öppet parti. Runt det öppna partiet är det glest trädbevuxet och i kanten av den halvöppna delen vid POI030 är det rikkärr med orkidén tvåblad S, fjällruta K, knagglestarr, taggstarr, blåtåtel, blodrot, kärrspira, tuvsäv, en, al och tall. I norr är myren trädbevuxen. Där det var lite torrare mark finns också kransrams S och ormbär S. En spillkråka annex 2-art hördes. Vid A5 är det fastare mark och yngre björksumpskog med graninslag. Vid POI029 finns det också en myr. Den är av hjortrontyp. Planerad sträckning blir bra om man ser till att gå norr om A5. Figur 17. Inom rött område, vid POI030 och POI029 är det myr. Vid A5 och norrut är det fastare mark. Lantmäteriet. 28
Väg mot verk 33 och 32 Se figur 18. Vid 019 är det rikkärr med gräsull S, dvärglummer K, vitpyrola K, snip, spindelblomster S, grönkulla S och en sumpnyckel-liknande orkidéhybrid, se foto nedan. Mellan punkt 017-18 finns en rågång som kan utnyttjas till vägdragning. På satellitfoto ser det ut att finnas en rågång vid grönstreckad linje. Den är inte inventerad men går säkert bra att utnyttja. Anledningen till de alternativa förslagen är att söder om 017-18 finns vissa värden. Där är en medelålders granskog med hackmärken av tretåig hackspett NT och annex 2-art och spillkråka annex 2-art. Den är bitvis hänglavsrik med garnlav, Alectoria sarmentosa NT, vidare finns kolflarnlavar, Hypocenomyce anthracophila och castaneocinerea, båda NT och jungfru Marie nycklar S. Undvik myren och flytta verket till AV33 el. 020 som är nyplanterat hygge. Använd helst grönt eller grönstreckat vägalternativ. Figur 18. Röd stjärna 019 rikkärr. Grön linje är alternativ väg och gula stjärnor 020 och AV33 är alternativa verkplatser. Mellan 017-18 finns en rågång som kan användas för vägdragning. Grönstreckad linje är inte ett undersökt alternativ men sökert möjligt. Där är också troligtvis en rågång. Lantmäteriet. 29
Bilder av den sumpnyckelliknande orkidéhybriden med ofläckade blad. 30
Väg mot verk 35 Se figur 19. Vid befintlig väg, nära vägkant, POI047, finns en fin sälg. Vid POI060 finns orkidéer trol. skogsnycklar K (alternativet är jungfru Marie nycklar S) och vid POI062 finns också orkidéer samt rikare flora: jungfru Marie nycklar S, tibast S, liljekonvalj, slåtterblomma, älgört och nordisk stormhatt S. En tjäderhöna, annex 2-art sågs där. Ta hänsyn till sälgen vid eventuella vägförbättringar. Planerad vägdragning blir bra. Figur 19. Vid röda stjärnor finns naturvärden. POI061 är en riktpunkt för stickväg. Lantmäteriet. 31
Väg mot verk 23 Se figur 20. Kring verk 23 och åt SV finns det en ca 100-årig gransumpskog, även äldre träd finns. Det är en riktig blöt sumpskog med vattenväxter som smålånke. Det finns både stående och liggande ved av gran och björk. Mycket hackmärken finns i skogen, troligen mest efter spillkråka annex 2-art. Det finns högört med älgört och nordbräken. Mossviol, kärrgröe och vattenmåra kan nämnas. Det är ungefär lika gammal skog vid AV23 men inte sumpskog. Vid POI055-57 finns sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och en del lågor. Trots en hel del lågor hittades bara triviala vedsvampar som sotticka, violticka och klibbticka. Det kan bero på dålig lågakontinuitet. Det finns äldre mossbevuxna lågor och nyfallna träd men inga eller få lågor i nedbrytningsstadierna mellan dessa. När lågorna blivit för gamla har arterna som vill ha något nedbrutna lågor inte haft några nya substrat och försvunnit. Flytta verket till AV23 och dra vägen norr om sumpskogsområdet eller ännu hellre till 100 m västerut. Figur 20. Röd ellips är ungefärligt område för sumpskog. AV23, gul stjärna till höger är alternativ verkplats och grön linje är väg till AV23. Vid röda stjärnor finns naturvärden. Ett annat alternativ är att lägga verket i ungskogen vid gul stjärna till vänster, drygt 100 m väster om AV23. Lantmäteriet. 32
Blöt del i sumpskogen med vattenväxter i vattnet. 33
Befintlig väg mot verk 26 Se figur 21. Vid POI058 finns 2 ganska grova aspar. Det råder osäkerhet vad som finns vid POI059, kanske också någon fin asp. Låt alla grövre aspar sparas vid vägarna. Figur 21. Röda stjärnor är naturvärden. Lantmäteriet. 34
Väg mot verk 28 Se figur 22. Inom röd ellips, POI049-50 och 64-68, finns en lokal med orkidén skogsfru NT. Lokalen påträffades först av en inventerare, undersöktes och avgränsades sedan noga av två inventerare. Snitslar sattes vid varje bestånd och 104 ex. kunde räknas in. Skogen var en medelålders blandskog av gran och björk på frisk-fuktig mark. De äldsta granarna närmar sig 100 år. De flesta skogsfruarna finns strax utanför grangrenarna mot öppen mark. Skogsfru finns också i grandungar mellan granarna tillsammans med blåbär, lingon och ekbräken. Ibland var fältskiktet svagt i granarnas barrmattor. Floran är något rikare med vitpyrola K, orkidén tvåblad S, orkidén skogsnycklar K, stenbär S och ängsfräken. På fuktigare ställen finns högört med torta S, borsttistel och midsommarblomster. Andra arter: gullris, skogskovall, harsyra, klockpyrola och jungfru Marie nycklar S. Planerad vägsträckning blir bra då den går mer än 100 m norr om lokalen. Figur 22. Inom röd ellips finns en riklig skogsfrulokal. Lantmäteriet. 35
Vid röda pilar finns orkidén skogsfru. De växte strax utanför grangrenarna vid öppna ytor. En del exemplar av orkidén skogsfru växte inne i grandungar. 36
En del av orkidéerna skogsfru var precis på väg upp. 37
Väg mot verk 24, 27 och 59 Se figur 23. Vid 030 finns sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT, vid POI069-70 finns skogsnycklar K och vid POI071 spindelblomster S. Flytta ut vägen mellan verk 27-59 och verk 59 till ungskogen. I övrigt blir planerad väg bra. AV59 Figur 23. Vid röda stjärnor, POI069-71 finns orkidéer. Lantmäteriet. 38
Väg mot verk 25 Se figur 24. Vid punkt 024 finns ca 20 ex. av den sällsynta orkidén skogsfru NT och rikligt med tvåblad S och vid 025 finns 5 ex. skogsfru. Flytta verket till AV25. Figur 24. Vid röd ellips finns naturvärden. Grön linje är alternativ väg och gul stjärna, AV25 alternativ verkplats. Lantmäteriet. 39
Väg mot verk 30 Se figur 25. Vid 022 finns en sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT. Vid 023 finns en liten bäck med högörter och rikare flora: nordisk stormhatt S, nordlundarv S, ormbär S, torta S, flädervänderot, kransrams S. m.fl. Doftticka, Haploporus odorus, VU finns på en sälg. Det råder lite osäkerhet om hur bäcken fortsätter. Antagligen går bäcken under traktorvägen söder om punkt 023. Så om man flyttar den tänkta vägen söder om vägtrumman så slipper man gå över bäcken. Spara sälgen och dra vägen vid befintlig vägtrumma på körväg för att slippa korsa bäcken. Figur 25. Vid röda stjärnor finns naturvärden. Grön linje är alternativ väg för att undvika bäcken. Lantmäteriet. 40
Väg mot verk 56 Se figur 26. Vid punkt 026-29 finns många sälgar med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och en sälg har också skrovellav Lobaria scrobiculata NT. Tretåig hackspett NT och annex 2-art hördes och hackmärken efter spillkråka annex 2-art finns. Undvik området. Figur 26. Inom röd ellips finns naturvärden. Lantmäteriet. 41
Norra delen Naturvärden för verken inklusive vägar är ordnade i följande ordning: 18, 19-20-22, 16, 10, 12, 11-13, 6, 9, 17, 8 och 15. Väg mot verk 18 Se figur 27. Verk 18 har hamnat på myr men det är bara att flytta upp den på fast mark. På vägen dit, POI104 passerar vägen ett relativt fast fattigkärr. Vid POI03 är också ett fattigkärr. Vid Rörmyrarna POI101-102 är det fläckvis rikkärr med tvåblad S, brudsporre K, jungfru Marie nycklar S, blodnycklar K, dvärglummer K, björnbrodd K, gräsull K, snip m.fl. Kärret (myren) vid POI104 har inga direkta värden men gå gärna runt det. Myr Myr Figur 27. Vid POI101-102, röd ellips finns naturvärden. Grön linje är alternativ väg och gul stjärna är alternativ verkplats. Vid POI103-104 är det myr. Lantmäteriet. 42
Väg mot verk 19, 20 och 22 Se figur 28. I skogen norr om verk 19 finns garnlav, Alectoria sarmentosa NT och troligen hackmärken efter tretåig hackspett NT och annex 2-art. Skogen är ca 100-årig men är påverkad av upphuggna gator, gallringsvägar och bara lite död ved så det är okej att dra väg här. Mellan verk 19 och 20 finns några naturvärden: På hygget vid POI091 har man sparat en medelålders gransumpskog, se figur 28. Vid POI092 växer orkidén jungfru Marie nycklar S, vid POI094 växer orkidén skogsnycklar K och vid POI095 växer orkidén brudsporre K. Ofta var det fuktigt och högört kring orkidéerna. Mellan verk 20 och 21 finns också några naturvärden, POI096 ligger på gränsen till en gransumpskog, se figur 28, där det finns hackmärken av spillkråka annex 2-art och delvis högörtsflora med torta S. Vid POI097 finns sälg med skrovellav, Lobaria scrobiculata, NT och vid POI098-100 finns sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT. Undvik naturvärdena. Figur 28. Inom röda linjer finns gransumpskogar, vid POI091 är det en sparad gransumpskog och vid POI092 och 94-100 är det naturvärden. POI100 är skymd bakom POI099. POI0093 gäller inte något naturvärde. Lantmäteriet. 43
Väg mot verk 16 Se figur 29. Vid 060 och 062 finns spindelblomster S och den finns rätt allmänt i den yngre skogen kring verk 16. Vid 061 finns ett försumpat område med små vätar. Undvik vätarna genom att låta vägen gå 30 m väster om punkt 061. De är värdefulla för olika insekter knutna till vatten. Figur 29. Inom röd cirkel och vid röda stjärnor finns naturvärden. Lantmäteriet. 44
Väg mot verk 10 Se figur 30. Vid POI088 finns luddfingersvamp, Alloclavaria purpurea NT, en kalkgynnad art. Undvik POI088 med 20 meter. Figur 30. Vid röd stjärna, POI088 finns naturvärde. POI089 är inget naturvärde. Grön linje är en möjlig alternativ väg. Lantmäteriet. Väg mot verk 12 Verk 12 ligger i kanten av en 100-årig gransumpskog med fältskikt av starr-fräkentyp. Det finns även äldre träd men vedvärdena är låga. Det finns hackmärken troligtvis av tretåig hackspett NT och annex 2-art. Bygg ut verkplatsen norr om verk 12 så verket hamnar längst i söder. 45
Väg mot verk 11 och 13 Se figur 31. Vid POI084 finns ett sparat träd (?) och vid POI085-86 finns sparad hänsyn kring ett kärr. Hänsynen är ca 100-årig granskog med björk och tall. Undvik den sparade hänsynen vid POI085-86. Figur 31. Inom röd ellips, POI085-86, och röd stjärna, POI084, finns sparad hänsyn. Grön linje är alternativ väg. Lantmäteriet. 46
Väg mot verk 6 Se figur 32. Vid 057 och 059 finns skogsnycklar K och vid 058 spindelblomster S. Flytta väg och verk 30 m västerut. Ny verkplats blir AV6. AV6 Figur 32. Vid röda stjärnor finns naturvärden. Lantmäteriet. 47
Väg mot verk 9 Se figur 33. Vid POI082-83 finns spindelblomster rikligt och vid POI083 finns också en del grova björkar. Planerad väg blir bra. Figur 33. Vid röda stjärnor, POI082-83, finns orkidéer. Lantmäteriet. 48
Väg mot verk 17 Se figur 34. Vid 038 finns grönkulla S och vid 039-42 är en sparad hänsynsyta och sälgar med lunglav, Lobaria pulmonaria NT. Välj något av de gröna vägalternativen i figur 22. Figur 34. Vid röd stjärna finns naturvärde och inom röd ellips finns hänsynsyta med naturvärden. Grön linje möjliga alternativa vägar. Lantmäteriet. 49
Väg mot verk 8 Se figur 35. Område med orkidéer: 045 tvåblad S, 047 48 ex. guckusko NT, jungfru Marie nycklar S, blåsippa S, kärrfibbla S, vitpyrola K m.fl. 048 10 ex. knärot NT och spindelblomster S, 049 över 100 ex. guckusko NT, brudsporre S, jungfru Marie nycklar S, 050 5 ex. guckusko NT, 051 enstaka skogsnycklar K. Ytterligare orkidéer finns vid 053 spindelblomster S och 054 grönkulla S, ormbär S och tibast S. Sälgar: 043 grov sälg, 046 sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och skrovellav Lobaria scrobiculata NT, 048 sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT, 052 sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT, 055-056 sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT. Övrigt: 044 mindre bäck Flytta verket till AV08. Figur 35. Inom röd ellips finns orkidéområde och vid röda stjärnor finns naturvärden. AV08, gul stjärna är alternativ verkplats och grön linje är alternativ väg. Punkt 045 och 047 är skymd bakom 046. Lantmäteriet. 50
Väg mot verk 15 Se figur 36. Där stickvägen mot verk 15 börjar från befintlig väg finns en riklig lokal för orkidén skogsfru NT. De 2 inventerarna hjälptes åt att ringa in lokalen. Att ringa in lokalen prioriterades före att räkna alla exemplar. Lokalen omfattar punkterna 031-37 och POI072-81. Totalt 155 ex. räknades men det var säkert något fler ex. inom området. Skogsfruarna växte huvudsakligen i en slänt ner mot vägen med 80-100-årig granskog på frisk mark. De växte tillsammans med stenbär S, lingon, ekbräken, linnea och midsommarblomster. På ett ställe var det också torta S och hultbräken så där var det nog lite fuktigare. Några ex. finns vid vägkanten vid befintlig väg tillsammans med skogsvicker. Gör stickvägen mer österut, starta vid punkt A6 eller ännu mer österut. Figur 36. Inom röd linje är det en skogsfrulokal. Grön linje är alternativ väg. Lantmäteriet. 51
Insekter Blombesökande insekter observerades, särskilt fjärilar och blombockar en grupp skalbaggar inom familjen långhorningar. Inga rödlistade arter hittades. En art som är mindre allmän i Jämtland observerades: skogsnätfjäril, se foto nedan. Skogsnätfjäril, en mindre allmän art i Jämtland. 52
Högnordiskt jordfly finns i hela landet men är vanligare norrut. Grön blombock en nordlig art. Larv av vanlig träfjäril, som fjäril kan den få ett vingspann uppåt 90 mm. 53
Larv av aprikostofsspinnare, fjärilen har inte samma spektakulära utseende som imago (fullbildad insekt). 54
Fågelliv Fågelinventeringen Här ges först en förklaring till sättet att bedöma fåglarna, då tyngdpunkten ligger mer på inventering av biotoperna än mer konventionella fågelinventeringar. Om de biotoper som naturvärdesarterna behöver inte exploateras, eller åtminstone påverkas så lite som möjligt, har man bevarat möjligheten för dem till fortsatt häckning. En fågelinventering som bara bygger på direktobservationer och inte gör någon bedömning av biotoperna riskerar att missa värdefulla fågelbiotoper. Vid en enskild inventering eller inventeringar som bara görs ett år riskeras alltid att missa arter. Det är därför viktigt att man gör en bedömning av biotoperna. Fågelbiotoperna sammanfaller i stort med nyckelbiotoperna för andra rödlistade arter. Våtmarker och vatten kan vara biotoper som är särskilt värdefulla för fåglar men som kan sakna andra rödlistade arter. Ett annat exempel är 80-100-årig granskog med tretåig hackspett, NT, annex 2-art och spillkråka, annex 2-art. De skyddsvärda biotoperna som man har möjlighet att bevara, är i första hand de med uppvuxen skog. Lövrika hyggen kan ibland ha skyddsvärda tättingar som t.ex. ortolansparv, VU, annex 2-art, göktyta, NT, rosenfink, VU och törnskata, annex 2-art. Planterade hyggen är biotoper som snabbt förändras och blir ointressanta kanske redan efter 10 år för ovan nämnda fåglar. I bilaga 2 finns en sammanställning av naturvärdesarterna i Norrlands inland och deras biotoper. Vissa områden kan bara bedömas på ett korrekt sett under häckningstid, som stora myrar, myrkomplex och vatten som kan hysa sjöfågel. Ett alternativ till inventering är att exploatören lämnar en skyddszon mot dessa biotoper för att säkra eventuella fågelvärden. Det innebär att man inte kan exploatera med vindkraftverk, vägar eller bebyggelse nära området. Skyddszonen bör vara 400-500 m i öppen terräng och 300-400 m om det finns trädridåer. Det bästa är om en erfaren ornitolog gör en bedömning på plats. Förutom biotoper finns det andra inslag som är viktiga t.ex. enskilda träd som kan användas som bostad, spaning och födosök. Myrstackar är viktiga för hackspettar vintertid. Fåglarna inventeras genom observation och eftersökning av spår. Observation: Under naturvärdesinventeringen noteras samtliga fåglar som observerats genom sång, andra läten eller direktobservation. Det blir en friare form av linje- och punkttaxering. Under en linjetaxering noteras samtliga fåglar samtidigt som inventeraren går en bestämd rutt. Under en punkttaxering noteras samtliga fåglar när inventeraren står still vid en viss punkt. Det är vanligt att metoderna kombineras. Under naturvärdesinventeringarna notares samtliga fåglar både när inventeraren rör sig eller står still. De flesta fåglarna finns kvar under hela sommaren. Ju senare en inventering görs på sommaren desto färre par av vanliga tättingar blir det, men ofta observeras fler av de tidigt häckande stannfåglarna som t.ex. mesar, nötskrika och lavskrika. Spår: När det gäller vissa grupper, särskilt stannfåglar som skogshöns och hackspettar är de spår de lämnar efter sig oftast den effektivaste metoden att kartlägga dem. Spillning efter skogshöns ger en bra bild av deras frekvens i ett område. Metoden fungerar bra fram till ca juli månad ut, sedan kan den bli svårare att hitta spillningen i den höga vegetationen. Andra spår som hönsfåglar lämnar är vaskgropar och fjädrar. Hos andra grupper kan man ibland hitta bon eller rester av predeterade (dödade av rovdjur eller rovfågel) fåglar. Områden som flitigt används av hackspettar till födosök är lätt att identifiera genom hög frekvens av hackmärken. Flera hackspettsarter kan identifieras genom utseende på hackmärken och bohål. Det gäller att inventeraren är uppmärksam på dessa spår. När man är fokuserad på olika spår blir man förvånad över hur mycket man kan hitta. 55
Fågelområden i parken Då det redan från början stod klart att inventeringen skulle bli relativt sen, besöktes några potentiella fågelområden tidigare. Den 21 juni besöktes Lill-Laxsjön med tanke på sjöfåglar och branterna mellan Lill-Laxsjön och Stor-Laxsjön avspanades med tanke på rovfåglar. Avspaningspunkter förlades med jämna mellanrum längs vägen så att alla branter skulle bli avspanade. Totalt gjordes 4 stopp på ca 10-15 minuter. Vädret var varmt och soligt bra jaktväder för rovfåglar. Slutligen besöktes Storflon med tanke på myrfåglar. Figur 1. I gula områden gjordes punkttaxeringar längs vägarna 2012-06-21. Lila linje visar inventerarens bilfärd. Skala 1:20 000. Lantmäteriet. Ingen av de besökta områdena visade sig ha några högre fågelvärden, se redovisning nedan. Här tas bara de intressantaste fynden upp. Alla triviala tättingar finns med i sammanställningen nedan, Fåglar i parken. Lill-Laxsjön Inga sjöfåglar sågs vid detta tillfälle men en fiskgjuse, annex 2-art fiskade i sjön. Branterna mellan Lill-Laxsjön och Stor-Laxsjön Branterna har inte några större lodytor som ger skydd mot predatorer och inte några fina hyllor där rovfåglar kan bygga bon. Branterna är vända mot NO vilket inte är optimalt. 56
Rovfåglar föredrar sydliga branter. Ingen rovfågel observerades. Vid sista punkten hördes en gråtrut (rasen argentatus), NT ner mot Stor-Laxsjön. Storflon Storflon visade sig vara en tallbevuxen och ointressant myr för typiska myrfågelarter. Myrfågelarter är fåglar som är gynnade av våtmarker och som man därför särskilt noterar under en myrfågelinventering. Fågelarter i parken Andfåglar: I området finns det bara en sjö, Lill-Laxsjön. Stor-Laxsjön och de mindre tjärnarna Uttertjärnen, Lappbränntjärn och Dalsmyrtjärn bedömdes inte vara aktuella för inventering. De ligger väl avskilda från tänkta verk. Vid ett tillfälle lyfte 2 änder från Lill-Laxsjön som inte hann bestämmas. Lommar: I Lill-Laxsjön sågs 1 par storlom, annex 2-art. Det största hotet mot storlommen är störningar i eller nära vattenmiljön under häckningstid. En park kommer inte att orsaka den typen av störningar. Det närmsta verket (49) ligger ca 350 m från stranden till Lill-Laxsjön. Det är brant upp mot verket så någon risk för kollision med rotorblad vid start och landning tror jag inte föreligger. I skogsbiotoper vet man mycket lite om kollisionsrisker och inga alarmerande uppgifter finns om lommar. Doppingar: Inga observationer Rovfåglar: En ormvråk jagade på ett hygge och en annan sågs på låg höjd norr om Laxhöjden mellan verk 25-30. Det är Sveriges vanligaste större rovfågel. Ett tecken på att rovfåglar finns i ett område är att småfåglarna varnar ofta. Inte vid något tillfälle hördes småfåglar varna, vilket också tyder på att rovfåglarna i området är få. Vid besöket 21 juni sågs en fiskgjuse fiska i Lill-Laxsjön. Den kan flyga långt för att komma till födosöksplatser. Örninventerare Bengt-Göran Carlsson kände inte till något bo i närheten. Tranor: Trana, annex 2-art hördes endast på långt håll vid ett tillfälle. Det går inte att avgöra om de som hördes häckat i området. Den häckar ibland på småmyrar och är därför en möjlig 57
art i området, men har tätare förekomster där det finns stora öppna myrar. Huvudinventeringen inföll den tid då den vallar sina ungar på skogsmark och är i regel tystlåten, om man inte råkar skrämma den. Jag bedömer det inte som någon större fara med störningar eftersom boet förläggs ute på myrarna och vägarna inte dras över myrarna. Hur stora kollisionsrisker som finns med rotorblad är det ingen som i dagsläget vet. Den har en stark stam i Sverige och är inte hotad. Vadare: Inga vadare observerades. Måsar och trutar: En fiskmås observerades på ett hygge. Utanför inventeringsområdet mot Stor-Laxsjön hördes gråtrut (rasen argentatus), NT. Duvor: 10 ex. ringduvor lyfte från ett hygge. De födosöker ofta i flockar. Skogshöns: Järpe, annex 2-art observerades två gånger i sumpskog. Det finns myrar, sumpskogar och fuktstråk som är lämpliga biotoper för järpen, så det finns säkert många fler par i området. Av tjäder, annex 2-art observerades ett ex. och en höna samt spillning hittades på en myr. De få fynden hänger troligtvis samman med bristen på uppvuxen tallskog. Ingen observation gjordes av orre, annex 2-art. Med tanke på att det finns en del myrar hittades förvånansvärt få tecken på orre. 58
Vaskgrop efter tjäder eller orre. Lägg märke till fjädern vid röd pil. Seglare: Tornseglare, NT sågs födosöka över några gånger över området som mest 8 ex., vilket är mycket på skogsmark. Det är svårt att veta var de häckar eftersom de är mycket goda flygare och födosöker långt från sina bon. Deras största problem i skogsmark är bristen på bostäder. De häckar i olika håligheter i träd. Det är därför viktigt att sparade träd på hyggen/ungskogar får vara kvar, särskilt de med håligheter. Hackspettar: Större hackspett observerades på 6 ställen i parken. Spillkråka, annex 2-art hördes flera gånger i parken och hackmärken finns på flera ställen, företrädelsevis i de äldsta granskogarna. Tretåig hackspett, NT och annex 2-art observerades nära verk 59. Ringbarkning av tretåig hackspett finns på några ställen, bl.a. nära verk 8, 53 och mellan verk 32-33. Många av de ca 100-åriga sumpskogarna har hackmärken som mycket troligt kommer från tretåig hackspett. I de allra flesta fall har hänsyn tagits till gransumpskogarna som är särskilt värdefull för dessa två hackspettsarter. Någonting som är viktigt för överlevnaden vintertid för en del hackspettar är tillgången till myrstackar, sådana bör sparas. 59
Spillkråka, hane annex 2-art, vår största hackspett. Bilden är tagen vid POI006 nära planerad väg mot verk 47. Gammalt spillkråkebo, POI016, SO om Gammelbodarna som kan användas som bostad av t.ex. pärluggla eller ekorre. 60
Tättingar: trädpiplärka, gulärla, järnsparv, rödhake, rödstjärt, buskskvätta, taltrast, rödvingetrast, dubbeltrast, björktrast, koltrast, ärtsångare, lövsångare, gransångare, kungsfågel, gärdsmyg, grå flugsnappare, talgoxe, svartmes, blåmes, tofsmes, talltita, nötväcka, varfågel, nötskrika, lavskrika NT, kråka, korp, bofink, bergfink, grönsiska, domherre, större korsnäbb och obestämd korsnäbb (mindre eller större). De mest observerade tättingarna var kungsfågel, talltita, bofink, rödhake och grönsiska i nämnd ordning. Alla dessa arter sågs i mer än 20 ex. Lavskrika, NT sågs några gånger. Varfågel är en mindre allmän art och en intressant taigaart som sågs på Rörmyrarna. Bedömning och hänsyn De värdefullaste fågelbiotoperna är gransumpskogarna, Lill-Laxsjön, myrarna och små partier med äldre träd. Hänsyn till dessa områden har tagits i rapporten. Myrarna har inte de rätta kvalitéerna för s.k. myrfågelarter. Många av myrfågelarterna vill stora öppna myrar, holmar, riktigt blöta partier, strängar, flarkar, gölar, tjärnar, bäckar m.m. Inga vägar kommer att dras över myrarna, vilket är positivt för de arter som utnyttjar myrarna. Stora ytor i parken består av hyggen, ungskogar och medelålders granskog. På hyggena/ungskogarna finns sparade lövträd som är värdefulla för hackspettar både som boträd och till födosök. Även sparade barrträd kan utnyttjas till boträd och födosök. De larver som finns under barken är begärlig föda för hackspettar. Om man följer föreslagen hänsyn under naturvärden så kommer negativ påverkan av fågelbiotoperna i parken att bli ringa. Slutbedömning av hela parken Naturvärdena är överlag låga. De största naturvärden är gransumpskogarna och orkidérikedomen (kalkpåverkan). Om man tar hänsyn till de områden som har naturvärden, lämpar området sig väl för en vindkraftpark. 61
Bilaga 1, koordinater för parken Koordinaterna först i samma ordning som i rapporten och sedan i nummerordning. Punkt (gps:n namnger dem automatiskt för inventerare Lars- Olof Grund med: POI001, POI002... för inventerare Johan Råghall med: 001, 002 och 0001, 0002...) Objekt Nordkoordinat x RT 90 2,5 gon V Östkoordinat y RT 90 2,5 gon V Ny vägdragning Hypo Södra delen POI006 kolflarnlavar, Hypocenomyce anthracophila och castaneocinerea, båda NT, på brända tallstubbar sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria, NT och skrovellav, Lobaria scrobiculata NT, på bränd tallstubbe finns kolflarnlav och spillkråkehane annex 2 art 7033931 1490290 7032398 1495089 POI007 orkidén jungfru Marie nycklar S. 7032433 1495067 POI008 POI010 POI005 sälglåga och asphögstubbe med lunglav, Lobaria pulmonaria, NT ca 100 årig gransumpskog med garnlav, Alectoria sarmentosa NT finns rikligt och mycket trol. hackmärken av tretåig hackspett NT och annex 2 art sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och skrovellav, Lobaria scrobiculata NT 7032454 1495022 7032300 1495145 7032399 1495482 POI002 2 fina aspar 7032872 1495976 62
POI003 liten damm, 2 sälgar med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och skrovellav, Lobaria scrobiculata NT, drickaställe för älgar 7032649 1496052 0001 sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT 0002 sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT 0003 asplåga med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och gyttrad taggsvamp, 7033409 1494672 7033576 1495047 7033609 1495072 0004 ca 10 ex. knärot NT 7033710 1494992 0005 skogsnycklar S och lite rikare flora 7033434 1494464 0007 asp med gammalt hackspettbo 7033628 1494108 0008 sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT 0009 sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT 7033548 1493823 7033164 1493999 POI019 POI020 sparad hänsynsyta, en del äldre tallar och granar, över 150 år sparad hänsynsyta, en del äldre tallar och granar, över 150 år 001 asp med lunglav, Lobaria pulmonaria NT 002 asp med lunglav, Lobaria pulmonaria NT 003 asp med lunglav, Lobaria pulmonaria NT 004 asp med lunglav, Lobaria pulmonaria NT 7034048 1493029 7034115 1492900 7034320 1492774 7034301 1492728 005 grov asp 7034333 1492670 63
AV53 alternativ verkplats verk 53 7034270 1492720 POI014 POI015 POI016 björkstubbe med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och skrovellav Lobaria scrobiculata NT skrovellav Lobaria scrobiculata NT på gran, hackmärken av tretåig hackspett NT och annex 2 art. sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och skrovellav Lobaria scrobiculata NT, spillkråkebo annex 2 art 7034661 1493207 7034657 1493220 7034702 1493203 POI017 källflöde 7034731 1493173 POI018 orkidén grönkulla S 7034743 1493181 011 sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT och skrovellav Lobaria scrobiculata NT 012 två sälgar med lunglav, Lobaria pulmonaria NT 7034406 1494328 7034465 1494324 AV43 alternativ verkplats verk 43 7034456 1494348 008 liten bäck med sumpskog 7034210 1494867 009 sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT 010 grov björk med lunglav, Lobaria pulmonaria NT 7034188 1494863 7034160 1494880 013 15 ex. knärot, NT 7035723 1494352 014 15 ex. knärot, NT 7035730 1494340 015 sälg med lunglav, Lobaria pulmonaria NT 006 bränd tallhögstubbe som kan ha kolflarnlavar, Hypocenomyce anthracophila och castaneocinerea, båda NT 7035579 1494109 7035145 1494592 64